Trolljägarens dotter

"Trolljägarens dotter" av Håkan Borg, utgiven av BoD förlag. Jan har inget vanligt arbete. Han är nämligen något så ovanligt som en trolljägare. Vi får följa Jan och hans lärling, den föräldralösa flickan Lisa, och Jans hund Trumf. Jan har tagit sig an den stora uppgiften att göra Lisa till trolljägare. Han är mycket stolt över hennes framsteg. De två trivs ihop trots att Jan kan vara lite butter. Jan bär på en stor sorg, då han förlorade sin nyfödda dotter och flickans mamma. Han vet inte vad som hände med dem. Lisa börjar se Jan som den pappa hon alltid saknat. Det finns olika sorters troll. Varav det värsta trollet är bergstrollet Kebeni Kajse, som just nu sover. Det finns också mindre, riktigt otäcka troll sk kärrtroll eller "grönisar" som de också kallas, som dessutom äter människor. De får till sig att det är en ovanlig aktivitet i en liten by. De beslutar sig för att åka dit för att döda det troll som härjar där. Kommer de att lyckas?

Jag gillade denna fantasy saga. Författaren har lyckats väva in lite humor mitt i allt det allvarliga. Jag tyckte också om att handlingen utspelar sig i vår värld, och inte i någon fantasivärld. Boken är riktigt spännande och jag blev fast redan från början. Sedan var boken spännande fram till slutet. Jag gillar de två huvudpersonerna, Jan och Lisa. Jag blir imponerad av Lisa som verkar ha egenskaper utöver det vanliga. Trots sina olikheter, så finner Jan och Lisa varandra, vilken jag tycker är fint och hjärtevärmande. Boken går ut på att finns människor som ser det andra inte ser, de sk vidsynta, och sen finns det människor som ser det som serveras för dem, de trygga. Några få vidsynta vet att det finns både troll och drakar. De bekämpar de onda trollen, när de dyker upp och sätter skräck i människorna. Men för att kunna göra det måste de lära sig hur. Boken är tillägnad den lite yngre läsar skaran men jag tycker att vem som helst kan tycka om att läsa denna saga. Det gjorde i alla fall jag! Boken får ❤❤❤❤❤/5. Tack Håkan Borg för rec ex.

Mitt favoritställe ur boken;

12. Vandring bland matrester

Jan väckte Lisa ur hennes dagdrömmar med en öm klapp på hennes kind. Hon blinkade lite yrvaket när hon tittade upp och såg att han log lite mot henne, han sa att nu var det dags att sova. Hon lade sig ner och drog upp sovsäcken till näsan samtidigt som Trumf buffade och knuffades för att komma så nära henne som möjligt. Hon lade armén runt den oborstade hunden och blundade belåtet. Vem kunde ha det bättre än så här undrade hon samtidigt som hon långsamt drev in i drömmarnas rike. 

På morgonen när hon vaknade var hon tacksam för att Trumf hade legat så nära henne hela natten. Det hade varit riktigt kallt och en tunn hinna av frost låg över marken. Den gav naturen ett märkligt skimmer när morgonens första strålar träffade marken. Hon satte sig upp och såg sig lite yrvaket omkring. Hon såg att Jan redan startat en liten eld och att några bitar skogshare låg på en flat sten mitt i elden. Det knorrande i magen på henne när hon drog på sig sin brynja. Hon var hungrig och såg fram emot att få sätta sig och äta lite frukost. När allt var packat och elden släckt så var hon pigg som en mört och fullkomligt studsade fram i skogen bakom Jan. Hon hade fått kaffe till frukost och att ge kaffe till ett snart fjortonåringt barn är som att ge socker till en treåring, därav studsande och hoppandet. 

-Hur långt är det kvar? undrade hon kvittrande som om de var på vilken liten biltur som helst.

Jan hade svårt att inte ryckas med av hennes goda humör men var samtidigt väldigt vaksam då han hade en ganska klar uppfattning vad de hade för problem framför sig. Det skulle visa sig att han hade både rätt och fel i sin uppfattning men det visste han förstås inte ännu.

-Vi är framme om tre dagar, sa han men det kan ta ytterligare en dag om vi måste ta det försiktigt. Det beror lite på hur det ser ut längre fram, är det gott om spår så får vi dra ner på tempot. Vi ska inte bjuda någon grönling på lunch utan se till att den är på tryggt avstånd innan vi närmar oss byn. 

Baksidestext;

Hon försökte klättra upp på vagnen men tåget gick aldeles för fort. Hon tog då det smärtsammaste beslutet att helt enkelt kasta upp det lilla knytet på den sista vagnen. Hon vacklande av utmattning för att tillslut stanna. En förlamande sorg tvingade ner henne på knä. Med tårfyllda ögon följde Hon vagnen när den försvann runt kröken. En ensam röd lampa blinkade tillbaka mot henne. Säker, nu är hon säker tänkte hon samtidigt som en pust hördes bakom henne, den förde med sig en vidrig stank.

Trolljägarens dotter är en berättelse om Lisa, en föräldralös tolvåriga flicka som blir lärling hos den buttra Trolljägaren Jan. Samtidigt som hennes ökar så växer också hennes önskan att någon gång tillhöra en familj. I den buttra Jan ser hon en möjlig fadersfigur och kanske till och med en riktig pappa. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Ett olidligt tillstånd

"Ett olidligt tillstånd" av Maria Fogelberg Nelson, utgiven av Lava förlag. Boken handlar om Eva och hennes make Adam. Eva börjar misstänka att Adam döljer något för henne. Han kan inte släppa sin telefon ifrån sig och den har från ingen stans börjat plinga konstant. Det var länge sedan de hade sex, och han behandlar henne annorlunda. En natt får hon ett märkligt telefonsamtal. Det får henne att fundera om han är otrogen mot henne. När hon konfronterar honom nekar han, men hon kan inte låta bli att snoka bland hans saker och i hans mobil. Svaren hon hittar är verkligen inte de hon vill ha. Sveket från sin bästa vän och make, är större än hon kunnat ana, och Eva hamnar i en djup depression. Adam hävdar att det är slut mellan honom och hans flamma, men hon hittar trots det hela tiden nya bevis på att de upprätthåller kontakten. Då bestämmer sig Eva för att hämnas. 

Detta är en bok som handlar om hur man kan må under klimakteriet. Den handlar också om otrohet, besatthet, hämd, och om att resa sig och börja om trots att man är i övre medelåldern. Vilket nöt Adam är. Fast han vet att han är otrogen, ljuger han sin fru rätt upp i ansiktet. Det gör mig så arg! Trots att han vet att hans fru mår dåligt, kan han inte bara släppa sin ego boost. Han kunde inte avsluta sitt förhållande med Eva som en man. Jag blev riktigt förbannad, och upprörd medan jag läste, då historien känns så äkta och trovärdig, som tagen ur verkliga livet.  Evas tankar och känslor har författaren lyckats förmedla på ett väldigt bra sätt. Detta är en bok som berör, då huvudpersonen verkligen far illa av situationen. Ja, det är alltför vanligt att maken passar på att hitta en yngre förmåga då kvinnan hamnar i klimakteriet. När han sedan fick som han ville, föll det inte så väl ut som han tänkt sig. När han väl insåg det, var det gör sent. Det var rätt åt honom! Heja Eva, det var du som vann! Denna tankeväckande bok får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Eva har flyttat in i en trevlig trea på fjärde våningen med en liten balkong, intill en fin park på Södermalm. Långt bort från deras gemensamma hem i Solna, bort från det gamla. De sålde lägenheten, delade upp nästan trettio års gemensamma liv. Tillsammans gick de igenom fotografier, gamla skivor, souvenirer och allt annat som de samlat ihop, men som nu skulle delas upp på två. 

Eva tog inte mycket, mest fotografier på barnen. Hon ville starta om på nytt och lämna det som varit. Här fanns inga minnen, bara början till något nytt. Det är fräscht och när hon går igenom rummen finns ingen Adam som lämnat spår. 

Hon har fått inreda som hon vill utan att ta hänsyn till honom. Det strikta ultramoderna som han gillar har bytts ut mot det mjuka, färgrika och fantasifulla i möbler och textilier. Det kändes som hon gjorde något otillåtet när hon köpte rosa, gröna och blå kuddar på Indiska, en affär som var förbjudet område när hon var gift. "Sådant billigt skit ska inte komma innanför våra dörrar", uttryckte han sig en gång när hon köpt nya kuddar till vardagsrumssoffan.  May och hon hade varit ute och shoppat och väninnan inhandlade jättefina orientaliska kuddar och entusiasmen spred sig även till Eva som köpte två cerisfärgade. Han ratade dem direkt och de hamnade i en garderob. 

I vardagsrummsfönstret hänger skira ljusgröna Paisley mönstrade gardiner. De vajar mjukt och påminner om böljande gräsfält och ger en fin inramning att parkens grönska. Det är som de höga trädkronorna tar sig in genom fönstret och naturen finns inne i lägenheten. 

På golvet ligger den nya kelimmattan och på soffbordet lyser färgade värmeljus utformade dom lotusblommor. Inredningen är fridfull, kvinnlig och sinnlig, och det är hennes hem. 

I sängkammaren tronar en bred säng, en för två personer men det är bara hon som breder ut sig. Första halvåret låg hon på vänstra sidan, som alltid varit hennes, bäddade med två täcken och dubbla kuddar. På morgnarna var den högra sidan orörd och påminde henne om hur det en gång hade varit.

En dag insåg hon att det var dags att slänga bort den högra sidan, bort med hans täcke och kuddar, det som symboliserade tvåsamhet. Bort med det.

Nu ligger hon mitt i sängen och somnar med armar och ben utsträkta över den gigantiska sängen och hon känner sig fri och lycklig.

Baksidestext;

Livet är inte så enkelt för Eva Leijon 55+. Hon är ständigt utsatt för själslig vånda, vallningar, östrogendepåer och caffelattemorsor som knuffar ut henne på gatan. Plötsligt sviker dessutom hennes livskamrat Adam, hennes förtrogna, och plötsligt är hon nedslagen och knockout. 

Evas inträde i den övre medelåldern blir inte en enkel resa, utan hon hamnar bokstavligt talat i sitt eget inferno. 

Vad händer om man befinner sig i klimakteriet samtidigt som den äkta mannen sviker? Klarar vår hjärna av det? Ett olidligt tillstånd är en berättelse om svek, besatthet och hämd.

Nästan dagligen hör man talas om hur kvinnor, när de passerade femtio blir utestängda från arbetsmarknaden. Deras män lämnar dem för yngre kvinnor. De känner sig passe' och det finns ingen framtid att se fram emot. Det kan ske samtidigt som hon går in I klimakteriet, med allt vad det innebär. Kontentan blir att hon hamnar i Ett olidligt tillstånd.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Fem en fredag-positivitet

I fem en fredag funderar Elisa Matilda på frågor som handlar om positivitet -fler förslag hos ElisaMatilda

1. Vad har du gjort för dig själv i veckan?

Svar; Vilat en del då jag haft feber och åkt på världens hosta. Även Samantha, William och Christel har fått feber och hosta. Det är troligtvis samma som Angelique hade förut, fast hon hade halsfluss därtill.

2. Vad gör du för att må bra?

Svar; Pysslar med växter, läser, ja pysslar med mina olika intressen. Jag tar ju också en del mediciner mot bla högt bltr, diabetes osv. Försöker laga mat från grunden. Gärna med grönsaker. Umgås med min familj får mig också att må bra.

3. Hur livar du upp en tråkig dag?

Svar; Lyssnar på musik, gör god mat, läser eller ser någon bra film och umgås med familjen.

4. Vad skrattar du för tillfället åt?

Svar; Åt Marcoolio och Irma. Så roligt program.

5. Hur kan idag bli en riktigt bra dag?

Svar; Ja det skulle vara om hostan försvann. Kanske om jag får något mysigt bokpaket i brevlådan. Om vi fixar något gott till ikväll.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Hett i hyllan-Det lilla bageriet på strandpromenaden

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagon tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan? Fler finns här hos Bokföring enligt Monika.

I dag har jag valt "Det lilla bageriet på strandpromenaden" av Jenny Colgan.

Baksidestext;

POLLY HADE ALLT: jobb, bostad och pojkvän. Men en konkurs gör henne i det närmaste utblottad. Hon hittar ett billigt rum ovanpå ett nedlagt bageri i ett fiskesamhälle och börjar återuppta sitt största intresse, bakning. Doften av nybakat bröd sprider sig snart över strandpromenaden och lockar fram många nya bekantskaper. 

En liten lunnefågelunge och fiskaren Tarnie med besättning blir snart hennes nya vänner, och framtiden börjar äntligen kännas ljus. 

Men det finns de som inte alls uppskattar hennes kreativa tilltag. Polly blir snart varse att bakom den beskedliga fasaden visar både den nya platsen och människorna upp sidor som inte är fullt lika charmerande som jon först trott.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Där himlen inte syns

"Där himlen inte syns" utgiven av Susanne Jobs utgiven av Lava förlag. En liten bit av svensk historia. Vi får följa en familj som lever vid gruvan i Falun på 1700-talet. Pappan till familjen, som har jobbat i gruvan hade ramlat ner i gruvan och slagit ihjäl sig. Sofia lever nu ensam med sina tre barn. Sofia lever nu på att sälja öl och brännvin till männen som jobbar vid gruvan. Barnen svälter och lillen ligger i en byrålåda och är sjuk. Hon tror att han inte kommer att överleva då han hostar och febern är hög. En dag tvingas den äldre sonen, Olof, att gå ner i gruvan för att arbeta. Samma dag kommer lilla systern Kersti inte hem, efter att hon skulle hämta vatten. Då beger sig Olof ut för att leta. Både Kersti och Olof vill något mer i sitt liv, än att jobba i gruvan. Kommer de mot alla odds att få den möjlighet, de så desperat längtar efter?

Detta är en välskriven och stark berättelse, som skildrar livet som gruvdräng i Falu koppargruva i Dalarna. Ja, männen jobbade hårt i gruvan på 1700-talet. Det fanns ingen säkerhet, och många kvinnor blev änkor i förtid. För att överleva sålde sedan kvinnorna öl och brännvin, för att få en slant till mat för barnen. Det var ändå fattigt och familjerna svalt. Männen tog till alkohol för att kunna koppla av. Barnen vansköttes och de sprang vind för våg, med sjukdomar som följd. Barnen dog som flugor. Författaren fångar atmosfären i gruvan på ett realistiskt sätt. Man kan nästan se de framför sig- mörkret och misären, som familjerna levde under och den svarta giftiga röken. När jag började läsa boken kunde jag inte sluta. Jag tycker att författaren gjort ett bra arbete med denna historia, för jag tycker att den känns så äkta. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Vikaborn visade sig vara det Kersti drömt om. En fin bergmästargård med två dubbelflyglar, en präktig ladugård, lador och uthus. Grönskande ängar, odlingsmark och skog. 

Kokerskan Märta, en barnlös änka från Kniva, och pigorna Idaoch Britta tog sig an henne som en favoritdocka. Allra först fick hon följa med Britta till bastun och tvätta sig ordentligt ren med såpa. Vattnet hade värmts i en kittel över öppen eld och därefter placerats på heta stenar för att hålla temperaturen så länge som möjligt.

Vanligt vis var Kersti inte särskilt positiv till att hålla sig ren och mor Sofia ställde sällan några krav vad det anbelangade. Det var nog olika i de flesta familjer. Inte mer än ett par gånger om året lånade de en tvättbalja av grannarna och hela familjen badade, en efter en i samma vatten. Till slut var vattnet så grumligt att det inte gick att se baljans botten. 

I Vikaborns bastu var det rent av behagligt att få skiten bortskrubbad. Det upphettade vattnet, bastuelden som spred värme i rummet och en stor linneduk att vira in sig i efteråt lyfte upplevelsen så pass att Kersti kunde tänka sig att göra om det någon gång.

Britta, som annars ansvarade för mjölkning och djuren i ladugården, hjälpte henne att tvätta håret och reda ut alla tovor. De värsta knutarna fick saxen ta. Sedan luskammade hon hår och hårbotten över ett tygduk och avslutade med att skaka duken över elden så lössen skapade ett litet gnisterregn när de dog.

Kerstis hår flätades i två hårda piskor medan Ida letat fram rena kläder, en särk, en kjol, förkläde och tröja, i en någorlunda passande storlek. Kokerskan gav henne te, gjort på timjan och andra örter från köksträdgården, för att lindra det onda i halsen och örat.

Baksidestext; 

Det är 1700-tal i Falun. I koppargruvan sliter hundratals människor under slavliknande former. Tät och giftig rök skymmer himlen. I de trånga små stugorna på Elsborg råder fattigdom och elände. Fylla, misshandel och hungersnöd är vardag. De vanskötta ungarna dör som flugor och deras fäder slår ihjäl sig i gruvan. För att överleva säljer änkorna öl och brännvin från sina hem. 

I centrum av allt detta står Sofia, leksandkullan som tvingades vandra till Falun när hennes bror fick överta barndomshemmet. Trots att Falun är helvetet på jorden lyckades Sofia finna kärleken och få en egen familj. Men lyckan blir kortvarig. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Cleopatra

"Cleopatra" av Eloisa James, utgiven av HarperLove förlag. Vi befinner oss i 1800- talets London. Cleo är en självständig ung kvinna. Hon driver sitt eget företag och vill inte gifta sig. Då tanken är att hon ska debutera, har hon tänkt sig att bli en så kallad panelhöna-en Wallflower. Hon vill undvika onödiga friare. Därför bestämmer hon att klä sig i klänningar som passar för halvsorg, då hennes mamma gick bort för tio månader sedan. Hon vänder sig till Martha Quimby för att få hjälp. Martha är förtvivlad då den amerikan som vill köpa hennes verksamhet, vill att hon ska flytta till Amerika. Därför bestämmer sig Cleo att köpa verksamheten. Jake blir chockad då han upptäker att en kvinna köpt den verksamhet, som han hade tänkt bli hans nästa stora investering. De ingår snart i en överenskommelse som gör att de måste träffas. Snart sprakar känslorna mellan de två, men Cleo gör allt för att inte bli charmad av den stilige amerikanen. Inom kort inser Jake att han är förälskad i Cleo. Han vill inget annat än att de ska gifta sig. Kommer Cleo att ändra sin inställning till giftermål?

Detta är den första delen i Wallflowerserien. Eloise James är en ny författare för mig. Det är en underbar kärlekshistoria som utveckar sig. Boken innehåller ljuvlig romantik när den är som bäst. Jag tyckte så mycket om hur författaren gestaltar huvudpersonerna, Cleo och Jake. De är sig själva och låtsas inte vara några andra. Det är två människor som går sina egna vägar, och de struntar i det traditionella. Jag uppskattade deras rappa repliker till varandra. Jake bjuder också på sig själv, när han klär sig i de färgsprakande kläderna, som Cleo vill att han ska använda. Cleo är självständig och rättfram. Många skratt blir det. Boken innehåller även andra karaktärer som jag tycker är intressanta. Dessutom blir det en spännande liten tvist i slutet. Jag tyckte dessutom jättemycket om det vackra bokomslaget. Denna boken passar dessutom fint just nu runt "Happy Valentines day". Gillar man historiska kärleksromaner får man inte missa denna. Jag läser gärna mer av författaren. Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Cleo hade inte roligt. 

Faktiskt, hade hon inte varit så irriterad på månader. Inte sedan hon upptäckte att hennes fästman smög omkring bakom ryggen på henne och försökte sälja Lewis Commodes.

Jake Addison tyckte tydligen att hennes utomordentligt fina kläder passade en rörmokarfru. Vad visste han? Han var bara amerikan. En oattraktiv sådan, det hade bekräftats av en riktig hertiginnan. 

Det faktum att hon verkade tycka att hans haka... att hela han var vansinnigt attraktiv, berättade bara att hon inte alls var någon fin dam. Damer skulle verkligen inte uppskatta hans skulpterade muskler. De skulle definitivt inte fyllas av lust. Lusta, verkade det som, var en irrationell känsla, även om den var mäktig.

Hon tog sig samman och bytte ämne. "Mamma skulle ha roats av de smaklösa kläder ni tänker beställa", sa hon och försökte få rösten att låta informativ och vänlig. "Jag kan nog ge ett och ett annat råd om hur de skulle bli så uppseendeväckande som möjligt."

För sent kom hon ihåg att det skulle vara ett misstag att hjälpa honom. Inte bra för affärerna. 

Jake flinade mot henne. "Inte för att påpeka det uppenbara, men när jag struttar runt i London i kläder som din mamma skulle ha uppskattat, kommer borgmästarens döttrar att bli förskräckta. Dessutom, medan du strosar omkring i London, inlindad i gammal gröt, så lär alla som inte avskräcktes av mina kläder skrämmas iväg av dina."

Cleo fylldes av ilska. "Gammal gröt? Hur understår du dig?"

"Gröt blir grå när den kallnar", påpekade han. 

"Jag har halvsorg", sa hon med isande röst. "Jag sörjer min mamma."

 "Jag beklagar. När gick hon bort?"

"För tio månader sedan."

Hon kunde inte lura sig själv att tro att hans ögon var fulla av sympati och han brydde sig inte heller om att komma med någon mer plattityd. "Jag minns hur det känns", sa han istället.

Baksidestext;

Cleopatra Lewis är inte alls imponerad av societeten och har inga planer på att gifta sig. I ett försök att skrämma bort männen beger hon sig till Quimbus kostymer för att låta sy upp riktigt smaklösa klänningar-och går där ifrån som ägare av hela stället.

Amerikanen Jake Astor Addison är i London för att göra affärer och blir chockad när han inser att en kvinna just köpt butiken som var tänkt att bli hans nästa stora investering. 

Deras vägar korsas och snart har de en överenskommelse som inte liknar någon annan. Jake kan inte låta bli att fascineras av Cleo och inser snart att hon har stulit hans hjärta. Men Cleo värnar starkt om sin självständighet och låter sig inte charmas så lätt. Och med den bakgrund han har, har han ens en chans? 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Aloe Vera ESSENCE OF ROSE Face Care-set

 

Rosendoftande set för rengöring och vård

Limiterade Aloe Vera ESSENCE OF ROSE Miscellar Water är en praktisk allt-i-ett-produkt med miscellär teknologi för snabb och skonsam ansiktsrengöring och make-up-borttagning. Den milda formulan passar tack vare sina pH-neutraliserande egenskaper särskilt känslig hy och bidrar med fuktighet och en fräsch känsla. Med härlig doft av ros!

Limiterade Aloe Vera ESSENCE OF ROSE Face Serum är en högkvalitativ, vårdande essens som förser huden med intensiv fuktighet och näring. Använd som serum under din dag- eller nattkräm, som grund under make-up eller som uppfriskande vård varmare dagar. Den speciella formulan med 50% Aloe Vera-gel och ekologiskt rosenvatten gör huden smidig och strålande. Passar alla hudtyper.

Pris;-328,00

Kika gärna in i min Web Shop 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

I kaprifolens skugga

"I kaprifolens skugga" av Liz Essman utgiven av Visto förlag. Detta är författarens debutroman. Madeleine har precis flyttat till ön Bohus-Malmön. Den vackra idyllen på ön Bohus-Malmön avbryts av ett isande skrik. Grannen Bertil hämtar henne i egenskap av sjuksköterska, då man har funnit en äldre dam. Hon har en allvarlig huvudskada. Kvinnan är förvirrad och vad menar hon med de sista orden hon säger till Madelaine innan hon förs bort av ambulanspersonalen? Damen dör på sjukhuset och man upptäcker då att hon utsatts för ett hårt slag i magen. Det är detta slag som orsakat hennes död. En spucken mjälte. Går det en mördare lös på ön? Madeleine och Bertil försöker härmed nysta i fallet och hittar fler tänkbara förövare. 

Samtidigt som boken innehåller en spännande mordgåta så får vi ta del av sommar och sol, bad och huvudpersonernas trevliga och mysiga vistelse på ön. De grillar och har det allmänt skönt, med promenader och fikastunder, samtidigt som mordmysteriet utvecklar sig. Jag tyckte det var intressant att författaren vävde in sin kunskap som sjuksköterska i berättelsen och jag uppskattade de fina miljö-beskrivningarna. Boken var inte så lång, men jag läser gärna mer om karaktärerna på ön Bohus-Malmön. Jag gillar den minsta karaktären bäst. Den lilla jaktlabrador valpen Apollon. Denna spännande feelgood deckare får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Madeleine vände sig till den unga kassörskan och sa: "Ja, det där var ingen trevlig kund. Jag är imponerad över att du kunde behålla lugnet."

"Han hade väl vaknat på fel sida", sa kassörskan och log. 

Utanför affären såg Madelaine att samme man klev in i en svart BMW och körde iväg med en rivstart. Hon suckade "sicken lirare" och vände sedan hemåt för att steka torskrygg i smör med en skvätt grädde och dill. 

Madeleine hade intagit sin lunch och njöt av nybryggt kaffe på träsoffan i köket. Det knackade hårt på dörren och hon reste sig motvilligt för att öppna. 

Ja, ja, jag kommer, jag kommer!"

Hon öppnade och där stod Bertil med något svart i famnen.

"Vad är det nu du kommer med, Bertil?"

"Släpp in mig, kvinna så får du se", sa Bertil och trängdes sig på. 

Madeleine backade och lät honom komma in i hallen. Nu hörde hon ett ynkligt gnäll från Bertils famn och där...där kunde hon skönja en svart och lurvig päls som rörde på sig. 

"Just det!" sa Bertil och synade Madeleines frågande blick. 

"Kunde just tro det. Jag var helt säker på att om jag bara kom in genom dörren så skulle du falla pladask."

"Men gud så söt", sa Madeleine och nöp i kinden på vad som visade vara en valp. "Vad är det för ras? 

"Det är en jaktlabrador", sa Bertil. "Lena på pensionatet sa att du ville ha en hund så varsågod."

Bertil sträckte fram den ynkliga varelsen mot Madeleine. 

"Va, har Lena sagt det?" 

"Ja, hon sa att ni pratat om att du skulle skaffa hund."

"Men vad menar du?" Om jag och Lena över ett glas vin diskuterar att jag eventuellt ska skaffa hund innebär det inte att du ska köpa en hund till mig. Jag är inte ens säker på att jag vill ha en hund."

"Det är för sent att ta tillbaka det nu. Lena hade en gäst på pensionatet som köpte denna jaktlabrador för två veckor sedan och nu har ägaren blivit allergisk mot hunden. Antingen får hon avliva den stackaren eller sälja den och då kanske hunden hamnar i orätta händer. Lena sa att du får ta över hunden gratis. 

Madeleine blev tyst och Bertil lade valpen i hennes famn. Hunden gnällde igen och lyfte sitt vackra huvud, sniffade på Madeleines näsa och somnade.

"Vad ska han heta?" frågade Bertil som hade hämtat in en hundkorg från bilen och lagt den i köket intill vedspisen. Bertil kände sin väns hjärta och svaga punkter sedan många år, det fanns ingen chans att Laine skulle kunna tacka nej till en sådan söt valp. Framförallt om det fanns risk att den skulle behöva avlivas, tänkte Bertil.

"Apollo! Apollo ska han heta, efter den grekiska guden", sa Madeleine. Hon kände att hon blev varm på magen.

"Ja, nu är han inte rumsren så det blir lite spring ut och in på natten för dig några veckor. Men du behöver lite mer motion", sa Bertil och gav Madeleine en blinkning.

Från baksidan;

Kaprifolen stod i full blom och spred en ljuvlig doft över Bohus-Malmön. Madeleine såg fram emot flytten till ön. Hjärtat värkte av längtan tillbaka till naturen och till det ärvda huset på Stallen som nu var hennes eget. Madeleine kände sig lättad över att renoveringen av huset var äntligen klar och att flyttlådorna var uppackade.

Plötsligt och oväntad hände något på ön som skapade både oro och rädsla bland lokalbefolkningen och turister.

Madeleine blev indragen i ett besynnerligt fall som gäckande både henne och kriminalkommissarie Erik Åhlinder. Vad var det egentligen som hade hänt?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Happy Valentines day! ❤

Jag kikar in och önskar alla mina fina följare en riktigt trevlig alla hjärtans dag! Kärlek och värme till er alla.

När morgonens sol

genom rutan smyger,

glad och försiktig,

lik ett barn, som vill överraska

tidigt, tidigt en festlig dag —

då sträcker jag full

av växande jubel

öppna famnen mot stundande dag —

ty dagen är du,

och ljuset är du,

solen är du,

och våren är du,

och hela det vackra, vackra,

väntande livet är du!

Av: Karin Boye

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

"över" eller "under" i titeln - tisdagstrio

 

Bokbloggen Ugglan&Boken har en tisdags trio, där det är nytt tema varje vecka, och vi uppmanas hitta på vår egna trio. Idag handlar tisdags trion om tre titlar eller handling som handlar om "över" eller "under" i titeln.

Jag har därför valt ut "Mord under Augustimånen" av Lena Risberg, "Undergång" av Nathalie Sjögren samt "Under Magnoliaträden" av T. L. Lowe.

Från baksidan;

Sköna augusti störs av att en okänd människa hittas död på en byggnadsställning utanför bostadsrättsföreningen Konvaljen på Södermalm i Stockholm. Omständigheterna är både mystiska och oklara. Polisen misstänker mord och en utredning startar. 

Bästa väninnorna Ninni och Bim hamnar återigen i händelsernas centrum. Nyinflyttade grannar, gamla bekanta och utomstående blir misstänkta när damerna startar sin egen mördarjakt. En händelserik och dramatisk utflykt till skärgårdsön Utö väcker ännu fler frågor.

Från baksidan;Emy och Melissa hittar sin faster död i sommarstugan. I naturreservatet Näsbokrok har mörka krafter vaknat till liv. Systrarna har knappt hunnit sörja förrän Melissa försvinner. De historier fastern brukade berätta har förvandlats till verklighet. Emy tvingas bege sig till underjorden för att hitta till Melissa. Där ställs hon inför olika väsen från den nordiska folktron. Vilka kan hon lita på och vilka tjänar de mörka? Kommer hon hitta sin syster innan det är för sent?

Från baksidan; 

AUSTIN HAR KNAPPT hunnit bli fjorton år när hennes mamma oväntat dör i barnsäng. Hon lämnas kvar att ensam ta hand om sina sex syskon och sin pappa, och hon gör sitt bästa för att hindra pappan att dras ned i det mörker han så ofta hamnar i.

Ansvaret att hålla ihop familjen och driva deras tobaksfarm vilar tungt på Austins axlar. När samhället sträcker ut hjälpande händer försöker hon istället desperat dölja sanningen om vad som egentligen sker på gården. 

Ska hon våga släppa taget och våga lita på någon annan än sig själv? Att avslöja familjens hemlighet skulle innebära konsekvenser men det finns också frihet i sanningen.

Under Magnoliaträden är en gripande uppväxtskildring om förlorad barndom, ensamhet och psykisk ohälsa. Men det är också en varm berättelse om vänskap, kärlek och om att våga be om hjälp. 

Ha en fin alla hjärtans dag!

Kram Nina 

Dansar i mörkret

"Dansar i mörkret" av Helene Holmström utgiven av HarperLove förlag. Vi får följa Bente och Didrik som vill veta mer om en vinflaska funnen i ett vrak. Bente som har svårt att öppna upp sig för andra människor, och historikern och tv-profilen Didrik som ligger i skilsmässa, vill göra ett program tillsammans om historia och vin. Bente vill ha revansch då hennes karriär rasade pågrund av illvilliga ryckten, och Didrik vill fundera vad han egentligen vill göra med sitt liv efter skilsmässan. Tillsammans åker de därför till Frankrike för att få veta mer om vinflaskan och dess historia, och för att få material till sitt nya program. Väl i Paris tvingas de omvärdera sitt liv och sina drömmar. Kanske har de en möjlighet att förverkliga sina drömmar tillsammans? De vet att flaskan är från andra världskriget och har en svensk inskription. Men vem var mannen som skickade flaskan och till vem? Vad hände med mannen, som verkar ha gjort en insats genom motståndsrörelsen under andra världskriget? Mannen som tyckts ha blivit avrättad av tyskarna väcker deras nyfikenhet. 

Jag tycker att det är en spännande och ljuvlig historia som rullar ut sig. Boken innehåller en bit fransk historia, vin i massor, förbjuden kärlek, romantik, och hemligheter. Författaren förmedlar tankar och känslor på ett bra och realistiskt sätt.  Denna vackert förpackade bok, är en riktig feelgood pärla. Den innehåller det lilla extra för att ge mig en helt underbar läsupplevelse. Jag gillar när man får läsa både händelser i dåtid, tillika i nutid. Vi får  följa Bente och Didrik på gatorna i Paris och hur ljuden, dofterna och smakerna upplevs, vilket författaren har lyckats förmedla på ett fint sätt. Vi får också följa Sven som befinner sig på en vingård någonstans i Frankrike i en tid man blev avrättad för att älska fel person. Det en vacker kärlekshistoria som utspelar sig i boken, samtidigt som Bente och Didrik funderar om de har en framtid tillsammans. Gillar ni en romantisk historia med extra allt, tycker jag ni inte ska missa denna ljuvliga feelgood pralinen. Boken får ❤❤❤❤❤/5. Tack HarperLove för rec ex och för en härlig läsupplevelse!

Mitt favoritställe ur boken;

Hon klev in i duschen och tvättade sig med duschkrämen som löddrade rikt och gav en härlig mjuk känsla mot fingrarna och kroppen. Badrumsgolvet var aldeles varmt mot fotsulorna när hon klev ut ur duschen och sträckte sig efter en härlig tjock handduk. Hon torkade sig omsorgsfullt och svepte sidenmorgonrocken hon packat ner om sig, fortsatte mot den franska balkongen, öppnade upp dubbeldörrarna och lät det mättade dofterna av staden virvla in I hotellrummet. 

Hon öppnade vinflaskan och hällde upp generöst i ett vinglas, sköt stolen som tillhörde skrivbordet ut på balkongens smala stenklädda avsatts så att den balanserade över tröskeln och slog sig sedan ner med slutna ögon. En kall vind drog över balkongen, det var trots allt bara början av april och Bente sträckte sig bakåt mot sängen, efter det mjuka duntäcket och svepte det över kroppen. Hon ville känna Paris dofter, höra alla ljud.

Vinet var lent, smörigt och fylligt i munnen. Det här var ett av hennes favoritviner, det bästa vinet att dricka bara som det var, före en middag, när hon gjorde i ordning sig, det var till och med bättre än champagne. 

Efter en stund på balkongen klädde hon sig i en tunn roströd klänning, en lös modell men som satt åt på rätt stälken. Var det för Fre'de'rics skull hon gjorde i ordning sig så omsorgsfullt? För det fall han hörde av sig? Nej, konstaterade hon, det här var enbart för hennes egen och för stadens skull. Att välja den perfekta klänningen när hon skulle gå ut för att möta en av sina kärlekar i livet-Paris. Hon snurrade upp halva håret i en lös knut på huvudet. Sminkade sig snabbt men lade fokus på röda läppar som matchade klänningen. 

Just när hon skulle ta din handväska och skinnjacka vibrerade mobilen. Hon log gör sig själv när hon såg att det var ett meddelande från Fre'de'ric.

Efter din middag ikväll kan vi ses. Det gick lite för hastigt idag, när vi inte sets på ett år. 

Ha! Hon visste väl det. Nu när hon verkat svårtillgänglig hade det självklart triggat honom. Till råka på allt den där uppfordrande tonen, han tog verkligen henne förgiven. 

Vi har många möten imorgon. Så det blir nog tillbaka till hotellet efter middagen ikväll. 

Fre'de'ric svarade omedelbart. 

Bara en timme med mig, så kommer du att sova bättre än någonsin. 

Löjligt svar, ändå övervägde hon förslaget. De hade haft passionerade nätter och det fanns kanske något där. Så hon avvaktade med att svara. Ifall hon skulle ångra sig. Efter middagen kanske en natt med Fre'de'rick var precis vad hon behövde.

Baksidestext;

En gång i tiden var Bente Hammar en omtyckt tv-sommelier men som efter en ras motgångar tvingas lämna den världen. Nu arbetar hon som servitris på en vinbar i Stockholm. En dag blir hon kontaktad av en vän i Paris som hittat en gammal vinflaska. Den har en svensk inskription och väninnan vill därför ha Bentes hjälp med översättning. 

Bente inser efter lite efterforskning att flaskan verkar ha en spännande historia som leder tillbaka till en svensk mans insatser under andra världskriget. Hon får genast en programid'e! Berättelsen om det franska Bordeauxvinet skulle bli hennes chans till upprättelse.

Didrik Holgersson är en erkänd historiker och folkkär tv-profil som när han blir lämnad av sin fru får anledning att ifrågasätta sitt liv. Därför kommer erbjudandet om att medverka i ett program om historia och vin i ett perfekt läge.

Bente och Didrik beger sig till Frankrike och börjar nysta i en historia om krigets grymheter, förbjuden kärlek och en liten fransk by. De lär också känna sig själva och får skäl att omvärdera sina drömmar och mål.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En smakbit på en söndag-Resa sig ur askan

 

Astrid Terese på bloggen "Betraktninger" har ett boktema varje söndag, där vi bjuder på en smakbit ur en bok vi läser. Ibland vikarierar "Lesekunst" och smakbitarna hittas där. Jag tänkte bjuda på en liten smakbit ur en av böckerna jag läser just nu.

Min smakbit kommer från "Resa sig ur askan, av Eva Gussarsson.

Smakbiten;

FÖTTERNA SJÖNK NER i mossan. För varje steg hon tog gav den ifrån sig en dov pust. Luften mellan trädstammar var stillastående, så tjock att det gick att röra vid den. Högt uppifrån hördes ett svagt prassel av grenar. 

Över allt låg himlen, som en tjock, grå, tung filt. 

Hon trampade snett mellan ett par tuvor, landade i något blött, geggigt. Det klafsade i gympaskon när hon fortsatte. Men nu närmade hon sig, skulle snart vara där.

En gren rev över kinden och hon föste undan den, lät den falka ner bakom sig.

Tre månader.

Det var tre månader sedan hon kom hit. Sedan Marilyn flyttade in i herrgården och bad henne stanna. Hennes one shot.

Eminem sjöng om det i Lose youreself. Att ha en chans. Att ta den. Tre månader. Hon hade aldrig tänkt att stanna så länge. 

Något riste till i ett buskage, fick det att leva. Hon sökte med blicken in i det snåriga, ogenomträngliga. Var det ett djur? Det var inte vinden, den nådde inte hit ner.

Så hördes det igen, ett nytt prasslande och sedan tystnad.

Tystnad.

Hon fortsatte att gå. 

Tre månader och varje dag hade hon gått i skogen. Varje dag sedan hon kom hit.

Förr hade hon alltid bott långt från en riktig skog. I samhällen omgivna av åkermark och taniga träd. När livet tog slut, månaderna efter branden. När hon levde på flykt, och som bäst hittade någon enslig sommarstuga att övernatta i, då hade skogen varit något som skulle överleva. Något obekant. Något främmande. 

Nu hade hon lärt känna den. 

Hon kände lukterna. Den råa doften av kåda och bark, från multnande mossa, regnvåta barr. Hon kände träden. De raka tallstammarna, grova men sköra när man kom emot. Granarna med sina kojor av hängande grenar, hon visste var de mest ogenomträngliga fanns, var man skulle kunna försvinna.

Hon hade lärt sig hitta över de vattensjuka markerna, visste var det gick att ta sig fram, var berget reste sig ur mossan. Vad som fanns på andra sidan.

I början hade hon gått vilse. Hade gång på gång tappat bort sig och inte förrän för sent insett det och fått gå runt i timmar och leta efter något hon kände igen, ett tecken, ett spår. 

Baksidestext;

Lungorna höll på att sprängas. Men om hon andades skulle trollsländan flyga. Det ryckte i den långsträckta kroppen, i de tunna vingarna. Som om något i dess väsen hela tiden var på helspänn. Så exploderade tystnaden av ett skrik.

På en nedgången herrgård långt inne i de småländska skogarna kämpar medelålders, blomsterälskande Marilyn för att få ett nytt liv med sin sonson Oscar och den unga kvinnan som kallar sig Felicity. 

Felicity kan inte glömma sitt förflutna. Mannen som gjorde henne illa, som lovade att aldrig släppa henne fri. Ska han hålla sitt löfte? 

Hon går längre och längre in i skogen, lär känna den, dess mysterier. Bara i skogen känner hon sig trygg. 

När ett skrik en dag skär sönder tystnaden är det ett eko från det förflutna. Det finns något därute. Något eller någon som väntar på henne. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Författarintervju-Hans-Christian Höje

Jag har tyvärr inte läst Hans-Christians bok "Relatörerna".  Jag hoppas få möjlighet till det. Något som är intressant med intervjuerna är att endel tycker det är lättare att skriva bok två medan andra tycker det är svårare. Tack Hans-Christian för alla dina intressanta svar. 

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; En som är utgiven, ”Relatörerna” (2021). Jag har även skrivit tre andra romaner som inte är utgivna. Och så har jag en ny roman på gång som snart är klar. 

2. Vem är Hans-Christian Höie? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Född och uppvuxen i Norge. Flyttade till Stockholm 2005. Jag har jobbat inom psykiatrin och med kundsupport. Har bland annat studerat psykologi, musikproduktion och litteraturvetenskap. Under många år gjorde jag en musiksatsning. Jag gav ut flera album i olika genrer och uppträdde med både kända visor och egenkomponerade sånger. Från och med 2017 har jag prioriterat romanskrivandet eftersom jag då började känna ett ännu starkare engagemang för det än för musiken. 

3. Hur fick du idén till din debutroman? 

Svar; ”Relatörerna” var ursprungligen en novell. Grundidén var att fyra världsfrånvända män skulle ge sig ut på en guidad vandring i skogen och lära sig att uppskatta IRL-verkligheten. När de gjort det kunde inte killarna låta bli att fortsätta utforska livet utanför datorskärmarna. Efter ett tag insåg jag att berättelsen höll på att bli en hel roman.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; 49 år.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Vissa tycker boken är rolig, andra har sagt att den är filosofisk och insiktsfull. Alla verkar tycka det är kul att jag skriver.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Det har gett mig ett nytt fokus i livet. När jag skriver bearbetar och sorterar jag mina egna tankar och upplevelser. Dessutom går jag in i olika karaktärers perspektiv vilket kan hjälpa mig att förstå människor som tänker och upplever världen på andra sätt än jag.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Nej, det har varit svårare eftersom jag lärt mig mycket mer om hur man ”borde” göra när man skriver. Jag reflekterar mer över t.ex. gestaltning, enskilda formuleringar och hur helheten hänger ihop. 

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Min nästan färdiga roman handlar om autistiska Leo och hans nya sociala kontaktperson Kim. De är väldigt olika och har till en början svårt att hitta gemensamma aktiviteter som är acceptabla för båda. Med tiden förändras deras relation och de lär sig att uppskatta varandras olikheter. Perspektivet växlar mellan de två. Läsaren får möjlighet att uppleva hur det kan vara att leva med autism och även hur en svårt det kan vara för en ”vanlig” kille (Kim) att förstå varför Leo beter sig så som han gör. Leo tycker å sin sida att de flesta människor är dåliga på att fördjupa sig i intressanta teman och att de är förbluffande tåliga och onödigt risktagande.     

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag tävlar och lägger banor inom orientering. Dessutom har jag gjort egna sånger och musik sedan jag var 17 år.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; För tillfället genomför jag arbetsträning efter utmattningssyndrom och har förmånen att kunna syssla med olika kreativa projekt.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag lyssnar mycket på ljudböcker inom diverse genrer – främst deckare, feelgood och skönlitterära romaner. På grund av världsläget har jag dock fått allt svårare att lyssna på beskrivningar av brutala mord och ren ondska. Allra bäst gillar jag böcker som kombinerar en spännande handling med må bra-känslor och ett visst djup. Jag vill känna nyfikenhet, bli berörd, skratta och gärna få nya insikter. Om det finns några väl valda metaforer och symboler som är relaterade till viktiga teman i boken brukar det förstärka min lyssnar/läsarupplevelse. 

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag sitter ofta på kaféer. Om jag skriver hemma så växlar jag mellan att sitta i en skön fåtölj och att stå med datorn ovanpå ett skrivbord och en resväska.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; På förmiddagen är min hjärna nästan alltid kreativ, så det är bästa tiden på dagen att skriva något nytt. I övrigt anpassar jag skrivpassens längd och ambitionsnivå efter hur pigg eller trött jag känner mig.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Om man vill skriva en roman kan det vara en fördel att välja ett tema som man brinner för, eftersom man antagligen kommer att jobba med manuset under lång tid. Då kan det bli lättare att fortsätta om det kommer kämpiga perioder, till exempel när man inser att man behöver göra en omfattande ändring eller påbörjar den tionde redigeringsomgången.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; När jag blir klar med mitt nya manus kommer jag att skicka in det till diverse förlag. Drömmen är att bli antagen och att kunna ha skrivandet som yrke på hel- eller deltid.

16. Något citat du lever efter?

Svar; I nuläget behöver jag ofta påminna mig själv om att Rom inte byggdes på en dag. Jag måste ge mitt manus den tid det behöver för att mogna.

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; ”Och så var de bara en” av Agatha Christie, ”Förträffligt, Jeeves!” av P.G. Wodehouse eller någon av Henrik Ibsens många högkvalitativa pjäser.

Tack Hans-Christian för att du ville delta i min 

intervju!🌺

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Hämd

"Hämd" av Niklas Krog utgiven av Historiska media förlag. Detta är del två i en bokserie- Legenden om Orm Junger. Jag har tyvärr inte läst den första delen, vilket jag hade önskat. Vi befinner oss i Kairo år 1293. Vi får följa Kujun en av mamlukkerna. Han är en slavkrigare. Dessutom får vi också följa Isabella från Venedig och Orm från ett land i norr. Parallellt får vi också följa två unga tvillingpojkar som blir föräldralösa tillika hemlösa, när deras läger blir anfallet av mongoler. Isabella hamnar i en haremsbyggnad i Kairo som Kujuns kvinna, där flödar intriger bland kvinnor och eunuker. Kvinnorna måste passa på vem de är förtroliga med och vem de väljer som vän. Isabella känner sig ofta rädd. Vem som helst kan falla i onåd och bli nästa måltavla. Kujun blir intresserad av Orm, och ger honom ett val. Strida mot kristna eller dö. Kujun och de andra krigarna tränar hårt mellan striderna. Där emellan besöker han sin gravida kvinna Isabella. Men hans vänskap med Orm och kärlek till Isabella väcker minnen till liv och den gör honom också sårbar. Nästa strid kan bli hans sista.

Den här historiska romanen var så otroligt spännande, gripande och berörande. Vad skulle du göra för att överleva? Skulle du kunna strida mot ditt egna folk om du inte hade något annat val? Författaren har verkligen fångat alla detaljer vad gäller kläder, stridsteknik och så vidare. Boken är välskriven och beskriver en grym värld där livet inte verkar vara så mycket värt. Striderna avlöser varandra och det är en hård, och rå värld. Kvinnor och barn våldtas och mördas utan att någon bryr sig och familjer utplånas. Boken är detaljerad och känns äkta. Miljöbeskrivningarna och livet är bra återgivna och detaljrika. Jag läste ut boken på endast två dagar. En riktig sträckläsar bok som fångade mig från första bladet, och höll mig i sitt intresse till sista sidan. En bok jag varmt kan rekommendera.  Jag hade gärna sett denna bokserie som film. Den hade blivit så otroligt bra! Boken har ett sorgligt slut, men det gör bara att jag vill läsa nästa bok, för jag vill veta hur det går. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken; 

Kapitel 28 

Beirut

Beirut låg på en bred udde som sträckte sig ut i havet. Mängder av guldbruna hus flöt ihop i kvällssolen när armén nådde fram. Orm betraktade stumt det han såg. Staden var åtskilligt större än Akko, för stor för att utrymmas. En strid var oundviklig. 

Inåt land i öster reste sig ett enormt bergsmassiv med ett långsträckt krön, täckt av snö. Det påminde om berget Hermon. Synen förundrade Orm. Det fanns så mycket i världen att häpna över. Armén blockerade vägarna fram till Beiruts portar och slog läger. Trupperna åt kvällsmål och gjorde sig redo för natten. Männen talade med varandra, ett evigt pågående samtal om vad som väntade som ofta bröts upp av skratt. 

"Janbalat är kinkig idag igen!"

Janbalat varken skrattade eller hämnades. Inte heller retades han tillbaka, så länge männen höll sig inom rimliga gränser. Det var en sorts lättsamt samtal som inte funnits hos Tempelherreorden. Orm lyssnade och fortsatte att lära sig det nya språket. 

En dag gick någon för långt.

"Janbalat, din mor kan inte vara nöjd."

Orm såg på nära håll hur Janbalats panna rynkades. Alla omkring honom flyttade sig ur vägen. Janbalat slet upp sin kniv och gick mot mannen som nämnt hans mor. Trupperna vek undan och mannen förstod att han gått för långt. Han måste be om ursäkt eller strida för sitt liv. 

"Förlåt!" Han sjönk ner på knä bredvid den marcherande armén.  "Jag gjorde fel!"

Orm höll andan, fortfarande osäker på om Janbalat skulle låta sig blidgas. Mannen stoppade undan kniven och svängde tillbaka på sin plats. 

Marschen fortsatte. Någon i närheten av mannen som hånat Jambalat sniffade i luften. 

"Det luktar som om du blev rädd."

Nya skratt. En sorts lättnad. Jambslat skrattade inte.

Från baksidan; 

Orm Junger lämnar lämnar ruinerns Akko som en fri man och går mot Jerusalem. Snart kommer en skara mamluker i hans väg och han ställs inför ett val. Är han villig att strida mot sina forna kristna bröder för att överleva?

Också Isabella lämnar Akko med livet i behåll. Hon förs som fånge genom det ödsliga korsfararriket, väl medveten om att det är en tidsfråga innan hon far illa. Men något får henne ändå att vilja fortsätta leva. Hon vet bara inte vad. 

Orms och Isabellas öden styrs av mamlukken Kujuk, som är uppvuxen på slätterna norr om Svarta havet och såldes till Kairo som slavpojke. Kujuk har kämpat sig upp i mamlukernas hierarki och vet mer om hämd än många andra. Han är ensam och stark men också vilsen. Orm och Isabella väcker ett minne och en längtan i honom. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Författarintervju-Tess Williamsson

I denna intervjun får vi möta Tess Williamsson som skriver fantasy. Jag vann Tess bok "Utan dig är jag inget" i en tävling på Instagram. Jag ser fram emot att läsa den. Ett stort tack Tess för att du ville delta i min intervju. Många intressanta svar. 

Fotograf Saga Sunniva Berg

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har i dagsläget gett ut 2 böcker. Saknad och Utan dig är jag inget. Båda två är delar av Dödens saga. Den tredje delen "Med dig blir jag allt" kommer senare i år. Dock skrev jag en bok om tidsresor som tonåring, som jag till och med postade till ett förlag eller två. Jag blev refuserad, vilket jag med lätthet kan förstå. Den boken var en ganska ogenomtänkt dröm. 

2. Vem är Tess Williamsson? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Vem är jag? Det är alltid det svåraste med intervjuer. Jag kan med lätthet prata om mina böcker i evigheter men det är mycket svårare att prata om mig själv, märkligt nog.

Om jag skulle beskriva mig med tre ord skulle jag säga: läsare, nörd, calendonofil. Jag läser en hel del, helst på engelska och allra helst fantasy av något slag. Paranormal fantasy, high fantasy, elven fantasy. Det mesta går hem, även om jag tenderar att snöa in på vissa böcker som jag läser om och om igen. 

Jag är en självutnämnd nörd, men bara på vissa saker. Harry Potter, Sagan om ringen, fantasy och onödigt vetande är något jag gärna gräver ner mig i. Skottland är också en av sakerna jag tenderar att nörda ner mig om. Älskar hennes berg och dalar, hennes rika historia, hennes mat och folket som finns där. Skottland ligger mig varmt om hjärtat och det är där min själ får ro. Jag drömmer om att köpa mig en stuga i Högländerna när jag blir gammal.

Bor dock för tillfället i Småland men åker gärna till mina drömmars land så fort jag bara kan. 

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Saknad är faktiskt baserad på ett rollspel. En kompis och jag var med i en rollspelsgrupp som spelade Dungeons and Dragons. Det gick inte så bra för mig, jag dog mest hela tiden. Vi bestämde oss i vart fall för att skapa ett eget äventyr. Vi skapade Sinud, dess länder och dess gudar. Vi skapade karaktärer och ett äventyr, men när det kom till kritan kunde vi inte låta gruppen ”förstöra” det vi lagt ner så mycket tid på, så vi spelade det själva. I ungefär två års tid spenderade jag mer tid på Sinud än i den verkliga världen. När äventyren var slut var det otänkbart att bara lämna de som blivit mina vänner bakom mig och då man inte kan ta bilder på ord skrev jag ner våra minnen.

De låg i min byrålåda under lång tid, tills en vän krävde att få läsa och skickade sms till mig sent på kvällarna och krävde fler sidor. Med lite pushande från henne skickade jag in manuset.

Fotograf Tess Williamsson 

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag var kanske runt 20 år när jag började skriva den, även om det tog ganska många år innan den fanns på dator. Föredrar nämligen att skriva på papper och det var många kollegieblock som skulle bli digitala och även när de var digitala skulle det ta ganska lång tid innan jag vågade skicka in det, efter många redigeringsrundor.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Övervägande positiv, vilket gläder mig något enormt. De flesta runt omkring mig verkar vara stolta och undrar ofta en hel del. Många av mina elever tycker att det är coolt och imponerande att deras lärare gett ut en bok. Själv har jag ännu inte landat i att jag faktiskt gett ut inte bara en utan två böcker. Men jag hoppas att verkligheten kommer ikapp mig med så jag får njuta av det jag åstadkommit.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Jag har gjort saker jag aldrig trodde jag skulle göra, som att dela med mig av det mesta till alla, inte bara till mina vänner utan till världen. Jag har fått åka på en rad underbara konvent och träffat en massa människor jag aldrig annars hade mött. Kraven jag har på mig själv har dock ökat och detta är något jag jobbar med att handskas med. 

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Både ja och nej. Då bok två inte var ”spelad” som bok ett var fick jag fritt spelrum och kunde skriva den utan några givna händelser att hänga upp texten på. Det var på sätt och vis mer krävande av mig men väldigt utvecklade som författare. Jag lärde mig en massa som jag tänker använda i framtida projekt.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag har alldeles för många projekt igång samtidigt, vilket gör att det inte känns som att jag kommer någonvart. Då jag redigerar på del 3 i Dödens saga är tiden av förklarliga skäl en bristvara men det snurrar en del i skallen. Jag skriver på en paranormal romance med fae som utspelar sig i Skottland och har funderingar på en romantisk fantasy i en lite annorlunda värld. Vi får dock ser vart det hamnar. Först ska Med dig blir jag allt bli klar.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Ibland behöver man rensa huvudet eller bara låta scenerna spelas ut medan man gör något annat och då tränar jag gärna, eller bakar. Tankarna kan då får flyga runt som de vill. När jag har tid läser jag gärna. Det är det absolut bästa sättet att fly omvärlden och få drömma sig bort ett tag.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Jag jobbar som lärare på högstadiet och undervisar i engelska. Bytte bana för en 5-6 år sedan och har sedan dess läst upp min pedagogik. Hade sedan tidigare en magisterexamen i engelsk sociolingvistik. Att byta karriär är utan tvekan en av de bästa sakerna jag någonsin gjort. Inte minst för att det ger mig en större frihet att skriva.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag läser mycket i perioder. När jag har för mycket runt omkring mig har jag svårt att fokusera på att läsa men lyckligtvis är det korta perioder. Jag trivs absolut bäst när jag får läsa mycket. Om jag får välja läser jag helst på engelska och gärna saker med inslag av romantik. Dock måste det finnas en stark historia och inte bara romantik för att jag ska fastna. Det finns böcker i min bokhylla som nästan faller isär då jag har läst dem så många gånger. På något sätt känns det tryggt och som att komma hem när man läser om sina favoriter. Min ToBeRead hylla utökas konstant.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Visserligen har jag ett skrivbord men använder det sällan till skrivplats. Soffan eller sängen är mina favoritställen på vintern. På sommaren sitter jag gärna ute och skriver i en skön stol. Oftast finns där en kallnad kopp kaffe jämte mig och en katt som spinner (vi har tre stycken).

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag skriver konstant ner idéer när de kommer till mig och har allt som oftast små lappar liggande överallt. Då jag helst skriver på papper är jag inte styrd av en tid eller plats eller laddad dator. Det enda som stör är att ibland tar bläcket slut i pennan. Jag har dock upptäckt under mina lov att jag skriver som bäst på morgonen när det är tyst och lugnt. Men jag skriver när andan faller på. Önskar att jag hade haft bättre rutiner men när jag försöker mig på att skaffa dessa fallerar kreativiteten.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Skriv. Planera inte så mycket, utan skriv.

Var inte perfektionist utan inse att råmanuset bara är en ram i vilken du ska måla en tavla med ord. Var snäll mot dig själv. Alla har vi saker vi tycker är svårare än andra. Jag har svårt för dialoger, men älskar att skriva inre tankar.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Nästa steg är att avsluta Dödens saga och få fördjupa mig i Trohetseden, eller vad nu boken kommer att heta. Jag kommer också att försöka åka på så många konvent och mässor jag orkar för att synas. 

Drömmar finns det gott om, men den som ligger närmst men ändå längst bort på något märkligt sätt är den att översätta Dödens saga till engelska. Tyvärr räcker tiden inte till i nuläget, men en dag.

16. Något citat du lever efter?

Svar; Vet inte om jag lever efter några citat men det finns några som slår ann en sträng inom mig.

It´s how you go on that defines you (Jericho Z Barrons).

Hope strengthens, fear kills (Karen Marie Moning Fever series)

Everything has a price. (Anne Bishop Black Jewels triology)

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Det finns så många bra klassiker att välja mellan. Dracula av Bram Stoker, Frankenstein av Mary Shelley, Stolthet och Fördom av Jane Austen för att nämna några få. Om jag måste välja en skulle det bli svårt men två vore lättare. För mig är William Shakespeare odödlig och många av hans pjäser ligger till grund för dagens filmer, böcker och serier. En pjäs av Shakespeare är en klassiker väl värd att läsa, oavsett om man väljer en Midsommarnatts dröm, Romeo och Juliet eller MacBeth. Min förkärlek för grekisk mytologi och historia ligger till grund för den andra klassikern som är väl värd att läsa. Illiaden av Homeros. Inte nödvändigtvis på hexameter, men en omarbetning. Odödligare saga får man leta efter.

Fotograf Saga Sunniva Berg

Tack Tess för att du ville delta i min 

intervju!🌺

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Fem en fredag-tiden går

I fem en fredag funderar Elisa Matilda på frågor som handlar om att tiden går -fler förslag hos ElisaMatilda

1. Vad gjorde du för 10 år sen?

Svar; För tio år sedan begravde vi vår son Jonathan som omkom i en brand. Den värsta tiden i mitt liv. 

2. Vad är ett minne för fem år sen?

Svar; Gick utbildning inom storkök. Jag gick tillsammans med ett gäng invandrarkvinnor. Det var väldigt givande. 

3. Vad har du gjort om tre år?

Svar; Jag hoppas bli mer självförsörjande då. Bättre och tryggare ekonomi. 

4. Vad går fortast, veckan eller helgen?

Svar; Helgen tyvärr...

5. Hur mycket ledig tid har du om dagarna?

Svar; Det är fullt upp hela dagarna. På kvällen blir det lugnt och man får en stund till att koppla av.

Ha en riktigt härlig helg!

Kram Nina

Skarvkvinnan

Jag har haft förmånen att få förhandsläsa "Skarvkvinnan" av Snezana Lindskog, utgiven av Belvidabell förlag. Skarvkvinnan väntas finnas ute i handeln den 8 mars 2023 i samband med Internationella kvinnodagen! I den här historien får vi följa Tova och Vide. De är förälskade i varandra. Då kommer några män från en annan by. Tova förs till deras by som maka åt hövdingens son. Den unge mannen dör i strid, och hon blir istället maka åt hans far som är hövding. Det är då Tovas svårigheter börjar. Vide saknar sin Tova men kvinnan Lea har bestämt sig för att få Vide till sin make. Hon drar sig inte för någonting. Både Tova och Vide känner sig olyckliga. Kommer de någonsin få varandra?

Den här boken känns både djup, realistisk och välskriven. Jag gillade de speciella och fina huvudkaraktärerna. Den belyser det kvinnoförtryck som har funnits i alla tider! Den här boken var riktigt spännande och oroligt bra. 

Jag gillade tanken med att människor i denna fantacy värld kunde skifta skepnad och att de var så andliga och kunde sin örtlära. De lever nära naturen. Man jagar när det är gynnsamt och gudarnas röster är viktiga att lyssna på. Väldigt fina miljöbeskrivningar. 

Huvudkaraktären är en stark och stolt kvinna som inte viker sig för motgångar.  När onda krafter är i görningen måste Tova ta till drastiska åtgärder. Man blir väldigt berörd av denna berättelse. De starka scenerna tillför det lilla extra till historien. Jag är tacksam för att jag fick förhandsläsa den. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit stycke ur boken;

Endast elden som Tova hade gjort upp gav dem ljus. Sigvid vakade över sin brors döda kropp, och sin häst Aska som väntade en liten. Tova ville nyfiket vara del av händelsen. Hon kunde inte se sig mätt på djuret.

Sigvids folk var säkert tacksamma till alla gudar för att de hade dessa vackra hästar nära sig och kunde gränsla djuren när de ville färdas. Den avund hon kände för hans folk var stor. Hon undrade hur det hade känts att sitta på djurets rygg och rida, ordet som Sigvid använde. Frågan om hon kunde få prova att själv sitta på hästen fanns hängande i luften men hon visste att tiden inte var inne för en sådan undran. Det var säkrare att vänta.   

När Aska började vanka av och an ännu oroligare reste sig Sigvid upp och började klappa henne lugnande.

”Så ja, min flicka, jag hjälper dig när det är dags.”

”Hur vet du att hon snart ska få sitt barn?” 

”Hon har varken ätit eller druckit något under hela dagen och nu står hon inte still utan vandrar runt på stället och skrapar upp damm med hovarna. Jag har känt på mjölkdropparna från hennes juver varje dag i tre dagar och idag är mjölken vit och tjockare så att hennes unge kan dricka av den.

”Dröjer det länge till? Till morgonen eller?”  Tovas röst var full av nyfikenhet.

”Tror att hon lägger sig när som helst och då vet vi säkert.” 

”Tar det lång tid innan fölet kommer?” 

”Det brukar ta mycket kortare stund än när en kvinna föder.” 

Aska gnäggade till oroligt. Sigvid hjälpte henne att lägga sig ner. Det var dags. 

”Hon är alldeles svettig nu.” Sigvid torkade av fukten på händerna mot sina benkläder.

Han flyttade sig tillbaka till eldhärden mitt emot Tova men ångrade sig. Askas mage krampade kraftigt och stunden därpå rann det ut vätska ur henne som marken sakta sög upp. Hästen vände sig om ett par gånger oroligt och låg än på den ena sidan, än på den andra. Allt gick väldigt snabbt. När något ljust skymtade från hennes bakdel gick Sigvid fram till henne och smekte hennes svettfuktiga hals. Aska flåsade och andades väldigt snabbt.

”Så ja Aska, ditt barn är på väg, nattens andar kommer att hjälpa oss”, sa han med en mjuk tröstande röst. Sedan gick han runt henne, vid mynningen av hennes bakdel och greppade tag i små hovar som hängde utanför henne. För varje magkramp drog Sigvid i den lilla kroppen. När huvudet kom fram kunde han omfamna hela överkroppen och dra ut ett svart litet och medtaget föl ur ett gråaktigt tunt hölje. Snabbt drog han av hela hinnan som fölets kropp var svept om. Med fasta handrörelser tog han om nosen och smekte ut slem. Varje smekning gjorde att vätska rann ut så att fölet kunde andas lättare.

”Jag behöver något mjukt så jag kan torka fölets kropp.” Tova rusade in och försökte finna något som kunde vara lämpligt. Till slut tog hon ett mjukt bearbetat skinn som hon hade fått av Vides mor. 

Sigvid torkade det lilla djuret.” Detta är inte Askas första föl. Hon är mor till fyra vackra hästar.” 

Tovas hjärtslag hade ökat under den underliga händelsen hon fick vara med om. Hon fortsatte att titta på Sigvid frågande med uppspärrad blick. Skickligt knöt han navelsträngen och torkade händerna på en torr bit av skinnet som han stunden innan hade torkat fölet med. 

”Så där…nu är det lilla livet inte längre förbundet med sin mor.”

Bakside text;

Kvinnoförtryck har funnits i alla tider!

Skarvkvinnan är en stark och drabbande skildring av ett historiskt kvinnoöde.

Tovas och Vides kärlek är stark men den hotas av föreställningen om att gudarna styr människan och väljer deras öden. Hindren är många och utgör hot mot Tovas liv. En stulen bronsyxa, naturkrafter, en avundsjuk rival, en kvinnoförnedrande hövding och människans tro på gudarnas makt är Tovas motståndare. Tovas förbindelse med sitt kraftdjur skarven förändrar hennes liv och inger styrka och mod. Kan hon vinna mot det onda som förföljer henne? 

Berättelsen är placerad i en fantasyvärld där alternativa tidsperioder möts. Skepnadskifte är ett genomgående tema.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina