Julpusslet

"Julpusslet" av Caroline Twamley utgiven av Seraf förlag. Detta är författarens sjunde bok. Alicia som arbetar som mäklare, ska åka till sin pappas stuga för att värdera den inför en framtida försäljning. Pappan vill inte ha den kvar. Han är trött på hyresgäster som flyttar in och ut. Alicia bestämmer sig också för att fira jul och nyår i den lilla stugan, då hon inte vill fira jul med föräldrarnas nya familjer. Kort efter hon kommit till stugan får hon kontakt med skogsbonden Nicklas och hans dotter. Istället för att värdera stugan börjar hon julpynta den och snart känner hon att hon börjar trivas där. Hon känner en frihet och ett lugn som hon inte känner inne i stan. Kanske kan hon flytta permanent till stugan? På vinden hittar hon ett album med bilder. Kan det vara hennes släktingar på dem, och vem är Oskar som ingen vill prata om? Hon hittar även ett litet kors på gården, och försöker luska reda på mer om sin familjs historia, och vad som egentligen hänt på gården, samtidigt som hon börjar få mer och mer känslor för Nicklas. 

Detta är en ljuvlig och hjärtevärmande feelgood roman. Boken är svår att lägga ifrån sig, och denna pralin tar absolut slut fortare än man vill. Jag bara älskar den. Den andas julglädje från första till sista sidan. Caroline har gjort det igen. Hennes romaner är så fina och välskrivna. Att den innehåller ett litet mysterium är ett plus. Det är en njutning att läsa Carolines böcker. Varje gång! Har ni inte läst någon av hennes böcker har ni missat något. Miljöbeskrivningarna är fantastiska och här är ännu en pärla att läsa om och om igen. Man kan absolut se det vackra, gnistrande, snötäckta landskapet framför sig. Jag tycker hennes persongalleri är så fina och jag skulle gärna vilja lära känna dem alla. Speciellt de fina djuren. Vi får träffa personerna från förra boken i serien, men man kan läsa böckerna fristående. Det är fint att se hur de andra bjuder med Alicia i gemenskapen. I den fina gemenskapen lär hon känna sig själv igen. En ljuvlig roman som passar bra att läsa nu under julledigheten. Värm en kopp choklad och kryp upp i soffan. Bokomslaget är också väldigt fint och mysigt. Boken blir ännu en av mina lästa favoriter och denna pärla får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Vintersolen strålade utanför och fick Alicia att otåligt titta in genom ugnsluckan för att se hur frallorna hon bakat såg ut. Någon minut till behövde de. Ingen bakade ojämnt och egentligen borde hon vänt på plåten men det fick vara, hon ville ut.

En liten stund senare öppnade hon ytterdörren och blinkade mot det starka solljuset som fick landskapet omkring henne att gnistra. Så vackert det var. Det var fint när snön föll även inne i stan men det gick inte att jämföra med det här.  

Hon steg ner på gårdsplanen och såg sig omkring. Åt vilket håll skulle hon gå? Hon såg på infartsvägen men vände sedan  blicken mot uthuset och skogen som ruvade strax där bakom. Den lockade och snön var fortfarande inte djupare än att hon enkelt skulle kunna ta sig fram över både åkermark och i skog. Hon passerade till höger om uthuset och såg att det fortfarande bitvis var barmark under de stora träden i skogen. Hon skulle bara gå en liten runda, inte längre bort än att hon enkelt skulle hitta tillbaka.

Innan hon kom fram till skogskanten trampade hon plötsligt på något som kändes helt annorlunda under hennes fötter än vad underlaget gjort tidigare. Istället för det frusna gräset ogämna yta landade hennes fot på något plant och halt. Hon stannade och stampade försiktigt med ena foten. Det lät ihåligt på något vis. Snabbt backade hon tillbaka och drog sedan med foten över marken för att se vad som dolde sig under snön. Några gamla plankor uppenbarade sig och hon böjde sig ner för att försöka lyfta upp dem. Men plankorna var hopspikade och visade sig vara betydligt mycket tyngre än vad hon trott, något som bara ökade hennes nyfikenhet. 

Från baksidan;

När mäklaren Alicia får veta att hennes pappa äger ett hus som han ärvt efter sina morföräldrar bestämmer hon sig för att fly dit över julen. Det ödsliga huset, Lilla Ryen, är en perfekt tillflyktsort för att komma bort från familjen samtidigt som hon kan göra en egen värdering av fastigheten.

Närmaste granne är skogsbonden Nicklas. Han lever ensam förutom varannan vecka när det är hans tur att ha dottern. Efter en tragedi sökte han sig till samhället för en nystart och när Alicia stiger in i hans liv kämpar han emot de känslor som sprakar mellan dem. 

Samtidigt väcker Lilla Ryen Alicias nyfikenheten kring sin familjs historia och vad som faktiskt utspelar sig där. Gamla album och ett upphittat litet kors blir ledtrådar i jakten på en begravd familjehemlighet.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina