fredag 6 januari 2023

Arvet efter Hilda

"Arvet efter Hilda" av Elin Eldestrand utgiven av Hoi förlag. Emily, som bor i Australien, håller på att rensa i sina föräldrars dödsbo. Bakom en tavla hittar hon en dödsannons efter sin mormor i Sverige. Hon tar kontakt med sin kusin Moa, som hon aldrig träffat. Därefter beger sig Emily till Sverige för att ta reda på mer om sin familj. Hennes mamma har varit väldigt förtegen om sin familj och tillika sitt förflutna. Väl där träffar hon sina kusiner Moa och Therese. Mormor Hilda verkar ha ruvat på många hemligheter. Hilda bodde med sina tre döttrar i en stuga i skogen. Men 1976 verkar det ha hänt något, som gjorde att Hildas tre dörrar begav sig där ifrån för att sedan inte återvända. Thereses mamma har till och med försökt begå självmord. Det förekommer vissa rykten, och ju mer de får reda på desto mer undrar de om de kan hantera sanningen. Finns det någon person som kan kasta nytt ljus över det förflutna?

Detta är en bok som är både mysig och spännande på samma gång. Det fina bokomslaget innehåller många ruggiga familjehemligheter som ligger dolda i det förflutna. Vill man egentligen veta vad som hänt? Hur blir man påverkad när sanningen uppdagas? Boken tar upp många svåra ämnen som självmord och sorg, men de är inlindade på ett fint sätt. Det är också kul att boken utspelar sig på en plats, Grangärde, som vi brukar köra görbi när vi åker till Ludvika. Vi får följa de tre kusinerna under deras letande efter de ledtrådar som leder till deras förflutna. Vi får också följa Hilda och hennes liv lite granna och det ger inblick i vad som egentligen hände. Bra språk och fina miljöbeskrivningar. Alla lösa trådar knyts ihop på ett bra sätt på slutet. När allt kommit fram är frågan: Vem ska sedan ta hand om arvet efter Hilda? Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

26

Therese

DET RÄCKER MED att gå en kort promenad längs Ludvikas gågata för att inse att det inte finns så mycket att göra här. Faktum är att det redan kryper i henne av tistress. Therese går tillbaka till sitt hotellrum och tarbupp laptoppen. Fast istället för att jobba googlar hon fram Hildas dödsannons. Hon läser de två namnen och skriver in Moa Andersson i sökmotorn. Hon klickar på en artikel som handlar om ett äldreboende i Grangärde. Med på den största bilden är en kraftig kvinna i trettioårsåldern och bredvid henne sitter en betydligt äldre man som heter Gottfrid Larsson. Det här måste vara en väldigt lyckosam slump.

Hon slår igen datorn och tar fram utskriften från folkbokföringen ur handväskan. 

Riksväg 66 mellan Ludvika och Grangärde går förbi villaområden, stora öppna fält, men framför allt tät skog. Efter en stund vill Therese skrika rakt ut. Hur kan det vara så mycket skog? Först när landskapet äntligen öppnar sig igen går pulsen ner och hon kan till viss del njuta av det vackra landskapet med sjöar, ängar och små hus.

Vid en fyrvägskorsning saktar hon ner och följer GPS:ens instruktioner om att svänga höger. Kossor, som betar vid sidan av vägen i skymningsljuset, lyfter på huvudet och betraktar henne lojt innan de fortsätter sitt ätande. Lillhedvägen står det på en vägskylt till vänster och Therese svänger in. Hon tvekar och stannar till. Här har hon ingen lust att köra vilse och speciellt inte nu när det börjar bli mörkt.

En knackning på bilrutan får henne att hoppa till. Utanför står en karl i keps och en urtvättad t-shirt som stramar åt över magen. Hennes första impuls är att trampa gasen i botten, men i stället sväljer hon hårt och trycker ner rutan. 

-Har ho' åkt vilse? Och så här sent på kväll'n? 

-Ursäkta? 

-Ja, jag känner varken igen bilen eller dej.

Therese ser sig omkring. Ett huvud med hårt permanentat hår sticker upp bakom en välklippt häck. Hon harklar sig och vänder sig mot mannen igen. 

-Ursäkta mig, men jag söker efter en Moa Andersson. Hon ska bo här i skogen någonstans. 

Mannen drar av sig kepsen och kliar sig hårdhänt på huvudet. Ett förfärligt knakande hörs från andra sidan häcken och huvudet sticker upp så att både ansikte och hals syns. 

-Hur känner du Moa?

Damen bakom häcken stirrar nyfiket på Therese och Therese ångrar att hon inte bara åkte där ifrån. 

-Vi är gamla bekanta sedan gammalt. Hur kommer jag hem till henne? 

Mannen höjer på ögonbrynen.

-Tja, du fortsätter på vägen här tills du kommer till kröken. Då svänger du höger. Dä är int den bästa vägen för ett tjusigt fordon som det där.

-Tack.

Therese hissar upp fönstret igen och mannen backar. Den gamla damen hänger på sin grind och ser ut som om hon har alldeles för många frågor på lager. Therese trycker hårt på gasen.

Från baksidan;

Vad var det för hemligheter som begravdes i Grangärde?

Hilda bodde ensam med sina döttrar i ett hus i skogen. Sommaren 1976 hände någonting som gjorde att alla tre döttrarna lämnade Grangärde- vissa av dem för gott. Flera decennier senare för Hildas dödsannons samman hennes döttrars barn: Emily, Therese och Moa. 

Tillsammans börjar de söka svar om mormoderns förflutna, men ju mer de letar, desto fler frågetecken dyker upp. Varför lämnade Emilys föräldrar Sverige för att aldrig återvända? Vad är det som driver Thereses mamma till självmordsförsöken? De tre kusinerna inser snart att de kanske inte kommer att gilla det de får reda på. Kommer de att ångra att de ens började leta?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar