Udda & jämna

"Udda & jämna" av Hanna Zeime, utgiven av Zeime förlag. Boken handlar om Eva som lider av ångest. När hon äter sina ångest dämpande tabletter, orkar hon mest ligga i sängen. Hon orkar inte städa eller hälsa på dottern och sina barnbarn. Hon kom därför på den lysande idén att hon bara ska äta tabletterna på jämna veckor. På udda veckor ska hon vara utan och då lider hon av den fruktansvärda ångesten, och känslan av att det ska hända något hemskt. En dag blir hon vittne till ett rån och blir kallad till förhör hos polisen. Dessvärre hatar hon polismyndigheten, ännu mer än försäkringskassan på grund av en händelse när hon var ung. Väl hos polisen tappar hon humöret, och det resulterar att hon hamnat på ett behandlings hem långt ute på landet. Hon ska få behandling för sitt aggressiva humör. På behandlingshemmet är de intagna som en familj, och Eva trivs där. När de intagnas doktor, Flemming plötsligt dör, måste Eva ta ett svårt beslut. 

Detta är författarens debutroman. Jag tyckte denna boken var så härligt underhållande, tillika underfundig. Trots att historien är väldigt spännande emellan åt, händer det så mycket dråpliga situationer, som de intagna patienterna inte vet hur de ska lösa. Det är en bok man mår bra av. De intagnas konversationer är roliga och bjuder på en hel del skratt. Boken är lättläst och välskriven och en riktig bladvändare. Jag gillar de olika huvudpersonerna. Vilka härliga och gränslösa karaktärer de är. I berättelsen lär vi känna bland annat, Eva som lätt tappar humöret och blir aggresiv. Linn med kontrollbehov, och som dessutom lider av basillskräck. Det finns även en mordbrännare, en hypokondriker och en  polis som är missbrukare och yogaläraren Margot, som är på rymmen. Det kan inte bli annat än katastrof. De intagna är tvungna att komma på lösningar på alla de problem som dyker upp, och de gör de på lite ovanliga sätt. Ska de intagna klara biffen och lyckas reda ut situationen trots allt? Jag kan varmt rekommendera denna festliga spänningsroman. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

12

Torsdagen den 4 oktober, fortsättning jämn vecka

Eva hade vilat sig I form och var redo att baka kanelbullar. När hon kom ner till köket var Per och Lars redan på plats och Linn for runt och gjorde de sista förberedelserna. På köksbordet låg fyra plastunderlägg, fyra enorma degklumpar, fyra kavlar och fyra ugnsplåtar med bakplåtspapper på. Linn satte fram skålar med socker, kanel och smör på bordet. 

-Ska det inte vara fem underlägg och degklumpar? Ska inte Flemming vara med? frågade Eva.

-Flemming har inte tid. Han måste skriva på sin artikel, sa Lars.

-Jaså. Jag trodde att alla aktiviteter var obligatoriska, sa Eva.

-Alla aktiviteter är obligatoriska. Flemming blir utsäktad ibland men inte du, sa Linn och pekade på Eva som om hon vore en brottsling. 

Eva höll upp händerna för att visa att hon gav sig. 

-Okej. Jag vill vara med och baka alltså. Det här ska bli kul. 

-Jättekul, muttrade Linn och såg ut som om världen höll på att gå under.

-Jag gillar att baka, sa Per. Jag är inte bra på det, men jag tycker ändå att det är väldigt roligt.

-Ja, det är trevligt att göra något tillsammans, sa Lars. Gruppaktiviteter anses vara utvecklande och kan även vara underhållande.

Eva himlade åt Lars. Utvecklande och underhållande? Själv var hon här av en enda anledning; för att äta så många kanelbullar som möjligt. 

-Innan ni börjar baka måste ni ta på er förkläde och hårnät, sa Linn.

Linn hämtade en låda och delade ut dess innehåll. Lars såg något obekväm ut när han tog på sig ett rosa förkläde och satte hårnätet på huvudet över sitt obefintliga hår. Eva fnissade varpå Lars gav henne en missnöjd blick. Sedan var det dags för den obligatoriska handtvätten innan det var dags att sätta sig vid köksbordet på sina tilldelade platser. 

-Så här är reglerna, sa Linn. Ni ska göra kanelbullar av degen framför er. Ni får smaka defen en gång. Småätande av degen under hela baket är inte tillåtet. Förstår ni?

-Ja, sa Eva som antog att det var henne som Linn hade syftat på. 

-Bra. Nästa regel är att ni inte får springa omkring i köket och kladda ner. Behöver ni något så säg till mig så hämtar jag det.

Baksidestext;

Eva är nöjd med sin rutin. Det var hon själv som kom på den briljanta idén att ta sina ångestdämpande tabletter varannan vecka. När hon tar sina tabletter (jämna veckor) är hon trött och likgiltig och vill mest ligga i sängen och se på tv och äta kanelbullar. Efter en jämn vecka ser hennes lägenhet ut som ett tonårsrum med disk, skitigakläder och tomma chipspåsar över allt. När hon inte tar tabletterna (udda veckor) orkar hon städa, duscha och viktigast av allt, åka och hälsa på sin dotter och barnbarnen. Men utan tabletterna måste hon kämpa mot den vidriga ångesten och känslan av att något hemskt är på väg att hända, och efter det som hände henne som ung, är hon alltid redo att försvara sig.

När Eva är med om en incident på ett café blir hon tvungen att prata med polisen, den enda myndighet hon avskyr mer än försäkringskassan. Hon tappar humöret och blir skickad till ett märkligt behandlingshem mitt ute i skogen. Underliga saker händer och Eva tvingas att ta sitt livs svåraste beslut. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina