"Vem minns Anki Braun" av Sara H. Olsson, utgiven av HarperCollins förlag. Anki och hennes make Rune var tvugna att sälja sitt hus, på grund av att Rune blivit sjuk. De har bott i huset med sina två pojkar i 42 år. Anki är deprimerad och trivs inte i sin nya lägenhet. Hon kan inte släppa tanken på sitt älskade hus. När hon får höra rykten om de förändringar som de nya ägarna och inte bara de, utan hela gatan har gjort efter hon flyttat, kan hon inte låta bli att åka förbi för att se eländet. Vad hon får se chockar henne. Hon vill därför sätta dit den nya ägaren. Hämden slår väl ut, men Anki kan inte låta bli att ännu en gång besöka sitt hem. Denna gången går hon för långt, och tappar ett kärt föremål i de nya ägarnas tvättstuga, och det resulterar att hon måste besöka sitt hus ännu en gång. När någon plötsligt dör på gatan, blir Anki en av de misstänkta, då någon på gatan sett henne på platsen. Hur ska det nu gå för Anki Braun?
Detta är första delen i en serie om Sommarängen. Jag tänker att det inte är så lätt att bli gammal. Jag kan tänka mig att omstälningen från hus till lägenhet är svår. Många äldre kan säkert relatera till detta. Jag tror dock inte många går så långt som Anki gör. Anki är så härligt gränslös och jag gillar henne! Jag tycker att hon är en charmig och gullig karaktär. Hon vill väl, men är lite för mycket. De övriga personerna i historien har författaren gestaltat bra och trovärdigt. T ex så finns den otrogna, den som alltid tränar, någon som vill ha barn, skvallertanten och den lilla områdes polisen och en massa andra intressanta karaktärer. På Sommarängen finns de alla representerade! Miljöbeskrivningarna är också fina och målande. Boken är en härlig blandning av spänning och komiska situationer. Boken är läsvärd och underhållande. Jag ser fram emot nästa del i serien. Denna fint förpackade mysdeckare får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favoritställe ur boken;
KAPITEL 19
Anki
Anki klev ut ur trapphuset och gick målmedvetet i riktning mot bilen. Efter regnet hade värmen kommit och grönskan fullkomligt exploderat. Buskarna var fulla av löv och tulpanerna blommade ståtligt i rabatterna. Anki njöt av omgivningen och kostade på sig ett ordentligt leende. Det var länge sedan hon känt ett sådant självförtroende, stegen rörde sig av sig själva. Rune hade det bra i lägenheten. Anki hade lagt fram allt han behövde innom en armlängds avstånd från fåtöljen. Och när hon kikat in i vardagsrummet strax innan hon gått hemifrån hade han sovit gott. Kanske skulle han inte ens märka att hon varit borta.
Tygväskan på axeln pendlade i takt med stegen. Den var tung och lite vass och för varje steg slog den mot Ankis höft. Hon hakade ner väskan och höll den i handen de sista stegen till bilen istället.
Det var dags för loppisen i Sommarängen. Självklart skulle inte Anki åka dit och shoppa saker av sina föredetta grannar, det skulle ju vara konstigt. Men hon skulle spana lite vid sidan av. Hon skulle röra sig lite i periferin, utan att någon såg. Det var något hon faktiskt lärt sig att göra riktigt bra de senaste veckorna.
Anki startade bilen. Genast kom osäkerheten krypande. Vad skulle hon dit att göra egentligen? Kunde hon inte bara låta dem vara? Fast en kort blick på tygväskan i passagerarsätet fick henne på andra tankar. Hon rullade ut på vägen.
I alla år hade hon gett så mycket till Solrosgatan, till området och till alla som bodde där. Hon hade lagt många timmar på att hjälpa till med överklagande av bygglov, att ansöka om blomlådor som väghinder hos kommunen för att 30-gränsen skulle hållas för att inget barn eller husdjur skulle råka ut för någon olycka. Och när blommlådorna väl var beviljade var det hon i egen hög person som hade planterat pelargoner i dem och gjort trivsamt och fint. Det var bara en sak i raden av många. Och vem tackade henne för det? Vem mindes allt arbete hon lagt ner? Ingen! I stället ringde Marianne och bråkade om den där förbannade slipen...
Baksidestext;
Solrosgatan har alltid varit i oklanderligt skick tack vare Anki Braun, Sommarängens självutnämnda ordningsman. Men när Ankis make blir sjuk och de tvingas flytta från sitt älskade kedjehus förändras allt. Grannarna, som känt sig tvungna att följa Ankis regler får nu äntligen en chans att blomma ut.
Sommarängens nykomlingar, paret Perleman, planerar att bilda familj samtidigt som de jobbar hårt och renoverar sitt nyinköpta hus. Men deras framfart väcker snart känslor, inte bara hos grannarna utan kanske framför allt hos husets förre ägare-Anki har nämligen väldigt svårt att hålla sig ifrån sitt gamla område.
När ett dödsfall plötsligt inträffar, och Anki dessutom synts till på platsen, tar polisen Christian Håkansson sig an utredningen. Men rör det sig om en olyckshändelse-eller ett mord? Och vem i Sommarängen har i så fall motiv att döda?
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar