onsdag 28 februari 2024

Död mans önskan

"Död mans önskan" av Gabrielle Hipp Marchidan utgiven av Books on Demand förlag. Andre och Lea har fått erbjudande om att delta i ett forskningsprojekt i Transylvanien. De ska vara där ett halvår. Många myter och sägner är förknippade med den plats de ska forska om. Men det kan inte vara värre än det liv de har där hemma i Sverige, eller? Spända av förväntan möter de Marcel, efter att de landat på flygplatsen. Han tar med dem till den mytomspunna skogen man ska undersöka. Där blir de snabbt installerade i sitt rum, och där möts de även av Marcels lite underliga assistenter, Doru och Nat'alia. Lea och Andrei håller sig mest för sig själva. När Andrei går ut för att utforska skogen känner han sig iakttagen. Något eller någon rör sig bland de förvridna träden, men när han tittar finns det ingen där. Så hittar Andrei en död person och det blir inledningen till en rad riktigt otäcka händelser. Det leder också till fler frågor än svar. Vem är egentligen den döda personen? Andre utför en ritual för att få svar. Dock är svaren de får något som det unga paret egentligen skulle vilja vara utan. 

Detta är den första boken jag läser av författaren. I den här boken bjuds vi på en krypande och kuslig stämning. Man vill hela tiden läsa vidare för att se vad som händer i nästa kapitel. Jag gillar hur de båda ungdomarna är gestaltade, men de andra i forskningsteamet framstår som lite underliga och hemlighetsfulla, precis som platsen man ska undersöka. Jag tänker först att detta är en bok om vampyrer, men det är  inte alls vad vi möter här. Miljön är bra beskriven i denna nagelbitare, men här vill jag inte vara på plats! Nej tack! Skogen är lite för kusligt för min smak. Vad är det egentligen för hemlighet de tre forskarna inte vill tala om för Lea och Andrei, och vad vill egentligen anden efter den person som Andrei hittade i skogen? Ja, frågorna för mig som läsare är många. Författaren lyckas hålla mig på halster till sista kapitlet. Först då får man reda på vad hela historien egentligen handlar om. Jag tycker att bokens omslag är väldigt snyggt. Jag hoppas få läsa mer av författaren i framtiden. Denna kusliga spökhistoria om olycklig kärlek får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 9

Mina ögon måste spela mig ett spratt, tänkte Andrei. Inget var där och inget rörde på sig. Han kände sig som en allt större fåntratt ju mer han stod och glodde. 

Så fort han tog bort din hand från yrädstammen rörde sig något bakom honom som fick vartenda hårstrå på hans kropp att resa sig. Något var verkligen där, den här gången hörde han det. Men varje gång han försökte se det, vad det nu var, försvann det mystiska. 

Andrei tittade mot lägret. Skulle han återvända till huset? Han ruskade på huvudet och strök över ärmarna så att hans  ståpäls skulle lägga sig. Det var säkert ett nyfiket djur som var mer rädd för honom än han för det. Tanken fick honom vilja utforska skogen mer och röra sig längre bort från lägret. En klen, upotrampad stig tycktes visa vägen djupare in i Hoia Baciu. 

Andrei slängde då och då en blick över axeln för att se till att lägret inte försvann ur sikte. Än var det kvar, även om man mest kunde skymta konturerna av ett större hus. Han riktade fokus framåt, vad det nu än var som verkade smyga runt skulle han ta reda på det. 

"Hallå, är det någon där?" 

Inget svar och ingen uppståndelse. Andrei spände öronen i hopp om att höra minsta lilla knyst. Hoppas inte att det är en människa som smyger runt här, ett djur skulle defenitivt ha flyttat på sig, tänkte han. 

Efter vad som kändes som om flera minuter hade gått vågade han röra på sig igen. Känslan av att vara iakttagen var stark. Kanske var det bra att tala om det här för Lea och Marcel också. 


Baksidestext;

När studenterna Andrei och Lea får chansen att åka iväg och bo ett halvår i Transylvanien för att delta i ett forskningsprojekt, tar de den direkt. Det förekommer mycket myter och skrock om den plats de ska vistas på. 

Men de är bara skrönor. Det kan inte vara värre än oredan hemma och det trista vardagsliv de just lämnat bakom sig, eller?

Varför besitter denna plats en så mystisk atmosfär? Vad är orsaken till dess snedvridna yttre? Ju längre studenterna befinner sig där, desto mer frågor dyker upp. Och svar de helst hade klarat sig utan.


Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar