Baby dragon Kaf'e

"Baby dragon kaf'e" av A.T. Qureshi, utgiven av Harperlove förlag, HarperCollins förlag. Bokrecension; Det ser mörkt ut för Saphiras ganska nystartade drak kaf'e. Det var hennes dröm att starta ett kaf'e för drakungar och deras ägare. När hennes mormor gick bort fick hon möjlighet, att förverkliga sin dröm. Men nu har en av de små, och väldigt busiga drakungarna precis smält ner espressomaskinen. De små drakarna har nämligen en tendens att förstöra inredningen, och det börjar bli väldigt kostsamt. Hur ska Sapira få ihop pengar till en ny? Precis när allt ser som mörkast ut, dyker Aiden upp med sin besvärliga drakunge, Sparky. Aiden är stans trädgårdsmästare, och han tycks bry sig mer om sina växter än om sin drakunge. Han vill att Saphira ska träna den lilla olydiga draken, eftersom han själv inte har möjlighet, och för det ska hon få en summa pengar. Detta blir kaf'ets räddning för stunden, och snart står det en ny espressomaskin på plats. Samtidigt så börjar Saphinas arbete med att träna den lilla förtjusande draken. Ju mer tiden går ju mer faller Saphina både för den gulliga draken tillika hans hjärtekrossande husse, Aiden. Men ju mer de umgås ju mer inser Saphira att de är för olika. Kan de ändå överbrygga deras olikheter, för något mer varaktigt?

Åh vad jag tyckte om den här boken! Den är verkligen såååå mysig, och jag gillar verkligen de små gulliga, och busiga drakarna. Jag vill också ha en liten drakunge att träna och flyga med, känner jag nu! Ge mig en snälla! Boken fångar mig från första sidan, och jag kan knappt lägga ifrån mig boken. Jag faller snabbt för de båda huvudpersonerna, och finner sympati för dem båda. Jag gillar hur författaren beskriver miljön runtomkring och även hur hon beskriver de små drakarna. Fast platsen, och hur man lever tillsammans med drakarna är fiktivt, så får författaren mig att tro på nästan varje ord. Jag önskar verkligen att jag var på denna platsen på riktigt, och fick se allt med egna ögon. Jag älskar verkligen bokomslaget - så snyggt utformat! Denna boken är perfekt att läsa nu under sommaren, om man vill läsa något mysigt och lättsmält. Eller så sparar man den, om man vill läsa något mysigt till hösten, medan regnet smattrar mot rutan. Detta är en bok som jag förmodligen kommer att läsa om igen, bara för att den är så gullig. Åh, vad jag hoppas författaren kommer att ge ut fler böcker i framtiden i samma tema. Jag läser gärna mer av henne. Blir bokfavorit! Denna ljuvliga fantacy roman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

6

Saphira hade tränat Sparky i två veckor och tyckte att det gick ganska skapligt. Den första veckan hade hon ägnat åt att bekanta sig med drakungen och få honom att känna sig trygg och avslappnad i hennes sällskap innan hon började med den faktiska träningen. 

En drake behövde tränas medan den fortfarande var ung. Fullvuxna drakar var bångstyriga och svårlärda, och därför var den första tiden avgörande.

Saphiras hade sakta men säkert lyckats tämja Sparky. Han hade blivit lugnare och behövde inte längre vara i konstant rörelse, skutta omkring och bita i saker. Hon ägnade mycket tid åt att leka med honom och belönade gott uppförande med godsaker, vilket hade lett till att han numera svarade på alla hennes kommandon. 

Saphira försökte även lära Sparky att lyda Aiden och inte morra och bitas varje gång han kom för att hämta honom, men det var svårt när Aiden vägrade vara med på träningen. 

Igår kväll hade Aiden berömt henne för hennes framsteg. När han kom för att hämta Sparky hade draken låtit honom göra det utan att bråka. Han hade varken fräst, bitit eller rivits. Aiden hade sett tveksam ut, som han väntade sig att något skulle gå snett. Men när Saphira gav Sparky en sträng, varnande blick hade draken gått fram till honom och satt sig lugnt vid hans ben. 

Det hade imponerat på Aiden. "Du har faktiskt lyckats tämja det lilla monstret", hade han sagt. 

Saphira hade dragit en suck av lättnad, och Sparky hade fortsatt uppföra sig väl, vilket fått hennes bröst att svälla av stolthet. 

"Min lilla goglu är en sån duktig pojke!" hade hon sagt och kelat med draken. Hon hade kliat de svarta fjällen under hans haka medan han kuttrade belåtet. 

"Är du säker? hade Aiden frågat. "Han kanske bara är trött." 

"Nej han är inte trött. Han är verkligen duktig!" hade Saphira sagt, förnärmad för Sparkys räkning. 

Baksidetext;

När Saphira öppnade sitt kaf'e för drakungar och deras ägare förväntade hon sig inte att det skulle vara så komplicerat. Det visar sig att små drakar är svårare att ha att höra med än hon trott, och att ersätta alla brända möbler kostar Saphina mer pengar än hon får in genom att sälja drakrostat kaffe. Hennes dröm håller bokstavligen på att gå upp i rök.

In kliver Aiden. Han är trädgårdsmästare, hjärtekrossare och mer intresserad av växter än att ta hand om sin olydiga drake. Han kommer med ett förslag: Han betalar bra om Saphira uppfostrar hans draken. 

De inser att de kan vara varandras lösning på problemen, samtidigt som de inte kunde vara mer olika. Kan de hitta ett sätt att ändå komma överens- och mer änså? 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina