måndag 6 januari 2025

Den onde kungen

"Den onde kungen" av Holly Black utgiven av Mius förlag. Bokrecension; Jude har bundit den onde kungen, Cardan, till sig och är nu makten bakom tronen. Hon har ett år ca på sig att behålla den makten. Men Judy har det inte lätt att förutse allt som kan hända i Älvaland, och kungen själv gör allt för att förödmjuka henne och undergräva hennes auktoritet. Hon får verkligen kämpa för att överleva på en plats där man aldrig kan förutse vem som är vän eller fiende. Samtidigt måste hon försöka hålla de känslor hon har för Cardan i schack. För de känslorna blir allt starkare. Hon oroas också  av det faktum att Cardan trots allt verkar trivas på sin plats på tronen. Lite för bra för att det ska kännas bekvämt. När Judes tvillingsyster ska gifta sig får Jude reda på att någon i hennes familj svävar i fara, och att man tänker slå till under bröllopet. Då hon tror att det är hennes lillebror, Ek, som är måltavlan, måste hon göra allt för att beskydda honom. Och hon måste nu göra allt för att ligga steget före och avslöja förrädaren. Dock är det hon själv som är måltavlan, och hon blir därmed fången hos Orlagh i underhavet. Under tiden hon är fånge, har Cardan kommit på en plan för att få bort hennes hållhake på honom för gott. Och Jude går rakt i fällan.

Vi fortsätter det rafflande äventyret i del två av bokserien om feernas värld i Älvaland och "Luftens folk". Jag såg fram emot att få läsa "Den onde kungen", och jag blev verkligen inte besviken, för den är precis lika bra och spännande som den första delen i serien. I den här boken får vi lära känna karaktärerna ännu bättre och följa maktspelet mellan Jude och den onde kungen Cardan, och alla andra som också vill ta makten. Det är spännande att följa Jude och hennes tankar och känslor. Samtidigt som man får njuta av målande miljöbeskrivningar och spännande karaktärer. Författaren är skicklig på det politiska språket, intrigerna och falskspelen, för i den här berättelsen kan inte huvudpersonen lita på någon, inte ens hennes närmaste familj. När som helst kan Jude falla på målsnöret. Och där ett enda felaktigt beslut, kan vara livsavgörande. Boken innehåller en hel del twister i slutet av boken som jag inte såg komma. Längtar verkligen efter del tre i serien nu. Älskar också omslaget, väldigt fint. Även denna del får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 6

Hela förmiddagen sitter jag på en stol bakåtlutad mot väggen i mitt eget sovrum. Min fars svärd ligger tvärsöver knäet. I tankarna ältar jag det Nicasia sa.

Du förstår inte. Hon vill att vi ska gifta oss. Hon vill att jag ska bli drottning.

Trots att jag är på andra sidan rummet förirrar sig blicken ofta till sängen och killen som sover där.

De svarta ögonen är slutna, det mörka håret utbrett över min kudde. Först verkade han inte kunna slå sig till ro utan trasslade in fötterna i lakanet, men så småningom blev andhämtningen mjukare och hans rörelser med. Han är lika löjligt vacker som någonsin, munnen mjuk, läpparna lätt särade, ögonfransarna så långa att när han blundar vilar de mot kinden. 

Jag är van vid Cardans skönhet, men inte vid någon sårbarhet. Det känns obehagligt att se honom utan de tjusiga kläderna, utan den vassa tungan och den elaka blicken som pansar.

Under de fem månader som gått sedan vår överenskommelse har jag försökt förutse det värsta. Jag har gett befallningar som ska hindra honom från att undvika, ignorera eller göra sig kvitt mig. Jag har tänkt ut regler som ska hindra dödliga från att bli inlurade i årtals träldom och fått honom att utfärda dem. 

Men det verkar aldrig vara tillräckligt. 

Jag minns när jag promenerade med honom i palatsträdgården i skymningen. Cardan hade händerna knäppta bakom ryggen och stannade till gör att lukta på en enorm, sluten vit ros med röda bladkanter, precis innan den nafsade i luften. Han log brett och höjde på ögonbrynen mot mig, men jag var för nervös för att le tillbaka. 

Bakom honom, i utkanten av trädgården, fanns ett halvdussin riddare, hans personliga vaktstyrka där Spöket redan hade placerats. 

Baksidetext;

"Jag har hört att för dödliga är känslan av att bli kär väldigt likt känslan av att vara rädd. Hjärtat slår snabbt. Sinnesförnimelserna skärps. Ni blir virriga, kanske till och med yra. Stämmer det?"

JUDE HAR BUNDIT DEN ONDE KUNGEN, Cardan, till sig och gjort sig själv till makten bakom tronen. Att navigera bland de ständigt skiftande politiska allianserna i Älvaland skulle vara svårt även om Cardan vore foglig. Men han gör allt i sin makt för att förödmjuka henne och undergräva hennes auktoritet, samtidigt som hans fascination för henne kvarstår.

När det blir uppenbart att någon som står Jude nära tänker svika henne, vilket hotar både hennes eget liv och alla hon älskar, måste Jude avslöja förrädaren och kämpa mot sina egna komplicerade känslor gör Cardan för att behålla kontrollen som en dödlig i älvornas rike.


Läs gärna min recension av "Den grymme

prinsen" här

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

söndag 5 januari 2025

Skuggriket 1 - Nattkrigaren

"Skuggriket 1- Nattkrigaren" av Sabine Mickelsson utgiven av Seraf förlag. Bokrecension; Ända sedan Ella höll på att drunkna som barn, har hon kunnat se dem- skuggorna. Det har gjort att omgivningen trott att hon har en psykisk sjukdom och hon har åkt in och ut på psyket, under många år, för att prova ut nya mediciner. Men är verkligen Ella galen? Ella blir ännu en gång utskriven, med en ny medicin. Hon får bo hos sin gammelfaster, Sibylla, denna gången. Ella träffar av en tillfällighet Quinn, eller Bi som hans vänner kallar honom. Han är en av de som kommer från skuggriket, och när Ellas gammelfaster dör av en smitta som sprids på grund av Nattkrigaren Keilan, bestämmer Ella och Bi för att på något sätt stoppa honom. Vi får nu följa med Ella och Bi ner till Skuggriket, en annorlunda värld djupt nere i underjorden. Men gammelfaster har varnat Ella för skuggfolket, så kan Ella verkligen lita på Bi? Och vad händer när de kommer allt närmare varandra? Ska Ella och Bi lyckas hitta bevis för Keilans planer att förgifta jordborna och ta över tronen? Följ med på ett rafflande äventyr nere i underjorden- i skuggfolkets rike.

Denna värld som författaren har fabulerat ihop är magisk och spännande. Boken är välskriven och jag gillar att författaren har förmåga att sluta varje kapitel, så spännande, att man bara vill fortsätta att läsa nästa kapitel. Boken fångar mig från första sidan och har ett bra driv, så jag varnar för sträckläsning. Jag hade åtminstone svårt att lägga boken ifrån mig. Dessutom är författarens miljöbeskrivningar samt karaktärsbeskrivningar båda magiskt tillika vackert, samt målande beskrivna. Om denna platsen hade funnits hade jag gärna besökt den och alla spännande karaktärer. Jag hade velat se allt, och lära känna dem alla. Allt är inbakat i ett riktigt spännande äventyr och en kamp mellan det onda och det goda. Vi lär känna huvudpersonen, Ella. Hennes tankar och känslor presenteras på ett fint sätt. Vi bjuds in i hennes tankar om hur det kan  kännas, när man tror man är psykiskt sjuk. När andra säger att det man ser, inte finns i verkligheten, och hur skrämmande det kan kännas. För Ella ser ju skuggfolket klart och tydligt, även om ingen annan gör det. Även Ellas sorg över att förlorat dem hon älskar, är inbakat i berättelsen. Jag läser mer än gärna mer av författaren. Jag längtar redan efter fortsättningen på denna spännande fantasyroman. Denna fint förpackade bok får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

20

Jag har inga ord för det jag ser, eller för vad jag känner. Sinnena bränner av alla intryck. Det är som att befinna sig inuti en bikupa, en jättelik grotta full av hål där hundratals tunnlar slutar i kopparröda balkonger och trappor i ett kaotiskt mönster, högt och lågt om vartannat. Den bortre väggen går inte att urskilja, om det ens finns någon. Horisonten är dold av ett gyllene dis. 

I mitten av grottan reser sig vad som måste vara kungens slott. Byggnaden är hög och bred, och tycks vara gjord av tvinnade trädrötter. Är det ett träd? Nej, det kan bäl ändå inte vara möjligt? Rötterna bildar sinnrika mönster, likt symbolerna på guldkarmen vid ytterporten: skuggorna, växter och djur. Mer kan jag inte urskilja på det här avståndet. 

Runtomkring slottet sträcker sig en brant sluttning full av olikstora etager, vissa bildar stadsdelar medan andra ser ut att vara trädgårdar och jag upptäcker åtminstone tre torg. Den största plattformen försvinner i fjärran och slutar i en jätteskugga.

"Vad är det där?" frågar jag och pekar. 

Bi kisar mot det mjuka ljuset.

"Vilket? Palatset?"

"Nej, till vänster."

"Det där", Bi lutar sig närmare så att jag omsluts av hans citrusdoft, "är Kopparormens temprlområde."

En kyrka? Ja, självklart måste det finnas någon typ av religion också bland skuggfolket, när vi människor har ett överflöd av sådana. Men jag vet inte om jag gillsr namnet. 

"Finns det ormar här?"

"Ja, men bara vid templet. Du behöver inte vara rädd". 

Jag sträcker på nacken. 

"Jag är inte rädd."

Jag är bara överväldigad. Hur kunde Sibylla bo här? Saknade hon aldrig solen, vinden, havet eller himlens oändlighet. Sent omsider förstår jag hur olika vi är, skuggfolk och jordfolk. Det är dom att landa på en annan planet. 

Jag böjer mig över räcket och Bis fingrar greppar min armbåge. 

"Akta så att du inte faller."

Men jag har inte tid gör hans varningar. Jag vill förstå. Se mer. Varför är allting kopparrött, alla byggnader, alla vägar, allt utom palatset? Varifrån kommer dofterna? Jag sluter ögonen. Syrligt äpple från trädgårdarna, blandade kryddor från torgen och en svag stank av avskräde från gränderna mellan husen. 

Baksidetext;

Efter att ha varit nära att drunkna som barn börjar Ella se skuggvarelser, vilket slutar med att hon hamnar på en psykiatrisk avdelning. När hon äntligen blir utskriven har hon ingen att ty sig till förutom sin gammelfaster.

Men det dröjer inte länge innan skuggorna dyker upp igen och Ella upptäcker att det finns en värld bortom hennes egen...En värld som hotar människornas existens.

När allt rasar samman omkring henne bestämmer sig Ella för att lämna gammelfasters gård och jaga rätt på den som ligger bakom allt elände. Men vem kan hon egentligen lita på i Skuggriket?


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

fredag 3 januari 2025

Författarintervju med Sonja Josipovic

 Denna författarintervju belyser författaren Sonja Josipovic. Jag läste nyligen hennes diktsamling Introspektion för ett tag sedan, så recension finns här på bloggen. Detta är en diktsamling som jag tycker väldigt mycket om. Tack Sonja för att du ville delta i min intervju.

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har skrivit två böcker på två olika språk hittills. En roman på mitt modersmål serbiska och en diktsamling ”Introspektion” på svenska.

2. Vem är Sonja Josipovic? (Lite allmänt om dig själv)

Svar; En kreativ och nyfiken person som älskar konst, psykologi, hundar, natur och träning. Skrivandet har förstås alltid varit en stor del av mitt liv och kommer alltid att vara. Jag är en som alltid har papper och penna med mig oavsett om jag har något projekt på gång eller ej.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; I Sverige debuterade jag med diktsamlingen ”Introspektion”. Det är en blandning av psykologi, filosofi och konst. Idén var att med dikter lyfta upp, belysa och beskriva alla dem obehagliga, plågsamma, ofta skrämmande tankar och känslor som vi alla upplever under livet.

Jag ville gräva djupare i människans själ och skriva om alla dem mörka, osynliga hörn inom oss som kan ha en stor påverkan i vårat beteende. Läsarna skriver till mig att dem känner igen sig i många av dikter och det är en stor komplimang för mig som författare.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag var bara 24 år gammal, men hade ändå ganska mycket erfarenhet, då jag redan hade skrivit en del poesi, artiklar för olika tidningar samt korta berättelser.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Min familj och mina vänner är väldigt ärliga när jag ber dem om feedback. De applåderar inte åt allt jag skriver och jag är en som uppskattar varje form av konstruktiv kritik. När det gäller Introspektion så har alla dem sina egna favoriter, men i allmänhet så är alla nöjda och otroligt stolta över hela samlingen.

6. Hur har livets förändrats sedan du började skriva?

Svar; När det gäller själva skrivandet som process, så har ingenting förändrats eftersom jag har skrivit nästan hela mitt liv. Jag går genom livet med papper och penna, utforskar idéer, skapar olika berättelser och det är något som är naturligt och oundvikligt för mig. Största förändringar märks i mängden av olika aktiviteter som är kopplade med mitt verk som till exempel, kontakter med läsarna, uppträdanden, marknadsföring mm.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Det kanske var lättare att skriva bok nummer två, men att skriva den på svenska, som inte är mitt modersmål, innebar många utmaningar. Så ur ett språkligt perspektiv var bok nummer två svårare att skriva, men jag har lärt mig mycket under processen, som har varit mycket givande och lärorik.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag har flera projekt på gång, men kan inte berätta om dem eftersom det känns för tidigt. Allt är fortfarande väldigt nytt; jag bollar olika idéer och antecknar mycket. Det är allt jag kan säga just nu.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag gillar att göra saker som påverkar både kropp och själ positivt – att ta långa promenader, vara i skogen, dansa, resa, meditera och läsa.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; På grund av sekretess vill författaren inte svara på denna fråga.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag försöker läsa så mycket jag kan, men i dagsläget har jag inte tempo nog att läsa 2–3 böcker per månad, som jag skulle önska. Jag är inte ett stort fan av skräckböcker, men alla andra genrer finns representerade i mitt hembibliotek. Det senaste halvåret har jag läst många biografier, och boken Vänner, kärlekar och den stora fruktansvärda av Matthew Perry har gjort ett starkt intryck på mig. Jag säger inte detta bara för att boken handlar om hans kamp mot olika typer av beroenden och demoner i det glamorösa och framgångsrika Hollywood – det låter kanske lite kliché. Men boken fångade mig med sin svarta humor, ironi och de fantastiska beskrivningarna av livet och dess mening.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag har ett arbetsrum med ett skrivbord och dator, men när jag skriver sitter jag inte alltid där. Jag kan sitta på soffan med min laptop i knät eller vara någonstans ute om vädret tillåter. Mitt ”arbetsrum” kan vara vart som hehelst.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på
något?


Svar; Ingen speciell rutin. Jag antecknar något varje dag. Ibland kommer inspirationen från tomma intet och ibland måste jag jaga den. Jag försöker sätta olika mål varje månad, men det kan också hända att jag inte blir nöjd med resultatet. Skrivandet är en kreativ process som går upp och ner och min största prioritet är att njuta i själva resan och det är något jag utan tvekan gör.

14. Har du någon tips till dem som vill börja skriva?

Svar; Att dem börjar skriva dagligen, träffar folk som skriver, inspirerar och peppar de. De borde
bara skriva, skriva om och sedan skriva igen. Har inget specifikt tips, för att något som funkar
för mig kanske inte funkar för någon annan. Men bara vara fri, hoppa in i den kreativa
rollercoastern med alla sina ups and downs och njut av resan.

 
15. Vilken blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Oj, jag kan inte avslöja mina drömmar. De är bara mina. ☺

 
16. Någon citat du lever efter?


Svar; ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”. Det är också min pappas favorit citat som jag fått höra många gånger under mitt liv. Jag försöker verkligen efterleva det.

 
17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?


Svar; Jag flyttade till Sverige för ca 12 års sedan och känner mig fortfarande inte kompetent att svara på den har fråga, eftersom jag tyvärr inte läst så många svenska klassiker. Jag kan bara säga att Theodor Kallifatides inspirerade mig att våga skriva på svenska. Jag var så imponerad av hans vilja och talang att skriva på ett språk som inte är hans modersmål. Han utmanade mig, utan att veta, att försöka och våga göra samma sak.


Tack Sonja för att du ville delta I min 

intervju!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Den onde kungen

"Den onde kungen" av Holly Black utgiven av Mius förlag . Bokrecension; Jude har bundit den onde kungen, Cardan, till sig och är ...