Norfolk falls

"Norfolk falls" av Carina Rydberg utgiven av Albert Bonniers förlag. Omslag; Miroslav Sokcic. Bokrecension; Vi befinner oss någonstans i förra seklet på sent 1800-tal. Då anländer den 26 år gamla kvinnan Irene Bear till Norfolk Falls. Norfolk falls ligger vid havet. Trots att många fartyg har gått på grund där, så är det en vacker plats. Mjuka kullar med gods här och där. Irene har till sin förvåning fått anställning som sällskapsdam på en mindre herrgård. Hon blir hämtad av en droska och förd till platsen. I själva verket flyr Irene från sitt eget mörka förflutna. Dock tror Irene att hon ska få leva på herrgården under en lång tid. Inte bara några månader som avtalat. Kvinnan som Irene ska vara sällskapsdam åt heter Emma Bloomsworth. Emma vill att Irene ska läsa ett maniskript av en outgiven författare, och de ska senare diskutera vad Irene tycker om det hon läst. Snart kommer även några nya besökare till herrgården som Emma presenterar som sin systerdotter Catherine och systerson Leslite Thorn, samt en viss mr Sommer. Ju längre tiden går ju mer funderar Irene vad som egentligen händer på herrgården. Varför svimmar hon och tappar minnet. Vad var det i teet hon drack egentligen? Det verkar som om Irene kommit till en plats som är mycket värre, än den som hon lämnat bakom sig. Vem Irene egentligen är får vi reda på medan vi läser.

Det fina omslaget till trots så är innehållet allt annat än ljuvligt och romantiskt. Jag trodde när jag började läsa, att detta var en romantisk historisk roman. Och att Irene skulle hitta den stora kärleken på herrgården. Men icke. Trots den till synes romantiska miljön, är det en mörk historia som rullar ut sig. Det är dock en otroligt spännande läsning, där herrgårdens invånare bär på olika hemligheter. Kanske har de gjort något man inte borde? Huvudpersonen själv bär på hemligheter, som uppdagas ju längre jag läser. Hon är verkligen inte den hon utger sig för att vara. Språket är tilltalande och jag tycker både miljö-tillika personbeskrivningarna är bra och målande. Vi får ta del av utflykter och promenader i det gröna samt middagar och spännande, men mörka konversationer. Vi får ta viss del av manuskriptet som Irene läser, och jag funderar på vem egentligen som skrivit det. Detta var en ny författare för mig. Nu är jag är verkligen nyfiken på författarens föregående böcker, efter att jag läst denna boken. Så ja, jag vill gärna läsa fler böcker av författaren. Denna bok gav mig mersmak. Jag såg verkligen inte det slutet skulle komma. Detta är en historia om besatthet, girighet och lust. Jag ger denna gotiska skräckroman 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

FAKTUM ÄR ATT Irene helt medvetet hade valt att inte lita på sina minnen. Den där natten hos kvinnan som just avlidit, hur Irene hastigt slitit av hennes kläder; den oerhört vackra klänningen med brodyr som helt avgjort var i Irenes storlek; nej det var ännu ett av minnets bedrägerier, det hade aldrig skett.

Hon hade (fast ändå inte) luktat på klänningen och kommit fram till att den behövde vädras men inget mer.

Hon hade ställt sig framför spegeln med klänningen framför sig. Ja, nog vad den som gjord för henne alltid. Den borde ha tillhört henne från början.

På sängen låg den döda. Irene hade öppnat garderoben och funnit just den klänning som skulle passa en nyligen avliden. Svart brokad, hög hals. Den skulle till och med passa till begravningen. Säkert hade den burits under en sådan.

Det gällde att skynda sig innan likstelheten inträtt. Nu var kroppen ännu slapp och lealös men ändå svår att hantera; det var som om kvinnan trots allt stretade emot medan Irene kämpade för att få på henne plagget.

Till slut satt det ändå som det skulle. I smyckeskrinet som stod på nattduksbordet hittade Irene en medaljong som passade tillfället. Det var en guldmedaljong med svart emalj; inte särskilt värdefull men passande. Vad fanns det för mening med att begrava det värdefulla?

Irene rättade till kvinnans fötter, lade hennes armar över den del av bröstet där revbenen slutar och såg till sist till att huvudet låg som det skulle, på en kudde med ett vinrött örngott.

När hon hade gjort detta, blev hon stående vid sängen under några ögonblick. Hon visste inte varför och än mindre visste hon varför hennes händer plötsligt höjdes. Var det en hälsning? Ett avsked? En besvärjelse? Var det ett erkännande av skuld?

Det var omöjligt att veta, eftersom det aldrig hänt. Det var ett minnets bedrägeri och detta att hennes bröder natten före hade kommit ropande: Irene, Irene, du måste hjälpa oss! Inte heller detta hade hänt.

Och i vetskapen om att inget hade hänt ägnade Irene resten av dagen åt George Kemps roman, för i den hade allt hänt. Här fanns ingen plats för lögner och bedrägerier, skildringen var absolut sann och det var det som gjorde den så vacker.

Det fanns något fullkomligt rent i berättarens förälskelse i kvinnan han beskrev i boken. Hans kärlek gränsade till ren besatthet och det var just det som Irene fann så oemotståndligt. Vad kunde kärlek vara annat än en sorts godhetens galenskap, en vilja att helt uppgå i den älskades liv och själva existens? Som om den egna existensen inte varit något annat än en imitation av det som kunde kallas liv?

Samtidigt måste det vara så, resonerade Irene, att uppgåendet i den älskade även var ett offer. Man måste helt och hållet ge sig hän åt denna kärlek, vilket innebar att man bröt med det som tidigare varit det egna jaget, och vilken befrielse det skulle vara, om den var möjlig!

Baksidetext;

"I nätter av vånda ligger Djävulen alltid på lur."

NÅGON GÅNG i början av det förra seklet anländer Irene Bear till Norfolk Falls. Hon har fått anställning som sällskapsdam på en mindre herrgård, men flyr i själva verket ifrån mörka hemligheter i sitt eget förflutna. Frågan är dock om hon inte kommit till en plats som på många sätt är värre än det hon lämnat bakom sig.

CARINA RYDBERGS nya roman är en skrämmande skildring av hur människor kan behandla varandra – drivna av lust, girighet eller ännu mörkare krafter.

ISBN: 978-91-0-080942-3

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Återgäldaren

"Återgäldaren" av Josefine Sandblom utgiven av Modernista förlag. Omslagsdesign Emilia Palm`en. Bokrecension; Vi får följa Sandra Falk, både i nutid tillika dåtid. Dåtid; Sandra och hennes kompis Frida älskar att skriva berättelser tillsammans. De är bästa vänner. Båda tjejerna är mobbade i klassen, och de har bara varandra. Men så gör Sandra något dumt som inte Frida kan förlåta. Nutid; Sandra är numera en framgångsrik deckarförfattare, som inte bara skriver spännande deckare, utan också håller skrivkurser. Hon har inga nära vänner, umgås mest med sin mormor och sin hund. På sin senaste kurs har hon lärt känna Alma som är en aspirerande författare. Då hon plötsligt drabbas av trakasserier och skrivkramp låter hon Alma flytta in som inneboende. Sandra mottar anonyma paket, med förgiftat innehåll. Och Ju längre tiden går ju mer förstår Sandra att någon vill skada henne, men vem och varför? Svaret tycks dock finnas i Sandras förflutna. Men den enda som visste vad hon gjorde då är död. Sandra mår tillslut så dåligt att hon isolerar sig och skrivandet går så dåligt att hon ber Alma att skriva klart hennes manus. Men vem är Alma egentligen och vad är hon ute efter? Och vem är den som kallar sig för Återgäldaren, och som skriver hotfulla meddelanden till Sandra? Motvilligt beger sig Sandra och Alma till bokmässan där en okänd gärningsman kan befinna sig var som helst i folkhavet.

Detta är den andra boken jag läser av författaren. Jag är fast redan från första sidan. Återgäldaren var otroligt bra och välskriven. Boken är en riktigt spännande bladvändare om livet som författare, och boken är svår att lägga ifrån sig. Bitvis får berättelsen mig att rysa av obehag. Frågeställningen i den här boken är; Hur påverkar någons förflutna det som händer i framtiden? Vi får också ta del av förlagen och läsarnas förväntningar på författaren och att författare ibland kan få prestations ångest och tycka det är jobbigt att vara en offentligperson. Som offentlig person kan man dessutom ibland få utstå elaka kommentarer på sociala medier, precis som huvudpersonen blir. Återblickarna till Sandras förflutna gör att vi lära känna Sandra lite bättre och författaren lyckas väva ihop de båda paralella berättelserna på ett fint sätt. Huvudpersonens tankar och känslor beskrivs på ett bra sätt. Jag tycker oclkså att huvudpersonens känslor känns äkta. Ämnet mobbing belyses också. Att bli mobbad som barn påverkar hela resten av ens liv på olika sätt. De vuxna som ser utan att agera - skäms på er! Och ni vuxna som skriver elaka saker på sociala medier - väx upp och skärp er. Boken är väl läsvärd! Denna vackert förpackade bok får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Elva

I stort sett alla kläder som Sandra ägde låg utspridda på möbler och golv i sovrummet. Det hade varit långt mycket lättare de år som hon åkt till bokmässan som enbart bokslukare, då hade det enda viktiga varit att ha mjuka skor och stor tygsäck att lägga alla böcker som hon köpt i. Nu när hon som författare skulle stå på scener och bli både filmad och fotad under samtalen, och även möta läsare vid signeringsborden, kände hon ett starkt behov av att vara sitt snyggaste jag.

Och det tycktes hon inte uppnå med någonting som fanns i klädhögarna.

Men hon hade varken tid eller råd att köpa nytt.

Hon visste av erfarenhet att hon var väldigt obekväm i för planerade och uppklädda utstyrslar. Otaliga gånger hade hon svassat omkring i någon tjusig klänning och höga klackar hemma, och sedan just innan avfärd slängt av sig allting till förmån för ett par jeans och en enkel enfärgad topp. Kläder och skor som gick att röra sig i utan risk för att ramla eller visa mer hud än tänkt.

Hon hade gått igenom samma procedur inför fotograferingen ett par dagar tidigare. Men där var ändå problematiken en helt annan. De flesta av kläderna hon var bekväm med i rörelse, var inte samma kläder som gjorde sig på bilder. Hon önskade att hon kunde bära knalliga färger som stod ut på ett foto, men det var svart som gällde om hon skulle bli nöjd med att se en stillbild. Så hade det också blivit denna gång. Hennes nya pressfoton skulle därför visa henne i svart kostym, vilket hon aldrig bar annars, men med en brun blus med stor krage under, som fotografen hade lovat skulle plocka upp färgen i hennes ögon. Hon hade matchat den med ett par örhängen med bärnsten.

Den utstyrseln skulle inte fungera på bokmässan. Det var alldeles för varmt i mässhallarna. Likaså inne på restaurangerna. Utöver det sedvanliga monterminglet efter stängning första kvällen, middagen med förlaget, och en träff med några andra författare för att ära inackacka i riktig bokmässanda, hade hon för första gången blivit inbjuden till det omtalade bubbelhänget med kvinnliga författare en av kvällarna. En av de största författarna bjöd alltid in till ett barumgänge där alla samlades och drack bubbel innan de gav sig av på andra äventyr. Sandra visste att många avundades det där gänget som samlades år efter år. Hon hade bara inte varit en av dem. Det gjorde henne skräckslagen att behöva mingla på det sättet, men samtidigt nyfiken. Ingen av de andra författarna stod henne nära, de hade bara sporadisk kontakt över Facebook. Men alla kvällar, denna mest specifikt, visste hon skulle bli en orgie i fotografering och tillgjorda poserande. Alla andra författare skulle dokumentera sina sociala medier att de varit där. Sandra kände därför ett desperat behov av att byta kläder minst en gång om dagen, om hon fastnade på bild.

Baksidetext;

Deckarförfattaren Sandra Falk är van vid farliga intriger, men när hon själv utsätts för grova trakasserier blir hon så paralyserad att hon tappar skrivförmågan. Oron för hur det kommer slå mot hennes ekonomi gör att hon låter Alma – en aspirerande författare från en av hennes skrivkurser – flytta in som inneboende.

Till en början är Alma helt ovetande om hotbilden, men när hon blir akut sjuk efter att ha smakat på innehållet i ett anonymt paket kan Sandra inte längre dölja att någon tycks vilja skada henne. Med flera inbokade framträdanden på Bokmässan beger de sig motvilligt till Göteborg, trots insikten om att en okänd gärningsman kan gömma sig var som helst i folkhavet.

Vad Sandra inte berättar om är det ödesdigra misstag hon begick som ung, och att den som ligger bakom dagens hot tycks känna till hennes mörka hemlighet. Dilemmat är att det bara finns en enda person som vet vem hon en gång var – och att den personen är död.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

MORTTAGG den fördömda- 1 Ormtjusaren

"MORTTAGG den fördömda- 1 Ormtjusaren" av Annica Dehlin, utgivan av Books on demand förlag, Illistrationer och omslagsdesign Annica Dehlin. Bokrecension; I den här otroligt roliga boken får vi lära känna Morttagg den Fördömda. Han är ett obehagligt och tråkigt monster med sex tentakler och skapad av sin mor i ett laboratorium. Han är en korsning av flera olika väsen, men inte speciellt otäck. Han får därför inte vara med de andra monstren.  Morttagg gör allt för att slippa sin narcissistiska mor och köper sig ett litet slott i Hallonskogen, som han tänker att hon definitivt inte ska tycka om att besöka. Morttagg har en förkärlek för jordgubbar och vill skapa en champinjon med jordgubbsmak i sitt nya laboratorium. Han anställer såväl vampyrer som är veganer och billiga i drift samt skelett. Mamman vill nu para ihop honom med ormkvinnan Syllessa, då hon vill ha barnbarn. Men det magra monstret vill bara skriva brev till Syllessa. Det ser han som ett perfekt förhållande och han slipper därför vara social. Men det tänker inte Syllessa gå med på. Snart har de ingått i en union och hon flyttar in på slottet. Byborna kontaktar Morttagg och behöver hjälp med att dräpa två drakar. Nu är Morttagg deras enda hopp. Kommer Morttagg ställa upp i sin egenskap av monster och kommer han i så fall att lyckas dräpa de eldsprutande varelserna? 

Detta är den första delen i serien om Morttagg den Fördömda. Denna kortroman är som en klassisk saga om ett ensamt monster, som inte får vara med de andra. Men så blir han tvingad att träffa någon från det motsatta könet och blir förälskad. Detta är också en av de roligaste böcker jag läst på länge. Jag har skrattat högt flera gånger under läsandets gång. Språket är underbart! Jag uppskattar hur författaren leker med orden och alla underfyndiga skämten och hur Morttagg lyckas vända ett nederlag till sin fördel. Jag gillar hur författaren beskriver miljön och de olika karaktärerna i boken på ett roligt sätt. Kommentarerna mellan karaktärerna är underbara och rappa. Boken är tyvärr i det kortaste laget, för jag hade absolut kunna läsa lite till. Vilken tur att jag har del två i serien också. Kapitlen är korta och boken är lättläst. Ibland behöver man läsa något lättsamt att läsa och då är denna boken perfekt. Denna boken är dessutom otroligt charmig. Jag kan rekommendera denna hjärtevärmande historia. Jag ser fram emot att läsa nästa del i serien. Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Ett parfymerat brev

"Brev, ers nåd." Gunilla lade ett prydligt kuvert på skrivbordet framför honom och gick i väg.

Morttagg såg omedelbart att det inte var från hans mor, handstilen var en helt annan, överdrivet krusidullig och en svag doft av parfym steg från papperet. Det måste vara från henne, Syllessa, han kände igen parfymen.

Ormtjusaren var en illistig och obscent sexig kvinna, högfärdig och hänsynslös, men det var inte ovanligt bland deras folk. Den kurviga lockande kroppen var inte så vanlig visserligen, och orsakade mycket uppmärksamhet hon inte ville ha. I de hade hon faktiskt berättat.

Morttagg plockade upp kuvertet och sniffade på det. Parfymen var riktigt behaglig i den här koncentrationen.

Deras samtal över kakor och saft hade varit ett konstant avfyrande av förolämpningar, som förväntat. När han nämnt sina experiment hade han väntat sig hån av samma slag som moderns. Men Syllessa hade plutat med de där röda läpparna, smuttat på saften och sedan nickat eftertänksamt. "Jordgubbar är kanske inte något man vanligen ser bland vårt folk, men när du lyckas så kommer det nog bli populärt. Svamp är ju mer accepterat. Du har en bra idé, du kommer bli rik."

Efter det hade hon berättat om sina egna experiment rörande att korsa den mystiska garnväxten med höns för att skapa en växt med köttfrukter. En fascinerande idé.

Det var första gången han hade haft ett givande samtal om sina och någon annans experiment. En trevlig upplevelse.

När Morttagg stött på problem hade han tvekat ett par dagar innan han skrev ett brev till henne.

Han hade inte vågat hoppas på ett svar, men här låg det. Det var naturligtvis möjligt att det bara var en uppmaning om att inte skriva igen. En äcklig liten gnista av hopp om att det inte var den typen av svar han fått flammade darrande på ett fånigt sätt när han sprättade upp kuvertet och drog fram tre papper med text lika kurvig som sin författare. Efter de vanliga spydiga förolämpningarna hoppade Syllessa direkt till hans fråga. Hennes förslag var löjliga men de gav honom en idé om en ny infallsvinkel.

Den sista delen av brevet tog upp problem hon själv hade. Morttagg såg genast något hon föreföll ha missat och satte i gång med att författa ett svar.

En brevväxling verkade vara det perfekta förhållandet, givande diskussioner men han slapp vara social. Och det var skonsammare för luktsinnet.

Baksidetext;

Morttagg är ett monster, om än med ett ovanligt tråkigt utseende, något som har gjort honom ensam och utanför.

Efter att ha flyttat in i ett gulligt litet slott, långt från sitt hemland och sin narcissistiska mor, måste han hantera mycket mer än han hade planerat. Dumma hantlangare med en förkärlek för möbelpolish, de irriterande äventyrarna som ständigt bryter sig in och skyddsombudets udda idéer är bara början.

Som om det inte vore nog dyker hans mor upp och försöker para ihop honom med en ormkvinna. En absurd idé, naturligtvis.

När en närliggande by får besök av två eldiga odjur är Morttagg deras enda hopp. Kommer han att hjälpa dem? Han är trots allt ett monster, eller hur?

Morttagg den Fördömda, Ormtjusaren, är den första boken i serien om monstret Morttagg, och Annica Dehlins andra bok. Det är en historia fylld med monster, sarkasm, slapstick, fåniga skämt och tentakler. Åh, och glömt inte jordgubbarna.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Sången från berget

"Sången från berget" av Elina Kangas utgiven av Seraf förlag, Omslagsdesign Caroline Hurtig. Bokrecension; Det är ett mysterium varför Korngruvan utanför Vetlanda ska stängas. Men diabetessjuka Jonna som gillar att utforska övergivna platser tillsammans med sin vän Emil tänker utforska gruvan innan den stängs. De har dock bara helgen på sig, för på måndag kommer de med grävskopor för att stänga gruvan för gott. Äventyret tänker hon sedan lägga ut på sitt Instagram konto. Hon tar därför med sig sin service hund Bonnie och lite senare ska hennes vän Emil, också ta sig till gruvan för att utforska den tillsammans med henne. Jonna ser fram emot att Emil ska komma, men hon kan inte låta bli att gå in i gruvan innan Emil anländer. Från den stunden är hon fast i gruvans grepp. För i gruvan ruvar något uråldrigt och fasansfullt. Det som börjar som ett spännande äventyr slutar som en obehaglig mardröm. Där en stank av förruttnelse, underliga melodier och krälande maskar följer henne. Vad är på riktigt och vad är en illusion? Den mysiga helgen hon har tänkt sig tillsammans med Emil blir snart ett minne blott. Nu börjar kampen för att överleva denna uråldriga ondska, men inte ens kärlek kan förhindra det som sker. Jonna måste nu till varje pris stoppa den varelse som bor i gruvan innan den tar sig ut. Men hur?

Wow, detta är en läsupplevelse ut över det vanliga. Det är första gången jag läser en bok av författaren. Men jag hoppas få möjlighet att läsa många fler. När jag fick boken i min hand tänkte jag att; - Oj, vilken vacker bok. Den ska bli mysig att läsa. Men trots det vackra yttre lurar sig något mörkt och hotfullt sig in bland sidorna och det är långt ifrån en vacker berättelse som rullar ut sig. I stället är boken fylld av krälande maskar och ond bråd död. För dem som tar sig in i gruvan kommer kanske inte ut levande. Boken är som sagt en riktigt spännande läsupplevelse om än lite obehaglig. Författaren lyckas trollbinda mig från första till sista sidan. Suveräna miljöbeskrivningar som gör att man nästan se och känna det som Jonna och Emil upplever. Jag kan varna för kalla kårar och rysningar medan ni läser. Även lite äckel känslor bjuder den här otroligt spännande boken på. Hur boken slutar? Ja, det slutet ser man inte komma. Efter att ha läst denna skräckfyllda berättelse vill jag bara läsa mer av Elina Kangas böcker. Det här obehagliga äventyret är briljant skrivet och får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

11

​"Och hur fick du det där?" Emil pekar på blåmärket på Jonnas underarm och hans axlar skälver av ett återhållet skratt. "Ramlade du på din vansinnesfärd ute i skogen under natten?"

​"Det var faktiskt inte natt", muttrar Jonna samtidigt som hon viker ihop en pizzaslice med handen för att den ska få plats i munnen. Hon ser misstroget på den, kan fortfarande känna besvikelsen och den smått illamående känslan som de förra bitarna framkallade men de får åtminstone magen att sluta ryta. Hon ångrar att hon berättade att hon trodde att någon var utanför bilen under gårkvällen, men Emil verkar åtminstone road av hennes påhitt.

​Emil höjer retsamt på ögonbrynet. "Jaså? Jag tyckte du precis sa att det var mörkt ute."

​"Det behöver inte betyda att det var natt", invänder Jonna, lyfter pizzabiten till munnen och tar ett bett. Håller tillbaka en grimas åt den blöta, jordiga smaken. Emil lägger huvudet på sned och ger henne en skeptisk blick. "Jag vet vad jag hörde", mumlar hon mellan tuggorna medan maten tycks svälla i munnen. "Jag är säker på att det var några i skogen."

​"Några?" Det skämtsamma uttrycket försvinner från Emils ansikte och han gnider händerna mot varandra. "Du vet att det är möjligt att det kanske är några som faktiskt följer efter dig?"

​Jonna sväljer ner maten och rynkar pannan. "Vad menar du?"

​"Du är trots allt en offentlig person, hur många följare har du på din Instagram ... Femtontusen?"

​"Kring sextontusen sjuhundra", säger Jonna.

​"Precis, och du publicerade faktiskt en bild härifrån och en del av informationsskylten var med. Det vore inte omöjligt att någon av dina följare känner igen den."

​"Och tar sig hit utan att säga något till mig?" ifrågasätter Jonna och utelämnar att de som var omkring henne sjöng. Sången framträder som på befallning i huvudet och sänder rysningar längs nacken. Hon lägger armarna i kors och trycker dem mot kroppen för att försöka driva bort kylan som förgrenar sig inombords.

Baksidetext;

​När urban explorer Jonna, och hennes trogna servicehund Bonnie, beger sig till den övergivna Krongruvan utanför Vetlanda för att utforska den en sista gång innan den fylls igen, anar hon inte vilket mörker som väntar henne.

​Det som börjar som ett äventyr för hennes sociala medier förvandlas snabbt till en mardröm. En stank av förruttnelse, underliga melodier och maskar som tycks leva ett eget liv möter henne och Jonna dras allt djupare in i gruvans grepp. Något uråldrigt och fasansfullt har vaknat, och det tänker inte släppa taget om henne.

​När hennes vän Emil anländer växer både känslorna mellan dem och hotet från gruvan. Men i takt med att gruvan avslöjar sina hemligheter, inser Jonna att inte ens kärlek kan skydda dem från det som döljer sig i mörkret.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Hemligheten på vinden

"Hemligheten på vinden" av Madeleine Gustavsson utgiven av Pia & co. Omslag av Hanna Hewitt/Pixelpiraya. Bokrecension; I denna mysdeckare får vi följa de två killarna Jack och Filip som har spontanköpt ett mysigt gammalt slott i Småland. De håller på att renovera slottet för att senare kunna ha ett Bed & Breakfast där. Boken inleds med ett besök av en reportern från inredningsmagasinet Lyx & Lantliv, samtidigt dyker en objuden gäst upp nämligen hälsovårdsinspektören Herman Göransson. Han tycks vilja tillintentgöra Lyckeholms ryckte. Av en slump märker de att de tycks ha missat ett rum uppe på vinden. Det måste de undersöka på en gång. När de hittat dörren till rummet blir de förvånade och frågorna är många. Några av frågorna är; vem har bott i rummet och varför har man stängt igen det? Jack kan inte låta bli att undersöka rummet där tiden tyckts stått still. Sakta börjar han hitta ledtrådar om vem den mystiska personen som bort i rummet kan vara. Men nu börjar konstiga saker att hända. Det dyker upp en märklig vinkännare, som vill värdera vinflaskorna i parets vinkällare. En flaska vin försvinner och dyker upp i samband med ett fall som klassas som mordförsök. Jack blir genast misstänkt, och som om det inte var nog börjar även grannen Amanda bete sig konstigt, och en mystisk kvinna dyker upp utanför slottet, men hon försvinner så fort Jack närmar sig. Ska Jack kunna rentvå sig själv från anklagelserna och lösa det nya mysteriet på Lyckeholm?

Detta är den andra delen i serien om Lyckeholm. Jag älskade den förra boken om de båda killarna som spontanköper ett slott med renoveringbehov i Småland. Den boken blev en bokfavorit hos mig. Så jag blev överlycklig när del två låg i brevlådan och jag började läsa den direkt. Jag blev inte besviken, för denna boken är precis lika bra och välskriven som den första delen i serien. Det är en fröjd att få följa killarna i deras renoveringsplaner, samtidigt som en hel del skumma saker sker runt omkring dem. Samtidigt som vi får följa killarna i nutid gör vi även en tidsresa till 1943 och andra världskriget, där vi får följa guvernanten Tyra. Jag gillar de historiska bitarna som författaren lyckas väva in i historien på ett fint sätt.  Jag älskar det rappa kommentarerna mellan de olika karaktärerna och de fina miljöbeskrivningarna i slottsmiljö. Vi får följa lite olika trådar så det är inte lätt att hitta en lösning på mysteriet, vilket jag tycker är bra. Jag hoppas författaren fortsätter att skriva om slottet Lyckeholm och invånarna där. Det måste finnas fler mysterier som är knutet till slottet tycker jag. Även denna delen i serien om "Mysterierna på Lyckeholm" får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

1943

Tyra satte sig vid det svarta pianot som stod i musikrummet på Lyckeholm. När hon lät fingrarna leka över tangenterna försvann tid och rum. Väggarna suddade bort och hon kunde lika gärna befinna sig i ett universum då de fortfarande var tillsammans. När hon slöt ögonen och spelade på ren känsla, var det som om hon kunde ana att han fortfarande stod bakom henne. Hon kunde känna värmen från hans kropp genom sitt tunna klänningstyg, doften av hans rakvatten så tydlig att hon drog djupt efter andan för att känna den mer. Tänk om hon ännu en gång kunde vila sitt huvud mot hans axel. Låta honom betrakta henne som om hon var den mest fulländade kvinnan han någonsin mött. Att bli älskad av honom var det bästa som skett, och saknaden skar som tusen knivar genom kroppen. Ingen kunde förstå hur hon kände och hon hade ingen att tala med om det.

Hon hade inga planer på att bli kär när hon för första gången reste till Berlin. Dit åkte hon för att utvecklas som pianist på de stora scenerna. Framgången hade inte låtit vänta på sig. Tyskarna älskade hennes svala framtoning och kallade henne ”Waldfee von Småland, Skogsfén från Småland”. Hon fick snabbt en trogen följarskara där flertalet var män. Hon brukade alltid bara skratta bort deras inviter. De verkade eggas av att hon var onåbar. Så därför hade det egentligen varit lätt för henne att missa honom, han kunde ha försvunnit i mängden, men en kväll stod han bara där och var allt som hon bara kunde drömma om.

Hon som alltid brukade tacka nej när männen frågade om de fick bjuda på ett glas hörde sig själv tacka ja. Sedan satt de där vid ett fönster på restaurangen hela kvällen. Utanför gick den breda boulevard med sina lindar, gnisslande spårvagnar passerade utanför fönstret och människor spatserade i de stora trädens skugga. Därifrån skulle man kunna se Brandenburger Tor torna upp sig, men de hade bara ögon för varandra. Kväll övergick till natt och när han följde henne hem den kvällen så visste de båda att de aldrig mer skulle vara åtskilda.

Så fel de hade haft.

Baksidetext;

Det spontanköpta slottet Lyckeholm börjar äntligen bli ett hem för Jack och Filip, nykomlingarna i byggden. Samtidigt upptäcker paret ett hemligt rum på vinden fär tiden tycks stått still. Vem bodde där uppe, och varför har det en dag bara bommats igen för gott? Jack kan inte låta bli att försöka hitta svaren, men det visar dig vara svårare än tänkt. Finns det fortfarande någon som vill att rummet ska förbli stängt för evigt?

I samma veva får paret besök av det glamorösa inredningsmagasinet Lyx& Lantliv. Dessutom får de en vinkännare på halsen och hälsovårdsinspektören Herman Göransson, en man ur Jacks förflutna, verkar vara ute efter att tillintentgöra Lyckeholms ryckte. Grannen Amanda beter sig konstigt och vem och vem är egentligen den där kvinnan som dyker upp vid sjön hela tiden? När Jack hittar ett Lik och inser att bevisen pekar mot honom själv blir det besvärligt på riktigt. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Pastaprinsen

"Pastaprinsen" av Anders Mattias Eliasson utgiven av Books on demand förlag. Bokrecension; Vi får följa kommissarie Anders Johansson som tillsammans med sin lilla krimgrupp undersöker ett underligt dödsfall som skett i en fyllecell. Poliserna som satte killen i fyllecellen, skyller dödsfallet på varandra, och något i deras berättelse stämmer inte överrens. När man identifierat den döde killen så upptäcker man att det är den såkallade Pastaprinsens son, Jesper, som dött. Men när man ska undersöka hur han dött är kroppen plötsligt borta. Anders måste nu undersöka ett över femton år gammalt fall där stjärnkrögaren Karl-Fredrik Lundin (Pastaprinsen) sprängts till döds. Detta mordet är ännu olöst. Kan dessa båda fall ha något att göra med varandra? Jespers syster Julia försvinner plötsligt från sin fosterfamilj. Men med vem, och vart har de såfall begett sig? Anders funderar på om den så kallade "Pastaprinsen" fortfarande lever. I så fall måste han gripas för att kunna stå tillsvars för de brott han begått för femton år sedan. Jakten tar dem från den sömniga lilla kuststaden Ormboda belägen på södra Norrlands kust till Siciliens smala Serpentinvägar. 

Detta är författarens debutroman. Detta är en riktigt spännande kriminalroman som tar oss till maffians värld. I maffians värld väger hederskulturen och familjelojaliteten tyngre än samhällets lagar. Berättelsen är fylld av död, korrupta poliser samt en femton år gammal olöst mordgåta. Detta är en riktig bladvändare och det händer mycket i boken. Spänningen håller sig på en hög nivå genom hela boken. Jag tycker därför att boken är svår att lägga ifrån sig. Boken är enkelt skriven och innehåller inte så mycket person och miljöbeskrivningar, men det stör inte så mycket, då det är full action i boken. Som helhet är boken ändå bra skriven och vi får följa de olika karaktärerna i boken på ett bra sätt. Berättelsen känns realistisk och historien får ett bra slut. Den enda nackdelen med boken är att den tyvärr onödigt kort. Jag ville ha mer av den. Jag läser gärna mer av författaren. Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

7.

2023

Anders och Elin såg till att Jespers tillhörigheter skickades till teknikerna omedelbart. En stund senare ringde Lucia och sa att Lars och Margareta Hansson väntade i receptionen. Han mötte upp dem och visade dem till sitt rum. De fick var sin kopp kaffe, sen tog Lars till orda.

- Ni får ursäkta vårt uppförande senast, kommissarien. Som ni säkert förstår kom det som en stor chock för oss. Ni förstår, vi kunde aldrig få några egna barn. Men vi har vårdat de här stackars barnen och älskat dem som om de vore våra egna och nu kommer vi aldrig att se vår Jeppe mer. 

Lars Hansson var nära att brista ut i gråt. Men hejdade sig.

- Ingen fara, sa Anders. Kan ni berätta lite om Jesper? 

Margareta började.

- Han var 7 år när han kom till oss första gången. Mamman hade hamnat på det där alkoholisthemmet, Sångfågeln, och socialen placerade honom hos oss. 

- Julia också eller? 

- Nej det var bara han då. Jullan hamnade hos en annan familj. Han var obstinat, ängslig, bråkig. Vi funderade många gånger på att ge upp och låta socialen placera honom någon annanstans. Han vände upp och ner på hela huset och ställde till oreda. Han var en riktig skitungerent utsagt och hade väl inte förutsättningarna att bli något annat eller. Men sedan var det en händelse som fick oss att ändra uppfattning. 

Lars tog över.

- Jag vaknade mitt i natten för att gå på toaletten. När jag gick ner för trappan såg jag att han satt i köket och pulade med något.

-Vad gör du Jesper, sa jag och såg till min förvåning att han skrivit ett brev med mina gamla kalligrafipennor.

-Ett brev till vem då?

- Jag citerar: "Kåm hitt Julia dåm är snäla här". Alldeles vansinnigt felstavat, men ändå så vackert. Där satt han och skrev ett brev till sin syster. Jag slog mig ner bredvid honom och tittade. På nedsidan av brevet hade han ritat oss alla. Jeppe, Jullan, Margareta och jag själv. Vi har det där brevet inramat hemma i vardagsrummet. 

Baksidetext;

En bil exploderar i ett idylliskt villaområde, i den sömniga kuststaden Ormboda. I bilen sitter stjärnkrögaren Karl-Fredrik Lundin, sprängd till döds. Ormbodapolisen står handfallna, och mordet förblir olöst.

"Pastaprinsen" kretsar kring Karl-Fredriks båda barn, Jesper och Julia, och hur deras liv återigen vänds upp och ned, femton år efter faderns plötsliga död. Läsaren får även följa kommissarie Anders Johansson och hans lilla krimgrupp, från Södra Norrlands kust till Siciliens smala Serpentinvägar i denna berättelse om brustna familjeband, maffia och död. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Glaset mellan dem

"Glaset mellan dem" En Jannica Brandt- deckare av Andreas Ek Omslag av Emilia Palm'en utgiven av Modernista förlag. Bokrecension; Jannica vaknar upp i en glasbur. Hon har en sprängande huvudvärk. Långsamt kommer minnet tillbaka, och hon kommer ihåg hur hon gick i mördarens fälla. Hon ser tecken på att det har funnit andra offer i glasburen före henne. Kvinnor som har dött. Jannica förstår att det även är hennes öde, om hon inte lyckas fly. Mördaren kommer ner och hon vet vem han är, vad han gjort och varför hon jagar honom. Jannica får varken mat eller vatten och långsamt tynar hon bort. Sambon Patrik som nyligen har skadats i en skolskjutning, tvingas se sina poliskollegors rådvilla försök att hitta henne. Dock leder spåren dem åt helt fel håll. Tiden går utan resultat. I glasburen blir Jannca allt svagare. Dock har någon på andra sidan jorden läst i tidningen om att Jannica är försvunnen. Bara denna personen vet var denna någon kan hitta Jannica. Men tiden håller på att rinna ut. Ska denna internationellt efterlysta person våga sig tillbaka till Sverige och lyckas att rädda henne utan att åka fast. Ska hon eller han lyckas rädda Jannica i tid? Samtidigt skakas Stockholm av en ny mordvåg. 

Wow, vilken otroligt spännande deckare! Jag har blivit mer och mer förtjust i att läsa bra deckare, och denna gjorde mig inte besviken. Detta är den fjärde delen i serien om Jannica Brandt. Jag har dessvärre inte läst de föregående delarna, men de kan dock läsas fristående tycker jag. Dock fortsätter denna delen där föregående bok slutar. Men det gjorde mig ingenting. Jag kom in i handlingen ändå. I denna deckare får vi följa tre olika karaktärers perspektiv. Dessa tre karaktärers historier vävs ihop på ett bra sätt i slutet. Jag gillar hur författaren bygger upp spänningen mer och mer, för varje sida och boken känns väldigt välskriven. Huvudpersonens tankar och känslor känns äkta, samt miljöbeskrivningarna är så välgjorda att man kan se bilderna framför sig. Man känner sympati för Jannica och håller tummarna att hon ska bli fri. Vi får även se in i en mördares tankebanor, och det är skrämmande hur lätt det verkar att släcka någon annan människas liv. Denna psykopat är en skrämmande karaktär att lära känna. Viktor är en mäklare som ser bra ut och är en till syntes trevlig man, men ondskan lever inuti honom. Vi får också följa en annan karaktär som är internationellt efterlyst för flera mord. Personen lever i flykt på andra sidan jorden. Denna bok hade jag gärna sett som film, då boken är så otroligt spännande och fartfylld. Som bok är den svår att lägga ifrån sig. Kapiteln är korta vilket gör att man bara vill läsa ett kapitel till. Varning för sträck läsning. Jag hoppas jag får möjlighet att läsa mer av författaren. Boken får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

26

Lyla reste sig snabbt från bänken och skyndade över gatan. Hon hade nästan gett upp hoppet när Heinrich kom körande på en elsparkcyckel och svängde in i gränden. Han hade varit borta i över en timme, hur nu en lågt avlönad diskare fick lov till det. Säkert var det någon som täckte upp för honom, men det kvittade. Han var tillbaka och skulle jobba många timmar till, frågan var hur länge. När Lyla kom in i gränden höll Heinrich på att ta av sig hjälmen, han såg åt hennes håll och vek sedan undan blicken och böjde sig ner över elsparkcyckeln. Lyla gick förbi utan att ta någon notis om honom, sedan stannade hon och vände sig om. 

"Ursäkta", sa hon. 

Heinrich stod på knä och såg upp. Sa ingenting. 

"Visst arbetar du här på hotellet?"

Han nickade, drog ut en sprint och fällde ihop sparkcykeln. Det var ganska uppenbart att han inte ville tala med Lyla. 

"Min dotter ska börja arbeta innom hotellbranschen och jag undrar hur era arbetstider ser ut." Hon suckade. "Jag tycker jag ser er hela tiden, får ni aldrig ledigt?" 

Heinrich reste sig och log. Första gången han visade någon form av känslor inför Lyla. 

"Vi arbetar sex dagar i veckan, från morgon till kväll", sa han bara. 

" Herregud." Lyla drog efter andan och tog sig för bröstet. 

"Det är ju absurt. När börjar ni på morgonen?"

"Det beror lite på, men oftast är det klockan sex om vi har frukostpasset, annars är det klockan tio."

"Okej, så ni delar upp det så med andra ord?"

Han nickade. 

"Men när slutar ni då?"

"Det beror också på, har vi morgonpasset slutar vi sex på eftermiddagen och då är det andra som tar hand om middagen. De som har middagspasset slutar klockan elva på kvällen."

"Men restaurangerna har ju öppet till, vad är det nu, tio? På kvällen?" Kyla rynkade på näsan. "Blir det inte en massa disk över då?"

"Den disk som är kvar tar morgonpersonalen hand om, det går fort eftersom allt sköts med industriella maskiner."

"Så klart", skrattade Kyla. "Så dum jag är."

"Jag måste gå nu." Heinrich lyfte upp sparkcykeln som var hop fälld och till Lukas förvåning väldigt liten. 

"Absolut." Lyla nickade. "Tack för din hjälp."

"Så lite så." Heinrich vände sig om och stog ivägen så att Lyla inte kunde se vilken kod han klappade in. Det spelade ingen roll. Lyla hade fått det hon behövde. Heinrich arbetade morgonpasset och skulle sluta sex PP kvällen, så länge han inte jobbade dubbelskift eller täkte upp för någon. Vad som än hände fick hon inte tappa bort honom nu. 

Baksidetext;

Plågad av en sprängande huvudvärk vaknar Jannica Brandt upp i en bur av glas: ett sinnrikt konstruerat, underjordiskt fängelse där andra befunnit sig före henne - kvinnor som nu är döda. Sakta, genom smärtans dimma, börjar hon minnas hur hon tillfångatogs, ögonblicket då hon tappade garden och mördaren såg sin chans. Hon vet allt för väl vem han är, vad han gjort, och att tiden nu håller på att rinna ut. 

Sambon Patrik, som nyligen skadats i samband med en skolskjutning, följer i frustration poliskollegornas rådvilla försök att hitta Jannica. Föga anar han att chansen att återse henne ytterst hänger på en person som befinner sig på andra sidan jorden - och som är internationellt efterlyst för flera mord. 

Samtidigt som klockan tickar för Jannica skakas Stockholm av en ny mordvåg, där offren hittas i offentliga miljöer och förenas i ett märkligt mönster. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Kroknoshäxorna- Skördefest och demoner

"Kroknoshäxorna-Skördefest och demoner" av Sarah Somehagen illustratör Tord Sandström Fahlström, utgiven av Ravenheart förlag. Bokrecension; Denna bok utspelas på Öland. Vi får lära känna huvudpersonen Lili och hennes syster Tania. Båda två är häxor och har ärvt sina krafter från den första häxan som bosatte sig på Öland - Stina Kroknos. Lili lever ett stillsamt häxliv i sin lilla mysiga stuga, medan systerns liv tillsammans med sina två barn är lite mer kaosartat. Det är nu meningen att Lili ska träffa den man med det rätta blodet för att föra vidare sitt häxarv. Dock får Lili och Tania inga klara besked vilken av männen som de stöter på som är den rätta. Av en slump träffar Lili en man som är polis. Adam kastas nu in i deras värld av besvärjelser och demoner, samtidigt som de båda systrarna dras in i en fejd mellan två häxfamiljer från Gotland. Den ena familjen jagar en häxa som befinner sig på flykt, och de hotar att bränna ner hela Öland om de inte hittar henne. De planerar att utföra sina planer på den stora skördefesten. Ska Lili, hennes syster och de andra häxorna på ön lyckas stoppa de onda häxorna från att lyckas med sina planer?

Wow vilken underbar debutroman! Detta är en bok i fantasygenren. Författaren har verkligen lyckats skriva något som jag tycker är utöver det vanliga. Jag älskar allt med den här boken. Miljöbeskrivningarna är perfekta, och jag älskar varje liten detalj om Lili och de andra häxornas liv. Jag tycker att boken har en hög konstnärlighet med alla små detaljerna kring både miljön och karaktärerna som berikar historien. Jag gillar verkligen storyn och tanken på att häxor lever och verkar mitt ibland oss. Jag skulle verkligen vilja vara en del av Lilis häxfamilj och bo i hennes lilla mysiga stuga. Författaren lyckas också fånga den där höstiga känslan som ramar in berättelsen så bra. Jag gillar även det spännande persongalleriet, men min favorit är så klart Lili. Denna boken har verkligen gett mig mersmak och jag längtar redan till nästa del i serien. Jag älskar också det fina omslaget, som verkligen inbjuder till läsning och bidrar till en mysig lässtund. Boken blir en av mina favoriter som får en särskild plats på bloggen och i mitt hjärta. Har ni inte läst den ännu så tycker jag att ni ska göra det nu. Ni får inte missa den. Den är så bra! Denna underbara fantacyroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 10

En bris drog förbi Kroknos-stugans trädgård och fick sidorna i pocketboken att fladdrade ilsket i Lilis grepp. Hon drog yllekoftan tätare om kroppen och tog en klunk te för att värma sig.

Det var ännu en solig dag på Öland, men nu gick det inte längre att missta sig på att hösten hade kommit. Skuggorna blev allt längre om dagarna och vindarna hade fått en bitit underton. 

Efter incidenten i David Larssons hus hade hon inte haft någon lust att lämna stugan. I två dagar hade hon inte gjort något annat än att dricka hinkvis med te, påta i trädgården och läsa romantiska böcker. Fast i ärlighetens namn hade hon börjat tappa suget efter romantik, både fiktiv och i verkligheten, efter sammandrabbningen med David. Hans äcklade blick var fortfarande fastspänd på näthinnan. 

Den här morgonen hade hon vaknat till strålande solsken och Lous höga spinnande i örat, och för första gången sedan måndagen hade hon kännt sig pigg igen. Lite mer som sig själv. Blåmärket på kinden hade äntligen försvunnit efter att ha behandlats med omslag gjort på hennes gammelmormors recept och håret hade efter otaliga tvättar slutat stinka.

Efter frukosten hade hon hoppat upp på den rostiga gamla damcykeln i metallisk blå färg som hennes mamma köpt när träningsboomen slog till på 80-talet. Hon hade cyklat bort till Bläsinge hamn, påhejad av den saltdoftande vinden, och stannat vid det lilla grönsaksståndet vid vägkanten där det såldes allt från ägg till honung och pumpor. 

Till hennes lycka var bonden Lars-Ove på plats den här dagen. Han var en äldre man med vänliga ögon och ett skratt som var rosslig efter årtal av rökning. Tillsammans med honom kände Lili aldrig av blygheten som brukade ta över när hon var runt andra människor. Eftersom det var en lugn förmiddag hade de gott om tid att prata om både matlagning, odlingar, och den stundande skördefesten.

När Lili cyklade där i från var cykelkorgen full av ägg, sylt och en burk med wiskey-och pumpa marmelad som Lars-Ove hade propsat  på att få bjuda på.

Nu satt hon på altanen med en mugg te I händerna. Energin hade sakta återkommit och när hon blickade ut över sin älskade trädgård fick hon en stark lust att ta vara på dagen. Humöret var på topp och hon borde göra det mesta av det.

"Jag kanske skulle unna mig en lunch i Färjestaden och ett besök hos mormor", sade hon högt för sig själv. Klockan hade hunnit bli efter tolv och hon kände att hungern var på ingång efter den långa cykelturen. Ytterligare en bris drog genom trädgården och rev i hennes hår, som om den ville mana på henne. Lili log och kom på fötter.

Baksidetext;

Lili lever ett stillsamt häxliv på Öland - till allt ställs på ända. Förrymda demoner, en häxa på flykt och den stora kärleken dyker upp på en och samma gång. 

När skördefesten närmar sig kastas Lili och hennes kaosartate syster Tania in i ett virrvarr av besvärjelser, häxfejder och gammal rivalitet som hotar att sätta hela ön i brand. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Blodlust

"Blodlust" av Mårten Melin utgiven av Raben&Sjögren. Bokrecension; För barn 9-12 år. Minous bror, Sebastian, har en kompis som heter Lucas. Lukas har träffat en ny flickvän under lovet. Tjejen som heter Dalia har nu flyttat till deras stad. Lucas flickvän både skrämmer och fascinerar Minou. En natt hittas Lucas livlös. Det enda man kan hitta, när man undersökt honom på sjukhuset, är att han har två små hål på halsen, och att han har förlorat en del blod. Minou märker snabbt, att trots att hon dras till Dalia är det något som inte stämmer med henne. Minous kompis, Vanja, lägger ihop pusselbitarna och börjar snart förstå vad det är för fel på Dalia tillika vad hon egentligen är. Men Minou har svårt att tro på Vanja, för Dalia är nämligen något egentligen inte borde finnas. När Lucas dör, och Minou och Sebastian får se bevis på vad Lucas har blivit, börjar jakten på att förgöra det som hotar dem alla. Men Dalia är listig och Minou, Vanja och hennes bror behöver hjälp. Lyckas de tillslut överlista ondskan som funnits i århundraden?

När jag ser en vampyrbok vill jag såklart läsa den. Även om det är en barnbok. Den här boken gav mig nästan samma skrämmande känsla som boken om Dracula jag läste som barn och tonåring. Ändå läste jag Dracula flera gånger, vilket resulterade att jag inte kunde sova sedan. Blodlust känns nästan lika skrämmande. Nåja, jag tycker att boken är spännande så där lite lagom, och passar bra för åldern. Författaren har också skrivit en realistisk och trovärdig story med hög konstnärlighet. Jag tycker miljöbeskrivningarna och persongalleriet är bra, och jag gillar Minous kompis, Vanja, skarpt. Spänningen ökar successivt och driver läsningen framåt på ett bra sätt. Boken känns svårt att lägga ifrån sig, för jag vill bara läsa ett kapitel till. Sedan gillar jag också att huvudpersonerna gör vardagliga saker, så som att gå till skolan, de åker skidor, läser och spelar spel. Jag gillar också att boken utspelas här i Sverige, för det gör hela berättelsen lite mera trovärdig. Jag hade verkligen gillat den här boken som barn. Jag läser gärna mer av författaren. Jag ger boken ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

8

Den kvällen låg jag länge och funderade. Det var något i mina tankar som liksom slank undan hela tiden. Jag visste inte vad det var, bara att det hade med Lucas att göra. Något som jag sett som passade ihop med honom på något vis. Äsch, jag vet inte, jag kan inte förklara det bättre. 

Tillslut somnade jag. 

Och började drömma. Om Lucas teckning igen. Men den här gången rann det inte blod från Dalias ögon. Utan från hennes mungipor. Hennes leende blev större och större, till slut gapade hon stort och från hennes mun...det bara sprutade blod över hela mig, jag fick det i håret, i munnen. Jag spottade och fräste men det fortsatte att komma. Tillslut kunde jag inte andas!

Jag vaknade med dunkande hjärta och bara låg och kände hur pulsen långsamt saktade ner. 

pyamasen klibbade mot kroppen, så jag gick upp och öppnade fönstret. Jag drog in den friska, kalla luften, åh, det var skönt! Jag skulle precis stänga då jag hörde ett ljud utifrån som jag först inte förstod vad det var. 

Men så fattade jag. Det var ett djur som ylade, någonstans långt borta.

En hund, eller...

Jag svalde.

Eller en varg.

Jag famlade med haspen och drog igen fönstret. Pulsen rusade upp igen. Jag vet inte riktigt varför jag blev så rädd, jag var på andra våningen och en varg kunde knappast komma in.

"Ta det lungt nu, Minou", viskade jag till mig själv. 

Jag fattade att jag knappast kunde somna om, så jag tände lampan och lade mig och läste. Det var ingen dålig berättelse. Menjag hade svårt att koncentrera mig, upptäckte att jag läste samma mening om och om igen. Till slut slog jag igen boken och släkte.

Baksidetext;

Hyn var blek som krita, ögonen uppspärrade. Hans mun var öppen, och hörntänderna i överkäken spetsiga.

Och runt munnen... Han var alldeles blodig.

Minous brorsas kompis hittas avsvimmad utomhus mitt i natten. Han har förlorat mycket blod, men allt läkarna upptäcker är två små hål på hans hals. Samtidigt har Dalia dykt upp i staden. Dalia som både fascinerar och skrämmer Minou. 

Det dröjer inte länge förren Minou tvingas möta sina rädslor. Tillsammans med sin bror och bästa vän försöker hon stoppa det som hotar dem alla. Men hur besegrar man något som inte borde finnas. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Stallhuset

"Stallhuset" av Karina Johansson utgiven av Bokfabriken förlag. Bokrecension; Jenny Vinder är Ingmårs ridklubbs ordförande. Hon brinner för att barn med speciella behov ska få kunna rida, och för att utöka verksamheten. Hon äger också stoet Doris, som bor i stallet. På sista tiden har någon saboteras hennes ridutrusning på olika sätt. Men nu har Micke, som är allt i allo på ridklubben fått nog. Han tycker att Jenny ska gå till polisen och anmäla skadegörelsen, innan Jenny råkar ut för en olycka. Några timmar senare hittas han död. Har Micke verkligen råkat ut för en olycka, eller har han blivit mördad? Jennys syster Pia börjar undersöka saken, och finner att Micke kanske inte var den trevlige prick, som han utgav sig vara. Man har nämligen hört honom gräla med någon. Pia funderar om mordet har något samband med skadegörelsen på Jennys ridutrusning att höra? På en promenad i skogen träffar Pia den stiliga och karismatiska Lukas Berger. Pia blir blixtförälskad, dock är det en återkommande tanke som gnager. Är han inte lite för bra för att vara sann? Samtidigt får medlemmarna i ridklubben reda på att gården ska säljas, och alla hästarna måste bort. Stallet ska nämligen byggas om till gym. Pia hatar redan personen som köpt gården, och var ska Jenny nu ha sin häst?

Det här är en både spännande och lagom blodig mysdeckare förlagd i värmländska Sunne. Vi får återigen göra bekantskap med de olika medlemmarna i släkten Vinder. I denna boken får vi följa systrarna Jenny och Pia Vinder. Författaren lyckas väva ihop de båda kvinnornas historier ett fint sätt. Författaren lyckas också lägga ut olika ledtrådar som kan leda åt olika håll. Man får inte klart för sig vem som är mördaren, och vad som ligger bakom mordet, förren precis i slutet. Jag tror mig hela tiden ana vem som är mördaren, dock är det bara villospår! Och mördaren visar sig så klart vara någon man inte tänkt på från början. Det gör att boken känns välskriven, och genomtänkt. Detta är den tredje delen i serien och jag har även läst de två föregående delarna. Bokserien om familjen Vinder i Sunne, blir bara bättre och bättre. Jag gillar att miljön är förlagd till stor del till stallet denna gången. Det är mysigt med en deckare förlagd till stallmiljö tycker jag. Författaren får alla karaktärerna att kännas levande, och miljöbeskrivningarna är målande. Tack Bokfabriken för rec ex. Denna mysdeckare får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 6

MUNNEN VAR SNUSTORR och benen darrade av ilska när Pia lämnade drängstugan. Hon stod inte ut en sekund till i Lisas närhet och småsprang mot Stallhuset för att leta efter Jenny. Ute i en hage stod en ung tjej för sig själv med hängande huvud. En av de yngsta och grät och fick tröst av en förälder medan två andra tjejer stod och kramade om varandra. Micke hade på kort tid blivit anläggningens glädjespridare som alltid hade en rolig historia på lager. Han skulle bli saknad av många, och det kändes overkligt att en person som Pia träffat nästan varje dag inte längre fanns. Att hon inte skulle hitta honom sovandes på sofflocket inne på kontoret och aldrig mer höra hans glada stämma som ständigt lockade till nya skrattsalvor. Nej, ingenting skulle vara sig likt efter den här dagen. 

Påminnelsen blev än starkare när hon såg Mickes vinröda Pontiac Firebird stå och glittra i solen borta vid gaveln på stallet. Han hade varit så lycklig över att äntligen kunna köpa den där amerikanaren. Och de andra hade så roligt åt att han putsade den så fort en vattendroppe hamnade på lacken. Det var sorgligt att han bara hann äga den ett par veckor innan hans liv tog slut. 

Pia öppnade stalldörren. Därinne borstade en tjej i tioårsåldern en shetlandsponny som åt hö ur en Ikea påse, medan en annan tjej höll på att sadla din häst. En tigerrandig katt som fått anställning som musjägare strök sig mot Pias ben. Pia böjde sig fram och lyfte upp katten som ville kela och genast tryckte sitt huvud mot hennes. Dörren till kontoret stod på glänt, så med katten i famnen började hon leta efter Jenny därinne.

Egentligen var det inget kontor. Bara ett rum där klubbens ordförande, det vill säga Jenny, förvarade prylar. På ett bord i ena änden låg en sv Mickes cowboyhattar och över en stolsrygg hängde en rödrutig, fodrad skjorta. Hon svalde hårt och satte sig vid bordet, med katten i knäet. Johnny Chash musik som Micke spelat for egendom huvudet och sorgen grep tag. Det känns orimligt att han skulle ha grälat med någon och därefter råkat ut för en simpel olycka. Nej, något annat måste ha hänt honom.

Baksidetext;

INGMÅRS RIDKLUBBS ORDFÖRANDE Jenny Vinder, har den senaste tiden utsatts för en rad obehagliga sabotage. Till slut får hennes kompis Micke Lind`en, som hjälper till på ridklubben, nog och säger att det dka polisanmälas.

Ett par timmar senare hittas han död i en skogsglänta nära byn.

Samtidigt håller Jennys storasyster, Pia Vinder, på att flytta in i sin nya lägenhet i Kråkslottet. Under en skogspromenad möter hon en främling - den stiliga och karismatiska Lukas Berger. Pia blir blixtförälskad, med något med honom känns nästan för bra för att vara sant.

När även Jennys häst, Doris, råkar illa ut, brister det för Jenny. Pia börjar gräva djupare och inser snart att någon i deras närhet gör allt för att dölja sanningen.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Lösa skott

"Lösa skott" av Frida Gråsjö utgiven av Bokfabriken. Bokrecension; Hanna är en kvinna som både älskar att läsa deckare och fikabröd. När hembygdsföreningen vill att Hanna ska vara en del av den pjäs, som man sätter upp till minne av den norska motståndsrörelsen under andra världskriget, är hon mycket tveksam till att delta. Dock blir hon snabbt övertalad till att vara med, tillsammans av flera andra bybor. Efter ett antal repetitioner, är det nu dags för premiären. Men mitt under premiären blir grannen John skjuten med riktiga skott, istället för de lösa, som egentligen skulle vara i bössan, och dör. Vem har mixtrat med vapnet, och bytt ut patronerna egentligen? Nu startar Hanna, och hennes morfar Oskar, ännu en utredning. Alla i den lilla byn måste nu granskas in i minsta detalj. Återigen visar det sig att flera av dem, som de granskar, bär på dolda agendor och hemligheter. Vem som helst av dem, kan vara skyldig till mord. Till hjälp har de ortens polis, Henrik, som även älskar keramik. Samtidigt oroar Hanna sig för att Silverdalsligans ledare, Michael Ivanov, ska dyka upp och hämnas för att hon tipsat honom till polisen. Hanna har hoppat av arbetet som advokat, och arbetar istället med att dela ut posten runt om i byggden, samtidigt som hon återigen utför omfattande detektivarbete.

Jag är ett återkommande fan av Frida Gråsjös böcker. Och åter igen har Frida lyckats hänföra mig med denna efterlängtade tredje delen i serien om den 17:e slussen. Vi får återigen knyta kontakt med alla spännande karaktärer som bor i den fiktiva byn, Södra Strandviken och boken innehåller även fina miljöbeskrivningar, som vanligt, vilket gör att det känns som om man var på plats. Jag gillar att man kan se det idylliska landskapet framför sig- slussen, daggdroppar på röda pelargoner, och mycket mer. Boken har också en ton av humor som jag gillar mitt i all spänning. Det fina bokomslaget gillar jag jättemycket, och innehåller verkligen var det lovar- en riktigt spännande Cosy Crime i Morden i Midsomer stil. Boken passar lika bra att läsa i hängmattan på torpet, som under en mysig filt en regnig dag. Jag varnar för sträckläsning. Böckerna om Hanna Sand blir bara bättre och bättre, så jag hoppas på fler deckare från sluss nr 17 och Frida Gråsjö.  Dessutom vill jag tacka både för rec ex, och för palettbladsfröerna som kom med boken. Jag älskar nämligen palettblad! Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 5

PRECIS SOM HON gjort i flera veckor nu tassade Hanna nerför trappan direkt efter att hon vaknat, noga med att undvika det knarrande andra steget, låste så tyst som möjligt upp ytterdörren och tryckte upp den. Trots att hon visste vad som väntade henne slog den svala morgonluften emot henne och fick hennes hud att knottra sig. Hon granskade noga farstun och trätrappan framför sig. Oskars stol och lilla avlastningsbord stod precis där de skulle, och de två lerkrukorna med röda pelargoner såg inte ut att ha flyttats. Hanna andades ut och kände axlarna sjunka tillbaka på sin plats. Det låg inga silvermynt på farstun idag heller. Den 17:en slussen låg stilla och de båda sjöarna på var sin ände om slusskanalen var spegelblanka. Rabatterna som trädgårdsgruppen iordningställt i syfte att göra grönområdet vackrare än den konkurrerande 18:en slussen lyste färgsprakande emot henne. Blommorna var täckta av dagg och något hopkrupna, redo att öppna sig så snart solen smekte dem. På det stora hela var det en vacker morgon, och Hanna hoppades att värmeböljan de befann sig i började avta. 

Det viktigaste var dock inte vädret eller blommorna, nej, frånvaron av signumet för det kriminella gänget Silverdalsligan var det enda som på riktigt betydde något. För några veckor sedan hade Henrik Svensson, byggdens odugliga polis, hittat gamla silvermynt på trappan, då utan att veta vad det betydde. Hanna hade dock känt igen dem och direkt kopplat ihop mynten med sitt sista mål på advokatbyrån i Stockholm. Utan att vara medveten om vem klienten, Michael Ivanov, var hade hon anlitats av Silverdahlsligans ledare i ett till synes enkelt bedrägerimål. När hon granskat underlaget i målet hade hon kopplat ihop en kvinnas försvinnande med klienten och tipsat polisen. Ivanov hade fått reda på att hon skvallrat och hotat henne. Hennes poliskontakt, Alex Babesch, försäkrade henne om att klienten nu var utomlands, långt borta från Södra Strandviken, och att han troligtvis nöjt sig med att skicka en hantlangare för att skrämmas. Än så länge verkade han ha rätt, men trots det var det med en klump i halsen som Hanna försäkrade sig om att det inte låg några nya mynt utanför slussvaktarstugan. Hon hade tillbringat de senaste veckorna med att försöka tänka ut en plan för hur hon skulle hantera ligan, om det nu var så att de låg gömda i buskarna i närheten. Tyvärr utan framgång, hon hade inte en susning om hur hon skulle agera. Men det tänkte hon skaffa sig. Hon knöt handen i fickan på pyjamasbyxorna och lät blicken vandra över slussområdet. Kom de inärheten av henne och hennes familj skulle de få se på annat. 

Baksidetext;

Lugnet har lagt sig över Södra Strandviken vid Dalstrands kanal, och sommaren går mot sitt slut. Men när hembygdsföreningen sätter upp en pjäs till minnet av den norska motståndsrörelsen under andra världskriget, händer något omskakande. Mitt under föreställningen skjuts Hannas granne John till döds med vad som borde vara lösa skott. Vem har manipulerat vapnet?

Före detta advokaten Hanna Sand och hennes morfar Oskar börjar nysta I en mordgåta där hemligheter och dolda agendor lurar bakom varje hörn. Ingen sten, eller bybo, får lämnas ovänd. Till sin hjälp har de ortens keramikälskande polis, och tillsammans gör de allt de kan gör att reda ut kaoset som uppstått i byn. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Dödsdömd

"Dödsdömd" av Katarina Waderius utgiven av Solentro förlag. Bokrecension; Detta är forsättningen på "Blodröd snö", och "Dödsdömd" kommer ges ut i sommar på Solentro förlag. I den här boken får vi ännu en gång följa Carina Karlqvist. I hennes liv är det full fart, men inte alltid på ett så bra sätt. Hennes heta temperament gör att hon allt som oftast hamnar i trubbel av olika slag. Om någon blir orättvist behandlad tvekar hon nämligen inte att ta i med hårdhandskarna för att skapa rättvisa. Det är den orsaken som gör att hon blir utsatt för olika hämd aktiviteter av olika slag. Några kan till och med tänka sig att mörda henne, och även hennes nära och kära, till och med hennes lilla hund Ceasar. Ja, denna kvinna utsätts både för det ena och det andra. Ond bråd död följer henne som en skugga. Vilar det till och med en förbannelse över henne, eftersom hon ofta råkar så illa ut? Hennes liv är så hårt och kantad av sorg, fast det enda hon vill är att kunna fokusera på hemmet, arbetet på ålderdomshemet, och sin nyfunna kärlek Roggan. Vem kan Carina lita på? Vem är egentligen fiende eller vän? Och vem får leva och vem måste dö?

Jag har läst författarens första bok om Carina, "Blodröd snö", samt hennes två fina diktsamlingar om psykisk ohälsa. Boken har bra och stor text, vilket är bra om man inte är en så van läsare. Språket är rått och autentiskt, och det känns äkta och som om det är så man pratar i de kriminella kretsarna. Det händer mycket i boken så den är ganska spännande. En riktig bladvändare. Huvudpersonen är omtänksam och inkännande, och tvekar inte att backa upp de som blir orättvist behandlad. Hon är en smart person, som har skinn på näsan. Hon hittar alltid sanningen och letar upp de som handlat orätt och lämnar över dem till rättvisan. Trots att hon är en så snäll person, vill många i hennes omgivning henne illa. Författaren lyckas även baka in psykisk ohälsa i historien och även det paranormala får en plats. Allt är beskrivet på ett fint sätt. Vi får följa huvudpersones kamp på rättvisa både för sig själv och det hon bryr sig om. Hon ställs inför många utmaningar och det är mycket dramatik i boken. Om buset åker fast? Ja, det ser Carina till att de gör! Denna spännande och fartfyllda bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 3

Söndag

Hon stängde snabbt av den så hon inte skulle väcka Annelie eller Rogga. Ceasar och Rogga låg och sov så gott bredvid henne, hon smög sig upp och duschade och klädde på sig och gick ner till köket men innan hon gjorde frukost tittade hon till Annelie. "Vad gör du uppe?" frågade Annelie sömnigt. 

"Jag ska iväg till jobbet så somna om du, så tar vi och fikar när jag kommer hem."

"Ok" och så vände hon sig om i soffan och somnade om. Carina åt sin frukost och gick och borstade tänderna och lade in dagens första snus innan hon gick ut till sin bil. 

Det satt en lapp instucken vid ena vindrutetorkaren och hon slet upp den och tittade på en tecknad kvinna som hängde i en snara med orden "Din tur" och sedan ett tecknat mansansikte som skrattade. Hon skrynklade ihop pappret och kastade in den i handskfacket. Trevligt tänkte hon innan hon smällde igen förardörren och startade bilen. Hon letade fram CD:en med Judas Priest och tryckte fram till låten "Breaking the law", för det var precis så arg hon kände sig nu. Ingen svart Audi på väg till jobbet idag. Hon hade stenkoll på de bilar som fanns och de var inte så många 06.30 en söndagsmorgon. Vem hade lämnat lappen på hennes bil? Hon tänkte och kunde bara komma på Conny. Hon träffade Jessika på parkeringen utanför jobbet, de arbetade på samma avdelning så de gick tillsammans upp dit. 

"Du är långledig efter idag va?" frågade Jessika.

"Ja det stämmer och det ska bli riktigt skönt", svarade Carina. 

"Ska du göra något speciellt?"

"Näe jag ska bara ta det lungt."

"Låter skönt." 

"Ja det ska det bli. Du då, ska du jobba hela juni? 

Ja men sen ska jag ha semester."

"Ok". 

De bytte om och gick korridoren fram till personalrummet, det var ovanligt tyst och stilla.

Baksidetext;

Carina Karlqvist känd för sitt heta temperament och okonventionella metoder önskade inget hellre än lugn och ro. Bara kunna fokusera på arbetet, hemmet och kärleken. Men några gör allt för att förstöra friden. Hon vill skydda de försvarslösa och sätta dit de skyldiga. Vi får följa hennes brokiga liv i drygt en veckas tid. Hur hon hanterar de utmaningar hon ställs inför och vem kanon egentligen lita på. Vilka livsöden vävs samman och vilka splittras? Hoten kommer närmare och närmare och hon måste fatta svåra beslut och inse sina begränsningar. Det verkar vila en förbannelse över henne och i vissa i hennes närhet. Vem får leva och vem måste dö?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Kampen om Tusenvärld del 1 - Dunkelstjärnan

"Tusenvärld del 1 - Dunkelstjärnan" av Joseph A. David utgiven av Stevali förlag. Illustrationer av Yulia Ryabtseva. För barn 9-12 år. Bokrecension; Vi får följa tolvåriga Julia, hennes lillebror Edvin och flyktingpojken Kasir, samt den alkoholiserade och mystiska gubben, som man kallar för Trubaduren, på ett riktigt spännande äventyr i en annorlunda värld. När Julia träffar flyktingpojken Kasir för första gången, märker hon att det är något annorlunda med honom. Men varför hon känner så vet hon inte, förrän en helt vanlig dag i April, då hon upptäcker varför. Hon råkar se att han ritar teckningar, vars rök tycks blir levande. En kväll blir Julia och hennes lillebror jagade av fruktansvärda levande skuggor- skuggor som kallas fördunklare. Kasir och Trubaduren tar med dem genom en magisk portal, till Kasirs hemland. I denna världen skapas allt det vackra av människor med olika förmågor. Det är också en värld som håller på att förstöras av de fruktansvärda skuggorna. I denna nya världen måste de inte bara lära sig ett nytt språk, de måste också lära sig använda de gåvor som de ärvt efter deras pappa, och som de tills nu- inte visste om att de hade. Deras pappa har dessutom kopplingar till  Kasirs värld, och de får veta mer om honom. Det visar sig också att de måste använda sina nya förmågor för att rädda den. Kommer de att lyckas?

Detta är första boken jag läser av författaren, men det blir inte den sista, för jag läser gärna mer av honom. Jag vill definitivt läsa vidare om hur det går för Julia, Edvin och alla de andra karaktärerna i serien om Tusenvärld. Denna fantasy pärla för barn är otroligt spännande, och jag gillar hur författaren har byggt upp sin fantasivärld. Tanken på att man skapar allt det vackra man ser runt sig, gillar nog alla kreativa människor. Tänk att skapa sin hemmiljö själv. Jag tycker även om alla spännande karaktärer, men speciellt huvudpersonen Julia. Julia får dessutom känna på, hur det kan vara att inte förstå språket, eller den nya kulturen. Det gör att hon känner sig ensam och utanför. Det är inte roligt att bli skrattad åt, för att man inte kan göra sig förstådd.  Men hennes lillebror Edvin och Kasir hjälper henne. Författaren beskriver hennes tankar och känslor på ett fint sätt. Jag hade älskat att läsa denna bok som barn, då jag verkligen gillade att läsa allt med magi och spännande äventyr. Om du/ert barn gillar spännande och fantasifulla äventyr, får ni inte missa denna spännande fantasyserie. Denna pärla får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

8

"Är han farlig?" frågade Edvin ängsligt och stirrade på den vita riddaren. 

"Vänta bara", sa Trubaduren. "Det här kommer att ordna sig". 

Riddaren tvärstannade obehagligt nära dem, med sin skimrande vita lans riktad mot den store mannens bröst. Där stod han stilla som en staty. Eller så blev han en staty, för Julia tyckte verkligen att han, hans häst och hans farliga lans såg ut som ett enda stycke glänsande vit marmor.

Trubaduren visslade och jollrade på Kasirs språk. Han böjde huvudet när han talade, och ävenom Julia inte kunde förstå orden tyckte hon att han lät rädd och vädjande.

När Trubaduren hade visslat och jollrat färdigt svarade statyriddaren på samma obegripliga språk. Medan han talade rörde han dig igen och pekade på barnen med dpetsen på sin lans, ett i taget. Den långa lansen såg verkligen sylvass ut. Julia backade undan ett steg när dess farliga udd riktades mot henne, några centimeter från hennes bröst. 

"Vad säger han?" viskade hon.

Trubaduren svarade inte, utan började vissla och jollra med förnyad iver.

"Julia", sa Edvin ängsligt. "Kommer han att döda oss?"

Julia klappade sin bror tröstande på armen. När hon gjorde det svängde riddaren plötsligt med lansen så att dess sylvassa udd hamnade mellan henne och Edvin. De ryggade tillbaka och pep till båda två. 

"Röra er inte", väste Trubaduren och fortsatte sedan att pladdra på. 

Julia önskade att hon åtminstone kunde se riddarens ansiktsuttryck. Om han hade något ansikte bakom marmorvisiret. 

"Kasir?" sade hon tyst och försökte röra munnen så lite hon kunde. 

"Han inte tro", svarade flyktingpojken medan Trubaduren fortsatte att prata. Den store mannen ställde sig tillslut på knä i gräset och jollrade med upplyfta händer. 

Baksidetext;

Tolvåriga Julia märker direkt att någonting med hennes nya klasskamrat, flyktingpojken Kasir, inte stämmer. Men hon anar inte helt hur annorlunda han är förrän den ödesdigra natten de blir jagade av fruktansvärda levande skuggor. Tillsammans med Julias lillebror Edvin och en mystisk gubbe som kallas Trubaduren blir de tvugna att fly genom en magisk portal till Kasirs hemland.

Det är en värld av gränslös skönhet där konst blir levande men där allt det vackra håller på att förstöras av skuggorna. Medan Julia och Edvin brottas med ett nytt språk, enny kultur och okända faror upptäcker de att de har en hemlig koppling till Kasirs värld. Kanske har de makten att rädda den. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Rodins auktionshus - Den gyllene hämden

"Rodins auktionshus - Den gyllene hämden" av Veronica Sjöstrand, utgiven av Romanus och Selling förlag. Bokrecension; I den här bokserien får vi följa med huvudpersonen Stella in i konstens värld. Hennes pappa har sysslat med illegal verksamhet parallellt med att han hade drivit auktionshuset Rodin. När hennes bror pressas på information om en försvunnen tavla av en ökänd hälarliga, är Stella tvungen att infiltrera verksamheten och komma närmare den karismatiske ledaren Moira. Man vill nu att Stella ska ordna en stängd auktion för några få köpare. Dessa män är ofattbart rika och drar sig inte för att ta till våld för att få det de vill ha. Vi får nu följa Stellas arbete med att rädda Rodins auktionshus, samtidigt som hon försöker ta reda på vem som mördade hennes pappa. Samtidigt knakar hennes förhållande till Lucien, som vill att hon dka vara mer närvarande. Då hans mamma behöver hans hjälp, flyttar han hem för att ta hand om henne tills hon mår bättre, samt så att Stella ska kunna reda ut vad hon vill med deras förhållande. Ska Stella lyckas fälla den ökända ligan och rädda Rodins Antikvariat?

Detta är den fjärde delen i serien om Stella Rodin som är en av världens främsta konstexperter. Hon har känsla för konst och är skicklig på att se om en tavla är falsk, samt att hon själv är otroligt vass på att förfalska tavlor. Stella jobbar också för Interpol, vilket gör henne till den som måste infiltrera hälarligan. Hon måste bara komma på vilken roll hon ska spela, som passar bäst. Jag har inte läst de tre första delarna i serien, men man kan läsa dem fristående. Detta är för övrigt första boken jag läser av författaren. Jag tycker det är spännande att följa arbetet med att hitta den försvunna tavlan tillika arbetet på antikvariatet. Antikviteter är något som jag inte vet så mycket om, så jag gillade att få en inblick i denna världen. Boken känns välskriven, vilket gör att författaren får mig att tro på vartenda ord hon skriver. Det märks att författaren har gjort sin research, och har stor kunskap om tavlor tillika andra antika föremål. Jag läser gärna mer av författaren. Denna snyggt förpackade boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 11

På fredagen hade jag torkat och åldrat tavlan tillräckligt. Bland annat genom att fernissa den med ett ämne som gjorde att färgen krackelerade och sen fylla sprickorna med utspädd brun färg blandat med damm från mina fönsterbrädor. Det var dags att ge sig av. Jag gick ner till vår kontorsvåning och letade upp farmor och Adam för att se till att de hade alltid de behövde från mig för att få verksamheten att fungera när jag var borta. Hur lång tid det skulle ta för mig att hitta bevis för pappans affärer visste jag inte, men jag måste lyckas innan Skatteverkets deadline i augusti.

Sent på eftermiddagen var jag klar med alla förberedelser. Då gick jag tillbaka till ateljén och tittade på tavlan igen. Stirrade länge utan att kunna avgöra om jag tyckte den var bra nog. Tillslut gav jag upp, tog tavlan under armen och gick hem för att packa. Jag plockade fram resväskan och funderade på vilken personlighet jag skulle ha, nu när jag gick under täckmantel som mig själv. Jag tänkte på pappa. På hans personlighet. Ena stunden utåtriktad med fingertoppskänsla och elegans. I andra stunden butter, enkelspårig och korthuggen. Han hade till skillnad från mig varit egocentrisk och hetlevrerad, även om jag måste erkänna att jag kunde ha ett hett humör ibland, jag med. Men framför allt hade han varit mycket mer extrovert än vad jag var. Själv var jag mer bekväm med en tavla framför mig än en person. 

Moraliskt tveksamma Stella, som jag skulle spela i den här operationen, fick nog vara lite närmare pappa i personlighet. Lite yvigare, lite mer ego. Men lika bra på konsten. Det hade vi gemensamt, pappa och jag, och det var min styrka i det här. 

Vad nu det här var.

Det knackade på dörren. Jag övergav min halvpackade resväska och gick ner i hallen och öppnade. Där stod farmor med en flaska vin i handen. Ett amerikanskt zinfandel. Vår favorit. 

Baksidetext;

EFTER SIN PAPPAS död står Stella Rodin kvar i en härva av ekonomisk brottslighet. När våldsamma indrivare pressar brodern Matteo i jakt på en Matissetavla hotas hela det antika auktionshusets framtid. Spåren efter faderns kriminella verksamhet leder Stella till en exklusiv och ökänd hälarliga i London, med den karismatiske ledaren Moira i spetsen. För att rädda familjens auktionshus tvingas Stella ge sig in i lejonets kula. Under hemlig identitet infiltrerar hon organisationen som säljer konst till män som inte bara har pengar, utan även makt och våldskapital. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Liket i salongen

"Liket i salongen" av Madeleine Gustavsson utgiven av Pia & Co. Bokrecension; Detta är den första delen i en ny bokserie, av författaren. Boken handlar om paret, Jack och Filip. Efter en kväll med för mycket vin, har de nu köpt Sveriges billigaste slott. Slottet ligger i Småland. Jack och Filips dröm är att starta ett alldeles eget bed & breakfast. De beger sig snart till slottet för att börja den omfattande renoveringen. Den första de möter är sexbarmamman Amanda. Hon är den som har koll på det mesta som händer i trakten, och hon driver även en Facebookgrupp. Men det är någon som tycks vara intresserade av något i slottet, och snart märker Jack och Filip att underliga personer tycks röra sig runt och i slottet. Sedemera dyker det snart upp ett lik i slottets fina salong. När de får reda på vem den mördade personen egentligen är, börjar Jack nysta i mysteriet. Under sitt sökande efter sanningen, lär paret känna byns mest excentriska invånare, invånare som alla har koppling till slottets förflutna. Så vem är det som gör inbrott på slottet och vem är mördaren? Samtliga personer de lär känna i trakten, tycks bära på hemligheter. Det verkar också som om det ska finnas en skatt på slottet, men är skatten verkligen man tror att den är? 

Detta är första boken jag läser av författaren. Wow, vilken bra och spännande bok. Jag älskade att läsa denna mysdeckare från allra första sidan, till den sista. Denna boken var för mig en riktig sträckläsarbok. Jag älskar författarens humor och boken bjuder på en hel del fniss, mitt i allvaret. Jag får lära känna flera olika, exentriska tillika festliga karaktärer, som är bra beskrivna och jag gillar dem alla. Även miljön är bra och tilltalande beskriven. Jag gillar också de båda huvudpersonerna, Jack och Filip. De är underbara båda två, och jag hoppas jag får läsa mer om dem, i följande böcker i serien. Dialogerna mellan de olika karaktärerna är rappa och underfundiga. Boken är välskriven, och gåtan är svår att lösa. Fler än en person kan vara förövare. De lösa trådarna leder åt olika håll. Jag gillar också det fina bokomslaget. Jag kan varmt rekommendera denna mysdeckare. Och denna boken hamnar för övrigt, som den allra första boken för året, som en av mina bokfavoriter. Jag tror också att jag har fått ännu en favoritförfattare. Jag läser väldigt gärna mer av författaren, boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

"Vi har en vinkällare!"

Jack hade nog aldrig hört Filip så upphetsad.

"Men nyckeln saknas. Har vi fått några mer nycklar av mäklaren?"

"Jag tror inte det."

"Förbannat." Filips ansikte gick i moln. "Har vi en kofot?" 

"Jag vet inte, packade du ner någon?" Jack ironiska ton verkade till hans förtret gå Filip förbi. 

"Nej, jag tror inte det. Skit också."

"Jag kan åka in till samhället. Kan behöva ta en paus från röjandet och passa på att handla lite förnödenheter. Vad behöver vi?"

"Gruy`ere."

Jack blinkade överraskat. "Räknar du det som förnödenheter?"

"Säger du emot menar du?" sa Filip bestört. 

Jack suckade. Visst lät vin, ost och solnedgång trevligt- men det fick lov att vänta tills de hade sitt på det torra. Nu behövde de spara på pengarna. 

"Jag tänkte kanske med fokus på basvaror."

"Gruy`ere är en besvara."

"Jaja, jag ska se vad de har." Jack himlade med ögonen. Varje gång som pengar lämnade deras hushållskassa gjorde det ont i själen. Han var luspank och dessutom skuldsatt efter slottköpet. Försäljningen av deras lägenhet hade inte gått igenom än. Det kändes obekvämt att han helt och hållet levde på Filip, även om Filip insisterat på att det inte var någon fara. Dessutom skulle arvet efter Filips faster inte räcka hur länge som helst. Men han hade verkligen grävt ner sig i skiten när de köpte det här rucklet. Enda sättet att komma ur sin beroendeställning var att få det här stället att bli en succé.  Då skulle de faktiskt dra in pengar till hushållskassan bägge två. 

Ett oväntat raspande ljud hördes när en tapetvåd, som tidigare buktar misstänkt utåt, nu rasade ner till golvet med en fuktig suck. 

"Succ`e var det, ja", mumlade Jack för sig själv. 

Baksidetext;

Jack är i desperat behov av förändring efter att ett öderstigert misstag förstört hans karriär. Efter en kväll med alldeles för mycket billigt rödvin hittar han och sambon Filip Sveriges billigaste slott till salu på Hemnet. Och de bestämmer sig för att slå till. 

Med planer om att starta om att starta ett charmigt bed & breakfast beger sig paret till sitt nya hem för att dra igång renoveringen. Men det dröjer inte lång tid innan ett lik hittas i slottets salong. Och när det uppdagas vem som bragts om livet väcks ännu fler frågor. 

Jack börjar luska i mysteriet, och till sin hjälp får han den lokala sexbarnsmsmnan Amanda, som dessutom driver byns skvallriga Facebookgrupp. Men det blir snart tydligt att många i trakten bär på hemligheter...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina