Svartåsviten - Lycksalighetens ö

"Svartåsviten - Lycksalighetens ö" av Christina Eriksson av Bookmark förlag. Bokrecension; Vi gör en tidsresa till 1789. När Christinas bror Marcus går bort på grund av sjukdom, kan ingen ta över herrgården och bruket efter deras far. Christina och hennes syster är ju fortfarande ogifta och en manlig arvinge behövs. Christina är därför tvungen att hitta en man som kan tänka sig att gifta sig med henne, för att kunna behålla herrgården i familjens ägo. I Stockholm träffar hon en man som delar hennes intressen, och kan tänka sig just det. Plötsligt finner man Gustafs döda far och man förstår nu att han var oskyldig till att pengar försvann för sju år sedan. Man försöker därför finna Gustaf, nu när hans pappa är rentvådd. De hittar honom, och han återvänder hem till Svartå. De känslor som Christina och Gustaf hade för varandra, har inte försvunnit trots den tid som gått. De hänger sig åt varandras kärlek under några underbara veckor, innan Christina tvingas avsluta förhållandet, för att gifta sig. 

Detta är den andra delen i serien om kvinnorna på Svartå. I denna fina historiska bokserie, får vi lära känna de starka kvinnorna bakom patriarkatet, och vad de är tvungna att försaka på grund av dem. Det är en historia som berör och engagerar. Speciellt vad det gäller Christina och Majas öden. Vi får lära känna dem genom berättelsen på ett fint sätt. Christina som har ett enda mål i sikte. Att gifta sig för att familjen ska kunna behålla herrgården och bruket som hennes far har byggt upp. För det måste hon offra kärleken till murarsonen Gustaf och vad hennes hjärta egentligen vill. Samtidigt blir hon motarbetad av både sin mor och sin syster. Maja väljer bort kärleken för att ta hand om ett barn som inte är hennes. Boken är en välskriven tillika realistisk skildring, om hur adeln och allmogen levde under 1700 - hundra talet. Författaren bakar in historiska händelser i historien, på ett bra och trovärdigt sätt. Karaktärerna är fantastiskt gestaltade och miljöbeskrivningarna är målande. Jag längtar redan efter att få läsa nästa del i serien. Denna fantastiska historiska roman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 21

Christina hörde skratt och glada röster redan i trappan på väg upp till prinsessan Sophia Albertinas privata våning. Hon bar en av de nya utstyrslarna som farmor övertalat henne att skaffa så det gick långsamt att ta sig dit. Kjolarna var stora och tunga och alla spetsar som modehandlerskan hade prånglat på henne gjorde att hon knappt kunde röra armarna. Om jag ramlar i trappan faller jag åtminstone mjukt, tänkte hon mörkt medan hon kämpade för att komma ifatt den livr`e klädda tjänaten med din vitpudrade peruk. Den stela roben och det nya och förfärligt begränsande snörlivet gjorde att hon knappt kunde andas. Och det var kanske lika bra. När hon tidigare tagit ett aningens för djupt andetag hade ett av valbenen stuckit henne i sidan så att hon var nära att skrika högt. Helst hade hon velat vända om och rusa tillbaka ut på gatan. Hon kände sig fel, fel, fel. Inte bara på grund av farmors påminnelse om hennes sorgliga uppsyn när hon anlänt till Stockholm och som fått henne att rusa till mamsel Appelqvist ateljé, utan också för att hon inte var den där sprudlande adelsdamen som kunde kasta sig in i vilken situation som helst med självklarhet och esprit. Om det gällde hästar eller järnmalm så klarade hon av det, men inte i övrigt. Varför hade hon tackat ja till det här? 

Hon hoppades att det inte skulle diskuteras politik under tillställningen hos prinsessan. Normalt sett hade Christina ingenting emot det men nu var situationen i riket komplicerad. Det fanns ett tydligt för och emot konungen, och hon ville inte behöva försvara familjens ställning i frågor om adelns rättigheter eller de ändrade förutsättningarna för de ofrälse stånden. 

Christina var smärtsamt väl medveten om att man gjorde skillnad på folk beroende på var någonstans de var födda och om man var fattig eller rik, men sådant gav inte en människa värde. Inte i Christinas ögon i alla fall. Hon visste att far var av samma åsikt medan mor inte var det. Familjen Sporre tillhörde förstås adeln och hade alla dess previlegier, men hennes släkt hade i alla tider arbetat hårt och gjorde fortfarande så. Far var absolut inte en sv de adelsmän som tillbringade dagarna med att läsa vers eller spatsera i en park. Så långt tillbaka i tiden som Christina kände till så hade de på fars sida av familjen fått slita för att hålla bruket vid liv och se till att människorna i Svartå hade arbete och kunde försörja sig. 

Baksidestext;

Död, äktenskap och längtan

Svartå, 1789. När Christinas bror Marcus går bort efter en tids sjukdom står Svartå herrgårds framtid på spel. Utan en manlig arvinge till godset blir vikten på Christinas axlar tyngre än någonsin och kraven på att hitta en make gör sig återigen påminda. 

Christina måste på nytt ta upp kampen om Svartå herrgård. Samtidigt kan hon inte glömma sin ungdomskärlek, murarsonen Gustaf, som sju år tidigare tvingades lämna byn. I bakgrunden utspelar sig en maktkamp inom adeln, där kung Gustav III får allt fler fiender medan franska revolutionen sprider stor oro över Europa. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En hemlighet för mycket-Gärdetböckerna del 1

"En hemlighet för mycket-Gärdetböckerna del 1" av Jenny Fagerlund utgiven av Bookmark förlag. Bokrecension; Annas sambo, Fred, har nyligen dött. Hon känner skuld då hon precis hade gjort slut med honom, när han dog. Men deras liv har bara varit en lögn! Efter begravningen, får hon reda på att alla deras fastigheter är belånade, och Freds företag har gått i konkurs. Dessutom har han tagit alla hennes sparpengar, samt även hennes fritidshus. Fred har lyckats lurat henne att skriva under paprena. Det visar sig att hon är helt utblottad, och kronofogds-myndigheten beslagtar hennes lägenhet på Strandvägen. Hon flyttar därför in i en lokal, där det har varit ett hunddagis förut. Nu måste Anna fundera hur hon ska gå vidare med sitt liv. Anna börjar snart hitta nya vänner, både fyrbenta och tvåbenta, då flera av vännerna vänder henne ryggen. Då kommer nästa slag- ett av Freds dyraste utställnings föremål har försvunnit! Det visar sig att Anna ska betala en stor summa pengar, till ägaren om det inte kommer fram. Även här har Fred lurat henne att skriva på. Nu måste Anna göra allt för att hitta föremålet. Hon får hjälp av advokatens son, Noel. Men fler verkar leta efter föremålet, och när någon gör inbrott i lokalen när hon inte är hemma, börjar Anna bli rädd på allvar. 

Detta är den femte boken jag läser av författaren, och detta är den första delen i en serie som heter Gärdetserien. Som alltid är Jennys böcker en njutning att läsa, och boken är både välskriven och engagerande. Det är bara att krypa upp i bästa soffhörnan och njuta. Boken väcker en hel del känslor hos mig, och jag finner snabbt sympati för huvudpersonen, Anna. Jag känner mig rätt så arg på sambon som lurat henne så. Väldigt orättvist och fult gjort! Det måste verkligen bli svårt att lita på någon igen efter ett sådant svek, tänker jag. När man hamnar i en kris, visar det sig också snabbt vilka ens verkliga vänner är. Det får huvudpersonen ganska snabbt lära sig, när några av dem plötsligt slutar att höra av sig. Hur reser man sig upp igen efter att hela livet har rasat? Jag gillar att Anna ändå lyckas resa sig upp trots alla motgångar. Jag gillar hur författaren gestaltar sina karaktärer, speciellt de fyrfota karaktärerna. Så goa! Författaren beskriver miljön på ett fint sätt också. Detta var en bra början på serien tycker jag. Jag ser redan fram emot nästa del. Det går att hitta mina föregående recensionerna av författarens böcker på min blogg. Denna bokpärla får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 5

ANNA SÅG UPP mot den stora stenbyggnaden medan regnet smattrade mot regnjackan. Natten i våningen hade varit en mardröm och hon hade haft svårt att sova. Eftersom nästan allt var borta hade hon använt några filtar som madrass och nu värkte kroppen efter att ha legat på det hårda underlaget. Tur att Kronofogden inte hade frågat om vi hade cyklar i alla fall, tänkte hon. När bilarna och pengarna var borta var cykeln det billigaste och smidigaste sättet att ta sig fram på. Dessutom älskade hon sin vita damcykel med flätad korg. Den påminde om när hon var liten och besökte mormors stuga. Då de cyklat på slingriga grusvägar till den lilla sandstranden som låg inklämd mellan sjöbodarna vid Ålands hav. Hon mindes fortfarande hur de slängt cyklarna vid stranden, sprungit ut på de vingliga bryggorna och kastat sig i det iskalla vattnet. 

Anna strök med handen över ansiktet för att få bort de värsta regndropparna och ringde på porttelefonen. 

Larsson & Bolunds kontor låg på våning två och efter att hon tagit av sig och skakat regnkappan gick hon uppför trapporna. Väntan klistrade mot jeansen och blöta hårtestar som letade sig ur hästsvansen hände runt ansiktet, men hon orkade inte bry sig om hur hon såg ut. 

I samma stund som Anna ringde på dörrklockan öppnades dörren utåt i en så hastig rörelse att hon fick kasta sig åt sidan. 

"Oj, jag såg dig inte." Mannen som öppnat dörren var samma person som hon sprungit in i sist hon var här. Nu log han och höll upp dörren så att hon kunde kliva in. "Vi lyckas visst alltid springa in i varandra." 

Anna mötte mannens blick och värmen i hans mörkblå ögon fick henne att klämma fran ett litet leende. "Jag ska träffa Egon Bolund." 

"Han är på sitt kontor. Vill du att jag visar dig in?" 

"Det behövs inte, jag hittar." Anna strök bort en båt hårslinga från ansiktet. 

Baksidestext;

NÄR ANNAS SAMBO, Fred, dör inser hon att deras liv tillsammans var baserat på en lögn. Den stora våningen på Strandvägen är belåna till max, likaså bilarna och alla fastigheter utomlands. Dessutom har Fred tagit Annas besparingar och hon står nu både barskrapad och utan hem. 

Efter att ha rasat ner till botten får Anna veta att det finns en lokal hon kan få bo i. Den är sliten och den tidigare hyresgästen, ett hunddagis, har lämnat den i all hast. Men Anna har inget annat val än att försöka anpassa sig efter den nya situationen. 

Trots att Anna försöker starta om på nytt är det omöjligt när flera saker inträffar som gör att hon måste ta itu med sitt förflutna en gång för alla. Snart inser hon också att Fred inte var den enda med hemligheter... 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Lundens hjärta

"Lundens hjärta" av Linda Edgarsson utgiven av Bookmark förlag. Erika Skog bor hos släktingarna Anna och Oskar på gården Sjölunda. Erika och Jon har varit vänner sedan de var små. Men nu när Erika är sjutton år ändras allt. Under sin uppväxt har hon fått höra, att hennes mor befinner sig på ett hospital, och inte får ta emot besök. Nu får hon reda på att allt som hennes närmaste berättat för henne, om hennes mor, kanske inte är sant. Hon får Anna att berätta sanningen, och blir så besviken att hon ljugit för henne under alla åren. Hennes mor har aldrig varit sjuk. Hon tycks bara ha övergett henne, och farit till Amerika. Hon beger sig därför till sin fars gård, för att ta reda på mer om hennes ursprung. Väl där får hon snart reda på mer. Hennes far Alex, är inte heller den hon trott, utan hennes pappan är någon helt annan. Hennes far är Erik, som är efterlyst för mord. Tillbaka på Sjölunda dyker snart Jons äldre bror, Jacob, upp från Amerika på besök. Det visar sig att han är granne, med hennes föräldrar och hennes bror. Av honom får hon brev från sin mor och även brodern, hon har där borta i Amerika. Erika inleder ett förhållande med Jacob, trots att han både är äldre och gift. Men allt ställs på sin spets då Jacob får reda på att Jon också älskar Erika. 

Lundens hjärta är den fristående uppföljaren till Där vassen viker som jag också har läst, och tyckte mycket om. I denna välskrivna bok, får vi lära känna Erik och Hildas dotter Erika Skog. Hon är en egensinnig, ung kvinna, som lever i Småland i början av 1900-talet. Jag gillar verkligen hur författaren gestaltar de olika karaktärerna, och hur hon lyckas beskriva miljön, så att man kan se den framför sig. Jag gillar också att när personerna pratar, så pratar de småländsk dialekt. Jag blir väldigt förtjust i huvudpersonen Erika, och jag gillar att hon inte är som andra. Jag gillar att hon inte är rädd, att stå upp för sig själv och andra som behöver stöd. Jag gillar även hennes humor. Hon skräder inte orden, och gör lite som det faller in. Bikaraktärerna är också väl beskrivna och intressanta. Denna roman inbegriper så mycket, såsom kärlek, vänskap, hemligheter, svartsjuka, klasskillnader och familjerelationer, och att stå upp för sig själv oavsett vad. Boken slutar väldigt spännande, så jag längtar redan till nästa del i serien. Jag vill se hur det går för Erika och alla de andra. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 12

Ridturen från Tidås blev lång. Erika grubblade så intensivt att Astrid utnyttjade hennes tankspridhet till att äta sig hela vägen tillbaka längs vägkanten. När Erika kom hem hade Tidåskäringens ord vuxit sig så stora att misstron helt tagit över. 

Anna var ute och lockade in hönsen för kvällen och Erika stannade Astrid mitt på gårdsplanen utan att hoppa av. Någonting sa henne att hon skulle att hon skulle behöva känna hästens stöd under henne. 

Moderns faster log mot henne men Erika förmådde inte återgälda leendet. 

Hon hade trott att det var skammen som gjort att Anna varit så knapp kring modern, för skammen växte ju mer man talade om den. Dessutom var Anna av den långsinta sorten som kunde sura tills hon fick migrän och det var därför sällan värt besväret att bråka med henne. Men nu hade Erika en känsla av att någonting var mer galet än det redan var. 

Med Tidåskärringens ord i bakhuvudet sa hon: "Jag har beslutat mig för att hälsa på mor."

Anna slutade kalla på hönsen och såg skärrad upp på henne.

"Jag är gammal nog för att ta tåget till Stockholm på egen hand", fortsatte Erika. 

"Men vad är det för dumheter!" flämtade Anna och tryckte handen över bröstet. 

"Petter kan köra mig till stationen redan morgon."

Annas förskräckelse steg och fuktade läpparna flera gånger innan hon sa: "Anläggningen är sluten och tar inte emot besökare. Det där vet du ju." 

"Det är inte sant. De går visst ta emot besök." 

"Var har du gått det ifrån?" 

"Fru Abrahamsdotter på Tidås. Det är därifrån jag kommer nu." 

"Vad skulle du på Tidås och höra då här dags? sa Anna och återgick till att locka på hönsen som stannat upp och börjat picka i gruset kring hennes fönster. 

Astrid sköt fram ena benet och försökte gnida av sig tränset. 

"Ge mig bara namnet på hospitalet så ska jag sluta tjata", sa Erika och drog upp Astrids huvud. 

Annas lockande övergick till ett jagat: "Så! Så!" Hon började viftade åt hönsen så att några av dem blev skrämda och sprang åt sidan vid den öppna dörren. 

Baksidestext;

EN UNG KVINNAS SÖKANDE EFTER RÖTTER

Vid sjutton års ålder står Erika på tröskeln till vuxenlivet, en tröskel som tycks lika orubblig som stenen på åkern. Hon har bara vaga minnen av sin mor Hilda, och hennes far har lagt över ansvaret för dotterns uppfostran på Anna och Oskar Hansson som bor på gården Sjölund.

Men Erika har svårt att finna sig i rollen som kvinna och plågas av en inre rotlöshet. Snart får hon veta att allt hon har fått berättat om din bakgrund är lögn, upprätthåller av dina närmaste. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Läs gärna min recension av "Där vassen 

viker" här

Tills jag hittar dig

"Tills jag hittar dig" av Harlan Coben, utgiven av Bookmark förlag. För fem år sedan hittade David sin då tre år gamla son, Matthew, mördad i sin säng. Han sitter nu inne på livstid för mordet på sin son. Själv minns han ingenting av händelsen. Hans fru, Sheryl, har nu gift om sig och väntar barn. David har vägrat ta emot besök, under den tiden han har suttit inne, men så får han plötsligt besök av sin exfrus syster, Rachel. Rachel har fått syn på ett fotografi hemma hos en väninna. Väninnan och hennes familj befinner sig på en nöjespark. I bakgrunden lade Rachel märke till ett barn. Ett barn som mycket väl kan vara David och Sheryls döda son. Hon visar fotot för David. David tror därmed också att det kan vara hans son. Han vädjar till fängelsedirektören, Philips Mackenzie, för att få komma ut. Hitta sin son och rentvå sitt namn. Philips är vän till Davids pappa som var polis. Philips kommer på en plan hur David ska lyckas rymma från fängelset. Nu börjar David sökandet efter svar. Lever verkligen Matthiew? Och vem var det som kidnappade honom i så fall? Och vilket barn var det egentligen som dog? 

Detta är första boken jag läser av författaren. Jag tycker den här boken är en väldigt spännande bladvändare. Boken är välskriven och har bra miljöbeskrivningar. Tankar och känslor känns relevanta och trovärdiga. Jag gillar hur spänningen byggs upp från allra första sidan, och varar ända fram till slutet. Vi får följa en bruten pappa, som försöker hävda sin oskuld, men bevisen pekar dessvärre emot honom. Tillslut har han tappat tron på att någonsin blir rentvådd. Efter att han nästan blivit mördad i fängelset, får vi följa Davids sökande efter sin son, tillika den som kidnappade honom. Polisen är honom hack i häl, men han får som tur hjälp från oväntat håll. Tiden är knapp och polisen kan när som helst fånga in honom. Man känner verkligen hur desperat huvudpersonen känner sig. Och hur han greppar efter varje halmstrå, för att hitta sonen. Jag tycker intrigen känns trovärdig, och tar en oväntad vändning i slutet, som man absolut inte kan förutse. Jag hoppas få läsa fler böcker av författaren. Denna spänningsroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 4

Tystnad finns inte i ett fängelse. 

Den "experimentella" avdelningen där jag sitter är rund, med arton enskilda celler längst ytterväggen. Dörren har fortfarande ett klassiskt galler som man kan se in genom. Av någon märklig anledning har man placerat handfatet och toaletten i rostfritt stål - ja, de är kombinerade i en enda enhet - precis - invid gallret. Våra celler har, till skillnad från de i den allmänna avdelningen, varsin liten privat dusch längst in i hörnet. Vakterna kan stänga av en kran om man duschar för länge. Det finns en säng i gjuten betong vars madrass är så tunn att den nästan är genomskinlig. I hörnet sitter handtag att fästa hand och fotbojor i. Vilket hittills inte har behövts gör min del. Det finns också ett bord i gjuten betong och en pall i gjuten betong. Jag har en tv och en radio som bara tar in religiösa och pedagogiska program. Den enda, smaka fönsterspringan är vinklad uppåt så att jag bara får en retsam vy av himlen om jag tittar ut. 

Jag lägger mig på betongsängen och stirrar upp i taket. Ett tak som jag är intimt bekant med. Jag blundar och försöker få ordning på de fakta som finns. Jag går igenom den där dagen igen - den fruktansvärda dagen - och sökte efter något jag kan ha missat. Jag hade tagit med mig Matthew ut, först till lekplatsen vid ankdammen i närheten, sedan till mataffären på Oak Street. Hade jag lagt märke till någon som verkade misstänkt på någon av de ställena? Det hade jag förstås inte, men nu söker jag mig ändå tillbaka och finkammar mitt minne efter nya detaljer. Det dyker inte upp några. Man kan tro att jag skulle minnas denna dag bättre, att vartenda ögonblick fortfarande skulle vara levande för min inre blick, men för varje dag som hår blir alltihop bara suddigare. 

På lekparken hade jag suttit på en bänk bredvid en ung mamma med en aggressivt progressiv sittvagn. Den unga mamman hade en dotter i Matthews ålder. Hade hon sagt vad barnet hette? Antagligen, men i så fall mins jag det inte. Hon hade yoga kläder. Vad hade vi pratat om? Jag minns inte. Vad är det egentligen jag letar efter? Det vet jag inte heller. Ägaren till den där handen, antar jag - manshanden som håller Matthews hand på Rachels fotografi. Hade han iakttagit oss på lekplatsen? Hade han följt efter oss? 

Jag har ingen aning. 

Baksidestext;

EN FÖRÄLDERS VÄRSTA MARDRÖM

DAVID OCH CHERYL BURROUGHS levde ett enkelt liv i sitt drömhus med sin treåriga son Matthew. Aldrig i sin vildaste fantasi kunde de föreställa sig vilken fruktansvärd tragedi som väntade. Fem år senare har CHERYL gift om dig och David avtjänar ett livstidsstraff för att ha mördat sin son. 

David hävdar sin oskuld men åren i fängelset har fått honom att förlora både hoppet om upprättelse och tilltron till sig själv. Kan han verkligen vara säker på vad som hände den där natten? 

Men när David får oväntat besök av Cheryls syster Rachel vänds hans värld upp och ned. Med sig har Rachel ett foto som hennes vän nyligen tagit på en nöjespark. I bakgrunden, mitt framför bergochdalbanor och karuseller, står en pojke. Det tar inte många sekunder för David att inse det omöjliga - pojken på bilden är Matthew. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Snedsteget-Off campus del två

"Snedsteget - Off campus del två" av Elle Kennedy utgiven Bookmark förlag. I denna boken får vi följa den framgångsrika hockeyspelare Logan. Han lider av ångest, och är dessutom hemligt förälskad i sin kompis Garrets flickvän, Hannah. För att döva sin ångest, festar han för mycket samtidigt som han ständigt söker tillfälliga förbindelser. En kväll när han ska ut och festa, hamnar han i fel studenthus. Han knackar på den blyga förstaårseleven Graces dörr. Logan vill låna Graces telefon för att ringa en taxi, då han glömt sin egen telefon hemma. Men istället för att åka, stannar han kvar och de ser på film tillsammans. De börjar umgås, men det orsakar en del svartsjuka bland andra elever. Men då Grace vill ge Logan sin "blomma" som hon kallar det, backar Logan, då han fortfarande har känslor för sin kompis flickvän. Samtidigt ger Graces kompis, Ramona, Logan en invit, vilket gör att Grace känner sig sviken och bryter kontakten med dem båda. Ska Logan få tillbaka Graces förtroende? 

Detta är den andra delen i serien som heter Off Campus. Jag har även läst den första delen, som jag gillade väldigt mycket. Jag blev inte besviken när jag läste denna delen, för den är precis lika bra och spännande som den första. Vi får fortsätta att följa de olika killarna i Briarskolans hockeylag, och i denna boken får vi som sagt lära känna Logan. Jag tycker det är intressant att följa de olika killarna i hockeylaget, deras vardags bekymmer och hur de tillbringar tiden mellan träning och skolarbete, samt deras vänskaps relationer, med allt vad det innebär. Författaren beskriver allt på ett realistiskt och målande sätt. Jag gillar de rappa komentarerna mellan de olika karaktärerna, vilket innebär en hel del skratt. Vi får följa de två huvudkaraktärernas tankar och känslor på ett bra sätt. Boken bjuder också på en fin kärleksrelation, mellan två osäkra ungdomar, vilket innebär en hel del missförstånd tillika osäkerhet från dem båda, då bagage i bakgrunden finns. Boken innehåller en hel del heta sexscener, så är det inget du gillar att läsa, kanske boken inte är något för dig. Jag ser i alla fall fram emot att få läsa nästa del i denna ljuvligt romantiska bokserie. Denna vackert förpackade bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 8

PÅ ONSDAGSMORGONEN KÖR jag till Munsen, och jag är lika entusiastisk som jag brukar vara: alltså inte alls. Det är inte ofta som jag tvingas åka hem under skolterminerna, men ibland har jag inget val. Det brukar för det mesta vara när den deltidsanställde mekanikern i pappas verkstad inte kan täcka upp för Jeff när han ska med pappa på läkarbesök. Idag är det ett sånt här tillfälle, men jag försöker intala mig själv att jag kan fixa ett par timmar med oljebyten och finjusteringar utan att tappa förståndet. 

Dessutom är det bra uppvärmning inför sommaren. Jag har en tendens att glömma hur mycket jag avskyr att arbeta i verkstaden, så när jag kommer första dagen är det som att skickas till fronten i en krigszon. Jag tappar modet och rädslan tar över när jag inser att det här kommer att vara mitt liv de närmaste tre månaderna. Om jag gör ett besök idag kanske jag kan få lite av paniken ur vägen redan nu. 

Jeffs skåpbil är borta när jag parkerar min truck utanför Logan och söners bilverkstad. Namnet är ganska ironiskt, med tanke på att verkstaden hette så redan långt innan mina föräldrar fick barn. Min farfar drev verkstaden innan pappa tog över, och jag antar att han hade hoppats på en massa söner. Han fick dock bara en son, så tekniskt sett borde stället kallas Logan och son. 

Verkstaden består av en liten tegelbyggnad som bara har rum för två hissar. Men storleken på verkstaden påverkar inte affärerna eftersom de inte direkt går lysande. L&S får in tillräckligt för att täcka utgifterna, pappas räkningar och lånen på vår enplansvilla, som ligger längst in på tomten. När jag växte upp avskydde jag att vårt hus låg så nära verkstaden. Folk brukade komma och knacka på mitt i natten för att deras bil gått sönder i närheten, eller så ringde bärgaren för att säga att de kom med ett fordon. Men sedan pappas olycka har närheten faktiskt blivit till något bra, eftersom det betyder att han kan ta sig hem ifrån till jobbet på mindre än en minut. 

Inte för att han är så mycket i verkstaden längre. Det är Jeff som gör allt arbete medan pappa super sig redlös på soffan i vardagsrummet. 

Jag går fram emot den buckliga metalldörren som är stängd och låst. En linjerade papperslapp sitter upptejpad på den, och jag känner omedelbart igen min brors handstil. 

DU ÄR SEN. 

Baksidestext;

John Logan har allt. Han anses vara skolans nästa hockeylöfte, är populär och kan få vilken tjej han vill. Vad ingen vet är att det bakom den lyckliga fasaden döljer sig ett mörker. Logan bär nämligen på en tryckande ångest och han gör allt för att distrahera sig själv med fester, sprit och tillfälliga hook-ups. Men när han träffar Grace Ivers vänds hans värld upp och ner. 

Den blyga Förstaårseleven Grace har en tendens att bli en nervös pratkvarn bland killar. Speciellt bland snygga killar. Men när hon möter den heta hockeyspelare Logan känner hon något hon aldrig känt förut: en himlastormande förälskelse. Grace kan inte få nog av honom - tills ett öderstiget snedsteg förändrar allt. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Läs min recension av "Spelet" här

Där vassen viker

"Där vassen viker" av Linda Edgarsson utgiven av Bookmark förlag. Vi får följa den unga Torpardottern Hilda. Älste sonen på gården där hon arbetar, friar till henne, men hon tackar nej. Istället nappar Hilda på erbjudandet om att hjälpa sin faster Anna på gården Sjölund. Anna har skadat sin hand i en olycka, och behöver därför Hildas hjälp. På gården finns också Annas make August, och fostersonen Erik. August dricker för mycket och blir ofta elak mot både människor och djur. Hilda har svårt att tåla honom vilket gör att hon ofta svarar emot. Samtidigt försöker hon undvika sonen Erik som var riktigt elak mot hennes bror när han var barn. Trots motstånd faller Hilda ändå för den unge mannen. Ju längre tiden går ju svårare är det att motstå honom, och snart är Hilda och Erik tillsammans. August tål inte detta, utan överfaller Hilda och tragedin är ett faktum. Snart är Hilda hemma i torparstugan igen, gravid med Eriks barn. Hilda är nu tvungen att gifta sig med grannsonen, för familjens skull. Kommer Hilda någonsin att träffa sin Erik igen? 

Ja, detta blir helt klart en av favoritböckerna som jag läst i mars månad. Detta är författarens debutroman och första boken i en serie. Den här historiska kärleksromanen är väldigt välskriven, och jag har njutit av varje mening. Detta är en sådan bok som när man väl börjar läsa, så kan man inte sluta.  Historien känns väldigt realistiskt och är så otroligt detaljrik. Jag känner verkligen att författarens vackra språk förflyttar mig till 1800-talets Småland. Författaren beskriver alla karaktärer, miljöer och språket väldigt målande och träffsäkert. Man kan nästan se hur Hilda mjölkar korna och höra när de olika karaktärerna pratar med varandra. Ja, man kan verkligen känna vilka hårda villkor de här människorna levde under, speciellt kvinnorna som var underordnade männen. Boken slutade så otroligt spännande, så jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att läsa fortsättningen på bokserien. En väldigt läsvärd bok, som kommer att stanna kvar inom mig länge. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 13

Storbyket var någonting som Anna trott att hon kunnat avvakta med till hennes arm hade läkt. Det gick nu inte då det snart inte fanns ett rent hörn på hela Sjölund. Byk var tungt tidskrävande arbete då alla kläder och allt sänglinne skulle tvättas och därför var även gårdens torparkvinnor med och hjälpte till. Tvätten som lagts i lut två dagar tidigare hade gnuggats i varmt lutvatten flera gånger om. Sedan kördes den ned till sjön där den skulle sköljas och klappa med klappträn, sköljas igen och vridas ur. 

Hilda stod i sjövattnet med kjolen knuten över knäna. Detta var kvinnogöra och inte en karl syntes till sedan Hans kört tillbaka med hästen. Trotts att det var juni månad var dagen mulen och vattnet kallt så att fingrar och fötter blev stela. Meja klappade ihärdigt ett lakan en bit ifrån henne och Hilda förundrades över styrkan i gumman slag. Anna var inte ens med nere vid sjön utan påstod att Hilda nog kunde hålla i trådarna medan hon påbörjade middagen uppe på gården. Hilda tog ett nytt plaggoch sköljde det medan hon grubblade över hur gammal Meja kunde vara, efter en stund såg hon att det var Eriks vita linneskjorta. Anna hade broderat E.S under skjortans krage och Hilda kom på sig med att stå och känna med fingrarna längs kragen innan hon sänkte den i vattnet. Meja stannade upp i sitt klappade och studerade henne så Hilda drog raskt upp skjortan och började banka på den. Dåre, dåre, dåre. 

Hur mycket hon än förebrått sig själv för det som hänt kunde hon inte sluta tänka på hur det hade varit. Hans läppar, smaken av honom, den förbjudna befrielsen hon känns just precis då. Hon hade aldrig kysst en man i hela sitt liv och det hade hon väl egentligen inte nu heller om hon såg till Eriks ålder. Hon grimaserade och blundade. Hur hon än vände och vred på det var han trotts allt bara en pojke, en yngling, medan hon... så mycket äldre. Skjortan for fram och tillbaka i en rasande fart under vattnet medan hon tänkte att hon faktiskt hade ett ansvar, ett vuxenansvar, och det skulle hon ta. Han var dessutom inte vilken pojke som helst, han var fasterns son och Fredriks plågoande. 

Baksidestext;

Torpardottern Hilda är en inbunden person, tärd av minnen från barndomen. När hennes faster Anna ber om hjälp på gården Sjölund är det första gången Hilda sätter sin fot där sedan den olycksaliga vinterdagen då hennes far och bror drunknade i sjön.

På Sjölund finns också Annas våldsamme make August, som tittar alltför djupt i flaskan, och deras forsterson Erik. Han, som bara var en pojke sist Hilda såg honom och som hon lovat sig själv att aldrig förlåta det som hände, är nu en ung man.

Nere vid sjön går vassen från gul till grön och i gryningen hörs koltrastens sång. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Munkavle

"Munkavle" av Sofie Sarenbrant utgiven av Bookmark förlag. Denna boken handlar om Sofie, som blev utsatt för sexuella övergrepp från när hon var i åtta års åldern, och det fortsatte i flera år efter det. Detta gjorde att hon ofta grät sig till sömns. Under tonåren drabbades hon av ätstörningar och ångest och vid tjugoett års ålder ville hon ta sitt liv. Som tur var ringde det på dörren den där kvällen. Tillslut valde Sofie att berätta för sina närmaste familj och vänner. Det är en del blandade reaktioner hon får. Hon blir även kontaktad av förövaren och hans fru. De mår dåligt av att hon har berättat. Till en början vill förövaren hjälpa henne med terapin, men det blir aldrig av. När hon tillslut polisanmäler händelserna gör förövaren allt för att förhala processen. Allt för att undvika straff. Vid offrets 25 års ålder finns det ingen möjlighet att sätta dit förövaren längre. Tack och lov finns det en väg tillbaka och senare gifter sig Sofie och får egna barn. Trots det tänker jag att man aldrig kan läka helt efter sådana upplevelser. 

Detta är upplevelser som författaren själv har varit med om, vilket gör att det känns ännu svårare att läsa om. Ja, det är sorgligt att det finns personer som utnyttjar barn sexuellt. Det förekommer tyvärr varje dag i vårt land och över hela världen. Det är starkt av författaren, att våga gå ut och berätta sin historia trots att förövaren påtalar att offret måste vara tyst, och inte berätta för någon. Sen tyckte jag det var synd att föräldrarna inte förstod att något var hemskt fel. Samhället sviker gärna offret och skuldbelägger offret, i stället för förövaren. De som ändå blir dömda får inte det straff de förtjänar. Det är ett hån för alla dem som blir utsatta för sexuella övergrepp. Detta är en bok som handlar om vilka konsekvenser övergreppen får för offret. Författarens upplevelser ledde till skam och skuldkänslor, även ätstörningar, depression, ångest och självmordstankar. Detta är en både stark och berörande berättelse. Det gör ont i själen av att veta att många barn bär på en så här mörk hemlighet. Förövarna stjäl barnens barndom. Denna berörande berättelse får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

42

Som ett mirakel hade regnet upphört och solen glimtade till bakom molnen. Efter gratulationer och kramar satte vi oss bredvid varandra i vagnen och vinkade åt gästerna när hästen började skritta mot gården. 

"Det här hade man inte kunnat tro när du sjöng 'Du måste finnas' på vår första dejt", sa Tommy och log snett. 

"Var det dåligt?" frågade jag och skrattade. "Nu kan du säga sanningen." 

Jag nickade mot den vackra ringen med diamanter. 

Löftena var redan avlagda. 

"Nej då, men den var... ganska lång." 

Och det var inte den enda gången han hade fått höra mig sjunga den heller, tänkte jag generat. En sak han uppenbarligen stod ut med. 

Det tog tid för hästen att ta sig halvmilen hem och vi hann prata om alla resor vi upplevt tillsammans. När vi gick vilse i Förbjudna staden. Utflykten till Kinesiska muren, utan vattenflaskor. Resan till Flagstaff, där vi tränade med Tommys gamla coach. Milan mot Fiorentina på San Siro. Operan i Verona när vi drog hem efter första akten, utan att förstå att föreställningen inte var slut. 

"Det sjukaste var ändå helgen i Karlstad med landslaget, när du tränade häck och spjut med Luft", sa Tommy. 

Jag kunde inte annat än att hålla med. 

Äntligen närmade vi oss den sista backen upp till det stora röda huset med flyglarna. Stolparna till den svarta järngrinden var dekorerade med björkar som flätades ihop med varandra i toppen. Mellan dem fanns en skylt med våra namn och ett hjärta. 

Mamma och pappa hade fixat så mycket för vår skull. Inte bara det, utan allt kring festen. 

Jag blev rörd. 

Baksidestext;

I femton år bar Sofie på en hemlighet som skulle vara lättare att ta med sig i graven. Då behövde ingen någonsin få veta. Men till slut valde hon att berätta. För sin egen överlevnad, men också för andras skull. 

Munkavle är ett gripande vittnesmål om konsekvenserna av sexuella övergrepp mot barn. Om självtvivel som förvandlas till mod. Men framför allt är det en berättelse som skänker styrka och hopp till andra drabbade. Lägg skammen där den hör hemma: hos förövaren. Aldrig hos offret. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Döda kvinnor förlåter inte

"Döda kvinnor förlåter inte" av Katarina Wennerstam, utgiven av Bookmark förlag. På nyårsnatten 1896 hittar sömmerskan Hildur, en nyss avliden kvinna. Kvinnan arbetar som piga i en rik familj. Man förstår snart att kvinnan gjort en olaglig fosterfördrivning, och dött av sviterna härav. Runt innergården bor det även tre andra kvinnor från olika samhällsklasser, som är intresserade av den döda kvinnan. Vem betalade egentligen den unga kvinnan för att hon skulle fördriva det oönskade fostret? Vi får följa de fyra olika kvinnorna och deras tankar och funderingar kring fallet. De fyra kvinnorna har också Olga Laurells son, Oscar, som är polis till hjälp. Snart sker även ett mord på en kusk, som brukar köra runt de sedeslösa kvinnorna på söder. De fyra kvinnorna funderar om de båda dödsfallen, kanske hör ihop på något sätt. De har en ledtråd, en sedelklämma med en specifik drake på. Kan den nya tekniken som Oskar är så intresserad av, göra att de löser fallet? Kanske kan de även hämnas den döda kvinnan?

Detta är den första boken jag har läst av författaren, och denna boken är den första delen i serien om "Sekelskiftesmorden". Wow, den här boken var verkligen välskriven, och det märks att författaren lagt ner väldigt mycket arbete på de olika detaljerna. Författaren har gjort en grundlig  bakgrundsresearch. Man får verkligen en inblick i hur de olika samhällsklasserna levde under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Allt ifrån de allra fattigaste, till de som var de mest välbeställda. Vi får en inblick hur polisen utför sitt arbete tillika många andra spännande detaljer som tillför det lilla extra till berättelsen. Vi får också en inblik i attityden gällande kvinnorna såg ut. Kvinnor som blev gravida, utan att vara gifta, var sedeslösa. Kvinnor var dessutom ointligenta och skulle inte befatta sig med någon form av tanke verksamhet. Kvinnornas liv var hårt, och de blev ofta utnyttjade av männen. Författaren målar på ett bra sätt hur miljön och kläderna runt de olika karaktärerna såg ut. Vi får nästan följa med på en riktig tidsresa! Boken är så läsvärd. Jag läser mer än gärna, mer av författaren. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Fredrika

Det var för märkligt. Hon hade inte promenerat mer än några kvarter hemifrån, men det var som om hon plötsligt stod på gränsen till rena landsbygden. Bakom Fredrika reste sig de nybyggda stenhusen i Maria och på Hornsgatan vimlade det av människor, hästar, droskor och spårvagnar. Men där hon stod i korsningen av Krukmakargatan och Yttersta Tvärgränd och hade vänt stadslivet ryggen var det en helt annan omgivning hon såg. Här låg Zinkendammsgård och runt om bredden öppna fält ut sig. Om somrarna blommade tobaksodlingar och oändliga rader av potatis här och nu kastade en blekgul vintersol sitt sken över de vilande åkrarna. Zinkensdamm var en av Söders många gamla malmgårdar, och runt ägorna välvde sig kala bergsknallar. Så snart våren kom och själen gått ur marken skulle hundratals träd planteras uppe på ett av bergen, det skulle bli en park med slingrande promenadbägar, grönska och blomsterprakt. Tantorlunden var det planerade namnet, men Fredrika hade svårt att föreställa sig hur de för oansenliga klipporna och skrevorna skulle kunna bli ett utflyksmål. 

Hon sökte med blicken efter huset hon skulle besöka. Hornsgatan 104 visade sig vara ett gammalt trähus i två våningar. Ur skorstenen bolmade rök och huset såg nästan lite bortkommet ut, omgivet av de pågående husbyggena längs Horngatan. Som en bortglömd kvarleva från en annan tid, hukande bredvid byggställningar som nu stod på platser där andra gamla småhus rivits. Hon undrade hur länge det skulle få stå kvar, det revs och grävdes i varje kvarter.

Här bodde hennes gammelmorbror August Molinder, och även om hon inte hade träffat honom sedan hon var en liten flicka hade hans visitkort som anlände häromdagen gjort henne både lättad och glad. Kanske för att han var den enda släkting hon hade kvar på sin mors sida, men säkert lika mycket för att hans inbjudan innebar en fullt ligitim anledning för Fredrika att lämna Kempes våning och ge sig ensam ut på stan. Det var nästan en osannolik tur, att han var i livet och bodde så nära. Ottilia hade för en gångs skull inte haft något att invanda mot att Fredrika lämnade hemmet. Att besöka en åldrad släkting som dessutom sänt sitt visitkort i enlighet med rådande ettikettsregler, det uppmuntrade den stränga fastern till och med. Fredrika var bubbla de av glädje och hade gått extra långsamt den korta vägen för att verkligen ta sig tid att se på alla människor och hus.

Baksidetext;

1896

NÄR KLOCKORNA SLÅR tolv på nyårsnatten år 1896 hittas en blodig kvinna död i snön på en innergård på Södermalm. Snart står det klart att den avlidna kvinnan försökt genomföra en illegal fosterfördrivning - och fått plikta med sitt liv. 

I husen runt innergården bor fyra kvinnor ur olika samhällsklasser, och snart förenas de i jakten på vad det egentligen är som hänt. De söker efter svar - och hämd. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Svartåsviten del 1-Om du var min

"Svartåsviten del 1-Om du var min" av Christina Eriksson, utgiven av Bookmark förlag. Detta är en ny historisk serie om sexton år gamla Christina, och herrgården Svartå utanför Örebro, som hennes far håller på att bygga. Vi gör en tidsresa till 1782. Christina har kunnat leka av sig som hon velat under uppväxten, men nu är det slut på det. Det är meningen att Christina ska hitta en lämplig make, och hon ska därför introduceras vid hovet. Christina är egentligen inte intresserad av att gifta sig, då hon är kär i murarsonen Gustaf. Men det är såklart omöjligt med giftemål dem emellan. Det uppstår en konflikt mellan Svartås förvaltare och Gustavs far. Samtidigt som det försvinner pengar försvinner även Gustafs far. Man tror därför att Gustafs far stulit pengarna. Men är det verkligen han som är skyldig? När förvaltaren hittas död blir Gustafs mor anklagad för mord. Hon blir dömd för brottet. Det resulterar att Gustaf måste bege sig från byn. Och är Christinas tilltänkta man, ryttarmästare Söderman verkligen den han utger sig att vara?

Åh, jag gillar verkligen denna typen av historiska romaner. Förbjuden kärlek, intriger vid hovet, och kvinnlig list. Här måste Christina stå upp för sig själv, i en tid där männen bestämde nästan allt. En kvinna hade inte mycket att säga till om, även om Christinas far verkar lyssna på henne, och hennes mor ibland. Författaren skildrar livet på sjuttonhundra talet på ett bra och målande sätt, och det känns verkligen som om man förflyttas till sjuttonhundra talet. Vi får följa både de rika, tillika de fattiga som knappt har mat för dagen. Jag gillar huvudkaraktären, Christina  som verkar vara en ung kvinna som inte är rädd för att säga sin mening. Hennes dröm är att få föda upp hästar på herrgården. Det måste vara hemskt för en intelligent kvinna att vara bunden av männens regler. Tur att tiderna har förändrats, på den fronten. Jag gillar också att hon har Maja, som hon kan dela många av sina funderingar med. Jag ser verkligen fram emot nästa del i serien. Rekommenderas varmt. Otroligt bra början på serien. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 22

Christina tog så djupa andetag det gick i det trånga snörlivet. Hon såg prickar frågor ögonen. Berodde det på brist på luft? Hon drog missbelåtet i det gördömda tortyrredskapet medan hon betraktade sin formade figur ispegelbilden. Hennes redan smala midja såg ut att vara nära att gå av på mitten och resten av hennes kropp hade pressats uppåt och nedåt. Hon rodnade när hon såg ner på klyftan som bildats av hennes annars så platta barm. 

"Sitter den för hårt?" Maj log mot henne och lade hennes favoritrobe på sängen bredvid. Det himmelsblå sidenet frasade när fållen strök mot golvet. Tyget hade far haft med sig från Paris när han var där förra året, och enligt honom hade drottning Marie Antionette burit en kreation i samma färg när han blev presenterad för henne. Christina visste inte om det var sant men det spelande egentligen ingen roll. Hon älskade klänningen hon fått uppsydd av tyget. Men den var så fin att hon knappt hade förmått sig att använda den. Nu hoppades hon att den skulle hjälpa henne pryda sin plats vid hovet. 

"Jag önskade jag slapp bära snörliv", undslapp hon sig med en suck. 

"Det är ovanan", sa Maja. "Det är för att fröken ränner runt på Svartå i bara särken."

Christina lutade huvudet bakåt och skrattade "Jag längtar hem."

"Njut av huvudstaden medan du är här", sa Maja och trädde en underklänning över hennes armar. "Tids nog är du tillbaka. Det måste väl ändå vara spännande med all granlåten?" 

"Maja glömmer att de försöker gifta bort mig."

"Jag menar inte...", sa Maja.

"Förlåt", sa hon snabbt och tryckte Majs hand . "Det är mycket att tänka på just nu. Jag menade inte att vara skarp mot dig."

"Jag är här när fröken kommer tillbaka", sa Maja lugnande. 

"Vi får väl se om jag hittar någon som duger", fick Christina fram efter att ännu en gång ha misslyckats med att ta ett djupt andetag. 

För sitt inre öga såg hon plötsligt Gustafs blå ögon och värme flödade genom henne. Men det gick inte an. Hon samlade anletsdragen, plockade upp sin solfjäder och förberedde sig att gå ner till salongen, där farmor och mor och far väntade på henne. Det skulle bli en lång kväll.

Baksidetext;

LÄNGTAN, SVEK OCH STARKA KVINNOR

Svartå, 1782. Sextonåriga Christina har storslagna ambitioner för herrgården som hennes far håller på att bygga utanför Örebro. Trots att hon skickas till Stockholm för att introduceras vid hovet och hitta en lämplig make, är det för hästarna murarsonen Gustaf som hennes hjärta brinner.

I Stockholm dras Christina in i intrigerna runt kungen och hans syster, samtidigt uppdagas en fejd mellan Svartås förvaltare och Gustafs far som får förödande konsekvenser. Den enda Christina verkar kunna lita på är hennes piga.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Ett hjärta av guld

"Ett hjärta av guld" av Sofie Sarenbrant, utgiven av Bookmark förlag. 9-12 år. Detta är del två i serien om Mira och Månen. Mira får följa med Johanna när hon ska tävla hästen Tusse. Han vill nämligen ha med sig Månen som sällskap. Mira råkar går vilse och när Johanna blir orolig och irriterad, är Mira rädd att hon aldrig ska få följa med Johanna på tävling igen. Mira har svårt med att förstå vissa uttryck, som hon gärna tolka bokstavligen. I skolan är hon ensam och när hon hälsar på vännen Melvin, från ridskolan, så ignorerar han henne. Hon blir ledsen, för hon förstår inte varför. Men när hon står upp för honom mot några andra killar som retar honom för hans hästintresse, inser han att han gjort fel, mot Mira. Samtidigt oroar sig Mira för att hennes mamma inte verkar kunna betala räkningarna. Måste hon sluta att rida nu? En olycka får henne att vilja sluta att rida, men ska vännerna från ridskolan lyckas få henne på andra tankar?

Jag gillar verkligen den här hästserien. Jag gillar huvudkaraktären, Mira, jättemycket och det är intressant att få en inblick i hur hon tolkar sin omvärld. Det är svårt för människor runt en person med diagnos att förstå. Sedan har Mira förmåga att ta på sig mammans problem också, vilket många barn gör. Det är ett tungt ok att axla för en liten tjej. Hon är beredd att själv spara ihop till det hon behöver genom att b la jobba extra i stallet, och gå ärenden. Trots sina svårigheter, är hon en kämpe. Både mamman och flickan i boken mår dåligt, på olika sätt. Problemen med ekonomin, samt psykiskohälsa, genomsyrar berättelsen. Deras vardagsbekymmer kan säkert kännas igen av många tänker jag. Speciellt nu i dessa tider, då allt bara blir dyrare. Men då Mira tänker att hon är ensam, så är hon inte det. Hon har verkligen människor som innerst inne bryr sig om henne, och står bakom henne. Detta är en helt underbar bok om kärlek till hästar, drömmar, rädslor, svek och vänskap. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 8

-Hallå, säger Mira när hon kliver in genom dörren hemma efter den hemska skoldagen. Mamma svarar inte. Det brukar hon alltid göra. Mira ställer ner ryggsäcken på golvet och springer in med skorna på. Förstår cykeln. Sedan Melvin. Det får inte ha hänt mamma något också. Hennes kollaps i bilen på ridskolans parkering för några månader sedan har Mira inte glömt. Det som blev starten på den långa sjukskrivningen. 

-Mamma, ropar hon. Är du här?

Vardagsrummet är tomt och köket ser lika dant ut som när hon lämnade det i morse. Men den obäddade soffan vittnar om att mamma nyligen varit här. Plasten för fönstren täcker ljuset, så det är obehagligt mörkt inomhus. Om mamma har gått ut borde hon ha lämnat en lapp, men Mira hittar inget meddelande. Bara ett öppnat brev på köksbordet. 

Betalningspåminnelse.

Mira läser vidare och sväljer. Brevet är skickat från Smedslättens ridskola. Nästa delbetalning för ridlektioner på femtusen kronor. Och inte bara det, utan en påminnelseavgift på hundrasextio kronor. Mira får en klump i magen. 

Kan denna skitdagen inte bara ta slut?

Baksidetext;

Ridskoleponnyn Månen är Miras bästa vän. Han förstår henne mer än någon annan, trots att han har fyra ben och äter hö. Mira drömmer om att få tävla honom. Det är nu eller aldrig, för snart har hon blivit för stor för Månen.

För varje ridlektion blir Mira en säkrare ryttare. Men en dag är Månen väldigt glad och sprallig när de ska hoppa. Olyckan är framme och Mira bestämmer sig för att sluta rida. Kommer hon ändå att hitta tillbaka till sin bästa vän?

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina ❤

Läs gärna min recension av första delen i serien om Mira och Månen "En vän för livet" här

Spelet-off campus 1

"Spelet- off campus 1" av Elle Kennedy utgiven av Bookmark förlag. Detta är den första delen i en bestsäljande serie, som nu ges ut på svenska. Hannah går på Briar. Hon är kär i en kille, som inte ens vet att hon finns. Själv vågar hon inte ta kontakt med honom. Då hockeykaptenen Garrett, misslyckas på sitt fiosofiprov ber han Hannah att hjälpa honom att studera till omprovet. Han råkar nämligen se att Hannah får ett A på sitt prov. Han måste höja sitt betyg, annars resulterar det att han inte får fortsätta att spela hockey. Det är hans dröm att bli professionell hockeyspelare. Hannah vill först inte hjälpa honom, men tillslut går hon motvilligt med på att hjälpa honom. Han erbjuder sig att hjälpa henne att få den kille hon är intresserad av, att lägga märke till henne. Det lyckas över förväntan. Det är bara det att Hannah och Garrett delar en fantastisk kyss, och nu är han besluten att bevisa för Hannah, att det enda hon behöver är honom. Han måste visa att han inte är så dålig som hon tror. Ska han lyckas?

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Denna romantiska bokserie, kretsar runt livet på campus, hockeyspel, studier, fester, vänskap och kärlek, samt huvudpersonernas svåra trauman. I denna första delen i serien får vi lära känna Hannah och Garrett som är de två huvudpersonerna i boken. Hannahs huvudämne är sång och Garrett spelar hockey-två olika personligheter. Vi får dela huvudpersonernas tankar och känslor på ett bra sätt. Båda lider av svåra trauman som påverkar deras vardag. Med tiden öppnar de sig för varandra, och delar med sig av sina erfarenheter, och hjälper till att läka varandras sår. Jag gillar karaktärerna och deras rappa komentarer till varandra. Boken bjuder på många skratt och förvecklingar. Jag gillade temat i den här boken. Det är spännande att följa livet på campus och allt som händer där. Allt är realistiskt beskrivet. Språket flyter lätt och boken är svår att lägga ifrån sig. Jag gillade omslaget till boken väldigt mycket också. Jag skulle gärna läsa fortsättning på serien. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 17

HANNAH 

"FÖRLORADE DU ETT vad?" frågar Allie tvivlande. "Just det." Jag sitter på sängkanten och böjer mig ner för att dra upp dragkedjan på min vänstra stövel och undviker medvetet min rumskamrats blick. 

"Och nu ska du på dejt med honom." 

"M-mm." Jag drar med tummen över stöveln och låtsas gnida bort lite smuts.

"Du ska på dejt med Garrett Graham."

"Mm-Mm."

"Det är något lurt med det här."

Självklart tror hon det. En dejt med Garrett Graham? Jag hade lika gärna kunnat säga att jag ska gifta mig med Chris Hemsworth.

Så nej, jag klandrar inte Allie för att hon ser fullständigt chockad ut. Det här med att jag förlorade ett vad var det bästa jag kunde komma på och det är ju halvhjärtat om något. Nu funderar jag på om jag borde erkänna och berätta för henne om Justin. 

Eller ännu bättre, om jag borde ställa in dejten helt och hållet. Jag har inte träffat Garrett sedan...det stora misstaget...Som jag nu kallar kyssen. Han skickade ett meddelande igår efter omprovet. Fyra ord bara: "lätt som en plätt". 

Jag ska inte ljuga, jag blev glad att höra att det hade gått bra. Men inte tillräckligt glad för att prata med honom på riktigt, så jag skickade bara tillbaka ett ord,-"bra"- och det var den enda kontakt vi har haft tills för tjugo minuter sedan, när han skickade ett meddelande för att säga att han var på väg för att hämta mig inför festen. 

Baksidestext;

Hannah Wells har äntligen hittat någon som intresserar henne. Problemet är bara att han inte vet att hon existerar. Även om hon är självsäker på alla andra sätt så är just förförelse en färdighet hon saknar. Den enda lösningen är att ta till svartsjuka som vapen, även om det innebär att hon måste stå ut med att hjälpa en irriterande hockeykapten att höja sina betyg. 

Garrett Graham har alltid drömt om att bli en proffisionell hockeyspelare. Men hans fallande betyg hotar drömmen och han behöver en privatlärare. Vem passar bättre än Hannah? Speciellt när det enda som behövs för att säkra betygen är att höra en annan kille svartsjuk. Men när en oväntad kyss leder till mer inser Garrett snart att han inte bara vill vara en bricka i Hannahs spel. Nu måste han bara visa henne att killen hon behöver är närmare än hon tror. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Malibu brinner

 "Malibu brinner" av Taylor Jenkins Reid, utgiven av Bookmark förlag. I denna boken får vi följa de fyra kändis syskonen Riva, under ett dygn 1983, då de planerar att ha sin årliga sommarfest. En fest som kommer förändra framtiden för dem alla. Syskonen bär alla på sina egna drömmar och hemligheter. De kommer till nya insikter om vad de vill göra med sina liv under denna ödesmättande dag. Samtidigt får vi följa syskonens föräldrar. De träffas 1956, och blir omedelbart förälskade. Mick vill göra karriär som sångare, medan June vill ha ett hem, familj och arbeta på föräldrarnas restaurang. Samtidigt som Micks karriär börjar ta fart, blir June snabbt gravid. Snart är de gifta och flyttar in i ett fint hus vid havet. Tyvärr blir lyckan inte långvarig. Micks framgång har ett högt pris. Han börjar snart vänserprassla och lämnar June för en annan kvinna. Men detta är bara en av många i raden av kvinnor som Mick har genom åren. Vi får följa familjen Rivas fortsatta öde och dagen för syskonen fest som snart kommer att spåra ur.

Detta är den första boken jag läser av författaren. Malibu brinner är en riktigt lättläst bok och texten flyter lätt, vilket gör boken till en riktig bladvändare. Detta är en sådan bok man inte släpper ifrån sig innan man läst klart. Boken är spännande och med ett bra driv. Det händer mycket i boken och den har många sidokaraktärer som får ta sin plats. Författaren lyckas också på ett bra sätt både förmedla dåtiden som spänner över många år, tillika nutiden som bara varar ett dygn, på ett bra sätt. Vi får följa de olika karaktärerna genom historien, så vi får reda på hur de blivit de personer som de är idag. Det äldsta syskonet, Nina, har genom sitt arbete som fotomodell lyckas dra upp sina syskon från fattigdomen de har upplevt som barn. Pappan övergav sin familj och brydde sig inte om att försörja dem. Det kommer många rika och berömda människor på syskonen Rivas fest, som vem dom helst får komma på. Bara de kan adressen. Hur det går? Ja, det spårar ur så klart. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

1962

Mick började få grepp om sitt liv under sommaren 1962. Han hade uppehåll från turnerandet. Hans nya skiva var redan inspelad och klar. Och han hade flyttat tillbaka till sin familj. Varje dag vaknade han belåten, i vetskap om att han nu var den man han var menad att bli. Han betalade räkningarna och köpte allt som June och ungarna pekade på. Han bjöd June på romantiska middagar, han läste böcker om hjältar och soldater för sina pojkar.

Men hans dotter höll sig på sin kant.

Nina lät sig inte charmas av Mick som June gjorde, och hon var inte lika intresserad av att ha honom där som pojkarna var. Men Mick var fast besluten att vinna hennes hjärta. Han kittlade henne i vardagsrummet och erbjöd sig att sjunga för henne när hon skulle sova. Han grillade ostburgare åt henne och byggde sandslott på stranden. Han visste att hon skulle mjukna då småningom. 

Han trodde att Nina en dag skulle förstå att han aldrig skulle ge sig av igen. 

"Gift dig med mig, June. En gång till, den här gången för alltid", sa Mick en kväll i mörkret efter att de hade älskat stillsamt medan resten av huset sov. 

"Jag trodde att förra gången var för alltid", sa June. Hon halvskämtade och var fortfarande arg, men ändå glad över att han frågade. 

"Jag var bara en pojke som låtsades vara en man när jag gifte mig med dig första gången. Men jag är en man nu. Allt är annorlunda." Han drog henne intill sig. "Det vet du väll?" 

"Ja", sa June. "Det gör jag." Hon hade sett det på sättet han höll henne nära intill sig, på att han aldrig var sent ute, på att han drack en halv kanna kaffe om morgnarna för att kunna stiga upp med barnen och att han nästan inte drack någon sprit alls på kvällarna.

"Kan inte den här nya mannen få gifta sig med dig?" Han strök undan håret från hennes ansikte. June log, sig själv till trots, och gav honom det svar dom ingen av dem egentligen tvivlat på. "Jo", sa hon. "Det får han."

Baksidestext;

Malibu 1983. Förväntningarna är skyhöga när de fyra kändissyskonen Riva ska ha sin årliga sommarfest.

Men fotomodellen Nina har just blivit lämnad av sin man, hennes bröder bär på hemligheter för varandra och lillasyster Kit har bjudit någon som de andra knappt hade väntat sig att få träffa. 

Och inom loppet av ett dygn kommer deras liv att ha förändrats för alltid. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Adventskalender lucka nr 1

 

Det är 1 december idag och jag ska öppna 1 luckan som innehåller pysselboken "Hidden Winter" av Sofia Vusir Jansson, utgiven av Bookmark förlag.

Från baksidan;

Fyll vintern med skapandets magi!

Ta pysslet till en ny nivå med denna tidlösa hyllning till kreativitet, hållbarhet och årets kalla månader. Här hittar du hantverk inspirerade av nordiskt kulturhistoriskt arv-för alla åldrar.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramar Nina

Ormens år

"Ormens år" av Ulrika Eweman, utgiven av Bookmark förlag. Året är 1956. Judith är åtta år gammal. Hon och föräldrarna för ett kringflackande liv, då de stannar en kort stund på varje plats, där fadern har arbete. Det har gjort att Judith känner sig otrygg och ensam. Det pågår saker under ytan mellan föräldrarna, som hon inte förstår. Den här sommaren har äntligen Judiths föräldrar slutat flytta runt. Hon träffar tvillingarna Valter och Vera. De blir snabbt vänner. Vi får följa Judith, Valter och Vera under åren då de växer upp från barn, till unga vuxna. De tre vännerna är oskiljaktiga. Under åren uppstår det kärlek mellan Judith och Valter, men helt plötsligt bryter tvillingarna kontakten med Judith. Det är ormens år. Hon får inte reda på varför de inte vill umgås med henne mer. Det gör henne förvirrad. Judith flyr från byn och återkommer flera år senare. Då har hennes far gått bort. En far som bar på många hemligheter. Känslorna till Valter finns kvar, och kanske kan hon och Valter få en ny chans.

Författaren skriver vackert, och med en unik och spröd text. Berättelsen är suggestiv. Det ligger saker dolda under ytan som man inte berättar. Man förstår också att i den här berättelsen handlar det mycket om otrygg barndom och våld i nära relationer, och om att känna sig sviken, även om det inte uttalas rent ut. Judith far illa och känner sig utanför av att flytta runt. De vuxna är upptagna av sig själva, och av sina sexuella spel mellan varandra, och det finns ingen värme mellan familjemedlemmarna. Judith tyr sig till vännerna och de blir det viktigaste av allt. Man får inte veta till en början varför tvillingarna bryter kontakten med Judith, men det kommer fram så småningom. Då Judith åker tillbaka till byn tolv år senare, får man de sista pusselbitarna. Alla lösa trådar knyts ihop bra på slutet. Även om jag inte är så förtjust i ormar så lovar bokomslaget ändå spännande läsning. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

5.

I mitten av augusti var det dags för Judith att börja skolan och det var ordnat med både ny skolväska och kjol. Det var molnigt och grusvägen, som var full av vattenpölar, doftade jord. 

Judith skulle göra sällskap med Vera och Valter. Hade stått på hållplatsen och väntat på skolbussen i över tio minuter redan. Hennes skor med slejf var svarta och aldeles blanka, strumporna vita och koftan var ljusgrön med små runda knappar gjorda av glas. 

Judith tittade i skolväskan fastän hon redan visste vad som låg där. Pennskrinet av rött skinn, en plåtask med pastiller, en ny anteckningsbok och ett knappt moget äpple från trädet på baksidan. 

"Ni får kanske ingen lunch när det bara är upprop."

Mari Jonsson hade räckt henne äpplet och med ett "få se på dig" lagt sina händer på Judits axlar och nickar godkännande. "Du ser ut som en liten bakelse." Hon hade tittat på klockan. "Och du har inte ändrat dig? Jag ska inte väcka Charlotte?"

Men Judith hade skakat på huvudet. 

Judith hade hört ljuden från Charlottes sovrum när hon försökt somna kvällen innan. Vikt undan täcket och ljudlöst tryckt örat mot parketten, men de bekanta ljuden från belöningsknullandet hade uteblivit. 

Det hade skakat metall i munnen när Judith krupit upp i sängen igen. Det var något med Charlottes gråt som varit annorlunda. Något som gjort det nästan omöjligt att somna. 

"Vi låter Charlotte vila. Judith hade tagit emot skolväskan som Mari Jonsson hållit fram. "Dessutom får jag ju sällskap."

Från baksidan;

Året är 1956 och Judith har under sin kringflackande uppväxt aldrig vågat lita på att något kan bestå. När hon träffar syskonen Valter och Vera hoppas hon för första gången att hennes familj ska slå ner sina rötter. Hon får sin önskan uppfylld och trion är oskiljaktiga genom barndomen. Tack vare Valter inser Judith att det kanske inte är så farligt att vara beroende av någon.

Men allt förändras under ormens år 1965 då Valter och Vera bryter all kontakt med henne utan förvarning eller förklaring. Judith flyr från byn och lovar sig själv att aldrig igen bli ett offer för sina känslor. Ödet vill dock annorlunda och tolv år senare måste hon konfrontera både sin uppväxt och sina kvarvarande känslor för Valter. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Själsfränden

"Själsfränden" av Sofie Sarenbrant, utgiven av Bookmark förlag. Detta är den tionde fristående boken i deckarserien om kriminalinspektör Emma Sköld. Det är första boken jag läser i serien. Ämnen som tas upp i boken är abortfrågan, filicid, samt självmord. Emma ska förhindra att en ung mamma ska ta sitt liv tillsammans med en liten bebis. Hon står på fel sida om räcket på Västerbron, och tänker hoppa. Det är ett fall på tjugosex meter, och en säker död. Emma lyckas övertala kvinnan att räcka över bebisen till henne, men får inte möjlighet att rädda den unga kvinnan. Emma har lovat den unga kvinnan att se till så att bebisen är säker. Emma förstår att kvinnan är rädd för någon och eftersom man inte vet vad som ligger bakom, tvingas man att förhindra pappan från att träffa henne. Man ordnar ett tillfälligt hem åt flickan, och man tror att hon är säker där. Det vill säga, tills någon tar flickan utanför familjehemmet. Nu slåss man mot klockan för att hitta bebisen. Är hon i fara eller kommer man hitta flickan levande? Samtidigt rymmer en fånge som är ute efter hämd.

Detta vackra bokomslag innehåller en riktigt spännande, men också en väldigt berörande och tragisk historia. Filicid är en term vilket innebär att man tar sitt barns liv. Vad kan vara så fruktansvärt så att en ung mamma tar ett sådant drastiskt beslut? Detta är en lättläst bladvändare som jag hade svårt att släppa ifrån mig. Så superspännande och bra. Det är i stort sett en historia, om en man som verkligen inte lever som han lär. Mannen i fråga är en karismatisk abortmotståndare, som utan att tveka gör en ung kvinna gravid. Trots sitt motstånd mot aborter, vill han att den unga kvinnan ska ta bort deras bebis. När hon vägrar, tar han till andra metoder. Vi får följa Emmas arbete och vardag, samt parallellt den unga kvinnan Sandras historia, som leder fram till ett tragisk slut. Huvudpersonen Emma har två nötter att knäcka. Var är den lilla bebisen, och när kommer en mördare utkräva sin hämd? Jag gillar huvudpersonen Emma och de andra poliserna och historien känns välskriven och realistisk och väldigt rätt i tiden. Jag läser gärna mer böcker i serien. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

TIO MÅNADER FÖRE VÄSTERBRON

En helt vanlig tisdag kommer Sandra inte upp ur sängen längre. Tack och lov har Douglas redan åkt till jobbet, så hon kan ligga kvar ensam med kudden över huvudet och bara försöka andas. Lederna är stela och tröttheten förlamande. Så fort hon reser sig kommer yrseln. När tillståndet fortsätter även nästa dag blir det svårare att dölja att något är fel. 

"Har du sovmorgon" frågar Douglas förvånat.

Han som är van vid att hon jobbar jämt.

"Nej, jag är sjuk", svarar hon ynkligt. "Feber och även illamående".

"Stackare", säger han och ställer ner läderportföljen på golvet. "Kan jag göra något för dig?"

"Har vi isglass?"

"Jag går och kollar."

Minuten senare är han tillbaka med en Piggelin, mitt i kalla december. 

"Tack", säger hon och tar emot den. 

Douglas rynkar pannan. "Krya på dig. Lova att du ringer om det blir värre."

"Jadå."

Med tveksamma steg lämnar han sovrummet. Sandra stirrar på julkalendern med lakrits som Douglas gav henne och får kväljningar. Men glassen är hon sugen på, hon skulle kunna äta en hel låda. Hungern är våldsam för att i nästa sekund försvinna. När dörren till lägenheten stängs kliver hon mödosamt ur sängen. Glassen får vänta. 

Hon tar sig till badrummet och sjunker ner på den fluffiga mattan. Bruna hårstrån har samlats på golvet under handfatet, hon borde städa men orken finns inte. Energin är som bortblåst och de senaste dagarna har hon börjat inse att det bara handlar om situationen på jobbet. Blåmärket runt handleden har bleknat, men hon känner fortfarande greppet från Manfreds fingrar och undrar vad tusan han menade. 

Efter det här han inte sagt ett ord till henne, bara skickat konstiga blickar. Men det är inte därför hon känner sig nere. Hennes mående beror på något annat. Hon bara vet det. Längst in i badrumsskåpet ligger den gröna påsen från Apoteket. Hon tar fram sticka  och kissar på den. Lägger den planet på badkarskanten och stirrar otåligt på resultatet som sakta växer fram. Det är inte bara ett streck. Eller? Hon måste titta tre gånger innan hon är säker på att hon ser rätt.

Gravid, utan att tveka.

Herregud. Ska hon bli mamma?

Är det ett litet hjärta som dunkar inuti hennes mage?

Det är en svindlande tanke.

Så stort och svårt att greppa.

Från baksidan;

Vem är du beredd att dö för?

Stockholms stad breder ut sig som en kuliss med sina sprakande höstfärger. En slående utsikt, tills kriminalinspektör Emma Sköld stannar med blicken på en kvinna som balanserar på fel sida om räcket på Västerbron.

En vindpust tar tag i det långa mörka håret och Emma håller andan. Hur ska hon hindra kvinnan från att hoppa och falla fritt tjugosex meter, rakt ner mot en säker död? Och inte bara hon, utan även spädbarnet i hennes famn. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Parmiddagen

"Parmiddagen" av Martin Österdahl, och utgiven av Bookmarkförlag. Ebba och Marlon är två tonåringar som är kära i varandra. De har bestämt att deras föräldrar för första gången ska träffa varandra, under nyårsafton på nyårsmiddag. Trots att det hänt saker på jobbet, som bekymrar Lisa ställer hon ändå upp. Narkotikaklassade läkemedel, har blivit stulet, och man har troligtvis använt hennes passerkort. Det låg i hennes väska som blivit stulen under ett inbrott i hennes bil. Snart samlas de tre paren för att äta middag tillsammans. Men föräldrarna till pojkvännen är inte helt obekanta för Lisa. De har ett förflutet tillsammans som sträcker sig arton år bakåt i tiden. Vi får följa Lisa och hennes man genom Ivf försök och kraschade relationer, och svek. Samtidigt får man följa de tre paren genom sitt nyårsfirande under kvällen, från fördrink, fram till avec efter midnatt.

Jag har inte läst så mycket thriller förut, men den här boken tyckte jag var väldigt spännande och lättläst. Från första sidans makabra inledning till upplösningen på slutet, fångas man av handlingen. Boken är välskriven och handlingen är trovärdig. Jag tycker att intrigen och upplägget är briljant. Hur denna kväll slutar får man ta del av i början av boken, då Nacka polisen hittar två döda kroppar i en pool, i ett av de finare kvarteren. Men inte hur de hamnat där, och varför. Karaktärerna är osympatiska och manipulativa. Under kvällen kommer även en sjutton år gammal hemlighet upp till ytan. När människor som inte tycker om, och litar på varandra samlas och dricker för mycket, kan det bara gå fel. Då är katastrofen ett faktum. Den här spännande thrillern får ❤❤🧡❤🧡/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Färjan guppar över det korta avståndet som skiljer Nacka från Djurgården. Sjön är krabb, uppriven av båttrafiken som aldrig upphör vid Stockholms inlopp. Lisa trotsar den kalla höstluften och står ute på däck. Det är en molnfri, klar dag. Solen lyser upp lövträdens skiftande färger i rött, gult och brunt. Mikael hade tillslut lyckats hitta någon som ville ta sig Anna projektet med att anlägga en pool vid den branta sluttningen ner mot Jälarsjön. Sedan han en morgon vaknat upp med idén att ha en infinitypool på den trånga ytan mellan husväggen och branten hade han inte kunnat släppa den. Ingivelsen var så typiskt för honom. En plötslig, triumferande upptäckt, något som fullbordade vad som innan varit ofullständigt, ett genidrag. Poolen skulle ligga så nära huset att man kunde doppa tårna från gillestugan. Den var skillnaden mellan ett ordinärt och och ett exceptionellt hus. Terrassen utanför vardagsrummet på övervåningen skulle hänga ut över poolytan. Utsikten ett ändlöst vattenflöde mellan poolens yta och sjön nedför backen. 

Fem entreprenören hade redan avböjt uppdraget. Risken för ras ner mot slänten var för stor. Enligt Mikael var det en svenne banan-inställning. Hade de inte sett huset i Beverly Hills? Han hade skickat internetlänkar, klippt ut bilder från arkitekturtidningar. Han gav aldrig upp när han såg en möjlighet. Besväret och kostnaderna fanns inte i hans ekvation. Men det fanns gränser för hur mycket hon orkar.

Hon önskade att hon var mer spirituell, som Camilla. Att hon kunde se livet som ett evigt kretslopp, där gränserna mellan de levande och de döda suddas ut. Där inte slutet på livet var så förbaskat definitivt. 

Camilla säger att allt i livet är ett val. Fråga universum och universum svarar. Ställ dina energier mot det du vill ska ske. Lisa hade aldrig försökt sig på det.

Från baksidan;

Tre par. Två familjer. En katastrofal middag.

Det är tidig nyårsdagsmorgon när Nackapolisen möts av en makaber syn i ett av de ståtligare hemmen. I botten av den uttömda och vinterstängda poolen  ligger två nakna, förvridna kroppar. 

Kvällen innan har ett förälskat tonårspar planerat att låta sina föräldrar träffas för första gången. Lisa Kjellander älskar sin enda dotter Ebba över allt annat och ställer upp på sin dotters önskan om en gemensam nyårsmiddag, trots att det är kris på jobbet och äktenskapet skaver. När sällskapet väl samlas försvinner illusionerna om en lyckad kväll. Runt det dukade bordet väcks minnen av en gammal oförätt till liv-och snart skenar händelserna mot det oåterkalleliga slutet. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Mvh Nina