"Önskningar i månsken" av Lovisa Wistrand utgiven av Ordberoende förlag. Det är julafton och första världskriget har precis tagit slut. Den föräldralösa, sju år gamla flickan Annie kan inte sova. Hon hör ett ljud från bottenvåningen, och bestämmer sig för att kolla upp vad det är. Hur förvånad blir hon inte när det visar sig vara jultomten? Hon har många frågor, som hon absolut måste få svar på, och tomten Killian berättar så mycket han hinner. Allt medan hon följer med hans släde under julaftons natten. Dock får hon inte berätta om honom för någon, för det kan få ödestigra konsekvenser i så fall. Annie och Killian träffas varje julaftonsnatt år efter år. En julafton när Annie är fjorton, år börjar hon få känslor för Killian. Han försöker få henne att hitta någon hon kan leva sitt liv med, men hon är helt ointresserad av det. Deras kärlek hör till de förbjudna, men ska det hindra dem från att träffas? Ska Annie och Killian få deras långdistans förhållande att fungera?
Jag har längtat efter denna boken så länge, och jag blev inte besviken. Wow, hur underbar är inte den här boken! Jag kastade mig över boken, så fort jag öppnade bokpaketet, och sedan kunde jag inte släppa den ifrån mig. Så underbar var den! Läste ut den under kvällen. Ja, Lovisa har knockat mig igen med en alldeles speciell julhistoria. Med samma fängslande språk, som är utmärkande för Lovisas böcker, och den ljuvligt romantiska, och ibland lite vemodiga stämningen, tar vi oss igenom julnätterna, med önskningar och slädfärder under månens sken. Samtidigt kryddar Lovisa historien med ett litet uns av humor. Ja, ska ni läsa en julroman i år, låt det bli denna. Jag älskar den verkligen. Läs den! Boken blir en av mina favorit böcker och precis som "Ödets kyss", kommer den stanna länge hos mig. Jag tycker också om det fina bokomslaget. Jag väntar redan på Lovisas nästa bok. Denna underbart romantiska pärla får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favorit ställe ur boken;
9.
Annie satt bakom tömmarna och fick släden att göra en volt under det låga molntäcket. Killian skrattade och höll sig fast, medan tomteluvans tofs fladdrande i vinddraget. Kylan drog och slet i Annies kinder, men hon skrattade också. Framtänderna ilade och kroppen kändes tyngdlös. De rörde sig så fort att det inte fanns någon risk att ramla ut. Hon behövde hålla i tömmarna, men om hon sträckte ut en hand skulle hon kunna röra molnen. Ibland åkte de rakt in i ett och då blev omgivningen blank: först disigt vitt, som om det tittade ut genom en tunn slöja, och sedan efter några sekunder blev det så ljust att de inte kunde se händerna framför sig.
Efter volten visslade Annie och slog tömmarna för att få renarna att öka farten. Hon försökte njuta så mycket hon bara kunde och Killian lät henne göra det.
Sista gången.
Eller kanske inte, men vem visste? Om allt gick vägen skulle hon få ett brev nästa jul och där skulle det stå var Killian och hans renar höll hus. Frågan var bara om hon skulle kunna ta sig dit. Tänk om det var en plats som låg på andra sidan världen? Hon var inte myndig och kunde inte klara sig själv.
"Fast nästa jul kommer vi inte att träffas, inte sant?" Annie vände sig mot Killian med kinder dom brände av fartvinden. Varma vindtårar rann ur ögonvrårna och vidare i rännilar över huden. "För jag kommer att behöva ta mig till den nya platsen, och det hinner jag inte på några timmar."
"Om det inte blir Stockholm." Han blinkade åt henne. "Fast det kanske är svårt att åka dit mitt i natten. Du är på tok för ung för att ta körkort."
"Jag kommer att vara femton, snart sexton. Det är gammalt nog gör att...hm. Snart övningsköra."
"Snart var ordet."
"Sluta vara så stöddig. Har du körkort? Nej, precis, skulle inte tro det. Det enda du får köra är renarna."
"Jag skulle ha kunnat det, om saker varit annorlunda. Om jag bara inte blivit..." han tittade bort. Det ryckte i käkmuskeln.
Baksidetext;
Annie är bara sju när hon ser jultomten för första gången. Han finns på riktigt och hon fortsätter att träffa honom i flera år framöver, men bara på julafton. De andra dagarna är det som om han inte existerar.
Rufsig och svarthårig ser Killian inte alls ut som annie trodde och när hon blir fjorton väcks nya känslor till liv. Förbjudna, förgörande känslor som inte kan leda till något annat än hjärtesorg, särskilt eftersom han snart ska bli tilldelad en ny stad någonstans i världen.
Detta är en berättelse om Annie och Killian, två personer från olika världar som faller för varandra under månens sken. Men deras kärlek är inte tillåten och om de någonsin upptäcks kan det få förödande konsekvenser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar