Mannen med den kluvna läppen

"Mannen med den kluvna läppen" av Arthur Conan Doyle är en lättläst klassiker, utgiven av Argasso förlag. Bokrecension. När Doktor Watson ger sig ut en kväll, för att hjälpa en vän, möter han Sherlock Holmes. En kvinna, mrs St. Clair försöker hitta sin man, som har försvunnit. Trots sina ansträngningar lyckas hon inte finna honom. Dock har hon fått ett brev från honom, där det bland annat står att allt ska ordna sig. Nu har de båda detektiven tagit sig an fallet. Ett fall som leder dem rakt in i Londons undre värld. Ska de båda detektiven lyckas finna mannen? Och varför har han gått under jorden? 

Ja, alla känner vi väl till den eminenta dockor Watson, samt detektiven Sherlock Holmes? Detektiven figurerar inte bara i Arthurs noveller, utan även i våra moderna filmer och tv-serier. Författaren föddes 1859, I Edingburg, Skottland. Modern var intresserad av böcker, och gillade att läsa. Hon förde vidare intresset till sonen, med sina fantasifulla historier. Denna novell publicerades första gången i december 1896. I "Mannen med den kluvna läppen" har egentligen inget brott begåtts, och Sherlock Holmes löser gåtan, efter att ha funderat på de olika detaljerna under nattens mörka timmar. Det jag gillar, med denna bokserie är: Att efter slutet på den spännande novellen, så får jag även läsa lite fakta om författaren och hans liv och skrivande. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Från sidan 10

Tack och lov mötte jag inga större svårigheter under första delen av mina äventyr. Upper Swadam Lane är en ruffig gränd bakom de lastkajer som kantar den norra sidan av floden, öster om London Bridge. Där, inklämd mellan en ginbutik och en handelsbod som sålde kläder och sänglinne till sjömän, fann jag en brant trappa. Likt mynningenpå en mörk, gapande grotta ledde rakt ner till den håla jag sökte. 

Jag bad kusken vänta och tog mig nerför de slitna trappstegen, som i mitten hade slipats ner av det ändlösa trampet från de berusade fötter. I skenet av en fladdrande oljelampa ovanför dörren hittade jag dörrhaspen och klev in i ett smalt, avlångt rum. Det var lågt i tak och luften var tjock av opiumrök. Längs vardera långväggen stod en rad träbritsar, som i skansen på ett emigrantskepp. 

Genom dimmorna kunde man nätt och jämt ana konturerna av kroppar som låg i underliga ställningar: vridna axlar, böjda knän, bakåtkastat huvud med hakan upp mot taket. Här och där vändes en matt, glanslös blick mot mig, nykomlingen. I de mörka skuggorna syntes små röda ljuspunkter, som skiftade i styrka när det glödande giftet ömsom blossade upp eller tynande bort i metallpipornas skålar. 

Baksidestext;

När doktor Watson ger sig ut en sen kväll för att hjälpa en bekant stöter han av en slump ihop med Sherlock Holmes, som arbetar på ett nytt fall. 

En kvinna, mrs St. Clair, har trots stora ansträngningar inte lyckats hitta sin försvunne make, och snart har Watson dragit in i Holmes utredning som leder dem rakt ner i Londons undre värld. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Novell - Bara en mistel

"Novell - Bara en mistel" av Andie Lindskog utgiven av Belvida Bell förlag. Julen står för dörren, men Johan lever ensam tillsammans med sin goldenretriver tik Mia. Han har numera ingen att fira jul med, varken barn, fru eller någon vän. Ända sedan han flyttade hemifrån har det hängt en mistel i ett dörrhål i hans hus. Under den har han kysst flera kvinnor, men han glömmer aldrig Karin. Kvinnan som han blev förälskad i, men som lämnade honom för en känd författare. Varje jul när Happy Xmas spelas på radion minns han henne. Kommer Johan att kyssa någon under misteln detta året? 

Detta är en liten vacker och finstämd novell med jultema. I fokus har vi en speciell mistel. Ja, huvudpersonens mistel verkar vara magisk, och det beror antagligen på att den har fått hänga där, på sin plats under alla år. Jag gillar hur vi får ta del av huvudpersonen minnen, som är fint återgivna. Jag gillade tanken med att låta misteln hänga på sin plats, året runt, år efter år och utöva sin magi. Jag hoppas att misteln åter igen visar hur magisk den är, även denna jul. Vill ni läsa något lättläst och magiskt, får ni inte missa denna julnovell. Novellen har även ett väldigt fint omslag tycker jag. Denna mysiga novell får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favorit ställe;

Elden tog sig och spred långsamt en go värme och ett stämningsfullt ljus i rummet. Johan låg på knä på golvet och höll upp händerna mot den öppna spisen för att försöka tina dem. Tonerna från December snow med gamla hederliga Moody Blues strömmade ut i rummet från hans egen Spotifylista med julfavoriter. Han såg ut över den snövita gräsmattan genom det stora fönstret i det vintervarma uterummet. Så passande melodi just den här dagen. Värmen steg långsamt i rummet. Mias mjuka päls mot hans frusna fötter och musiken som mjukade upp hans själ. Jo, han var någorlunda tillfreds med tillvaron.  Mia la sig på rygg och sträckte förnöjsamt på sig i uterummet avkopplad med alla tassarna i luften. Hon var helt säkert tillfreds med sitt liv.

Baksidestext;

Johan ska handla några skivor julskinka till sig själv och sin trogna Golden retriever flicka Mia. Han väcks av Celine Dione när hon sjunger Happy Christmas och så fortsätter förmiddagen, på minnenas våg. Hela morgonen seglar han iväg till minnen kring den risiga misteln som hänger i hans dörrvalv. Den har hängt där sedan han flyttat hemifrån och många kyssar har den varit upphov till. Medan han lyssnar på jullåtar som ligger honom nära om hjärtat blandas musiken med minnen om tidigare kärlekar. Nu dagarna före jul när låten Happy Christmas spelas på nytt på Ica denna gång med John Lennon stramar det åt i hjärtat när han tänker på Karin. I ögonvrån ser han ett bekant ansikte som får det att hoppa till i hjärtat.

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Löftet han gav

"Löftet han gav" är en Novell av Patricia Buske utgiven Everlasting förlag. Detta är en romantisk novell, som handlar om två unga människor som är tvugna att gifta sig.

Kvinnan, Mari-Carmen skickas till Amerika för att studera, och Rafael bygger under tiden upp ett hotell, medan han väntar på henne.

Efter fem år möts de igen, då Carmen återvänder till Spanien. Hon vill förföra honom, och ta tillbaka det som rätteligen tillhör henne, då hon tror att han inte älskar henne. Dock har han hela tiden har väntat på att hon ska återvända.

Detta är en otroligt fin debut, och jag uppskattar de djupa känslor som finns mellan de båda huvudkaraktärerna. Man njuter av den fina miljön och jag älskade det fina slutet.

En liten pralin som är alltför kort. Jag hade gärna läst mer och sett hur historian utvecklat sig. Denna fina novell får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Från sidan 14

Rafael såg henne så fort han kom ut i det stora inglasade poolområdet, med utsikt över det svallande havet, men han uppfattade inget av detta utan var helt fokuserad på skönheten som låg i solstolen en bit från resterande hotellgäster. Han gick och satte sig vid baren och bad om en flaska vatten. 

Han behövde inte vänta länge. Snart kände han hur någon ställde sig vid hans sida. Hon bad om ett glas med cola och han log åt att vissa saker minsann inte ändrats på fem år. Han vände sig mot henne och hon tittade nervöst upp i hans ögon och log.

Hon sträkte fram handen. "Hej, jag heter Mary."

Han tog hennes varma hand i sin och tittade på henne. Hon verkade pusta ut när han presenterade sig för henne. Ville hon inte att han skulle veta vem hon var? Hur kunde hon tro att han inte skulle kunna känna igen henne även om det var fem år de senast träffats? Hans kontakter på skolan hade kontinuerligt skickat information om hennes skolgång och flera gånger hade hans man på plats fått jaga iväg unga män som var intresserade av att gå på dejt med Mari-Carmen. 

Han var nyfiken på varför hon låtsades vara någon annan än den hon var. Det måste finnas en anledning och han ville ta reda på vad det var som drev henne till detta hemlighetsmakeri.

Baksidetext;

Efter flera år utomlands återvänder Carmen till Spanien med en plan. Hon tänker förföra mannen hon tvingades gifta sig med som ung och ta tillbaka allt som rätteligen tillhör henne.

Men kommer Rafael att känna igen henne som fullvuxen kvinna och planen gå om intet?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

I tystnaden fanns sanningen

"I tystnaden fanns sanningen" av Pernilla Enmark utgiven av Everlasting publishing. Maria förlorade sin mamma redan som tonåring. Efter det flyttade hon in hos sin morfar. De utvecklade ett starkt band mellan varandra. Ett lika starkt band, som hon nu delar med sin dotter, Julia. Efter att Marias morfar gick bort hittade Maria gamla brev och papper. Maria och hennes dotter Julia går igenom dem, under en sen december kväll. Några är skrivna av hennes morfar under andra världskriget. Det handlar om en hemlighet som morfar burit på i många år. En hemlighet ingen kunnat ana. En riktig kärlekssaga rullar ut sig. På gränsen mellan Norge och Sverige träffar nämligen Gustav en kvinna som han blir förälskad i. Familjens trångsynthet lät dem inte få vara tillsammans.

I denna vackert förpackade novell, får vi följa två parallella historier. Den handlar om Maria och Julia i nutid och vad de får reda på en sen december kväll, och om Marias morfars historia, under andra världskriget. Tyskland invaderade Norge och många flydde därifrån, för att finna sig ett bättre liv. Detta är en berättelse om kärlek, vänskap mellan generationer, sorg, förluster, och människors trångsynthet. Det är aldrig för sent för att sanningen ska uppdagas. Kanske är den till och med välkommen? Jag gillar denna historiska berättelse så mycket. Den tog slut aldeles för fort. Denna ljuvliga berättelse får ni verkligen inte missa. Den är verkligen läsvärd. Novellen får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Någonstans, vintern 1944

Snön knarrade välbekant under kängorna när han med trötta steg gick efter den mansbreda skottade stigen på väg mot baracken. Trots att vintern precis hade börjat var snödrivorna redan höga och ett tjockt snötäcke bäddade in landskapet. Han frös och konstaterade att den militärgröna fältdräkten med de vida byxor och den långa jacka som de i infanteriet tilldelats inte höll kylan borta. 

De höga tallarna som omgav honom ingav trygghet i den hårda vardagen som han, likt många andra, kastats in i. Värnpliktige Gustav 21 Nilsson lät blicken följa stammarna och såg hur deras mörka kronor sträkte sig ståtligt uppåt i den klara kvällen. Stjärnorna gnistrade ivrigt, men det var som vanligt polstjärnan i norr som gav ett av de starkaste ljusen.

Vägvisaren.

Den som alltid fanns där för att leda den vilsne hem. Idag var det fler som behövde vägvisarens trygghet. Det var som kapten Björkman hade sagt, vägvisaren vet inte av nedgång så fortsätt följa det ljuset. 

Han suckade och släppte stjärnhimlen med blicken. De behövde alla tro på ljuset, världen var inte längre vad den varit. 

Ondskan själv hade tagit över.

Baksidestext;

Redan som tonåring misste Maria sin mamma och flyttade in till sin morfar. Genom åren av sorg och saknad växte sig en stark vänskap fram mellan dem.

En december kväll 2018, ett par veckor efter morfars bortgång, börjar Maria och dottern Julia att gå igenom de brev och papper som de hittade när de tömde hans lägenhet. Några av breven är skrivna av morfar när han under beredskapåren var placerad i Snebacken, nära norska gränsen. 

Maria och Julia får en inblick i dagar som morfar aldrig berättat om, händelser som han burit med sig och som märkt honom för livet.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Ninni