"Svartfågel" av Frida Skybäck, utgiven av Polaris förlag. Detta är den första boken om Fredrika Storm. Gun blir vittne till hur en ung kvinna springer ut på isen. Gun vet att isen inte kommer att hålla och försöker få kvinnan att vända om. Hon upplever att kvinnan verkar förföljd, och plötsligt brister isen. Räddningstjänsten hinner inte fram i tid och kvinnan drunknar. Polisutredaren Fredrika Storm, som precis har flyttat tillbaka till trakten hon växt upp i, får ta hand om fallet tillsammans med sin nya kollega Henry Calment. Vad var det egentligen som drev ut kvinnan på isen? Varför undersökte hon en Tobias Falk som försvann från byn för tjugo år sedan. Det var också den sommarens Fredrikas egen mamma försvann spårlöst. Och vad var det egentligen som fick Fredrika att lämna Stockholm och återvända hem? Under utredningens gång kommer spåren närmare och närmare hennes egen familj. Kanske kan hon till och med hitta någon ledtråd till vart hennes mamma tog vägen?
Detta är den första boken jag har läst av författaren, men jag vill absolut läsa mer av henne. "Svartfågel" låter som en illavarslande titel, och boken håller vad den lovar. Det händer mycket i historien och man har svårt att slita sig från läsningen. I denna spänningsroman får vi följa Fredrikas arbete som polis. Många svåra och mörka hemligheter verkar finnas runt den lilla byn Harlösa, tillika Vombsjön och skogen runt omkring. Människorna gör allt för att Fredrika inte ska rota i deras hemligheter. Historien känns genomtänkt och välskriven. Många pusselbitar ska läggas, för att se hur de hör ihop. Författaren lyckas lägga ihop dessa pusselbitar från dåtiden tillsammans med de i nutiden, på ett skickligt sätt. Alla pusselbitar faller på plats på ett bra sätt på slutet. Jag gillar karaktärerna och spelet mellan Fredrika och hennes komplicerade familjemedlemmar. Alla är inte vad de verkar vara. Det ska bli spännande att läsa en fortsättning, för jag vill verkligen veta vad som hänt med Fredrikas mamma. Denna spänningsroman får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favoritställe ur boken;
27
Efter att de hade ätit och hennes pappa åkt ut för att fortsätta laga stängsel dök Linda upp och Julia upp på gården. De skulle rida och Fredrika följde med in till hästarna i stallet.
"Vi behöll egentligen de här sötnosarna för Julias skull", sa Linda och gjorde en gest mot dottern som var i full färd med att skrapa hovarna på en brun ponny som hette Lady. "Men numera är det mest jag som rider. Ska jag få med Julia måste jag tjata."
"Jag hörde det där", muttrade Julia.
"Bra. Det var meningen."
Fredrika granskade Linda när hon strök hästen över halsen. Hon såg trött ut, var mörk runt ögonen och ännu blekare än förut.
"Hur är det?" frågade Fredrika.
"Vi har mycket på jobbet just nu. Men det lugnar snart ner sig."
"Du verkade lite nedslagen i torsdags," fortsatte hon med låg röst.
"Gjorde jag? Äsch, det är bara allt som pågår. Och du då, hur är det med dig?"
"Det är okej."
"Går det bra på nya jobbet?"
"Jodå."
Hon räckte Linda en ryktborste och övervägde att fråga om hon hade berättat för någon om Nomis abort. Det hade varit bra att veta om den saken kommit ut, men samtidigt var Fredrika rädd att Linda skulle känna sig misstänkliggjord. Det sista hon ville var att skapa ännu mer spänning mellan familjerna.
Julias mobil ringde.
"Kunde du inte ha lämnat den hemma?" klagade Linda.
"Nej, det kunde jag inte", sa Julia bitskt och lämnade stallet.
"Nähä", muttrade Linda och bytte borsten mot hovkratsen.
"Vilket tålamod du har", sa Fredrika när Julia var utom hörhåll. "Jag hade blivit galen om någon talade till mig på det sättet."
"Det är sådana de är, tonåringarna. Och jag har inte alltid tålamod", lade hon till. "I går skrek jag på henne och gav henne utegångsförbud tills hon fyller femtioelva. Men det hjälper aldrig."
"Att behöva hantera det vid sidan av allt annat, jag förstår inte hur du orkar."
"Inte jag heller. Som tur är kommer hon upp till ytan ibland och visar sitt riktiga jag. Det är kanske svårt att tro, men Julia kan vara riktigt gullig", sa hon och lutade sig mot hästen. "Men av någon anledning gör hon allt för att dölja det."
"Jag minns den där julen för ett par år sedan, då hon ville sitta i mitt knä. Det känns som en evigheter sedan."
Baksidestext;
En kall vintermorgon jagas en ung kvinna ut på isen på Vombsjön där hon går igenom och drunknar. Hon är nyinflyttad i skånska Harlösa och ingen verkar känna henne eller veta varför hon kommit dit.
Polisutredaren Fredrika Storm, som är uppvuxen i den lilla byn, tar sig an fallet tillsammans med sin nya kollega Henry Calment. Men utredningen blir komplicerad när det visar sig att flera av spåren leder till mörka hemligheter i Fredrikas egen familjehistoria.
Vad har den drunknade kvinnan för koppling till Tobias Falk som lämnade byn tjugo år tidigare, och hur hänger fallet samman med Fredrikas mamma som försvann spårlöst samma sommar?
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram Nina