Önskeleken

"Önskeleken" av Meg Shaffer utgiven av Modernista förlag. Bokrecension; Den tjugosex år unga kvinnan Lucy, som arbetar som lärarassistent, har bara en enda önskan. Att få bli mamma åt den sex år gamla tillika föräldralösa pojken Christopher. De delar intresset för böcker, speciellt böckerna om Klockön. Lucy faller dock på målsnöret, då man anser att hon inte har den ekonomi som krävs för att få adoptera pojken. Därför får hon nej av myndigheterna. Lucy har själv erfarenhet av att vara oönskad och oälskad, och hon tänker att hon trots brist på pengar, kan ge pojken en bra uppväxt ändå. En dag går författaren till Klockön-serien, Jack Masterson ut med att han efter en lång skrivsvacka äntligen gett ut en ny bok serien om Klockön. Lucy blir en av de fyra utvalda som får möjlighet att tävla om boken. Hon ställs mot ett par skoningslösa boksamlare, och dessutom möter hon illustratören till böckerna-Hugo Reese. Mitt under tävlingen får Lucy dock veta något som gör att hon vill avbryta den, men en storm drar in över ön och det är omöjligt för henne att åka. Ska Jack ändå lyckas få henne att stanna? För medan Lucy tävlar om den åtråvärda boken planerar nämligen författaren Jack Masterson den perfekta twisten, som kan förändra Lucys liv för alltid. Detta blir inledningen till en helt ny tillvaro för Lucy.

Vad finns det inte att älska med den här boken? Detta är en riktig bokpärla, som är som en saga för oss vuxna. Boken är både magisk och gripande. Detta är som en hyllning till böcker och barndommens berättelser som speglar oss även som vuxna. Och om att man aldrig ska sluta att drömma, för en dag kan den drömmen slå in. Jag kände också att jag önskade att böckerna om Klockön verkligen fanns. Jag skulle så gärna velat läsa dem eller t o m velat åka till Klockön och varit med om alla äventyr. Författaren har förut gett ut böcker under pseudonym och detta är hennes debut under eget namn. Ju mer jag lär känna Lucy och de andra karaktärerna i boken, ju mer berörs jag av deras historia. Man fattar inte en del föräldrar alltså. För övrigt bjuder boken på magiska miljöbeskrivningar och spännande karaktärsbeskrivningar. Denna boken belyser även en del svåra ämnen, så som övergrepp, förtryck i relationer och barn som lever under destruktiva förhållanden på olika sätt. Även ensamhet och missbruk tas upp. Allt det svåra inbakas i berättelsen på ett fint sätt. Jag älskar hur boken slutade. Det är så fint så jag fick tårar i ögonen. Jag hoppas förlaget även ger ut författarens andra bok: "The lost story", för jag läser gärna mer av henne. Jag fick som läsare en väldigt fin läsupplevelse. Även bokomslaget var fint och tilltalande. Blir en av årets bokfavoriter. Denna mysiga bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel nio

LUCY kom fram till Portland Jetport strax efter klockan sex samma kväll. Hon var trött, sliten, sugen på riktigt mat och galet förväntansfull. Efter att ha flugit tvärsöver kontinenten hade hon ändå tillräckligt mycket mental kapacitet kvar för att skicka ett hastigt sms till Theresa och berätta att hon var lyckligt och väl kommit fram till resans första mål. Hon visste inte om det fanns mobiltäckning på Klockön. Jack Masterson var som bekant tillbakadragen och många om sitt privatliv nuförtiden. Men hon var trots allt orolig för att Jacks anställda skulle konfiskera alla mobiltelefoner. Eftersom hon hade täckning nu skickade hon också ett meddelande till mrs Bailey och bad henne tala om för Christopher att Lucy älskade honom och att hon hade det bra, i den ordningen. 

Hon hade fått veta att en chaufför skulle möta henne vid bagagehallen på flygplatsen och att hon skulle hålla utkik efter en man som höll upp en skylt med hennes namn. Planen hade landat en aning tidigt, så hon blev inte förvånad när hon inte såg chauffören i ankomsthallen. Hon hittade en lugn plats där hon kunde hålla ögonen på de automatiska dörrarna. En del av henne hoppades att hon skulle titta upp och se sina föräldrar eller sin syster komma in genom de där dörrarna, eller stå och vänta på henne vid bagagebandet. Hennes familj hade aldrig någonsin ansträngt sig för hennes skull. Farföräldrarna hade älskat Lucy innerligt, men de hade aldrig riktigt förstått hur mycket det sårade henne att bli bortvald. För dem var det rimligt att det sjuka barnet fick lejonparten av föräldrarnas uppmärksamhet. Lucy var den som haft tur, fick hon höra om och om igen. Vad ville hon helst ha, frågade de henne, uppmärksamhet eller god hälsa? Om det skulle ha inneburit att föräldrarna älskade henne och kom och hämtade henne, kunde hon ha huggit av sig rn arm för fem minuter av deras tid. 

De väntade givetvis inte på henne. Även om de hade vetat om när hennes plan skulle landa, skulle de inte ha kommit. Det var bara en sv hennes gamla fantasier som vägrade att dö. Skulle Lucy någonsin sluta vänta på att hennes familj skulle dyka upp och ta henne med hem?

Överallt såg hon familjer som återförenades. Föräldrar kramade collegeungdommar som inte ville bli kramade - eller som åtminstone låtsades att de inte ville. Män kysste deras fruar. Barnbarn kastade sig över mor- och farföräldrar. En liten flicka på omkring fem sprang för att välkomna sin mamma när hon kom åkande nedåt i rulltrappan. När kvinnan kommit ner svepte hon upp flickan i famnen. Lucy log när kvinnan höll sin dotter mot skuldran och klappade henne över ryggen. När de gick förbi hörde hon hur kvinnan viskade ömt mot dotterns hår: "Mamma älskar dig. Mamma har saknat dig så."

Baksidetext;

Lucy Hart vet hur det är att växa upp under svåra förhållanden och utan föräldraras kärlek. Som barn sökte hon alltid tröst I nöckernas värld - framför allt i Jack Mastersons Klockön-serie. Nu är hon tjugosex, arbetar som läsarassistent och delar med dig av sin passion för läsning till sina elever. Hennes favorit är den sjuårige, föräldralös Christopher Lamb. Lucys största önskan hade varit att få ta hand om honom även utanför skolan.

En dag tillkännager Jack Masterson att han till sist skrivit en ny Klockön-bok, något Lucy knappt längre vågat hoppas på. Boken kommer dock bara att tryckas i ett enda exemplar, och en tävling kommer att hållas i Mastersons hem - det riktiga Klockön. Lucy är en av fyra personer som valts ut för att tävla om boken.

Hon ställs nu mot ett par hänsynslösa boksamlare och möter även Hugo Reese, Klockön-seriens svårmodige illustratör. I bakgrunden planerar Masterson den ultimata twisten- något som kan komma att förnedra Lucys liv för alltid. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Så länge hjärtat kan slå

 "Så länge hjärtat kan slå" av Birgitta Gunnarsson utgiven av Modernirista förlag. Boken är författarens debutroman. En tankeväckande feelgood roman om att börja om mitt i livet. När Bodils man har gått i pension, tänker hon att det blir trist när mannen ska gå hemma hela dagarna och göra ingenting. Kanske kommer han att sitta i soffhörnet i mysbyxor hela dagarna. Bodil känner sig besviken hur livet har blivit. Men tvärt om kommer Klas hem och talar om att han vill lämna henne. Dottern, som är pappas flicka, tycker det bara är bra att de delar på sig och Bodil känner att allt är slut. Hennes väninna Ulla, verkar skadeglad och njuter lite av att Bodil har blivit lämnad. I början känns allt mörkt och Bodil har svårt att anpassa sig till att vara själv. Så börjar dottern rapportera om allt nytt och roligt som Klas hittar på. När hon träffar honom har han andra kläder än de han brukar ha och han ser så lycklig ut. Kanske har han till och med hittat någon annan?

Vad gör man när man mitt i livet blir lämnad av sin man och man har få vänner? Bodil tänker först att livet är slut, men är det verkligen det när man bara är femtionio år gammal? Nej, livet är definitivt inte slut då! Sakta men säkert börjar Bodil ändra sitt sätt att tänka. Hennes dotter puschar på henne framåt, och tycker att hon ska sluta att bära sin offerkofta. Hon hittar snart nya vänner. Kanske ska hon till och med göra om lite hemma? Lite mer färg kanske när ändå köket behöver renoveras? Under sina långa promenader hinner hon att fundera på vad som gick fel i livet i sitt äktenskap och varför. Detta är en fin och tankeväckande bok om att hitta tillbaka till livet igen, när man förlorat någon som stått en nära. Bodil är en helt vanlig kvinna, men hon är mer färgstark än hon tror. Bodil förändras under berättelsens gång och blir en mer gladare och lyckligare person. Precis som en bra feelgood ska sluta så slutar den lyckligt- och jag älskar lyckliga slut. Boken gör mig glad så den får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

"Den här då?" säger Viveka och håller upp en klänning med geometriskt mönster i orange och gult. Bodil kipar efter andan. Undrar hur klokt det var att be Viveka vara smakråd. 

"Neej", säger hon och skakar på huvudet, "det där är inte alls jag."

"Bra!", säger Viveka och hänger tillbaka klänningen på en stång med liknande färgstarka kreationer, då vet vi det. Då gäller det bara att hitta, vad som är du. Jag har svårt att tro, att du är riktigt så blek som dina färger antyder. Om du ursäktar." Hon ler och viftar mot Bodils beigea kjol och ljusgrå T-shirt. Bodil stryker över kjolen och ler lite. 

"Nej, riktigt så här färglös är jag kanske inte", säger hon, "det här tog jag mest för att det skulle vara lätt att ta av och på nu när jag ska prova. Lite mer färg får det gärna vara, men jag tycker det är svårt att se vad jag passar i."

"Den här är väl söt?" Viveka håller upp en klänning med fält i lite rosa nyanser. "Jag är säker på att du passar i rosa, till ditt ljusa hår." Bodil betraktar den, sträcker sig fram och stryker över tyget. 

"Ja, den är fin", säger hon. "Jag är bara osäker på vad Petra ska tycka. Hon är så kritisk hela idén, men har gått med på att följa med på "dödsresan," som hon säger. Hon kanske skulle tycka att den här är för...Jag vet inte...lättsinnig? Glad?" 

"Men, snälla du", säger Viveka och ser strängt på Bodil, "om din dotter har synpunkter på dina kläder, så får det stå för henne. Huvudsaken är att du själv känner dig bekväm. Och man sörjer inte med kläderna heller?"

"Nej, det förstås", säger Bodil och suckar, men jag vill inte att resan ska bli för störd av att vi blir osams."

"Det förstår jag, men så långt ska det väl inte behöva gå. Tänk att du gör på ditt sätt, och så får Petra göra på sitt. Förresten så du, att det är din första utlandsresa. Då är det klart att du ska känna dig fin!" Hon räcker över den rosamönstrande klänningen till Bodil och pekar på provrummet. "Marsch iväg!"

Trekvart senare står de utanför den sista affären, Bodil folkmängd med kassar. Hon lyfter armarna och viftar lite med påsarna. Ler mot väninnan.

"Du måste ha svart bälte i shopping", säger hon, "så här mycket har jag aldrig handlat vid ett och samma tillfälle."

"Nej, men så här du aldrig varit utomlands förut heller", säger Viveka glatt. "Ska vi till Vetekatten nu?"

Från baksidan;

Vid femtionio års ålder kan Bodil Olsson bittert konstatera att inte mycket har blivit som hon en gång drömde att det skulle bli. Hon är besviken. På livet i allmänhet och på sin man Klas i synnerhet. Han som nyss ätit lunch med chefen, blivit högtidligt avtackades och nu gått i pension. Bodil kan redan se framför sig hur det kommer att bli, med honom sittande i mysbyxor framför teven hela dagarna.

Men istället tillkännager Klas abrupt att han fått nog och tänket flytta. Dottern Petra visar inget medlidande. Hon tycker det är bra att föräldrarna har delat på sig, och snart börjar hon rapportera om allt nytt och roligt som pappan hittar på. För att hitta en väg framåt blir Bodil tvungen att sluta att se sig som ett offer och börja ta nya steg.

Så länge hjärtat kan slå är en varmhjärtad, uppslukade feelgood roman om att våga skaffa sig nya vänner och bryta sig loss från gamla invanda mönster.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramis Nina 

Argbiggornas antikvariat

 "Argbiggornas antikvariat" är skriven av Frida Gråsjö och utgiven av Modernista förlag. Det är en fristående fortsättning på "Bed & Brekfast för lata brudpar". Agges liv blev inte som hon tänkt sig. Hon är en ensamstående kvinna som lever med sin svartvita bichon havanais hund Junior. Agge driver dessutom Gamla Rosnäs antikvariat tillsammans med Vera. Hennes hyresvärd vill att hon ska avbryta kontraktet i förtid då han tänker sälja byggnaden. Agge måste fundera på om hon ska ge upp antikvariatet eller inte. Hon bestämmer sig för att fortsätta försöka få sitt antikvariat att bli lönsamt igen. Till sammans med sina vänner och hennes nyfunna kärlek Micke, ordnar de ett event för att locka nya kunder till antikvariatet. Agge har dessvärre inte räknat med hur långt hennes hyresvärd är beredd på att gå, för att få Agge att säga upp hyreskontraktet.

En mysig och underhållande feelgood roman som är väldigt lättläst och välskriven. Boken innehåller allt en mysig feelgood roman ska göra, kärlek, vänskap, fina miljöer och en liten gnutta spänning. Målande beskrivningar av både omgivningar och karaktärer gör att man gärna skulle gå in på det där antikvariatet och titta på alla fina böcker. Huvudpersonen är en person som gärna vill klara sig själv. Men hennes nyfunna vänner hjälper gärna till, vilket är underbart. Den fina gemenskapen gör mig varm och glad. Jag tycker bokomslaget är så mysigt och fint. Mitt favoritställe ur boken speglar min egen kärlek till böcker som jag delar med huvudpersonen. Frida skriver sina böcker med en värme och en humor som jag gillar så mycket. Boken är väl läsvärd. Boken får högsta betyg av mig ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;Aggie hade alltid älskat böcker. Doften av dem. Känslan av papper mot hennes fingrar. Som liten hade hon ständigt haft näsan i en bok, helst något spännande äventyr om Fem-gänget eller Kitty Drew. Lottas upptåg och hästböckerna om Britta och Silver hade också varit favoriter och i takt med att hon växte upp slukade hon nya historier. Att sugas in så totalt i en berättelse och se den spelas upp inne i huvudet väckte värme och lycka inom henne, och när hon upptäckte att hon delade den glädje med andra blev den ännu större. Att arrangera böckerna i olika hyllor och montrar för att få kunder att upptäcka nya världar genom litteraturen, fascinationen över hur hon själv kunde uppleva så mycket nytt genom att läsa, och att få diskutera med andra som delade hennes intresse för litteratur... Allt det gjorde henne lycklig.

Dagen då hon tog över antikvariatet skulle hon aldrig glömma. Hon hade stått överst på trappan med nyckeln i sin hand och tittat på Vera och Gunnar som stod nedanför och applåderade. De hade firat med champagne i den lilla köksvrån och när Gunnar öppnat flaskan hade korken skjutits rakt upp i taket och efterlämnat en skada som fortfarande fanns kvar. När Agge nu stod vid kaffebryggaren och hälde upp var sin kopp till sig och Vera lutade hon huvudet bakåt och sökte efter märket. Hon fick rysningar av välbehag när hon tänkte på alla minnen som var samlade på den här platsen. Kunde hon verkligen ge upp antikvariatet? Hon älskade det och verksamheten hade blivit hennes tillflyktsort under åren då föräldrarna var sjuka. Ibland undrade hon om det var tack vare antikvariatet hon alls hade stått ut. 

Från baksidan;AGATHA 》AGGE《 BLOM är arg. Hennes liv har inte alls blivit som hon tänkt sig. Vid det här laget skulle hon rest jorden runt och haft både man och barn. Dessutom missköter den odräglige hyresvärden underhållet av hennes älskade antikvariat och grannarna i kvinnokollektivet är onödigt påträngande. 

När fastigheten bredvid säljs och den nye ägaren visar intresse även för antikvariatet snurrar tankarna i Agges huvud. Kanske borde hon ta den enkla utvägen ut och avsluta sitt kontrakt i förtid, något hyresvärden med alla medel försöker få henne att göra. Men när den nya vaktmästaren får det att pirra i magen på henne och kvinnokollektivet visar sig från sin bästa sida kommer hon på andra tankar-åtminstonde tills hyresvärden börjar ta till ännu värre övertalningsmetoder. 

Nu behöver Agges fundera ett extra varv på om ensam verkligen är stark, eller om alla ibland behöver lite hjälp från sina vänner.

Ha en fortsatt mysig fredag!

Kramizar Nina