Svartvillan-Gästspelet

"Svartvillan-Gästspelet" av Linda Ståhl utgiven av Bokförlaget Forum; Bokrecension; Vi får följa familjen Aronsson. Familjen består av Pappa Robert, Roberts fru Cecilia samt deras dotter Emily. Robert har sovit dåligt under natten och går upp för att göra sig i ordning för dagen. Plötsligt hörs det rop från nedervåningen. Han rusar ner och finner köket fyllt av vatten. Vattenläckan har oturligt nog fyllt nästan hela nedervåningen med vatten. Det kommer ta tid att få bort allt vatten, samt krävas omfattande renovering för att få huset beboeligt igen. Familjen letar därför efter ett tillfälligt boende, medan huset renoveras. Familjen hittar- och hyr en lyxvilla i den pittoreska lilla byn Olofstrand som ligger vid havet. Samtidigt bryts lugnet av en brutal misshandel på Österlen. En av Emilys klasskompisar är offer för det brutala överfallet och polisen undrar om Emily vet något. Någon i familjen har dessutom trasslat in sig i en härva av utpressning och familjelivet kantas av misstro och konflikter. Cecilia försöker hitta fotfästet i familjen, medan dottern Emily hittat en ny tveksam bekantskap -en bekantskap som Cecilia helst skulle vilja att Emily undvek helt. Pappa Robert är rädd att pressen på hans arbete ska röja den mörka hemligheten som han går och bär på. Och varför dyker hyresvärden Jim upp i tid och otid? Vad är det egentligen han vakar över? Allt står helt klart inte rätt till i lyxvillan nära havet. 

Detta är den första delen i Linda Ståhls nya serien om Svartvillan. Jag har inte läst någon bok av författaren förut. Men denna välskrivna tillika spännande roman får det att krypa under skinnet. Det är en sådan historia som både är obehaglig och spännande på samma gång. Frågeställningen i den här romanen är- vad som egentligen döljer sig innanför hemmets fyra väggar, hos en till synes helt vanlig familj. I familjen Aronssons fall tycks det rymma både konflikter, avundsjuka och svek. Författaren lyckas få miljön runt karaktärerna att kännas kuslig på ett härligt sätt. Vad det gäller karaktärerna känns ingen av dem speciellt trevlig och det verkar vara en ganska självisk och fördomsfull familj. Dock blir jag trollbunden av historien nästan direkt och sugs snabbt in i handlingen, vilket gör att jag har svårt att släppa boken. Spänningen stiger för varje sida jag läser. Vi får följa en ganska trasig familj, där dottern spelar ut mamman och pappan mot varandra, genom att favorisera pappan. Pappan döljer vissa saker för sin familj, och mamman tycks också ha hemligheter som håller på att bubbla under ytan. Vi lär känna familjen Aronsson bit för bit och alla deras mörka sidor och hemligheter. Boken tar en spännande vändning på slutet. Missa inte denna spänningsroman! Jag läser gärna vidare i denna serie. Denna spänningsroman får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

16

Cecilia

Orangeriet var något helt annat än Svar villan. Här var trångt och om bönar, och hon kände sig inte lika ensam och övergiven som uppe i det stora huset. Det doftar av fuktig jord, och de rangliga plantorna i kombination med rottingmöblemanget gav ett välkomnande intryck. Till en början hade Cecilia inbillat sig att hon skulle känna sig som ett djur i en bur innanför de gladare väggarna, men känslan försvann i samma stund som hon upplevde ljusförhållandena som de många fönsterglasen gav. Det var perfekt för hennes måleri. 

Utsikten från orangeriet liknade den från Svartvillan, bortsett från att växthusbyghnaden låg lägre på tomten. Trots att tre av väggarna bestod av glas och den fjärde av betong, kände hon sig mindre exponerad här än uppe i det stora huset, eftersom tomatplantorna delvis skydda insynen. De små rottingfotöljerna med tillhörande bord fick med nöd och näppe plats, och Cecilia behövde flytta en sv fotöljerna in i ett hörn för att statligt skulle rymmas. 

Efter att ha skickat ett sms till Jim om den icke-fungerande utebelysningen började hon bläddra i skissblocket hon fått med sig. Här fanns embryon till en serie akvarell som var beställda till en kommande utställning om känslor på Axel Ebbes Konsthall i Trelleborg. Det hörde inte till vanligheten att Cecilia fick beställningsjobb, särskilt inte förskottsbetalda sådana, så förfrågan hade gjort henne väldigt glad. En intendent på konsthallen hade sett hennes tavlor hemma hos en vän, som var en av Cecilias trogna kunder. Intendenten hade intresserat sig för tavlorna och frågat vem konstnären var. På den vägen hade de sedan kommit i kontakt med varandra. 

Cecilias alster tilltalade inte någon bred publik, det visste hon. Gemene man som besökte Österlen för konsten ville antingen ha öppna landskap, vidsträkta vyer och hav som glittrade, eller kitchiga målningar med mycket färg och mängder av detaljer. Det Cecilia målade var raka motsatsen, och hon hade aldrig det kommersiella för ögonen. För att motiven skulle få liv och kännas äkta behövde hon vända sig inåt.

Hon lade ifrån sig skissblocket och gick bort till en av tomatplantorna. Bladen hade bleknat, och den gröna karten skulle förmodligen inte få färg eftersom det var så sent på säsongen. Den ludna, rangliga stammen hölls upprätt av bastsnören som satt fästa i en skena i taket. Cecilia gnuggade ett blad mellan fingrarna, satte den mot näsan och drog in lukten. Doftminnet aktiverades direkt. När hon var liten hade de varit självförsörjande på grönsaker. 

Baksidetext;

Allt står inte rätt till i den havsnära lyx villan i pittoreska Olofstrand. Hit måste familjen Aronsson flytta medan hemmet i Simrishamn saneras. Och samtidigt som en brutal misshandel bryter lugnet på Österlen, trasslar Svartvillans tillfälliga hyresgäster in sig i en växande härva av misstro, utpressning och konflikter. 

Dottern Emily dras in i en ny, tveksam bekantskap. Mamman Cecilia kämpar för att återfå fotfästet i familjen, och pappan Robert försöker hantera pressen från ett arbete som hotar att röja en mörk hemlighet. Dessutom dyker den gåtfulla hyresvärden Jim upp i tid och otid, som om han vakar över mer än bara huset. 

Mitt favoritställe ur boken! 

Kram Nina

Powerless

"Powerless" av Lauren Roberts av Minus förlag. Bokrecension; I den här spännande fantasyserien får vi b la lära känna Paedyn Gray, prins Kai och hans bror Kitt. Den ena har blivit upplärd till kung, medan den andra är den som ska leta upp och avrätta de kraftlösa. För många decennier sedan drabbades människorna i kungariket Ilya av en sjukdom. Pesten skänkte krafter till vissa av människorna, men dock fanns det människor som blev så kallade kraftlösa. Dessa människor blev utesluta ur kungariket - så i Ilyas kungariket regerar numera eliterna. Trots det finns det en hel del kraftlösa kvar som gömmer sig bland eliterna. Paedyn låtsas att hon är en Sierska för att kunna smälta in bland eliterna. När hon av en slump råkar rädda livet på en av kungarikets prinsar, Kai Azer, kastas hon in i reningsprövningarna, en brutal tävling som hålls för att visa upp eliternas krafter. Under tävlingarna kommer eliterna göra allt för att döda henne, och det kommer även prins Kai göra, om han upptäcker att Paedyn är kraftlös. Samtidigt som tävlingarna pågår måste hon göra allt för att inte visa att hon är kraftlös tillika förälska sig i prinsen. Trots det dras Kai och Paydyn allt mer till varandra. Samtidigt som Paedyn tävlar finns också tankarna, att hon vill hämnas mordet på sin far. Hon måste bara hitta rätt tillfälle. 

Är den jagade och jägaren ämnade för varandra? De två huvudkaraktärerna är fiender, men trots det kan de inte hindra att känslor utvecklas och de blir förälskade i varandra. Denna vackert förpackade bok, är den första delen i en fantasyserie om eliterna och de kraftlösa i kungariket Ilya. Trots att den här boken har en hel del sidor så är den så otroligt spännande, att sidorna snabbt flyger förbi ändå. Detta är en bok som man lätt sträckläser. Det är spännande att följa de olika karaktärerna under de brutala tävlingarna, som deltagarna blivit uttagna till. Miljö- och persongalleriet är fantastiska. Författaren beskriver miljön och karaktärerna på ett sätt som gör, att man kan se dem framför sig. Jag tycker att denna bokserie hade passat bra som film- eller tv-serie. Det är spännande att följa karaktärerna under de olika prövningarna, samt vad som händer mellan dem. Vi får lära känna Kai och Paedyn genom växelvisa kapitel. Paedyn är en ung kvinna som genom sin list övertygat eliterna att hon är en Sierska och därmed en av dem. Kai är en prins som tillhör eliterna och hans arbete är att skydda kungen samt kungariket från de kraftlösa. Tankar och känslor från de båda huvudpersonerna känns äkta och man känner sympati för dem båda. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen på serien. Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 11

Paedyn

Resten av resan fortlöper under tystnad och det enda jag kan roa mig med är att titta ut genom fönstret. 

Vi passerar många gator fyllda av leende främlingar som tittar och vinkar. Vissa hurrar och springer efter droskan för att försöka få en skymt av oss innan vi rullar i väg mot vår undergång. 

Ju närmare slottet vi kommer desto större och finare blir husen och snart myllrar det inte längre av hemlösa på gatorna. Jag får syn på toppen av de storslagna tornen innan det lika storslagna slottet dyker upp under dem. Det är enormt. Och trots den gråkalla stenfasaden är den andlöst vackert. Gräsklädda kullar och prunkande trädgårdar fyllda av färggranna blommor jag inte visste fanns omger slottet och ger den skrämmande byggnaden en mjukare känsla. 

Jag hör hovarna klappra mot slät sten när vi kör in på borggården. Vi passerar en enorm fontän med flera vita statyer runt om och när vagnen äntligen stannar tittar jag ut genom fönstret och ser en stor stentrappa, kantad av blomsterrabatter, leda upp till slottsportarna. 

Kungsvakterna hoppar ner från den stoppade kuskbocken och öppnar vagnsdörren så att det varma solskenet kan sippra in i det lilla utrymmet. Jag praktiskt taget ramlar ut, ivrig att komma ifrån både den trånga vagnen och sällskapet. När jag väl står där omgiven av frisk luft och med fötterna på fast mark, tar jag ett djupt andetag och andas in den söta doften av blommor och solsken. 

De två andra snubblar ut och ställer sig bredvid mig medan de ser sig omkring med stora ögon. Men vårt stirrande avbryts när den rödhåriga kunsvakten harklar sig och säger: "Följ med här."

Vi följer efter honom upp för stentrappan och passerar flera kungsvakter på vägen. När vi kommer upp på trappavsatsen kliver ytterligare två vakter fram för att göra den rödhåriga vakten sällskap innan vi går in genom de enorma portarna. 

Den vackra utsidan bleknar i jämförelse med det här. Varenda vägg är utsmyckad med skimrande målningar och vackra reliker som klättrar upp längs väggarna och fortsätter ut i taket. Allting är bländande vitt,de då och då syns en smaragdgrön färgklick i någon av korridorerna, som för att verkligen framhäva Ilyas färger. 

Baksidetext;

Bara eliten hör hemma i kungariket Ilya ... 

För många decennier sedan skänkte Pesten sina krafter till vissa av Ilyas invånare, eliterna. Men de som hade oturen att födas kraftlösa har nu uteslutits ur samhället och fördrivits från kungariket. 

Ingen vet detta bättre än Paedyn Gray, en kraftlös som låtsas vara Sierska för att smälta in bland eliterna. Men när hon råkar rädda livet på en av Ilyas prinsar, Kai Azer, kastas hon in i reningsprövningarna, en brutal tävling som hålls för att visa upp eliterna krafter. 

Om inte prövningarna eller hennes konkurrenter lyckas ta för på henne, kommer den prins, som hon måste kämpa för att inte förälska sig i, att göra det. I alla fall om han upptäcker att Paedyn är... helt kraftlös. 

Låt dig svepas med i den första delen av denna episka och kittlande fantasytriologi som tagit världen med storm. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Bruket del 2-Förledd

"Bruket del 2-Förledd" av Elin Olausson utgiven av Ravenheart förlag. Bokrecension; Vi får återigen följa Nora, Vincent och Wolf samt de andra karaktärerna som bor i Eldarsfors och som har anknytning till Bruket. Vincent involverar sig allt mer i Näcken. När Näcken blåser i sin flöjt glömmer Vincent allt annat. Men skogen är en farlig plats. Vincents förälskelse i Näcken resulterar i att Vincent inte ont anande har skaffat sig fiender - fiender som inte drar sig för någonting. Vincents mamma Antonia, har hemligheter som hon inte vill berätta om för Vincent. Nora å sin sida blir allt mer förälskad i Jeremias. Noras känslor för Jeremias gör att hon inte riktigt vågar träffa honom. För inte kan han känna samma sak som hon? Samtidigt oroar Nora sig över Erlands planer för bruket. Wolf och Gillis romans spirar men Wolf är rädd att han går för fort fram, då Gillis verkar dra sig undan. Samtidigt ska Wolf reda ut situationen med de personalnedskärningar som Erland vill att han ska göra. När midsommarafton kommer ställs allt på sin spets. I den trolska natten står både kärlek och liv på spel. 

Detta är del två av tre i serien om bruket. Jag har även läst och recenserat den första delen - Gnistregn. Bokserien är inspirerad av Nordisk mytologi. Jag gillar kombinationen av människor med vardagsproblem, komplicerade kärlekrelationer och de mysiga inslagen med det övernaturliga. Jag gillar kärleken som spirar och gror mellan karaktärerna, men kärleken mellan Wolf och Gillis är den som berör mest. Att i vuxen ålder plötsligt förstå att man är homosexuell, kan inte vara så lätt. Det är spännande att få följa den oro våra väsen i skogen känner. Vad är på gång i skogen egentligen? Och vad är det som håller på att vakna? Författaren lyckas trollbinda mig från första till sista sidan, både med sina spännande karaktärer och de fina miljöbesktivningarna. Boken är så otroligt spännande! Det är en bok som inbjuder till sträckläsning. Missa inte denna bokserie om ni liksom jag gillar böcker med övernaturliga inslag och nordisk folktro. Jag läser gärna mer av författaren och ser fram emot den sista och tredje delen i serien. Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Lördag 3 juni

Nora Sander

Nora fick inte något vettigt gjort över huvud taget. Hon åkte med Britta till Granngården och Ica Maxi på fredagen, och spenderade hela kvällen framför usla teveprogram som hon egentligen avskydde. Hon bakade muffins som inte gick att äta eftersom hon glömt smöret, och hon lyckades inte läsa en rad i sin bok trots att den var fantastisk. Var femte sekund kollade hon telefonen och blev lika besviken varje gång. Ingenting från Jeremias. Och varför skulle han höra av sig, när hon sagt nej till att ses? Han var säkert trött på henne nu. Elsa, Petra och Natalie var garanterat roligare att umgås med. 

På lördag eftermiddag tog hon en långpromenad för att få luft och skingra tankarna. Det var varmt och soligt, men det gick att andas, och hon kunde gå barbent i sandaler och en röd klänning som fladdrade kring knäna. Hon gick i snabb takt som vanligt, bort från bruksområdet och in i skogen. I hörlurarna sjöng Monica Zetterlund på låg volym, så skogsljuden anades genom musiken. Det här var precis vad hon behövde. Trädsus och koltrastkvitter och melodier som påminde henne om barndommen. Hennes minnen från den tiden var så diffusa, som om de tillhörde någon annan, men hon kom ihåg att hennes föräldrar kommit glada hem från någon fest, plockat fram farfars vinylskivor och spelat Sakta vi går hem från stan medan de dansade genom rummen. Mamma hade lagt sitt huvud mot pappans axel och sjungit med, trots att hon inte kunnat texten. 

Minnet fick hennes tankar att glida dit de inte skulle, tillbaka till Jeremias. Hon föreställde sig hur han drog henne intill sig, hur hon lutade huvudet mot honom... Men nej, det skulle aldrig hända och hon måste sluta tänka på det. Det var de där tankarnas fel att hon inte vågade träffa honom, trots att hon inte ville något annat. Men hur slutade man att vara, kär i någon? Hur skulle hon kunna glömma hur underbar han var, nu när hon äntligen upptäckt det? 

Baksidetext;

Läget på bruksmuseet i Eldarsfors är kaotiskt sedan det börjat pratas om uppsägningar, och HR-chefen Wolf Krause har det hett om öronen. Den spirande roman sen med Gillis är en välkommen distraktion, men Gillis verkar tveka och dra sig undan. Kanske var allt bara ett misstag. 

Nora kämpar för att hantera sin förälskelse i Jeremias, samtidigt som hon oroar sig för Erlandsson planer för bruket. I skydd av skogen ger sig Vincenttill fullo in i Näck ens värld, men han inser snart att faror lurar där. Det finns varelser som vill honom illa, och de skyr inga medel. 

Under en trilskas midsommarnatt, när magin är som starkadt, ställs allt på sin spets för Wolf, Nora och Vincent. För två av dem är det kärleken som står på spel. För den tredje gäller det livet. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Läs också min recension av

"Gnistregn" här

Mord på ett lantligt bröllop

"Mord på ett lantligt bröllop" en bokserie om Julia Bird av Katie Gayle utgiven av Pia & Co. Bokrecension; Julia och hennes ex, Peter, har båda hittat nya partners. Peter och Christopher har bestämt att de ska gifta sig i den lilla lantliga byn Berrywick. Julia blir överlycklig, för vem älskar inte lantliga bröllop? Christopher visar sig bli ett nervknippe som tar bröllopet på alldeles för stort allvar. Christopher får nämligen ett utbrott på cateringfirmans chef, Desmond, där den så vanligtvis så lugna och samlade Christopher, hotar att mörda honom. Dagen efter bröllpsfesten hittar Julia cateringchefen inlåst i sin frysbil. Han är ihjälfrusen och ganska snabbt förstår Julia att mannen är mördad. Christopher blir misstänkt för mordet. Men Julia förstår snart att Christopher är oskyldig. Nu måste hon hitta den riktiga mördaren bland alla dem som tycks ha motiv att mörda Desmond. Gärna innan det sker ett nytt mord. Julia har hjälpt polisen att lösa mord gåtor förr. Nu kan hon inte låta bli att lägga näsan i blöt även denna gången. Hon ger sina synpunkter och tips till den lokala kriminal kommisarien, Hayley Gibson. 

Detta, är den femte boken i serien om Julia Bird, men det är dock den första boken jag läser av författaren. Jag har inte läst de övriga böckerna i serien, men de kan dock läsas fristående. Jag gillar verkligen den här typen av deckare. Det är en spännande mordgåta som utvecklar sig i en trevlig miljö på den engelska landsbyggden. Jag tyckte det var spännande att följa Julias tankar och arbete kring mordgåtan. Som karaktär tyckte jag hon var underbar och jag gillade verkligen miljön runt omkring karaktärerna. Min favorit var den gulliga hunden Jake. Karaktärerna är fint beskrivna. Det fanns flera tänkbara mördare, vilket gjorde att boken inte var så förutseende. Det fanns många spännande ledtrådar. Det var ett bra driv i boken, med korta kapitel, som förde handlingen frammåt i snabb takt. Jag läser gärna mer av författaren, för vem gillar inte att läsa om mord på den engelska landsbyggden, tillika en mysig äldre dam som inte kan låta bli att lägga näsan i blöt. Boken har ett fint omslag som förhöjer läsupplevelsen. Denna riktigt spännande mysdeckare får 💚💚💚💚💚/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

10

Julia ville helst inte fördärva en intim middag med snack om döden. Istället konverserade de lättsamt om vardagliga ting medan han gjorde sallad och hon rörde i tomatsåsen, som hon lagat på det sista av sommarens tomater och basilika och fryst in. 

Sean berättade om en patient som hade sökt för en stukad handled och som han remitterat till röntgen eftersom han misstänkt att den var bruten. Julia berättade om badet med Jess och vilken kick det hade varit. Sedan pratade hon om Peter och Christophers utflykt, som hon hade fått höra om i korta ordalag när de kom förbi och hämtade Jess. "De har haft en toppendag. De finkammade antikbodarna och köpte en bröllopspresent åt sig själva - en liten olja som kanske och kanske inte är målad av nån känd. Jag har inte sett den själv, men den är jättefin. Peter har blick för konst. Men det viktigaste är att de fick en sån fin dag."

"Toppen. Då fick de tänka på något annat än bröllopet med alla missöden och besvikelser." 

"Just det. Och ikväll bjuder de Jess på middag på gastropuben i närheten av Edgeley. Den som det stod om i tidningen förra veckan? De lagar allt möjligt med lokalproducerad cider och fårost och liknande. Peter frågade om vi ville hänga på, men jag tänkte..." Hon lät det sväva där mellan dem. 

"Japp. Bra tänkt". Han log mot henne. " Skönt att äta middag i lugn och ro på tu man hand."

"Mm. Jätteskönt." Hon släppte ner några nystan med linguine i det kokande vattnet - "saltat som havsvatten", på inrådan av en italiensk bekant. 

När den färdigkokta linguinen var nervänd i såsen och den färdigdressade salladen var framdukad satte de sig till bords. Sean lade mobilen bredvid sig på bordet. "Ursäkta att jag har telefonen på under middagen, men jag bad patienten ringa och tala om vad röntgen visade. Om du inte misstycker tänker jag ta det samtalet; det blir inte långvarigt."

"Absolut, gör det du." Sean var en engagerad läkare, och hon förstod honom. Hon som själv jobbat i socialsvängen större delen av sitt yrkesliv visste att de som jobbadeed människor inte bara kunde släppa allt klockan fem och gå hem. 

"På stan luktar himmelskt. Garanterat mycket bättre än cider och fårost och liknande."

"Helt säkra kan vi inte vara förren vi testat får cider", så Julia med ett skratt. Hon gillade hans torra humor. Han hade en skarp blick för det larviga men inte ett undantag illvilja - enligt Julias mening den bästa kombinationen när det gällde humor - och att det hela framfördes på hans durrande skotska gjorde inte saken sämre. 

Baksidetext;

Gästerna applåderar när de lyckliga brudparet skrider fram till altaret. Det charmiga bröllopet i den lilla byn har allt - vänner och familj, vackra blommor och ... mord? 

När Julia Birds exman Peter och hans partner Christopher bestämmer sig gör att gifta sig i Berrywick, blir Julia överlycklig. För vem älskar inte ett lantligt bröllop? Men Julia vet inte att den vanligtvis så lugna och samlade Christopher kommer att bli ett vandrande nerv knippe som tar bröllopet på alldeles för stort allvar - och att innan kvällen är över kommer någon att vara död. 

Julia är den som hittar cateringfirmans chef inlåst i frysbilen, ihjälfrusen. Misstankarna riktas genast mot Christopher som under ett utbrott hotat att mörda mannen. Julia är övertygad om att Christopher är oskyldig,  och nu måste hon hitta den riktiga mördaren innan fler mord sker. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Himlen en plats på jorden

"Himlen en plats på jorden" av Christoffer Holts utgiven av Lovereads förlag. Bokrecension; I denna boken får vi lära känna Mimmi och Lena. De har varit vänner i trettio år. Mimmi som nyss har skilt sig, har bestämt att hon ska åka till Grekland med sin husbil. Hon har precis återfått livsgnistan efter skilsmässan, och nu tänker hon unna sig själv att bara få vara. Måla, läsa och njuta av god mat. Hon frågar om Lena vill följa med. Men Lena tackar nej. Hon har ju sin dotter Lovisa att ta hand om. Lena känner att hon inte kan lämna sin deprimerade dotter ensam. Lovisa har gått in i väggen då det uppdagades att hennes man har varit otrogen. Inte bara en gång utan flera. Dottern flyttade hem och lämnar numera knappt soffan. Lena fyller år och hon får ett grattis via sms av sitt försäkringsbolag. När ingen annan kommer ihåg hennes födelsedag- inte ens dottern - blir Lena besviken. Har inte livet något mer att ge? Men så kommer Mimmi förbi för att gratta henne, innan hon ger sig iväg med husbilen. Ett plötsligt infall får Lena att tänka om. Snabbt packar hon en väska med vad hon behöver. Hon kan följa med en bit i alla fall, tänker hon. Men resan blir längre än hon tänkt sig.

Wow, den här ljuvliga feelgood romanen får mig som läsare att också vilja åka ut på en road trip med en god vän. Vilken häftig upplevelse. Att få se nya platser, smaka annorlunda mat och drycker. Att bara få njuta av tillvaron tillsammans med den/dem man reser med. Författaren beskriver kvinnornas upplevelser på ett fint sätt, och jag finner sympati för dem alla tre. Tankar och känslor känns äkta och man berörs av deras olika berättelser - berättelser som vävs samman på ett fint sätt genom boken. Det var en härlig upplevelse att få följa med på deras resa genom Europa. Ju längre resan går desto mer hittar de tillbaka, och blir sig själva igen. Boken är lättläst och bjuder på både humor och svärta. Jag uppskattar de fina miljöbeskrivningarna och karaktärerna känns genuina. Boken visar att det aldrig är för sent att göra något nytt, eller att ge sig ut på äventyr. Det spelar ingen roll att man är 60 plus. Livet är inte slut. Denna vackert förpackade bok handlar om vänskap, sorg och om att börja om på nytt. Jag har läst några böcker av författaren förut och jag gillar verkligen hans böcker. Jag blev inte besviken när jag fick denna fina bok av min son. Tack Rickard för en fin läsupplevelse. Jag läser gärna mer av författaren. Boken får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

16

Lena

Och en halvtimme senare kliver de ut ur den noggrant parkerade husbilen, nyduschade med fuktigt hår. 

Lena tar ett djupt andetag och låter utandningen dröja. Tillsammans står de och ser ner över de böljande vinfälten. Mimmi har berättat att vingårdsägare i både Frankrike och Italien är duktiga på att erbjuda parkering till husbilskörande besökare. Det råder ingen tvekan om att det här slår alla andra ställplatser de stått på de senaste dagarna. Solen håller på att gå ner över vinfälten och i närheten av parkeringen står ett vackert fikonträd och doftar. En kris får tunikan att fladdra lätt, men det är inte kallt. Den bara svalkar. De står på toppen av världen just nu, så känns det. Och snart ska de in och dricka lokala viner. 

Lena borde känna sig lycklig. Hon borde uppskatta den här magiska upplevelsen. Och ändå molar en mörk känsla långt nere i magen. Hon har svårt att känna exakt vad det är. Är det oro för Lovisa? Oro för att hon om bara några dagar måste återvända hem från sitt påhittade retreat och åka tillbaka till Östersund? Till den grå vardagen. Är det höjdrädsla? Nej, vilken fånig tanke. Hon har aldrig varit höjdrädd. Är det att Merkurius står i månens tredje axel? Absolut inte. Lovisa brukade älska horoskop, men Lena är sldeles för praktisk för att tro på sådant. På en utbildning via jobbet för något år sedan träffade hon en kvinna som så att hon bytt sovsida på sängen eftersom "kräftor mår bra av att ligga långt bort från dörrar". Lena hade velat föreslå henne att börja äta antipsykotisk medicin i stället. 

Nej, den här känslan är svår att sätta fingret på. Men något är det. 

-Hello! Are you going to the wine tasting too?! 

Lena väcks till liv av en hurtig röst som skär i öronen likt vassa naglar mot en griffeltavla. Det är människorna från den andra husbilen som stigit ut på grusplanen. En man och en kvinna i trettioårsåldern. Han har shorts och en avslappnad öppen skjorta. Skägg och långt Jesushår. Hon är klädd i en rosaprickig klänning från kvinnor utan personlighets sommarkollektion. 

-Yes! ropar Mimmi glatt. Yes we are!

Baksidetext;

Tänk om allt du drömt om finns runt hörnet? 

Mimmi är nyskild och har precis fått tillbaka sin livsgnista. Lena har inte mycket till livsgnista överhuvudtaget - inte heller hennes dotter Lovisa som flyttat hem igen efter ett stort svek. 

När Mimmi berättar om sina sommarplaner - att åka på en roadtrip genom södra Europa - inser Lena att hon måste göra något. Hon kan inte bara skrota runt hemma i Östersund för att ta hand om Lovisa. I sista stund bestämmer hon dig för att följa med. Redan kantas av kärlek, sorg och en hel del makalösa viner. När de till sist når Grekland, och kommer över en bortglömd kärlekshistoria, börjar ett helt nytt äventyr. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Man med onda ögon

"Man med onda ögon" av Peter Gissy, och pocketversionen är utgiven av Visto förlag. Bokrecension; Vi får följa Annie Mallman som är rättspsykolog. Man har hittat en gammal väska i Säveån. Väskan visar sig innehålla en mördad kvinna. Kvinnan är styckad, och bara underdelen står att finna. Polisen känner direkt att de har med en märklig mördare att skaffa. Tidigt börjar man fundera om mordet kan vara ett så kallat ritualmord. Polisen inser snabbt att de behöver en gärningsmannaprofil för att hitta honom, och man kontaktar därför Annie Mallman. Annie är gravid och när Göteborgspolisen kontaktar henne för att hon ska göra en psykologisk profil på gärningsmannen, är hon först tveksam. Hon har bekymmer med sin dementsjuka far och funderar mycket över sitt ursprung och varför hennes mamma lämnade henne. Samtidigt som hon också funderar över sitt särbo förhållandet med pojkvännen Oskar, nu när hon är gravid. Annie tror att mördaren har fler mord på sitt samvete och det börjar bli bråttom att hitta honom, innan nästa mord sker. Mördaren följer noga vad som skrivs i media. När mördaren börjar förstå att Annie och polisen är honom på spåren, ser han bara en möjlighet att komma undan. Snart inser polisen, att Annie kan vara mördarens nästa offer.

Wow! Detta är en bok som djupdyker ner i det mänskliga psyket. Vad är det som driver en mördare egentligen? Kan man se att någon är mördare, eller ser han ut som vem som helst? Detta är den andra delen om rättspsykologen Annie Mallman, men jag har tyvärr inte läst den första delen. Dock tror jag att man kan läsa båda böckerna fristående. Vi kastas in i en riktigt spännande mordgåta där gärningsmannen gör allt för att komma undan rättvisan. Gärningsmannen har dessutom ett ovanligt brutalt tillvägagångssätt. Det händer också mycket huvudpersonens Annies liv. Boken innehåller bra miljö- tillika personbeskrivningar. Det enda jag inte gillade med boken var att huvudpersonen dricker en del vin, vilket förvånade mig med tanke på att hon är gravid. Boken innehåller korta men spännande kapitel som driver handlingen framåt i snabb takt, vilket gör denna boken till en riktig bladvändare. Boken är svår att lägga ifrån sig, för man vill bara fortsätta att läsa. När jakten tätnar och polisen precis ska fånga gärningsmannen, lyckas han på något sätt överlista dem och glider oväntat ur deras händer. Jag läser gärna mer av författaren. Denna spännande kriminalroman får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 16

Annie var genomsvettig. Mötet på polishuset hade varit pressande. Närmast som ett förhör som hon inte varit beredd på. Egentligen behövde hon gå igenom materialet närmare för att kunna uttala sig. Det hon sagt var ändå rätt allmänna saker. Hon visste av erfarenhet att det krävdes mer specifika detaljer för att hon skulle kunna bidra till att ringa in gärningsmannen. Generellt sett var ju utredningsarbetet både tradigt och tidsödande. Ofta var mycket av jobbet bortkastat, och dessutom innebär det nästan alltid en kamp mot klockan. Om de skulle lyckas stoppa gärningsmannen behövdes ett genombrott relativt snart. En sak var klar: Han såg säkert inte ut som det monster han var. 

Medan hon var på väg ut till bilen läppjade hon på en kall burk Coca-Cola som Gittan langat över till henne innan hon gick. Hon tryckte den mot kinden. Gittan måste ha förstått hur det var med henne. 

Det såg ut som om det skulle börja regna. Från Skånegatan en bit bort hördes ett ökat trafikbuller. Folk var på väg hem efter arbetsdagen. 

När det ringde i mobilen såg hon att det var Camilla. Hon tvekade först innan hon svarade. 

"Hallå?" sa Camilla. "Allt väl?"

"Visst. Förlåt. Jag har varit upptagen och inte haft tid att ringa." Hon valde att vara formell. 

"Det förstår jag. Du, det handlar om det här mordet i Lerum. Vi på redaktionen har fått ett pressmeddelande och det blir man ju inte klok på."

"Jasså? Från polisen?"

"Från er informationsavdelning. De öser ur sig sådant i tid och otid. Det är verkligen tunt. Det står inte mycket mer än att en död kvinna påträffats i ett skogsparti utanför Lerum."

"Jo, men det är ju så också."

Camilla förställde rösten när hon läste innantill: Den avlidnes identitet har inte kunnat fastställas än. Polisens tekniker håller på att arbeta på platsen för att säkra eventuella spår och bevisning. Det finns i nuläget ingen misstänkt i ärendet." Hon tystnade. "Där var det slut. Det är ju väldigt allmänt hållet. Eller hur? 

Annie kastade Cocka-Cola burken i en papperskorg och genade mellan två bilar. " Jag vet inte mer än så."

Baksidetext;

Är det ett ritualmord? 

Väskan i Säveån innehåller någonting som får Göteborgspolisen att inse att de är en märklig mördare på spåren. Mycket tyder på att mannen har flera mord på sitt samvete.

Rättspsykolog Annie Mallman kopplas in för att hjälpa till att ringa in gärningsmannen och förhindra ytterligare övergrepp. Hon engagerar sig motvilligt - nu när hon är gravid räcker inte tiden till som det är, speciellt eftersom hennes dementsjuka pappa samtidigt kräver uppmärksamhet.

 Polisjakten tätnar och när den flyende gärningsmannen förstår att polisen närmar sig ser han bara en möjlighet att komma undan... 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

När ljusen tänds

"När ljusen tänds" av Felicia Welander, utgiven av Lavender LIT förlag. Bokrecension; Vi får följa Sara som försöker rädda sitt bageri. Hennes far har nyligen gått bort. Hon har en skuld som ska betalas, och det finns en deadline. Summan är enorm. För att lyckas få ihopa till hela summan, måste Sara komma på något helt nytt att baka. Men konkurrensen i Staden är hård. Victors redaktör vill att Victor ska skriva en artikel om hur de rika i Staden firar jul. Dock tycker Victor att det finns en mycket viktigare artikel att skriva. Aurora kommer till Staden för att följa sin passion- nämligen att måla. Dessutom har Aurora rymt för att slippa ett oönskat frieri. Dessa tre personer träffas av en slump och en oväntad vänskap utvecklas. Ska Victor våga ta mod till sig och skriva sin artikel på det sätt som han vill, och ska Aurora lyckas med att måla en tavla som hon kan stå för, eller ska hon ge upp, för att åka hem och gifta sig som hennes familj vill? Samtidigt kämpar Sara allt hon kan för att ge Johan och alla de andra fattiga barnen, på det Allmänna Barnhuset en alldeles speciell jul. 

Jag älskade verkligen den här boken! Jag gillar historiska romaner överlag och denna gjorde mig inte besviken. Den här mysiga boken är vacker både på utsidan och insidan. Vi får göra en tidsresa till Stockholm, julen 1858. När man läser den här boken kan jag som läsare märka att författaren verkligen att gjort en grundläggande research, för att hon ska kunna beskriva hur livet är under 1800- talets Stockholm. Miljöbeskrivningarna är därför både målande och välgjorda, och man kan nästa känna dofterna från Saras bageri, samt höra knarrande steg i snön. Man kan verkligen känna julstämningen i den här ljuvliga pralinen. Den här boken hade jag gärna läst en fortsättning på. Jag är intresserad av att veta hur det går för de tre vännerna, Sara, Aurora och Victor, så jag håller tummarna att författaren fortsätter skriva om dem. Jag gillar nämligen skarpt de tre huvudkaraktärerna. Vi får växelvis följa de olika karaktärernas perspektiv på ett bra sätt. Historien som utvecklar sig är både berörande och vacker. Speciellt Saras historia och hur hon kämpar för att behålla sin far samt sin farfars livsverk, och hur hon kämpar för de som är allra mest utsatta. Detta är en historia som handlar om att ha mod att följa sin passion, om hopp, och om oväntade möten. Boken får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

5

Pojkens kropp var så liten och nätt, ändå brände det i låren och sved i halsen på Sara när hon fortsatte genom gränserna. Väl framme vid dörren till bageriet stannade hon. Han kunde inte stå upprätt själv, det förstod hon, men hon behövde gå armarna fria för att kunna gå upp nyckeln och låsa upp dörren. Alldeles villrådig blev hon stående med pojken i famnen. Hon övervägde att vädja till någon förbipasserande att hålla honom en stund, men hon visste inte vad hon skulle säga och ville inte vara till för mycket besvär. När pojken stönade lågt tog hon dock mod till sig och tilltalade en dam som kom gående. 

"Jag ber verkligen om ursäkt, men skulle ni kunna hjälpa mig att hålla honom ett ögonblick medan jag låser upp?"

Damen slog ner blicken och skyndade på stegen, utan att se sig om. Måhända var hon rädd att bli smittad av vad det än var som var fel med honom, tänkte Sara och insåg strax att det verkade vara en allmän oro. Ingen av de förbipasserande ville stanna för att hjälpa till, snarare tog de omvägar runt dem. 

Oron brände i bröstet och hon ville skrika att han inte var sjuk, inte bar på någon smitta utan bara var stelfrusen, men precis när hon tänkte ge upp hördes en röst bakom henne. 

"Behöver ni assistans, fröken?" 

Lättnaden var så stor att hon knappt noterade vem mannen var, hann endast uppfatta en hög hatt och en mörk rock. 

"Tackar allra ödmjukast", fick hon ur sig. "Om ni kunde vara så snäll att hålla honom en stund medan jag öppnar dörren?"

Mannen tog genast tag under pojkens armar och höll honom. Sara fick äntligen tag på nyckeln, låste upp och öppnade på vid gavel. 

"Den här vägen."

Baksidetext;

JULEN 1858

Snön faller över Gamla stans kullersten s gränser, Stortorget doftar av vörtbröd och hela Stockholm förbereder sig för högtiden. Men mitt i ballt det vackra kämpar bagardottern Sara för att rädda sitt bageri och sin framtid. 

När konstnärinnan Aurora flyttar in några portar bort, efter att ha lämnat ett ovälkommet frieri bakom sig, förändras något. Aurora söker liksom Sara frihet att följa sin passion och en oväntad vänskap uppstår. Snart får de sällskap av journalisten Vicktor som måste ta beslut om han ska våga utmana sin karriär i jakten på sanningen, eller fortsätta på den trygga bana han påbörjat. 

När ljusen tänds är en roman om mod, drömmar och vänskap som uppstår där man minst snar det. Och hur ett litet ljus av hopp kan förändra allt, bara vi låter det brinna. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina