Rämmengården

måndag 9 februari 2026

Frost i trädgårds kaféet

"Frost i trädgårds kaféet" av Jenny Clevström utgiven av Louise Bäckelin förlag. Bokrecension; Vi får återigen knyta kontakt med Pommie och alla de andra på Äppelgården. Nu förbereder man både för att ordna en mysig julmarknad, samtidigt som man har som mål att sälja fyratusen amarylis. Samtidigt ska Pommie färdigställa en bakbok tillsammans med en fotograf som tar fina bilder men är alltför tidsoptimisk. Nytillskottet, labradoren Bella är dräktig och valpar väntas innom kort. Pommie fyra år gamla brorson måste bo hos dem tillfälligt. Pommie älskar att ta hand om den lilla pojken med sina härliga och spännande kommentarer, även om sömnen kan bli lite lidande ibland. Ja, livet kunde ha varit helt underbart om inte Frank plötsligt börjat bete sig konstigt. Att han helt plötsligt börjar använda en helt ny parfym och hans hemlighetsmakeri, får henne att tvivla på deras relation. Även Pommies syster Rosa verkar dölja något och dessutom upptäcker man att det fattas pengar på kaféet. Kan det vara det senaste tillskottet på Äppelgården som är den skyldiga? Även hon beter sig märkligt. Vad pågår i hennes familj egentligen? Och vem är det som lämnar godis papper i snön? Pommie har mitt i allt arbete mycket att fundera över. Vad pågår egentligen? Ska hon få den jul som hon längtar efter och ser fram emot?

Detta är den fjärde och fristående delen i serien om Pommie och jag har även läst de tre föregående delarna i serien. Alla böcker i denna serien är väldigt läsvärda. Den här boken andas äkta julkänsla. Det bjuds både på pepparkaksbak och snö som faller och annat mys som hör julen till. Jag gillar verkligen Jennys sätt att skriva. Hennes miljöbeskrivningar är ljuvliga vilket gör att man gärna vill vara där på plats i hennes historia. Jag kan nästan känna dofterna av det hon bakar till sina bilder och jag kan se framför mig hur de sitter i Äppelgårdens kök tillsammans och samtalar medan de äter beouf bourguignon. Jag gillar att följa med Pommie och alla andra på Äppelgården i deras förberedelser inför julen och arbetet på handelsträdgården. Samtidigt får vi följa Pommes tankar och känslor på ett fint sätt och allt hon har att fundera på. Alla karaktärerna är mysiga och lille Tom och labradoren Bella är favoriter. När jag läst ut det sista kapitlet känner jag att allt ordnade sig fint på slutet. Jag hoppas verkligen att detta inte är sista delen om Pommie och de andra, för jag återvänder mer än gärna till den lilla handelsträdgården på Österlen. Boken får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 7, SÖNDAG 3 DECEMBER

Familjemiddag

DE GULA LÖKARNA formade lekfulla öar i den mustiga skyn när Pommie rörde om i gjutjärnsgrytan. Hungrigt sög hon i sig ångorna. Efter en dag med så mycket jobb att hon mest fått i sig kaffe och sött skulle det bli underbart med riktig mat och hon tackade sig själv för den beuf bourguignon hon lagat till tidigare under veckan. Högreven som dragit länge i vinet puffa de upp riktig väldigt och grytan var praktisk att ha till hands när de var så många till bords. Kanske skedde måltiden aningens för sent för att vara idealisk för de minsta, men det hade tagit tid att stänga, och alldeles strax var potatisen klar.

"Hjälp mina fötter", sa Claudia som satt på kökssoffan med Juliette vid bröstet. " Och du har kanske ont i öronen?" Hennes blick var full av känsla när hon lurade upp ansiktet mot Vojtek som haft hand om barnen hela dagen.

"Lite." Vojtek kupade handen över ena örat med en min av att vilja skydda det. "Tom pratar snabbt och mycket. "

Marcia hade hållit en kurs för utländska studenter, så hans barnvaktande hade även inkluderat Tom. Vojtek log sitt sneda leende, som kom allt oftare numera. Pommie mindes hur sällsynt det hade varit när de först träffades. Som att fånga en regnbåge. Numera banade det sin väg utan samma ansträngning.

"Tom rör sig över ett brett spann av ämnen med snabba och oväntade vändningar", sa Pommie medan hon makade på en hyacint för att komma åt att tända ljuset i adventstaken. Hon kunde ana att det inte var helt lätt att hänga med i pojkens många samtalsämnen om man inte hade svenska som modersmål. Han var som en stavhoppare som yviga svingade sig från en kunskapstuva till en annan.

" I ljusets hastighet... ", inflikade Claudia och skrattade. Rymden var hans favoritämne.

Pommie lät blicken svepa över sin utökade familj. Där fanns Tom och Lucia som lekte med bilar på golvet, Claudia och Vojtek, och så hennes pappa som var inbegripen i ett samtal vid kökssoffan med Rosa och Maja. Karin satt böjd över sin telefon en bit bort. Familjemiddag på Äppelgården första advent efter stängning hade blivit en tradition. De såg alla rödblossiga ut. Som om de just kommit in i fjällstugan efter en dag i skidbacken trots att det i själva verket rört sig om en dag med en massiv mängd kunder. Kanske också att en gnutta av det röda kom från glöggen som Frank nyss serverat och värmen från öppna spisen. Hon drog lite i din stickade tröja för att fläkta in luft.

Baksidetext;

Julen nalkas på Äppelgården och för Pommie och Frank är julbestyren intensiva. Ska de lyckas sälja fyratusen amarylis och anordna en julmarknad samtidigt som de ska slutföra en bakbok tillsammans med en tidsoptimistisk fotograf.

Med nytillskottet Bella, deras dräktiga labrador som troget följer dem i hasorna, och en fyraårig brorson som tillfälligt flyttar in, får livet ännu mera färg, fast på bekostnad av sömnkontot.

Men Frank beter sig märkligt vilket får Pommie att tvivla på deras relation och även systern Rosa har hemligheter. Dessutom saknas det pengar på kaféet. Även om det inte känns rätt går misstankarna till Vibeke, deras unga nyanställda på kaféet. Varför beter hon sig så underligt och vad pågår egentligen i hennes familj?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

tisdag 3 februari 2026

Bokhandeln under körsbärsträden

"Bokhandeln under körsbärsträden" av Takuya Asakura utgiven av HarperCollins förlag. Bokrecension; Boken handlar om en mycket speciell bokhandel som bara vissa utvalda kan besöka. Bokhandeln visar sig dessutom bara när körsbärsträden blommar. Sakura väntar tillsammans med sin kloka katt Kobako, på de själar som behöver extra tröst. Man kan bara komma till denna speciella plats om besökaren och bokhandelns ägare, Sakura läser samma stycke och ur samma speciella bok samtidigt. Då byggs en bro mellan vår värld och deras. Boken som de måste läsa ur samtidigt, är en bok som betyder mycket för gästen under dens liv. Sakura och Kobako hjälper sina gäster att konfrontera det som gör ont, och det som behöver läkas. Vi får träffa några personer som besöker bokhandeln och de reder ut sina minnen, för att på så sätt leda dem mot förståelse och försoning med sitt förflutna. Vi får lära känna Mio, som nyligen förlorat sin mamma, Den före detta lokföraren Shingo, tvillingsystrarna Kaho och Shiho samt Kozue som söker sina rötter. Med hjälp av litteraturens kraft finner de en väg ur sorgen och får förnyat hopp.

Jag kan bara beskriva denna bok som vacker. Både på utsidan, med det fina bokomslaget tillika insidan. Jag har läst en bok av en japansk författare förut och den var verkligen speciell, men väldigt fin. Denna boken tyckte jag ännu bättre om och jag kan verkligen förstå att författaren vunnit priser för sina böcker i Japan. Jag läser gärna mer av författaren och hoppas fler böcker ges ut på svenska. Jag kan varmt rekommera den här ljuvliga bok om man vill läsa något annorlunda. Boken var väldigt lätt att komma in i och var svår att lägga ifrån sig. Jag gillar verkligen hur författaren kombinerar de böcker som betyder något för gästen, till deras historia och till det trauma som behöver läkas. Detta är första gången någon av författarens böcker ges ut på svenska. Jag bara älskade den här boken så mycket och jag njöt av att läsa den. Jag älskade författarens språk och hur han målar upp sina karaktärer och miljöbeskrivningar. Boken passar bra som bokcirkelbok, för det är en bok som väcker tankar och känslor hos mig som läsare. Dessutom är frågorna redan förberedda längst bak i boken. Boken blir en favorit och får en speciell plats på bloggen. Läs den!!! Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Utan att inse det slöt Mio ögonen och suckade djupt. Jag önskar att jag kunde höra hennes röst igen när hon läste den här boken. Jag kan inte föreställa mig hur det måste ha kännts för henne, att ta hand om oss medan hon signade under bördan av en skuld som inte ens var hennes. Hur kunde hon vara så stark efter att ha förlorat sin man på ett sådant sätt? Mio önskade att hon kunnat få svar på sina frågor, om så bara några av dem. Det fanns så mycket hon velat fråga mamman.

Inte bara det - jag önskar att jag kunnat prata med dig om mitt liv. Uppriktigt sagt finns det mycket jag fortfarande är osäker på och rädd för. Jag vet inte hur länge mitt jobb eller min manga serie kommer att finnas kvar. Jag försöker undvika sociala medier, men att döma av mina vänners reaktioner har jag förstått att många vänt sig mot mig efter "plagiat"- skandalen. Ärligt talat är jag skräckslagen. Till skillnad från Yoshihiro har jag ingen familj, och det finns stunder då det får mig att känna mig ensam och orolig inför framtiden. Jag önskar att jag kunde prata med dig om sådana saker. Det så mycket mer jag vill säga till dig...

Det var då det hände. Det kändes som om någon ropade hennes namn, och Mio slog upp ögonen. När hon såg sig omkring upptäckte hon att gångstigen låg helt öde. Hon sätt ensam kvar under körsbärsträden, som om hela världen hade övergett henne. Till och med ljuset verkade annorlunda, kanske för att det hunnit bli kväll. Trots att himlen fortfarande var blå kunde hon se att solen stod lågt.

Baksidetext;

Tillsammans med sin kloka katt Kobako väntar Sakura på själar i behov av tröst och läkning. Deras bokhandel visar sig bara under den flyktiga körsbärsblommningen, och den lugnande doften av nybryggt kaffe hjälper de sina gäster att konfrontera det som gör ont.

Till bokhandeln kommer mangateknaren Mio, som förlorat sin mamma, den före detta lokföraren Shingo, tvillingsystrarna Kaho och Shingo, samt Kommer, som alla söker efter sina rötter. Alla har de förts dit av en bok som bygger en bro mellan då och nu- en berättelse som leder dem mot förståelse och försoning.

Med hjälp av litteraturens kraft finner de en väg ur sorgen och förnyat hopp.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Läs också min recension av "Hur mår

Fröken Fukura" här

tisdag 18 november 2025

En grön jul i växthotellet

"En grön jul i växthotellet" av Avanna Larsson utgiven av Gyldendal Astra förlag. Bokrecension; Linnéa driver numera ett växthotell i sin lägenhet på söder i Stockholm. Linnéa ser fram emot en mysig jul tillsammans med sin mamma och pojkvännen Zacharias, som ska komma hem från sin tid med dottern Hanna i Los Angeles. Men saker ändras snabbt då mammans Alzheimer utvecklas snabbare än hon trott. Pojkvännen Zacharias råkar ut för en olycka, och tar med sin dotter hem till Sverige. Linnea och Hanna blir snabbt ovänner och dessutom dyker hennes pappa upp som hon knappt känner, för att de ska fira jul tillsammans. Dessutom har han med två busiga småsyskon som hon aldrig träffat. Människor som ska åka bort över julen eller har en julgran som stressar deras älskade växter, dyker upp för att lämna in sina växter på hotellet. Snart är hennes lägenhet återigen full med olika sorters växter. Samtidigt som allt är kaos runt omkring Linnéa, fortsätter hon att baka och leverera sina bakverk till handelsträdgården, som går åt fortare än hon hinner baka. Ja, julen ser ut att gå åt skogen detta året, men så får Linnéa en idé om hur hon ska rädda den. Hur det går? Läs boken så får ni se!

Detta är andra delen om Linnéa och hennes växthotell. Jag har läst och recenserat den första delen i serien. Jag älskar verkligen att läsa böckerna om Linnéa och hennes växthotell. När jag såg att författaren skulle ge ut en del två så ville jag genast läsa. Avannas böcker är så roliga! Vill ni läsa något lättsmält och roligt får ni inte missa denna bokserie. Det är så roligt att läsa om Linnéas alla möjliga tillika omöjliga sätt att ta hand om hotellets växter. Linnéa råkar ut för dråpliga händelser, som bara någon med riktgt stor otur kan råka ut för, vilket bjuder på en hel del skratt från mig som läsare. Linneas julförberedelser sprider också en mysig julkänsla, och jag hade gärna velat vara med och firat jul med Linnéa och de andra karaktärerna i boken. Samtidigt har den ett lite allvarligare inslag om hur det kan vara att vara angörig till någon som har alzheimers. Hur svårt det kan vara när den älskade anhöriga försvinner bit för bit. Jag uppskattar också det fina bokomslaget. Jag älskar Avannas karaktärer och hennes humoristiska ton. Denna boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Med huvudet snurrande av tankar på hennes mamma gick Linnéa inte genom porten hemma hos sig med tunga steg. Vid den allmänna anslagstavlan för de boende stod en plastgran med tjockt glitter och röda kulor och på anslagstavlan satt det två lappar.

Den ena var en variant på den som sattes upp varje år - om allas ansvar. Dels att hålla entrén ren från grus och slask, dels att en sandlåda ställs ut vid trappuppgången 44 b och att det var allas ansvar att sanda de gemensamma gångbanorna för att undvika brutna ben på väg till tvättstugan eller förådsutrymmen. Det var även allas ansvar att hjälpa till med snöskottning - för allas trevnad och framkomlighet.

Den andra lappen hade rubriken Tråkiga nyheter. Linnéa funderade på att strunta i att läsa den. Den kändes som om det hade varit nog med tråkigheter för idag och hon visste inte om hon kunde ta in mer av den varan. Just som hon bestämt sig för att inte läsa den och vänt sig mot trappan öppnades ytterdörren som tillhörde Ullas lägenhet. Ulla var den allra första växthotellgästen Linnéa haft i somras. Eller mer korrekt - det var Ulla som satte växthotell bollen i rullning efter att Linnéa fått ansvaret för Ullas växter och som sedan tipsat en väninnas son om det hela. Linnea hade haft ihjäl Ullas novemberkaktus redan första dagen.

"Har du läst?" frågade Ulla och nickade mot anslagstavlan. "Vilka snåljåpar."

"Hmm, nej jag har inte läst." Linnéa satte ner kattburen på första trappsteget. Det kommer en doft av husmanskost från Ullas lägenhet blandat med något annat,något mer juligt. Kotletter och korinter kunde Linnéa fastslå efter några sniffningar. Linnéas morfar hade ofta bjudit på kotletter, brunsås och potatis. Något Linnéa aldrig hade vare sig lagat eller ätit i vuxen ålder. Det luktade på något sett hemma, tyckte Linnéa och kände att en del av all oro i kroppen lugnade sig något. Som en snuttefilt la sig i magen.

"Bostadsrättsföreningen drar in Luciafilan i år", muttrade Ulla och istället för att nicka mot anslagstavlan sköt hon trotsigt ut hakan. "Som om en burk med pepparkakor och Icas saftglögg är en så stor omkostnad!"

"Tja, brukar de inte ha lotteri också?" sa Linnéa fast hon visste inte riktigt varför hon "försvarade" beslutet. Hon hade aldrig gått på det där Luciafirandet i den gemensamma festlokalen som hörde till alla trappuppgångar.

Baksidetext;

Granen står (inte) grön och gran i stugan

Allt Linnéa önskar sig är en lugn jul med mamma, pojkvännen Zacharias och givetvis katten Bellman. Men växthotellet som hon drivit under sommaren - och som hon trott gått i vinteride - våldgästas återigen av stressade orkidéer och växter i allt annat än smakfulla julfärger.

Linnéas snåriga privatliv utmanar också julfriden. Borta i Los Angeles råkar Zacharias ut för en olycka och mammans Alzheimer utvecklar sig snabbare än väntat. Och som grädde på moset dyker Linnéas frigjorda pappa upp med din nya familj...och sitt frigjorda sätt. Prognos för Linnéas jul: stökigare än någonsin.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Läs gärna min recension av "Två rum och ett

växthotell" här

tisdag 28 oktober 2025

Goode girls på Marple Lane

"Goode girls på Marple Lane" av Jacqueline Firkins utgiven av Harper Collins förlag. Bokrecension; Vi får följa Cameron som studerar till veterinär. Hon är på väg att ge upp drömmen om att bli veterinär. Hon är ganska ensam där hon bor och möter bara de andra hyresgästerna i huset ibland. En dag får hon ett samtal från en räddningsorganisation. De vill att Cameron ska ta hand om en vanvårdad golden retriver tik. Den stackars hunden är gravt överviktig och kan inte ens gå. Cameron tvekar men när hon möter blicken på den vanvårdade tiken kan hon inte säga nej. Det blir kärlek vid första ögonkastet. Nu börjar den långa rehabiliteringen för att få hunden i form igen. Till hjälp får Cameron grannen Everett som hon snart börjar få oväntade känslor för. Aggie har en förmåga att dra till sig människor som bryr sig om henne. Snart börjar de umgås med fler av våningens invånare. Cameron startar också ett Tiktok-konto för att dokumentera Aggies tillfrisknande, kontot blir snabbt viralt. Men Camerons ekonomi är skral och hon kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Everett hjälper henne med kontot och snart haglar sammarbetena in. Men är Everetts hjälp helt och hållet osjälviskt?

Wow, detta är en riktig feelgood pärla i min smak. Boken fångar mig från första sidan och ända in i slutet. Jag älskar att följa Cameron och Aggie och Aggies väg till att må bättre. Denna historia berör mig så mycket. Det är fantastiskt att få följa den fina tiken och hur hon gör olika framsteg. Små steg i början men kliven blir allt större. Det är hjärtevärmande att se hur Cameron och Aggie får fler och fler nya vänner och att allt blir till det bättre. Samtidigt uppskattar jag den fina kärlekshistorian som utvecklar sig mellan Cameron och Everett. Denna boken passade mig bra att läsa nu när man bara vill läsa något mysigt och lättsmält under en varm och gosig filt, medan höstmörkret lägrar sig utanför fönstret. Detta är en bok som handlar om att våga öppna sitt hjärta på nytt efter att det har blivit sårat, och om att gå utanför sin comfort zone. Den här berättelsen lämnar mig med en varm känsla i hjärtat. Jag gillar även det mysiga bokomslaget. Missa inte denna underbara feelgood roman. Jag läser gärna mer av författaren, för jag tror att jag fått ännu en favorit författare. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Everett måste tillbaka till jobbet eftersom han har ett möte om ett nytt konto som han ska ta hand om, en resturangkedja med veganmat med ett dussing restauranger i New York och de närliggande staterna, men först hjälper han mig att få in Aggie och hennes saker i lägenheten, där vi lägger hennes hundbädd bredvid min säng och täcker den med en filt inhandlad på loppis ifall det skulle ske en olycka. Jag har inga stora planer för kvällen. Vi ska inte försöka ställa henne mot matlådan eller rasta henne. Jag vill bara att hon ska vänja sig vid mig och platsen och vad som ska bli våra nya rutiner.

När jag följer med Everett till dörren vänder han sig till mig och jag kan inte låta bli att brista ut i skratt. Han är helt täckt av hundhår. Jag kommer ihåg det här med Marmie. På många vis var hon den enklaste hunden i världen. Hon var inte krävande, aggresiv eller territoriell, hon skällde inte hela tiden, var inte särskilt olydig och behövde inte ständig uppmärksamhet eller aktivitet. Men hon tappade mycket hår, det gjorde hon verkligen.

"Ursäkta." Jag plockar bort några hårstrån från Everetts fina randiga tröja. "Men du borde verkligen fråga innan du går ut härifrån med halva min hund."

Ett brett och strålande leende sprider sig över hans ansikte och han hjälper mig att borsta bort håret.

"Jag gillar hur du säger min hund", förklarar han.

Jag kastar en blick över axeln på Aggie, som sitter i sin hundbädd och tittar på mig, men jag kan inte avgöra på hennes min om hon agerar förkläde eller om hon bara är en nyfiken åskådare. Hur som helst, när jag vänder mig om mot Everett igen, ler han precis som jag.

"Jag gillar det också", säger jag. "Och tack än en gång. För allt. Skjutsen. Hjälpen. Axeln att gråta ut mot. Jag vet inte hur jag skulle ha klarat det här utan dig.".

Han blir lite skum på ett sätt som redan börjar kännas bekant. Det rycker i axlarna och i mungiporna. Han byter ställning. Fingrar nervöst på något.

Baksidetext;

Vem kan stå emot en hund som stjäl ens hjärta?

Cameron Goode är på väg att ge upp sin dröm som veterinär när en räddningsorganisation hör av sig: den försummade golden retrivertiken Aggie är i desperat behov av hjälp. Cameron tvekar först, men när hon möter hundens bedjande blick händer något inom henne.

Cameron tar med Aggie hem, och snart förbättras hundens hälsotillstånd avsevärt. Cameron dokumenterar Aggies tillfrisknande och skapar ett Tiktok-konto, som snart blir viralt. Innan hon vet ordet av har hon öppnat sitt hem för en hel massa människor- och alldeles särskilt en viss Everett, killen i lägenheten intill som släppt allt för att hjälpa henne med Aggie.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

söndag 26 oktober 2025

En nystart till jul

"En nystart till jul" av Sarah Morgan utgiven av Harper Collins förlag. Bokrecension; Imogen älskar sitt jobb som eventfixare. Men hon döljer sin verkliga situation bakom en fasad av lögner. Julen står för dörren och medan alla andra arbetskamrater firar jul med sina nära och kära är hon helt ensam. Hon har därför fabulerat fram pojkvän, en stor familj på landet och en hund som hon inte har. På hennes skrivbord på arbetet står det bilder på för henne några totala främlingar. Men när arbetskamraterna börjar ställa närgångna frågor beslutar hon sig för att göra sig av med några av orosmomenten. Under en stressfyld kväll med tre olika event blir hon kallad till sjukhuset. Hennes mamma är full och har ramlat. Men mamman vill inte ha henne där. Hennes sårande ord får Imogens hela värld att rasa. När Imogen återvänder till arbetet följande dag blir hon inkallad till sin chef. Imogens chef vill att hon ska ta ut lite ledighet över julen. Men vad ska Imogen göra helt ensam? Hon hade gärna arbetat istället. Hon blir erbjuden att låna en stuga av en av sina kunder och hon beger sig iväg ut på landet. Men det som skulle bli en lugn vistelse på landet blir allt annat än det. Det blir istället en helg fylld av överraskningar.

Det blir ingen jul utan en mysig lässtund med en bok med jultema av Sarah Morgan. Varje jul släpper hon en ny mysig julbok som förgyller läsares tillvaro runt om i världen. Jag ser varje år fram emot dessa julpärlor av författaren. Denna bok är inget undantag. I denna boken får vi följa den högpresterande eventfixaren Imogen som inte har en så bra relation med sin mamma. Det gör lite ont i mitt hjärta, när jag läser om huvudpersonens uppväxt. Inget barn ska få ta hand om en mamma som klart och tydligt visar att hon inte älskar en. Imogens historia som barn berör mig på djupet. Jag gillar verkligen storyn i den här boken och hur den utvecklas, och jag älskar verkligen författarens fina och målande miljöbeskrivningar. Hon målar upp en så mysig och varm julkänsla som man gärna skulle vilja vara en del av. Glittrande snöfall över idylliskt landskap, mysiga djur, skrattande barn, doften av god mat. En underbar julromans förhöjer också julstämningen. Jag älskar också alla mysiga karaktärer i boken, allt från gulliga husdjur, busiga barn och alla de andra spännande karaktärerna i boken. Boken lämnar mig med en varm och lycklig känsla inombords. Denna fina julroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Imogen

Årets snärjigaste dag hittills hade grytt. Imogen hade tre olika evenemang på olika klockslag i olika delar av London. Inte idealiskt, men ibland blev det så. Kunder var inte alltid flexibla med sina datum och hon var den som måste få allt att fungera. Schemat hade krävt omsorgsfull planering för att hon skulle kunna närvara vid varje event och även när hon inte var fysiskt närvarande måste hon vara kontaktbar för kunden. Erfarenheten hade lärt henne att de förmodligen skulle behöva henne. Sådant var livet. Och det var hennes jobb att lösa eventuella problem.

Men Imogen var inte orolig. Hon var förberedd på alla möjliga eventualiteter och hade stött på nödsituationer av många slag i sin karriär. Mest minnesvärd var incidenten med huvudtalaren på en farmaceutisk konferens. Han hade fått en hjärtinfarkt på scenen. Imogen hade hittat en defibrillator, slitit upp hans designskjorta och levererat tvåhundra joule som förde honom tillbaka till livet. Det hade varit en chockartad upplevelse för dem båda (och för publiken som applåderat så att taket lyfte), för sådant hände betydligt mer sällan än på sjukhusserierna på tv fick en att tro. Imogen hade sedan eskorterat honom till ambulansen samtidigt som hon fick fatt på en annan person som kunde hålla inledningsanförandet. Trots all dramatik hade evenemanget blivit en succé. Företaget hade varit hennes kund sedan dess och vd:n skickade en överdådig julklapp varje år.

Sedan var det den gången då en brand brutit ut i köket på ett hotell en timme innan styrelsen för ett ledande investmentbank skulle hålla en festlig lunch där. Imogen hade med hjälp av sina många kontakter lyckats producera en fyrarätterslunch som skulle ha anstått kungafamiljen.

Hon hade hållit i ett event på en djurpark (på kundens begäran) där en av deltagarna hade druckit för mycket och försökt klättra in till pingvinerna.

Och så var det alla mindre katastrofer. Hon hade råkat ut för trasiga klackar (en butik i Knightsbridge hade skickat ett par skor med kurir), onda halsar (halstabletter), borttappade anteckningar (hon insisterade på att kunderna gav henne kopior på alla presentationer), apokalyptiskt väder (hon hade flyttat ett evenemang inomhus med mindre än två timmars varsel). Listan var ändlös. Men Imogen var säker på att hon kunde hantera alla problem hon ställdes inför. Hon tyckte om utmaningar. Hon tyckte om att bevisa för sig själv och för andra att hon klarade vad som helst. Kom an bara.

Det var hennes jobb och hon var bra på det. Inte bara bra. Den bästa.

Baksidetext;

Imogen är marknadsföringproffset som aldrig säger nej. Vad ingen vet är att hon begraver sig i jobb för att undvika sådant som känns jobbigt, som julen till exempel. När hon plötsligt står inför en påtvingad ledighet trillar en oväntad inbjudan in. Imogens färgstarka kund Dorothy erbjuder henne att tillbringa julhelgen i hennes gäststuga i Cotswolds.

Med halmtak och sprakande brasa i den öppna spisen är Holly Cottage som hämtad ur en julfilm och Imogen vänjer sig snabbt vid detvidyllidka stuglivet. Men lugn och ro är det inte tal om, istället får hon en helg full av överraskningar, familjeliv livsavgörande möten - och en dos julromantik som hon aldrig hade räknat med.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

söndag 12 oktober 2025

Kroknoshäxorna- Skördefest och demoner

"Kroknoshäxorna-Skördefest och demoner" av Sarah Somehagen illustratör Tord Sandström Fahlström, utgiven av Ravenheart förlag. Bokrecension; Denna bok utspelas på Öland. Vi får lära känna huvudpersonen Lili och hennes syster Tania. Båda två är häxor och har ärvt sina krafter från den första häxan som bosatte sig på Öland - Stina Kroknos. Lili lever ett stillsamt häxliv i sin lilla mysiga stuga, medan systerns liv tillsammans med sina två barn är lite mer kaosartat. Det är nu meningen att Lili ska träffa den man med det rätta blodet för att föra vidare sitt häxarv. Dock får Lili och Tania inga klara besked vilken av männen som de stöter på som är den rätta. Av en slump träffar Lili en man som är polis. Adam kastas nu in i deras värld av besvärjelser och demoner, samtidigt som de båda systrarna dras in i en fejd mellan två häxfamiljer från Gotland. Den ena familjen jagar en häxa som befinner sig på flykt, och de hotar att bränna ner hela Öland om de inte hittar henne. De planerar att utföra sina planer på den stora skördefesten. Ska Lili, hennes syster och de andra häxorna på ön lyckas stoppa de onda häxorna från att lyckas med sina planer?

Wow vilken underbar debutroman! Detta är en bok i fantasygenren. Författaren har verkligen lyckats skriva något som jag tycker är utöver det vanliga. Jag älskar allt med den här boken. Miljöbeskrivningarna är perfekta, och jag älskar varje liten detalj om Lili och de andra häxornas liv. Jag tycker att boken har en hög konstnärlighet med alla små detaljerna kring både miljön och karaktärerna som berikar historien. Jag gillar verkligen storyn och tanken på att häxor lever och verkar mitt ibland oss. Jag skulle verkligen vilja vara en del av Lilis häxfamilj och bo i hennes lilla mysiga stuga. Författaren lyckas också fånga den där höstiga känslan som ramar in berättelsen så bra. Jag gillar även det spännande persongalleriet, men min favorit är så klart Lili. Denna boken har verkligen gett mig mersmak och jag längtar redan till nästa del i serien. Jag älskar också det fina omslaget, som verkligen inbjuder till läsning och bidrar till en mysig lässtund. Boken blir en av mina favoriter som får en särskild plats på bloggen och i mitt hjärta. Har ni inte läst den ännu så tycker jag att ni ska göra det nu. Ni får inte missa den. Den är så bra! Denna underbara fantacyroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 10

En bris drog förbi Kroknos-stugans trädgård och fick sidorna i pocketboken att fladdrade ilsket i Lilis grepp. Hon drog yllekoftan tätare om kroppen och tog en klunk te för att värma sig.

Det var ännu en solig dag på Öland, men nu gick det inte längre att missta sig på att hösten hade kommit. Skuggorna blev allt längre om dagarna och vindarna hade fått en bitit underton.

Efter incidenten i David Larssons hus hade hon inte haft någon lust att lämna stugan. I två dagar hade hon inte gjort något annat än att dricka hinkvis med te, påta i trädgården och läsa romantiska böcker. Fast i ärlighetens namn hade hon börjat tappa suget efter romantik, både fiktiv och i verkligheten, efter sammandrabbningen med David. Hans äcklade blick var fortfarande fastspänd på näthinnan.

Den här morgonen hade hon vaknat till strålande solsken och Lous höga spinnande i örat, och för första gången sedan måndagen hade hon kännt sig pigg igen. Lite mer som sig själv. Blåmärket på kinden hade äntligen försvunnit efter att ha behandlats med omslag gjort på hennes gammelmormors recept och håret hade efter otaliga tvättar slutat stinka.

Efter frukosten hade hon hoppat upp på den rostiga gamla damcykeln i metallisk blå färg som hennes mamma köpt när träningsboomen slog till på 80-talet. Hon hade cyklat bort till Bläsinge hamn, påhejad av den saltdoftande vinden, och stannat vid det lilla grönsaksståndet vid vägkanten där det såldes allt från ägg till honung och pumpor.

Till hennes lycka var bonden Lars-Ove på plats den här dagen. Han var en äldre man med vänliga ögon och ett skratt som var rosslig efter årtal av rökning. Tillsammans med honom kände Lili aldrig av blygheten som brukade ta över när hon var runt andra människor. Eftersom det var en lugn förmiddag hade de gott om tid att prata om både matlagning, odlingar, och den stundande skördefesten.

När Lili cyklade där i från var cykelkorgen full av ägg, sylt och en burk med wiskey-och pumpa marmelad som Lars-Ove hade propsat på att få bjuda på.

Nu satt hon på altanen med en mugg te I händerna. Energin hade sakta återkommit och när hon blickade ut över sin älskade trädgård fick hon en stark lust att ta vara på dagen. Humöret var på topp och hon borde göra det mesta av det.

"Jag kanske skulle unna mig en lunch i Färjestaden och ett besök hos mormor", sade hon högt för sig själv. Klockan hade hunnit bli efter tolv och hon kände att hungern var på ingång efter den långa cykelturen. Ytterligare en bris drog genom trädgården och rev i hennes hår, som om den ville mana på henne. Lili log och kom på fötter.

Baksidetext;

Lili lever ett stillsamt häxliv på Öland - till allt ställs på ända. Förrymda demoner, en häxa på flykt och den stora kärleken dyker upp på en och samma gång.

När skördefesten närmar sig kastas Lili och hennes kaosartate syster Tania in i ett virrvarr av besvärjelser, häxfejder och gammal rivalitet som hotar att sätta hela ön i brand.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

lördag 4 oktober 2025

✨ Advent är snart här ✨

Det är något alldeles speciellt med advent – när vi tänder ljusen, sänker tempot och låter värmen sprida sig i hemmet. Det är den där känslan av förväntan, stillhet och gemenskap som gör denna tid så unik. 💫

Hos Julgiganten hittar du många fina produkter som kan göra advent lite extra mysig – allt från vackra ljusstakar och stämningsfull belysning till dekorationer som förvandlar hemmet till en liten juldröm. 🎄🕯️

Så varför inte göra plats för lugn, glädje och lite extra magi i advent? ✨

❤️ Vad betyder advent för dig? Är det lugnet, ljusen eller gemenskapen?