onsdag 18 september 2024

Skuggreglerna

"Skuggreglerna" av Greta Boström utgiven av Raben&Sjögren. För barn 9-12 år. Bokrecension; Vi får lära känna Lo, som precis fått en ny häst. Alla tycker att gården där Lo:s familj bor på är som ett paradis, men är det verkligen det? För i den här familjen tycks Lo vara det svarta fåret. Något som hennes storasyster Leah verkar utnyttja till max. Hon blir avundsjuk när Lo får en plats i hopplaget, med sin nya hingst. Och hon gör allt för att Lo ska tacka nej till den. Redan första kvällen när Bagheera kommer börjar bekymren. Märkliga saker börjar hända. T ex tänds ljus i stallet, som inte borde kunna tändas. Men vem är det som lämnar spår efter sig och vem är det som gör punka på Los cykel och gör inbrott i hennes skåp i skolan? Om det inte är Leah, Vem kan det då vara? Och vad har hon gjort den nya killen i skolan egentligen? Kan alla skumma händelser till och med vara övernaturliga? Lo är tvungen att gräva i gårdens historia för att få reda på vad det egentligen är som pågår. 

Detta är en riktigt spännande nagelbitare. Det är en bok som är håller dig i ett fast grepp från början till slut. Vill ni läsa en riktigt bra hästbok, med övernaturliga inslag, får ni inte missa denna spännande berättelse. Jag tyckte dock att Los syster inte var så sympatisk. Jag tycker det är hemskt att hon är så avundsjuk på sin egen syster, så att hon gör vad som helst för att förstöra för henne. Föräldrarna behandlar inte Lo heller så bra, utan tar allt som oftast systerns parti, vilket gjorde mig ledsen. Dock fick Lo upprättelse i slutet på boken, vilket var bra. Författaren lyckas att få mig att känna sympati för huvudpersonen, och jag tyckte också att författaren lyckades med att kombinera vardaglivet, med de övernaturliga inslagen på ett bra sätt. Jag tycker också att författaren lyckas att få historien att kännas äkta och trovärdig. Denna spännande barnbok ger jag ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

5

Gruset knastrande under kängorna när jag närmade mig trädgårdens mörkgröna häck. Jag visste inte om Mauritz var där på lördagar. Men kanske var det med växter som med hästar, att de behövde kärlek oavsett dag i veckan. Dessutom kändes det som att Mauritz alltid var där. Som den böjda ryggen var en lika naturlig del av trädgården som trädens knotiga stammar. 

Det runda, parkliknsnde området tillhörde egentligen kommunen, precis som resten av Nyckelsund. När pappa tog över restaurangen för en massa år sedan fick han erbjudande om att hyra övervåningen också. Det skruttiga stallet kom på köpet. Vissa tycker att vi bodde i en sagovärld. Att den välskötta parken, näckrosdammen, hagarna och de pampiga husen såg ut som en reklam för en spa-weekend. För mig var det bara hemma. Jag hade alltid bott där och Mauritz hade alltid stått med sin kratta bland blad och grenar. 

Det gjorde han i dag också. Längst in i labyrinten kunde jag skymta det Silvervita, bakåtkammade håret. Han rörde sig ryckigt längs väggen av kala grenar. Om sommaren blev de till en tjock, grön mur som bildade gångar och återvändsgränder. När jag var liten hade jag sprungit vilse i den där labyrinten. Jag kommer fortfarande ihåg skräcken som växte för varje stängd passage som dök upp framför mina fötter. Rädslan att jag skulle vara fast i de gröna tunnlarna för alltid. 

Det var en fånig tanke, men då hade den varit verklig. Mauritz hade hittat mig där jag satt som en gråtande, hopkurad boll i en av återvändsgränderna. Likt en ängel stod han framför mig med det axellånga håret och de ljusblå ögonen. Utan ett ord hade han tagit min hand och lett mig till restaurangköket där pappa bullrade runt bland ångande kastruller. Men bara några veckor senare hade Mauritz skrikit åt mig när jag plockade blommor till midsommarstången på ängen utanför parken, trots att det var mamma som bett mig. Då såg han inte det minsta ut som en ängel.

Baksidestext;

Alla tycker att gården där LO bor ser ut som en sagovärld. De vackra husen, näckrosdammen och hagarna. Själv tycker Lo att det enda sagolika med hennes liv är denna hingsten Bagheera. 

Men redan samma kväll som han kommer till stallet börjar märkliga saker hända. Trasiga lampor som lyser och oförklarliga fotspår i snön. Är det någon där? Eller något? 

En som inte är lika glad för Bagheera är storasyster Leah. När konkurrensen i hopplaget hårdnar, ställs den redan såriga relationen på sin spets. Är det hon som gjort punkare på Los cykel och brutit sig in i hennes skåp i skolan? Vem kan det annars vara? 

För att förstå vad som händer börjar LO gräva i gårdens historia - en historia som visar sig vara mer brännande än hon någonsin kunnat ana. 


Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Författarintervju med Lill Viljesten

Denna författarintervju belyser Lill Viljesten, som jag inte läst någonting utav hittills. Men jag är väldigt sugen på att läsa något hon skrivit nu. Jag tycker det är spännande att lära känna nya författare. Gör inte ni? Tack Lill för att du ville delta i min intervju! 

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har gett ut tre stycken böcker. Har nu i augusti haft boksläpp på min roman Rock'n'roll-valsen. Sedan har jag tidigare givit ut två barnböcker, Kasper i Cappe Kartongs värld och Cappe Kartong räddar tomtens jul. De har en underton av återbruk, kartonger, askar och lådor som flyr till skogs undan all släng-hysterin. Jag har skrivit desto fler, som ligger och väntar att få bli redigerade. (ca: 13 st.)

2. Vem är Lill Viljesten? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Vem är Lill Viljesten? Jo, jag är en kreativ person. Redan som barn började jag skapa. Det blev också mitt självklara yrkesval, som formgivare/designer inom textil och mode. Numera lever jag pensionärsliv och allt vad det innehåller. Men jag fortsätter skapa konst-inspirerade kläder, främst använder jag återbruk av denim. Senast hade jag en utställning i augusti på Galleri Riddaren i Gamla stan i Stockholm. Använder även andra material, skinn, mocka, fuskpäls, tyger som jag hittar på olika loppisar och utförsäljningar.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Idén föddes efter att jag utsattes för en händelse i slutet av nittonhundraåttiotalet.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag började skriva på händelsen när jag var 43 år. Sedan har jag skrivit om manuset cirka 12 gånger. För att i år 2024 publicera Rock'n'roll-valsen.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Mycket bra. Många blir gripna av berättelsen och jag har flera som redan uttryckt hur svårt det är att sluta läsa. Som jag tolkar som en bladvändare. Nu är det så nyligen den kom ut så jag får vänta på fler reaktioner.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; De förändringar som skett, är att livet har gett mig nya och värdefulla vänskaper, som även de är inne i skrivandet.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Jag kan nog svara så här på den frågan. Ju mer jag skriver desto lättare finner jag mitt sätt att skriva. Jag skrev mina barnböcker först. För att sedan hoppa mellan olika manus när det gäller mina romanprojekt. Jag skriver om och redigerar otaliga gånger.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag har tre manus så gott som färdigskrivna. Det är en släktsaga som tar sin början på 1887 och fortsätter till våra dagar. Man får följa tre generationer. Innehållet handlar mycket om relationer mellan familjeförhållanden. Hur beteenden går i arv till familjemedlemmar, både subtila och mer synliga. Jag planerar att under kommande år ha boksläpp av dem.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Mina intressen är många. Förutom att jag utnyttjar min kreativa sida till fullo, heminredning, måla, textila tekniker, stickar och virkar, så är matlagning något jag gärna ägnar mig åt. Gillar att vistas i skogen och ta vara på allt vad den kan bidra med när det gäller ätbart.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Jag är pensionär. Men jag driver mitt förlag, Aktiebolaget Viljesten Text Bild Textil, som innefattar så gott som alla mina huvudsakliga intressen. 

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Läser en hel del. Främst gillar jag relationsromaner i alla former. Biografier. Historiska romaner. En och en annan bra deckare slinker igenom mellan varven.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Min dator följer mig där jag går. Skrivbordet, sängen, soffan, och även köksbordet. Det händer också att jag drar mig ut till ett kafé för att sitta och skriva. Kan även på promenaderna stanna till och skriva i telefon, en notis om en idé eller mening som dyker upp i huvudet. Har även förmånen att kunna åka utomlands flera månader i sträck och skriva. 

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Inga alls skulle jag säga. Men är mest produktiv och koncentrerad på förmiddagen fram till lunch.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Tipset skulle i så fall vara, skriv, strunta i hur det låter när du läser högt, man kan ändra på allt, inte bara en gång utan hur många gånger som helst. Jag fick ett råd en gång som jag gärna låter gå vidare. Skriv med stängd dörr (det vill säga, låt allt som flödar komma ut), och redigera sedan med öppen dörr.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Min plan är att skriva och ge ut mina böcker. Att kunna göra det förutsätter att jag får behålla min hälsa, det är min dröm.

16. Något citat du lever efter?

Svar; Gör alltid det du själv tycker är roligt. 

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Det finns många. Men någon jag själv läser med jämna mellanrum är Per Anders Fogelströms Stockholm Svit, Mina drömmars stad. 

Vilhelm Mobergs böcker. Moa Martinson.     


Tack Lill för att du ville delta i min intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Författarintervju med Cecilia Ström

Jag har intervjuat Cecilia Ström. Jag har inte läst något av författaren. Dock verkar hennes böcker jättespännande så jag blir väldigt sugen på att läsa dem. Tack Cecilia för att du ville delta i min intervju. 

Fotograf är Johan Ström

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har skrivit två deckare. Dold vrede kom ut 2023 och Mörka lögner som kommer ut i höst.

2. Vem är Cecilia Ström? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Jag är en fyrabarnsmamma med tentaklerna utfällda hela dygnet. Jag har 4 fantastiska barn, 3 vuxna och en liten på snart 10 år som jag försöker finnas där för i alla lägen. De, och deras vänner är alltid välkomna hem till oss och det finns alltid plats för en till vid matbordet. Snabbt har jag rott ihop en middag för 15 personer och jag är aldrig så lycklig som de stunderna. Jag träffade min man i de tidiga tonåren och vi blir bara tightare och tightare för varje år som går. Jag jobbar som skolbibliotekarie och är helt övertygad om att jag har världens bästa jobb. Jag får tillbringa mina arbetsdagar mitt i litteraturens centrum, där andras kreativa skrivande inspirerar inte bara mig, utan också alla låntagare.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Jag växte upp i Lapplandsfjällen och älskar den storslagna och vackra miljön där uppe. Tyvärr var min barndom inte fri från våld och även om det har gått bra för mig senare i livet, har jag dragits med frågan om varför det gjorde det för just mig när det inte gör det för alla som upplever det jag gjorde. Jag har alltid varit en skrivande och läsande person, många gånger var skrivandet ett sätt för mig att fly verkligheten och om jag kan bidra till att någon annan kan göra detsamma, oavsett anledning till att vilja göra det, är jag glad. Jag visste att jag ville skriva fram den vackra bygden så som jag ser den, men samtidigt visa hur karg och krävande den kan vara. Det handlar mycket om vilket perspektiv man tar. Det gäller inte bara mina miljöbeskrivningar utan också mina karaktärer. Om du är stark eller svag, offer eller bödel är inte alltid glasklart. Våld finns överallt och i många former. Det kan dyka upp plötsligt, vart som helst och när som helst. Ingen kan veta säkert hur det egentligen är hemma hos någon annan. Även om mina berättelser är fiktiva är det klart att mina egna erfarenheter finns där mellan raderna.

För mig gick det bra, men det gör det tyvärr inte för alla. Vad är det som gör att det går bra för en del, men inte alla? Det är bland annat den frågan som la grunden för mitt intresse av mänskliga relationer. Min förhoppning är att skapa en medvetenhet kring drivkraften bakom våldet i nära relationer. Det kan vara beroende, psykisk ohälsa, maktmissbruk eller ekonomiska drivkrafter. Jag vill lyfta vikten av att våga bryta normer, våga erkänna och bearbeta både fysisk och psykisk ohälsa, särskilt i miljöer präglade av machokultur. Mänskliga relationer är komplexa och det krävs mod att utmana destruktiva normer.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag var 44 år när den kom ut.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Bara bra. Det som överraskade mig en del var alla människor som ville prata med mig efter att ha läst Dold vrede. En del ville bara kolla om jag mådde bra (haha) en del ville berätta om deras erfarenheter av Kultsjödalen och Fatmomakke. Några har skrivit till mig, en del har ringt och alla samtal har varit så givande. Jag blir ödmjuk och väldigt tacksam för att de vill dela med sig till mig av deras läsupplevelse. Många har frågat när uppföljaren kommer, och det är med stor glädje som jag nu kan svara dem att den är snart här! Mörka lögner kommer i höst och jag väntar på att få ett preliminärt leveransdatum från förlaget vilken dag som helst. Men de har lovat att den ska vara tryckt och klar i god tid till julhandeln.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Eftersom jag alltid har skrivit har det inte förändrats särskilt mycket. Det som är nytt är väl att åka ut och sälja boken så ofta det bara går. Det är dock något som är väldigt kul, främst för alla dessa möten som jag uppskattar så mycket. Ger man sig bara tid att prata med varandra har man oftast någon koppling. Det är så roligt.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Ja det var det för mig. Många säger att det är bok två som är svår att skriva. För mig var det tvärtom. Jag visste inte hur Dold vrede skulle tas emot av ”Kultsjödalingarna” och det kändes viktigt att få fram hur tacksam jag är för att ha fått växa upp där, omgiven av fjäll och krokiga fjällbjörkar. Jag hoppas kunna bidra till att sätta Kultsjödalen på kartan. Vildmarksvägen är något som alla borde få uppleva minst en gång i livet. Det är så vackert, och att åka över kalfjället med fjällen bokstavligen i diket är en livsupplevelse.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Just nu håller jag på att fundera på den tredje fristående delen i serien. Jag har inte börjat skriva än, först måste historiens stora drag sätta sig i huvudet men det är på gång. Jag har tankar och det börjar klia i fingrarna…

9. Har du några andra intressen?

Svar; Min stora underbara familj, och mina vänner. Jag är aldrig så upptagen att jag inte tar mig tid att dricka både en och två koppar kaffe tillsammans med de som får mig att må bra.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Jag jobbar till vardags som skolbibliotekarie på Norsjö bibliotek. Jag har tveklöst världens bästa jobb och älskar att jag får vara i centrum av andras kreativitet och skrivande i mitt yrke.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag läser väldigt mycket. Dels för att hålla god kvalitet på mina tips till låntagare på biblioteket, men också för nöjes skull. Jag läser gärna deckare och thrillers (så klart) men också biografier och romaner som är mer mot feelbad än feelgood.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag är alltid redo att skicka mig själv ett sms om en förlupen mening från en förbipasserande, eller om ett möte, en plats eller en doft som fått mig att tänka på något särskilt. Jag skriver gärna på kvällen och natten när huset blivit tyst. I soffan med en filt och datorn i knäet.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Eftersom jag har en stor familj så funkar det inte med skrivrutiner. Jag har lärt mig skriva när jag har möjlighet och när det händer så går jag in i en bubbla och bara kör så fingrarna glöder.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Gör det bara. Tveka inte, försök inte komma på hela historien innan du börjar. Dina karaktärer kommer ändå inte göra som du hade tänkt ut innan. Det låter som en klyscha men det är faktiskt sant. En gång var jag så sur på Jonas Ahlquist för en sak som han gjorde att jag var tvungen att ta en veckas paus i skrivandet.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Min dröm är att fortsätta skriva och få andra människor att känna något. Det är så inspirerande att tänka på att mina statiska ord på ett papper kan få liv hos någon annan.

16. Något citat du lever efter?

Svar; Svår fråga, inte egentligen. Men jag har alltid tyckt om ”Keep calm and carry on”. Livet kan vara lite upp och ner för oss alla men om man behåller lugnet och kämpar på så brukar det mesta lösa sig så småningom.

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Om du, som jag, tycker om psykologiska och filosofiska frågor borde du absolut läsa "Brott och straff" av Fjodor Dostojevskij. Du behöver inte läsa hela klumpen, det räcker gott med den lättlästa varianten. Huvudpersonen, Raskolnikov, kämpar med sina inre demoner efter att ha begått ett mord, och handlar om moral, skuld och rättvisa. Boken utforskar hur komplexa mänskliga handlingar kan vara, och hur en persons inre kamp kan påverka hela deras existens.

Dold vrede:

Jonas  kommer till Fatmomakke med lång erfarenhet från grova brott och gängkriminalitet i Gävle. Hans bästa vän och kollega har skjutits till döds och hans flickvän har lämnat honom. Ändå blickar han ut över Marsfjället och känner hur utsikten ger honom hopp om att läka från sina sorger. Nytt hem, nytt jobb, en ny chans att börja om!

Jonas hinner inte njuta länge av den svindlande utsikten innan ett långt utdraget avgrundsvrål från en kvinna ekar i d¬algången. Kalla kårar skälver genom kroppen och med hjärtat i halsgropen springer Jonas mot kyrkogården där han möts av en makaber syn. Någon har grävt upp en grav och borrat ett järnspett genom kraniet på liket.

Gravskändningen följs av ytterligare ett mord och den annars så lugna dalgången skakas i sina grundvalar när hemligheter nystas upp.

Mörka lögner:

Boplundrare härjar i Stekenjokk på jakt efter sällsynta fågelägg, och polisen Jonas Ahlquist ansvarar tillsammans med Tove Norlin för bevakningen av fågelskyddsområdet. Tack vare lokalbefolkningen har de full kontroll över vilka som passerar och vilka som har tillstånd att vistas i området.

När en ensam kvinna som har sökt sig till Kultsjödalen hittas död i en myr på renskötaren Nils Nuttis renbetesmarker påbörjar Jonas utredningen. Ingen har anmält henne som saknad, och hon bär inga identifikationstecken. Vem är kvinnan, och varför har ingen efterlyst henne?

Jonas överlämnar motvilligt utredningen till Vilhelminapolisen och beger sig till Skelle­fteå för att tillfälligt förstärka avdelningen för grova brott. Där dras han in i en mordutredning som fångar hela världens uppmärksamhet. Vd:n för Europas största fabrik för litiumbatterier har brutalt mördats och upphängts till allmän beskådan på Erikslidsbron mitt under morgonrusningen. Trycket att hitta den skyldige är enormt, och Jonas och hans kollegor tvingas kämpa mot klockan när hemligheter och svek flätas samman. Ju närmare sanningen de kommer, desto mer uppenbart blir det att inget är som det först verkade.

Fotograf är Johan Ström

Tack Cecilia för att du ville delta i min 

intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

måndag 16 september 2024

Författarintervju med Elin Östberg

Denna författarintervjun handlar om Elin Östberg, som snart ger ut sin andra bok. Den kommer att släppas nu under hösten. Jag har hennes första bok här hemma och ser fram emot att läsa den. Tack Elin för att du ville delta i min intervju och tack för dina spännande svar. 

fotograf Sofia Svensson Hagnell
fotograf Sofia Svensson Hagnell
)1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har gett ut en bok "Linnéa och Heliangänget: Kristallstaven" hösten 2023 via Visto förlag. Den finns även som ljudbok inläst av Josefine Myrhill. 🏔🌲🐈

Nu kommer snart min nästa bok "Drakvännerna: Svartimus och Draksystrarna" via Visto förlag. Den är inskickad för sättning och kommer ut senare i höst om allt går som planerat. 🐲🐉✨

Boken om Linnéa har illustrationer från en akvarellmålning som Thorbjörn Wallentin har skapat.

Boken om Svartimus är illustrerad av Emma Billgren Söderström.

2. Vem är Elin Östberg? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Jag bor med min make och våra två pojkar 4 och 7 år i Mörsil i Jämtland. 

Jag är utbildad socionom och bibliotekarie.

Mina hobbies är att skriva, sjunga i kör, spela tvärflöjt och att vara ute i naturen. Vi har två Jämthundar. 

Jag besöker gärna södra Sverige för att träffa mina föräldrar, syskon och vänner där nere. Jag är född i Stockholm och uppvuxen i Småland och Skåne.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Jag ville tillägna en bok till min släkting Linnea som bor utomlands med sin mamma. Linnea var ofta sjuk som liten vilket Linnéa i min bok också är.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman? 

Svar; Jag var i trettioårsåldern när jag började skriva boken om Linnéa.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Många har tyckt om min bok och flera har visat intresse för uppföljaren eftersom "Linnéa och Heliangänget" är en trilogi. Boken har även varit med som boktips på nyhetsmorgon i TV4.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Jag tycker det är så roligt och viktigt att få vara kreativ och tycker det är jättekul att få vara ute och sälja boken på marknader och liknande. Det gör mig glad och tacksam när barnen säger att de tycker om min bok.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Det är jättespännande att skriva bok nummer två i Linnéatrilogin men det tog ett tag innan jag kom igång så jag ger ut en annan bok emellan Linnéaböckerna.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Boken som kommer ut i höst är en fantasyberättelse som utspelar sig på medeltiden. Den är skriven för 6-9 åringar och innehåller allt från riddare och stentroll till drakar.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Se ovan!

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Jag arbetar i ett skolkök. Det är ett intensivt och roligt arbete och det passar bra som kombination till det mer stillasittande skrivandet. I framtiden skulle jag vilja arbeta på bibliotek vilket jag också anser skulle passa mycket bra i kombination till mitt skrivande.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Just nu läser jag mest för mina barn men annars gillar jag allt från till fantasy, deckare och historiska romaner.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag sitter på kontoret hemma där vi har en extra stor skärm kopplad till datorn.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag funderar mycket på böckerna men skriver oftast på kvällarna när barnen har lagt sig.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Gå en skrivarkurs och gärna även en kurs som handlar om den genre du vill skriva om. Läs också mycket inom samma genre.

Jag har läst Litteraturvetenskap på Dalarna högskola och en jättetrevlig skrivarkurs med författare Malin Nord på Birka folkhögskola. Jag läser mycket barnböcker för mina barn och läser också en del barn- och ungdomsfantasy själv.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Jag vill förstås fortsätta att skriva och vill nå ut med mina berättelser till så många barn som möjligt. Drömmen är att även skriva fantasy för ungdomar och feelgood för vuxna.

16. Något citat du lever efter?

Svar; Just nu är det njut av dagen och gör det bästa av den. 

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Vad gäller fantasyserier för barn som inspirerat mig så är det Narnia och Harry Potter. Vad gäller barnboksklassiker i övrigt så är det t.ex. Lilla huset på prärien. Förstås har Astrid Lindgrens berättelser betytt mycket för mig under min uppväxt.


Tack Elin för att du ville delta i min intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Ödesnatt

"Ödesnatt" av Nora Roberts utgiven av Albert Bonnier förlag. Bokrecension; I denna avslutande delen får vi följa Branna O'Dwyer och Finbar Burke. Brannas butik Mörka häxan går över förväntan, och hon gläds också åt att se hur hennes vänner finner kärleken. På grund av att Fin är släkt med Chaban på långt håll, har hon lagt locket på de känslor hon har för honom. Hon har svårt att lita på att han i slutstriden kommer att stå på deras sida. Men trots det så älskar de varandra fortfarande. Branna och Fin har gjort allt för att undvika varandra, men nu går det inte längre och de kommer allt närmare varandra. Samtidigt som de måste komma på något sätt att förgöra den ondskefulla häxan. Hittills har de haft två strider mot honom och misslyckats. Chaban gör nu allt han kan för att komma åt dem och de måste hela tiden vara på sin vakt. Samtidigt som de lever sina vanliga liv och arbetar och umgås, måste de komma på en bra plan att förgöra honom för gott. För att kunna förgöra honom måste de ta reda på demonens namn, som står bakom Chabans krafter. De måste därför ta sig till den tid och plats då Chaban sålde sin själ till demonen. Ska de sex vännerna tillsammans med sina tre släktingar från det förflutna, äntligen lyckas förinta ondskan som hemsöker dem? 

Jag skulle också vilja kunna omge mig med magi som karaktärerna i denna boken! Detta är den tredje och avslutande delen som handlar om släkten O'Dwyer och deras kamp med att förgöra den onda häxan Chaban. Författaren lyckades med att förtrolla mig redan medan jag läste den första delen i serien, och när boken har tagit slut har jag längtat till nästa del. Jag har väntat på just att Branna och Finbar ska bli tillsammans, för de har varit kära sedan tonåren, och jag tycker verkligen att de passar för varandra. Jag gillar de målande miljöbeskrivningarna och de olika spännande karaktärerna, jag lärt känna i denna bokserie. Jag tycker också att inslagen är mysiga där de tillverkar egna tvålar, umgås, lagar mat, rider, tjafsar och mycket annat, tillför det lilla extra till historien. Alla de där vardagliga sakerna ni vet? Följ med in i en värld full av magi, kärlek och varm vänskap. Denna spännande bokserie får ni inte missa om ni gillar magiska inslag, kärlek och kampen mellan gott och ont. Jag läser gärna mer av författaren, och hoppas hon skriver på en liknande serie som denna. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 4 

Det smärtade honom att se på henne - så nära, men ändå lika avlägsen som Saturnus. Men det hjälpte honom att hålla modet uppe, mer än ingefärskakorna. Att se hennes ansikte, höra hennes röst, känna hennes doft, den som bara var hennes, bland alla de andra dofterna som fyllde luften i hennes verkstad. 

Han hade provat allt han kunde på för att sluta älska henne. Han hade påmint sig om att hon hade lämnat honom, förskjutits honom. Han hade varit med andra kvinnor, försökt fylla det avgrundsdjupa hål som hon efterlämnat med andra kroppar, andra röster och annan skönhet. 

Han hade lämnat sitt hem, ofta flera månader i taget, bara för att ta sig så långt bort från henne. Resor, irrande hit och dit, till platser när och fjärran, främmande och välbekanta. 

Han hade tjänat pengar, bra med pengar, genom hårt arbete och tid, genom list och mod. Han hade byggt ett vackert hus åt sig själv, sett till att hans föräldrar hade allt de behövde. De hade flyttat till New York för att vara närmare hans moster. Eller, tänkte han ofta, för att vara långt borta från allt var magi och förbannelser hette. Det kunde han inte klandra dem för. Ingen kunde säga att han slösat bort sitt liv eller sina förmågor - magiska och andra. Men ingenting hade skavt bort ens minsta lilla av den där kärleken. 

Han hade övervägt en brygd eller en besvärjelse, men han visste att kärleksmagi - både att dra till sig kärlek och att stöta bort den - fick konsekvenser bortom den som ville eller inte ville ha den. 

Ha tänkte inte, kunde inte använda sin gåva för att lindra sin hjärtesorg. 

Var det värre eller lättare, brukade ha fråga sig, att veta att hon älskade honom också, att det smärtade henne också? Vissa dagar, det måste han erkänna, fann han en viss tröst i det. Andra dagar drev det honom till vansinne. 

För stunden hade ingen av dem något val. De måste samexistera och samarbeta mot det gemensamma målet: att förgöra Chaban, besegra honom, göra slut på honom. 

Så han sam arbetade med henne, under både sämja och osämja, i hennes ljuvliga verkstad över oändliga koppar med te - till slut med lite whiskey i - och näsan i böckerna. De skrev en ny besvärjelse som ingen av dem var nöjd med och gick igenom varje steg av de tidigare två striderna ännu en gång. 

Och ingen av dem kom på något nytt, eller hittade några svar. Hon var den slugaste häxan han kände - och ofta moraliskt den mest strikta. Och det gjorde henne vacker. Det var inte bara ansiktet och utseendet, det tjocka håret och de varma grå ögonen. Det var hon, kraften och närvaron i det, gjorde henne till något extra, och hennes osviklig hängivenhet till sitt skrå, sin gåva, och sin familj förstärkte det mer. 

Han var dömd att älska henne. 

Baksidestext;

Branna O'Dwyers lilla butik Mörka Häxan blomstrar, och hon gläds åt att se sina vänner finna kärleken. Själv har hon dock slutit sitt hjärta - för att skydda sig själv och mannen hon älskar. Både Branna och Finbar Burke bär på magiska krafter, men det mörka arv som finns i Fins blod hotar att förgöra dem. När onda makter närmar sig ställs Brannas och Fins kärlek inför ett sista, avgörande prov. 


Läs min recension av "Längtan hem" här

Läs min recension av "Hjärtats land" här

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

söndag 15 september 2024

Sigrid och den förtrollade boken

"Sigrid och den förtrollade boken" av Hanna Green-Stensrud utgiven av Ekström&Garay. Barn 12-15 år. Boken handlar om Sigrid som bor i den lilla byn Stenhöjden. Hon har två bästa vänner som heter Alvaro och Agda. Sigrid tycker att livet i den lilla byn är tråkigt. Det händer inte så mycket, och hon längtar efter ett riktigt äventyr. Hon anar dock inte att hon snart ska dras in i ett äventyr bortom alla hennes fantasier. En dag hittar hon en bok på skolbiblioteket golv. Föga anar hon att boken är förtrollad. Hon sugs in i boken, och upplever saker hon inte trodde var möjliga. Vad sägs t ex om en dansande känguru? Den gamla bibliotikarien Alice har också mycket att berätta om boken. Men när Sigrid berättar om boken för sina bästa vänner, vill de till en början inte tro henne. Snart dras Sigrid och hennes kompisar in i en kamp för att ställa allt till rätta och rädda de drabbade som är utsatta för bokens magi. 

Jag tyckte denna barnbok är så mysig och spännande. Det är en fantacy för vår lite yngre läsarskara. Jag hade verkligen älskat denna boken, om jag läst den som barn. Författaren lyckas fånga mig som läsare från första sidan, och jag tror att många barn kommer att tycka jättemycket om denna fina barnbok. Texten är lagom stor för barn som är lite större, och är vanare vid att läsa böcker. Men boken kan också passa för högläsning. Jag gillar den lite juliga stämningen i boken. Jag gillar författarens miljö- tillika personbeskrivningar. Boken innehåller inga bilder, och har kapitel som är lagom långa. Jag tycker storyn är tilltalande och spännande. Vem vill inte hitta en förtrollad bok liksom? Även bokomslaget är väldigt fint utformat. Jag kan varmt rekommendera denna fina barnbok. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitlet 4

Ödehuset

Måndag 17 december 

Sigrid tittar på klockan. Det är bara fem minuter kvar av rasten. Hon ställer tillbaka boken på hyllan i ett mellanrum mellan två andra gamla, bruna böcker och går raskt därifrån. Hon rycker snabbt åt sig en annan bok från en av hyllorna närmare ingången, skyndar dig att låna den och springer sedan tillbaka till klassrummet. 

Sigrid kan inte släppa tanken på den mystiska boken. Hon måste tillbaka till den så snart hon kan. Det är två lektioner kvar innan skolan är slut och hon hade så gärna gått tillbaka till biblioteket efter sista lektionen, men direkt efter skolan måste hon skynda sig hem så hon hinner äta mellanmål, byta om och ta sig till dansen. Sigrid går nämligen på balett på måndagar. Men hon ska inte fortsätta nästa termin, tror hon. Hon har börjat tröttna på baletten, precis som på allt annat egentligen. Och dessutom är hon inte särskilt bra på det heller.

Direkt efter lunchen har de engelska. De lär sig ord om skogen och Uma skriver på tavlan och säger:

-Sten heter stone på engelska och träd heter tree. Är det någon som vet vad skog heter på engelska? 

Bertil räcker upp handen. 

-Forest, heter det, svarar han lite mallig. 

Hans pappa kommer från Skottland, så han kan redan engelska flytande, vilket de andra i klassen tycker är lite fuskigt. 

Innan lektionen är slut får de med sig en läxa till nästa lektion, som är redan i morgon. Uma är nog den lärare som ger mest läxor, både i svenska och engelska. De får en lista med ord som de ska översätta till engelska. Sigrid skummar igenom listan. Det är olika djur som bor i skogen:räv, myra och älg till exempel. Jag kan alla redan, så det ska nog gå bra, tänker hon.

Baksidestext;

Sigrid bor i den lilla byn Stenhöjden, där det aldrig någonsin händer något spännande. Men hennes liv tar en oväntad vändning den dag hon finner en mystisk lysande bok på golvet i skolans bibliotek. I bibliotekets skuggor rör sig också en gåtfull, äldre dam, vars öde är djupt förbundet med bokens hemligheter på ett sätt som överstiger Signes fantasi. 

Upptäckten av boken och mötet med damen leder Sigrid i h hennes bästa vänner Ä, Alvaro och Agda, in i ett äventyr de aldrig kommer att glömma. De möter talande fjärilar, sjungande träd och en känguru som kan dansa! Men allt det fascinerande och förtrollande vackra de upplever är en del av en ondskefull plan. Tiden tickar. Hinner Sigrid och hennes vänner rädda alla de drabbade innan det är för sent? 


Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Det hände en sommar

"Det hände en sommar" av Tessa Bailey utgiven av Harper Love förlag. Vi får följa partyptinsessan Piper Bellinger. Efter att ha nesligen blivit dumpad av sin pojkvän på ett party, ställer hon till med en egen fest. Festen urartar, och det leder till att hon hamnar i finkan. Hennes syster Hannah betalar borgen, så Pipers styvfar tycker inte att Piper har lärt sig sin läxa på riktigt. Han skickar henne därför till en liten fiskeby. Han vill att hon ska bo i tre månader. Hennes riktiga far kommer där ifrån. Det är meningen att hon ska jobba i baren, som hon och systern har ärvt efter honom, och på så sätt lära sig ta ansvar. Hennes syster Hannah bestämmer sig för att följa med, som sällskap. Det första Piper gör är att springa på sjökaptenen Brendan. För honom är hon bara en bortskämd rikemansdotter, och han tror inte hon stannar i byn mer än en vecka. Men ju längre tiden går, desto mer trivs Piper i den lilla byn vid havet. Hon får också känslor för den bistra kaptenen, och han för henne. Men kan Piper verkligen byta ut sitt liv som partyptinsessa och välja livet som fiskarhustru istället? 

Detta är andra boken jag läser av författaren. Huvudkaraktärerna är två personer, som inte kommer överens från början. Dock ändras det väldigt snabbt. Jag gillar hur den bortskämda Pipers utvecklas till en lite med vardaglig och empatisk kvinna, under tiden man läser. Från att bara bry dig om kläder, smink och att partaja, lär hon sig att laga mat, städa och renovera. Hon byter ut sitt välsminkat yttre, mot trasiga naglar och jeans. Att hon gör bort sig gång på gång spelar ingen roll. Brendan tycker ändå att hon är söt. Han gör allt för att hon ska falla för honom, och den lilla fiskebyn. Boken har en humoristisk ton, och bjuder på en hel del skratt. Jag gillar författarens utförliga miljöbeskrivningar. Beskrivningen av dem lilla fiskebyn, och sammanhållningen där, gör det till en plats som jag gärna skulle vilja bo på. Jag gillar också värmen mellan de båda systrarna Bellinger, och jag hoppas på en fortsättning, för jag skulle också villja lära känna Pipers syster Hannah, som också verkar vara en spännande karaktär. Kan det bli något mellan henne och Brendans andrestyrman Fox? Denna boken innehåller heta sexscener, som är väldigt detaljerade beskrivna, så det får man vara beredd på. Även denna bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitlet 8

Senare samma kväll stod Piper och stirrade på förpackningen med köttfärs och försökte samla ihop mod till att våga röra vid den med händerna. "Hur sjukt är det inte att kött ser ut som hjärnsubstans innan det har tillagas?" 

Hanna gick fram till din syster och lade hakan på Pipers axel. "Du behöver Inte göra det här, vet du." 

Hon såg Brendan självgoda min framför sig. "Jo, det behöver jag."

Hon suckade och petade på den röda massan med pekfingret.

"Även om vi hade råd med takeaway varje kväll - vilket vi inte har - så förtjänar du hemlagad middag." Hon vaggade från sida till sida, mjukade upp handlederna, tog ett djupt andetag.

"Dessutom är jag din storasyster, så det är mitt jobb att se till att du får i dig näringsriktig mat. Och så städade du toaletten från helvetet. Om du frågar mig förtjänar du middag och en helgonförklaring."

Hon kände hur systern skälvde till.

"Jag tänker inte säga emot dig. Det fanns fläckar i den toan som har varit där sedan Jimmy Carter var president."

Efter Zoomötet hade Hanna gått iväg till järnaffären för att köpa städsaker. De hade hittat kvast, sopskyffel och några trasor i ett förråd nere i baren, men det var allt. Det innebar att de hade varit tvungna att lägga en stor del av budgeten på blekmedel, mopp, hink, pappershanddukar, tvättsvampar, rengöringsmedel - och stålull att täppa till mushålen med. Alla åtta. När de hade släpat bort våningssängen från väggen hade nederdelen mest påmint om en schweiserost. 

De hade städat halva eftermiddagen, och fastän den lilla enrummaren fortfarande var ganska sjaskig såg den mycket bättre ut. Piper måste erkänna att det kändes bra att ha varit en del av före och efter - arbete som inte involverade smink eller personlig tränare. 

Inte för att hon hade lust att vänja, sig. Men ändå. Nu luktade det citron istället för sopor, och allt tack vare systrarna Bellinger från Bel-Air. Ingen där hemma skulle tro att det var sant. Framför allt hade Pipers nagelskulpturpris fått slag om hon sett hennes flagnande nagellack. Så fort de kommit i ordning måste hon hitta en salong där hon kunde fixa håret, naglarna och vaxa sig: det var prio ett. 

Men först, spagetti bologonese.

Baksidestext;

Piper Bellinger är omåttligt populär och Hollywoods paparazzi är henne ständigt i hälarna. Efter en utspårad fest skickar hennes styvfar henne till en pittoresk kuststad för att jobba på en lokal pub och lära sig ta ansvar. Där träffar hon den stora, skäggiga sjökaptenen Brendan, som är övertygad om att hon inte kommer stå ut ens en vecka. Men Piper är fast besluten att bevisa att hon är någon att räkna med. 

Trots olikheterna flammar en obestridlig attraktion upp mellan Piper och Brendan. Piper vill inte ha några distraktioner, särskilt inte känslor för en man som försvinner ut på havet veckor i sträck. Men allteftersom tiden går börjar Piper undra om det glammiga, ytliga liv hon känner till verkligen är vad hon vill ha. Hon inser att staden - och Brendan - faktiskt har fångat hennes hjärta. 


Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Författarintervju med Mia Möller

I denna författarintervju har jag intervjuat Mia Möller som har skrivit arton stycken böcker. Jag har någon bok av författaren och jag måste ta tag i att läsa den nu. Tack Mia för att du ville delta i min intervju! 

1. Hur många böcker har du skrivit?   

Svar; Det har faktiskt blivit hela arton stycken! Alla är inte utgivna ännu men det finns kontrakt med Lava förlag, så de kommer varefter. Jag har tio ljudböcker med Bookea ute och min andra roman med Lava förlag kommer i höst. På eget förlag har jag ett tio-tal. 

2. Vem är Mia Möller? (Lite allmänt om dig själv). 

Svar; Jag är 63 år, bor i Hällestad i norra Östergötland, i ett rött hus med vita knutar och skogen omkring. I tystnaden som jag så väl behöver. Jag tycker om att resa, laga god mat och ett glas rött till det är ju inte fel heller. Och naturligtvis att skriva! Utan det vore livet tomt.  

3. Hur fick du idén till din debutroman? 

Svar; Det första jag skrev var som terapi efter att jag fått utmattningssyndrom. Sedan kom Karin och pockade på. Hon var ju också utbränd och hade precis ärvt prästgården, det blev fem böcker om henne och hennes älskade prästgård.  

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman? 

Svar; 2007, så 47 år blev jag det året. Har skrivit lite noveller innan men hade svårt att komma längre än till några tusen ord, det var Karin som kom med det.  

5. Vad har du fått för respons av din omgivning? 

Svar; Nyfikenhet. Och sedan jag skrev Brott i bruksorten, som utspelar sig här i Finspång så tyckte många här att det var riktigt roligt att Fimpan kom på kartan.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva? 

Svar; Förut var livet en transportsträcka som skulle genomlidas, nu är det att upptäcka. Jag ser nog på livet på ett annat sätt. Ser de små sakerna som faktiskt är värt att vara tacksam över. Att jag kan skriva, att jag kan beröra. 

7. Var det lättare att skriva bok nr två? 

Svar; På sätt och vis, men också var det ju fortfarande Karin, och det gällde att hennes liv gick framåt men ändå inte blev alltför trivialt. Jag skrev en annan bok parallellt, Lovisa, en 1700-tals roman som krävde en annan form av research. Vilket är en rolig del i skrivandet.  

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den? 

Svar; Jag har just släppt en bok, Svampsoppa och vit magi. Den handla om Cilla och Jenny som blir förälskade i varandra medan Cillas make vägrar att skiljas. Det får dem att tänka på flera olika banor hur de ska lösa dilemmat. Lesbisk kärlek är inte lika vanligt i litteraturen som manliga älskande.  

Så kommer För flickornas skull, att släppas under hösten. Den handlar om Annie Bromley och unga kvinnors kamp om sina egna kroppar, sitt eget liv. Ett lika viktigt nu som då på 60-talet då den utspelar sig.   

9. Har du några andra intressen? 

Svar; Jag skriver i en nystartad blogg. En tidning med svart humor. Där har jag två karaktärer, Elvira Käck, en halvt alkoholiserad vinprovare och Stella Nova, en astrolog som ställer väldigt ärliga horoskop.

www.sirpaliisa.com

där kan man finna oss.  

10. Har du något annat arbete förutom författare? 

Svar; Hushållerska, kock, tvätterska ...  

11. Läser du mycket själv och i så fall vad? 

Svar; Jag läser alltid! Sist läste jag Sällsynt kloka varelser, av Shelly van Pelt. En djup sorgsen med glad historia. Nu läser jag Pusselmakarnas sällskap av Samuel Burr.  

12. Hur ser det ut där du skriver? 

Svar; Jag har ett skrivrum. Där det sitter lappar, och papper uppklistrat överallt. Hur stökigt som helst! Det är konstigt att jag kan fokusera där, men det funkar.  

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något? 

Svar; Helst på förmiddagen då mitt huvud funkar som bäst. Men annars kan jag nog skriva närsom.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva? 

Svar; Ge dig tid. Gör research om de du vill skriva. Och fundera på varför du ska skriva om just det. Är det något du kan, upplevt, är bra på. Har du något att säga om saken. Skriv från ditt hjärta, inte från mallar.  

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm? 

Svar; Jag väntar på testläsaren som just nu läser Vargoffer. Min andra del i Brott i bruksorten, så jag kan få börja att redigera i den. Sedan kommer även en tredje del – Offerkoftan, som troligtvis blir den sista i den serien.  

16. Något citat du lever efter? 

Svae; “Plocka smultron då och då, träd dem på ett strå. Smaka av dem grå dagar, då din mara dig jagar.” 

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa? 

Svar; Vad är en klassiker idag? När frågan ställs vad den bästa bok de läst ser man ofta svar som, En man som heter Ove. Inget fel i det, men har folk inte läst i alla tider? Folk kommer att läsa litteratur så länge vi existerar, så vad avgör vad som är en klassiker.

Huvudsaken är att vi läser! Det är allmänbildande och tar oss med på både resor och äventyr.  


Tack Mia för att du ville delta i min intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

torsdag 12 september 2024

Brev från en vampyr

"Brev från en vampyr" av Tobias Widberg utgiven av Vistoförlag. Bokrecension; I den här boken lär vi känna William, som är sexton år gammal. Han har levt ett ganska ensamt liv, medan hans föräldrar mest har jobbat utomlands. När han var liten fick han följa med när de arbetade, men numera väljer han att stanna hemma i stället. Han har fått klara sig själv de senaste åren. Vilken tur att han har sina två goda vänner, Nova och Adam. De gillar att se på film tillsammans. En dag får han ett brev. Ett brev som han verkligen inte ville ha. Han har nämligen blivit bjuden till greve Lazbors årliga bal. Greven bor i stadens slott, och han är dessutom vampyr. William vet att vampyren får blod från sjukhuset, som det är meningen att han ska äta. Men William har mardrömmar om vampyren, vilket får honom att tro att vampyren inte är så vänlig som alla tror. Dessutom vet han att människor i många år dött under oklara omständigheter. Många av dem har dessutom varit tömda på blod. Speciellt människor som har tackat nej till att komma på den årliga balen. Han måste därför leta efter bevis mot greven, för att kunna sätta dit honom. Vi får nu följa de tre vännernas sökande efter sanningen. Men ska de lyckas hitta bevis mot greven innan balen går av stapeln? 

Detta är en bok för den lite yngre läsarskaran, men jag gillar att läsa om vampyrer, så jag tyckte ändå att jag hade glädje av att läsa den här boken. Men egentligen blev jag lite rädd, och vågade inte riktigt somna efter att ha läst några kapitel ur boken på kvällen. I den här boken är vampyren verkligen varken ovanligt stilig eller snäll. Tvärt om är han ganska ruskig och skrämmande. Nu förtiden tycks vampyrerna mest bli beskrivna som en romantisk varelse, som man ska bli förälskad i. Men är en vampyr egentligen inte ett monster? Den här vampyren, Lazbor, är i alla fall det. Författarens beskrivning av denna vampyren gjorde den här berättelsen väldigt realistisk. Boken påminner mig lite om Bram Stokers "Dracula", som gav mig samma känsla av rädsla, när jag läste den som tonåring. Vi får följa William och hans  kamrater under sommaren, medan de letar efter bevis som kan fälla vampyren Lazbor.  Jag funderade medan jag läste på hur det skulle gå för William och hans vänner, då vampyren ganska omgående kommer underfull med att han är bevakad. Jag gillade verkligen att vampyren inte är så där gullig och söt. Det är också kul att bokens handling utspelar sig i Sverige. Jag ger därför boken ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 8

Tringbyhamn var ett gammalt fiskesamhälle längs den svenska västkusten. Staden var väl egentligen som vilken liten kuststad som helst, om än en gnutta isolerad från resten av landet. Den bestod både av en bit fastland och av en liten ö. Ön och fastlandet skildes åt av en knapp kilometer vatten, men efter ön fortsatte havet mil efter mil. 

Havet var också en stor anledning till att människor försvunnit där. Många av invånarna var fiskare och levde av vad havet hade att erbjuda. Därför befann de sig ute till havs även i de tuffaste av förhållanden. Och väderförhållandena kunde vara riktigt tuffa här. Så det var inte så konstigt att det inträffade många olyckor. Fler olyckor än på andra ställen. Det var ju knappast någonting man kunde anklaga en vampyr för. 

Stadsdelen på fastlandet bestod av ett litet centrum uppe på en höjd omringat av både lägenheter och villaområden, en liten sjö och sedan skog. Skogen omringade dem och bredde ut sig över stora ytor åt alla håll. Ner mot havet gick det två vägar som åt var sitt håll ringlade in resterande delen av samhället. De möttes igen vid det stora centrumet och hamnen. Från fastlandets hamn tog man Tringbyhamnfärjan över till ön och stora hamnen. Stora hamnen var nuförtiden mindre än den på fastlandet men namnet levde kvar sedan den tiden då den varit störst. 

Ön bestod egentligen av två öar med en liten bro som förenade dem. Det var på den mindre av öarna som flest personer bodde och på den större fanns stora hamnen, affärer och rökeriet. Det var även på öns stora del som Zawodzki slott stod och greve Lazbor Zawodzki bodde. 

Det fanns två sätt att ta sig till och från Tringbyhamn - med båt eller bil via norra och södra vägen som gick längs kusten. Oavsett vilken väg man valde så var det långt till nästa samhälle. Staden låg väldigt avsides, skild från resten av världen. På ena sidan stora mängder skog och på den andra av ett helt hav. 

Nuförtiden var den vanligaste vägen in och ut ur staden att åka bil. Förr var det många båtar som kom hit för att skeppa både varor och människor men eftersom det var närmare att ta sig till andra hamnar, i andra fiskesamhälle, kom det inte hit lika många båtar längre. Nu var det nästan uteslutande de likala fiskebåtarna som lade till i de båda hamnarna. Och färjan som gick däremellan så klart. Avskildheten bidrog dock till att det kom förvånansvärt många turister. De lockades av skogen och havet. Av lugnet och tystnaden. Säkert lockades även en och en annan turist hit av historierna om vad som bodde i den lilla staden. För vem var inte nyfiken på en bra spökhistoria. 

Baksidestext;

Vad skulle du göra om du delade en stad med en vampyr? 

Den frågan har sextonåring William inte funderat speciellt mycket på. Kanske är det som de flesta i det lilla fiskesamhället tror, greve Lazbor är en vänlig vampyr som får din föda levererad till sig från stadens sjukhus. Även om Williams mardrömmar säger honom något annat. 

Men när William en dag får inbjudan till Lazbors årliga bal vänds allt upp och ner. William vill verkligen inte gå dit, men vad händer om han tackar nej? De få personer som gjort det tidigare har dött under oklara omständigheter... 

Nej, för att slippa gå är han tvungen att bevisa för alla att vampyren inte är så oskyldig som han verkar. Men han har bara sommaren på sig innan balen äger rum. 


Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

onsdag 11 september 2024

Författarintervju med Sophia Larsson

Jag har gjort en författarintervju med Sophia Larsson som har gett ut boken Väsenjägarna, som jag har läst och recenserat. Jag ser fram emot att få läsa mer av författaren i framtiden. Tack Sophia för att du ville delta i min intervju! 

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har skrivit klart åtta böcker, har cirka fem kapitel kvar att skriva på den nionde boken. Alla i serien ”Väsenjägarna” där man får följa Nelly och hennes liv som väsenjägare. Det är i alla fall mina ”vanliga” böcker.

Förutom vanliga böcker så har jag skrivit nästan 2 miljoner ord av fanfiction (1.9 miljoner) och fått feedback från många internationella läsare om mina berättelser, tror jag har i nuläget strax över 1 miljoner visningar och 25.000 kommentarer. Både hyllande och kritiska, men det är där jag har tränat på att skriva innan jag fick för mig att testa på att skriva en bok.

2. Vem är Sophia Larsson? (Lite allmänt om dig själv)

Svar; Jag skulle beskriva mig själv som en riktig nörd. Jag har varit del av många av de stora ”fandomsen” online sen jag var typ 13-14 år. Har varit en potterhead, supersherwholock-fan, weeb och många fler etiketter. Gav mig in i film och TV branchen på grund av min kärlek för film och TV serier, men det var under tiden som jag skrev fanfiction för dessa fandoms som jag insåg att jag kanske hade förmågan att kunna skriva.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Idén fick jag när jag var mellan TV jobb i mars 2023, jag ville ha något att fylla tiden med, så jag skrev en bok. Jag funderade lite på att göra typ en supernatural fanfic fast med nordiska väsen och egna karaktärer, sen växte karaktärerna sig starkare och tog över berättelsen helt.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag var 26 år gammal när jag skrev min debutroman, nu är jag 27.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; De flesta i min omgivning har sagt ungefär samma sak som recensenter. Att de gillar idén och konceptet men tycker att boken är för kort. Däremot så brukar de bli glada när jag nämner att de har nio böcker till att se fram emotnoch att de blir längre och längre för varje bok.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Livet har inte förändrats så jättemycket sen jag började skriva. Jag tror att jag har haft skrivandet i mitt liv så länge att jag skulle ha svårare att klara mig i ett liv utan skrivandet. Men självklart så har just publiceringen av boken lett till att jag fått kontakt med många fler svenska författare och läsare och det har varit jättefint att få fler människor att relatera till.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; De första böckerna har definitivt gått fortast att skriva, jag skrev 6 böcker under det första året, men eftersom böckerna blir längre och längre så tar de längre och längre tid att skriva. Men jag tror att jag skrev klart bok 2 på mindre än ett par månader.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Just nu skriver jag på väsenjägarna 9 som är tänkt att bli den nästsista boken i serien för väsenjägarna. Så just nu så håller jag på att knyta ihop olika delar av säcken och bygga upp spänningen för den sista boken.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Älskar att spela TV-spel och har sen barnsben varit rätt så bra på det. Mina favoritspel är dock storybaseradespel som riktar sig främst mot barn 9 år och uppåt. Har spelat skräckspel och actionspel också, men det inre barnet i mig vill att det ska vara lätt med många explosioner och dåliga skämt.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Mitt ”vanliga jobb” är som telefonintervjuare på statistikmyndigheten där jag ringer olika människor för att samla in statistik på uppdrag av riksdag och regering. Men sen extraknäcker jag även en del i TV branchen. Senaste projekten var Love is Blind Sverige och TV4:as Farmen. 

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag läser inget själv tyvärr. Senaste boken jag läste var flera år sen, och det var Coraline the graphic novel. Typ 2018 tror jag det var. 

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag skriver på min smartphone så jag kan skriva exakt överallt. När jag har rast på jobbet, när jag sitter på passagerarsätet i bilen eller på kvällen i soffan med en serie på i bakgrunden.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Där jag lyckas skriva mest är på kvällarna som den nattpersonen jag är. Det är då kreativiteten kommer fram och orden får tiden att kasta sig över de blanka sidorna.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Det bästa tipset till den som vill börja skriva är att ha kul! Försök att inte tänka så mycket på stavning och grammatik medan du skriver, låt bara berättelsen komma ut och efteråt så kan du göra förändringar för att det ska bli bra. Ett tips jag fick är att man kan alltid redigera en dålig bok, men man kan aldrig redigera en tom sida.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Drömmen är ju såklart att alla mina böcker ska få komma ut till läsare och på sikt att kunna leva som författare. Sen vill jag väl precis som många andra att ens böcker ska få bli film eller TV serie för att nå ut till ännu fler människor. Men nästa steg i processen är att få ut Väsenjägarna 2 på marknaden. Sen får man se vad som händer.

16. Något citat du lever efter?

Svar; “If you can dream it, you can do it.” - Walt Disney

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Oj… Uhm… Harry potter? Twilight? Spiderwick? …Det är typ de ”klassikerna” som jag har läst. Tyckte att de var trevliga!


Läs gärna min recension av "Väsenjägarna" 


Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Jordgubbste & chokladdoppade maränger

"Jordgubbste & chokladdoppade maränger" av Ida Fryklund, utgiven av Seraf förlag. Bokrecension; Efter att Noras andra bok blev total sågad, har hon svårt att skriva på sin nya roman. Deadlinen närmar sig, men hon kan helt enkelt inte skriva det som förläggaren vill. En feelgood i samma anda som hennes debutroman, full av kärlek och romantik. När Nora åker ut på landet för att skriva en artikel om en ambulansman, får hon reda på att han hyr ut sin stuga över sommaren. Nora ser sin chans att komma ifrån stan och kanske få inspiration till sitt skrivande igen. Sagt och gjort. Väl på plats kan hon äntligen koppla av. Under en promenad i den fantastiska idyllen, träffar hon en äldre kvinna, som snabbt blir en ny vän. Med denna kvinna har hon givande och insiktsfulla samtal. Dessutom hittar hon en skadad katt som hon och hyresvärden Per hjälps åt att ta hand om. Saffran spinner sig rakt in i Nora och Pers hjärtan. Samtidigt som inspirationen sakta infinner sig, blir Nora mer och mer intresserad av Per. Men dessvärre tror hon varken på förhållanden eller kärleken längre. Allt hon trott på och önskat för dig själv, har visat sig vara en lögn. 

Den här boken är precis lika mysig som det vackra bokomslaget lovar. Den här ljuvliga karamellen andas sommar, när den är som bäst! Vi får oväntade möten med färgstarka personligheter, mysiga fikastunder, promenader i somrigt regnväder, grillkvällar, salta havsbad samt spirande kärlek i en och samma bok. Boken innehåller också ett uns av svärta. Kan det bli bättre? Denna feelgood pralin har verkligen allt och lite till. Jag tycker karaktärerna i boken är fint gestaltade, och jag tänker ofta att vilka fina vänner Nora har. Jag tycker man kan se den härliga somriga miljön framför sig, som författaren beskriver. Man kan även känna smaken av goda bakverk och god mat samt känna doften av hav. Jag blir helt enkelt lycklig av att läsa den här boken. Har ni inte läst den ännu, så missa den inte. Något som jag tycker man kan ta med sig från den här boken, är att det är viktigt att kunna förlåta för att kunna gå vidare. Och att få vara och uttrycka den man är. Jag tycker också att Ida som författare bara blir bättre och bättre. Denna fint förpackade bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

8

Alla behöver muntras upp ibland

"Hur är det på landet då?" frågar Fabian.

Jag har kopplat mina trådlösa hörlurar till mobilen så att jag kan ha händerna fria under samtalet. 

"Det är bra", svarar jag och trycker igång spisplattan för att värma en kastrull med vatten. 

"Har du fått mycket skrivet då?" 

"Jag har bara varit här en dag. Snacka om att sätta press på mig, Fabian." 

"Förlåt. Jag vill bara vara stöttande." 

"Det vet jag" , stönar jag. "Det är bara jag som har ångest. Det kommer i stort sett inte ut någon text alls." 

"Du får låta det ta lite tid. Varva ner, gå på promenad och njut av miljön." 

"Ja, jag ska. Jag har knappt sett mig omkring här ännu så jag vet inte vad som finns i närheten." 

"Jag pratade precis med Emma och hon sa att hon skulle sms:a dig sedan." 

Trots att vi är bästa vänner så är jag, Fabian och Emma väldigt olika. Inte enbart eftersom Fabian tycker om att ringa titt som tätt när jag och Emma föredrar att skicka meddelanden. Vi lever också rätt skilda liv. Emma blev gravid strax efter att vi tog vår examen och har nu en son som är nästan sex år gammal. Hon är ensamstående och arbetar som reporter på lokal tv. 

"Jag sa till Emma att hon måste dejta på riktigt snart", fortsätter Fabian. "Hon har inte träffat någon sedan det-förbaskade-exet-som-vi-inte-nämner-vid-namn lämnade henne. Det måste vara över sex år sedan nu eftersom hon blev gravid med Adam då." 

Jag harklar mig högt. 

"Vadå?" frågar han. 

"Det har väl du inte heller gjort? Vad jag vet så har du inte dejtat någon seriöst så länge jag har känt dig." 

"Det har jag väl? Jag har träffat många." 

"Dejtat seriöst säger jag." 

"Nej, men det där är jag. Nu pratar vi om Emma." 

"Du får väl ta och muntra upp henne då." Jag kan inte låta bli att retas. 

Muntra upp Emma, är nämligen det som Fabian kallar det han gjorde när han och hon gick hem tillsammans för många år sedan. Det var första gången Emma var ute efter att hon slutat amma. Det var även det första tillfället som hon lämnat sin son en hel natt hos sin pappa. Något hon gjort allt hon kan för att undvika sedan dess. 

"Du vet likaväl som jag att det var den hemska dumpningen som Emma gick igenom som var orsaken till det där. Plus det ivriga tequilarace som både Emma och jag deltagit i." 

"Jag skojar bara med dig." 

"Ha, ha, ha. När får jag komma på besök?" 

"Vi får se." 

"Du fattar väl att jag inte klarar en hel månad utan att träffas." 

"Jag vet. Vi får ordna något. Men det blir lite längre fram, först måste jag komma igång med skrivandet." 

Baksidestext;

Efter att författaren Noras senaste roman mött stark kritik känner hon sig nere och vilsen. Förlaget vill att hon ska återfinna den hoppfulla känslan från sin första bok, fylld av romantik och glädje. Men hur kan Nora skriva om något när hon inte längre tror på den eviga kärleken och lyckliga slut? 

När en oväntad händelse leder henne till landsbygden och ambulans mannen Per, öppnas en ny värld av möjligheter. Nora kastas in i den idylliska tillvaron där hon möter en färgsprakande skara människor och katten Saffran. Genom deras sällskap och livsinsikter börjar Nora omvärdera sin syn på kärlek, vänskap och livet självt. 


Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Författarintervju med Mattias Kronstrand

Här kommer en författarintervju med Mattias Kronstrand. Jag har barnboken Moster Bedas Bid'e här hemma av författaren, som jag läser för min yngsta dotter. Recension kommer inom kort. Tack Mattias för att du ville delta i min intervju. 

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Nio har jag lyckats skrapa ihop.

2. Vem är Mattias Kronstrand? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; En lagom tjock man i sina bästa år (som Karlsson sade), he he. Det och en nyfiken skrivande trebarnsfar med en fot i naturvetenskapen (jobbar på Nationellt forensiskt centrum) och en i skönlitteraturen. Jag har alltid skrivit. Får fler idéer än jag hinner förverkliga. Frilansar därför också som copywriter.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Jag och mina barn var mycket i parken och lekparken där vi bodde (och fortfarande bor). Där finns många kajor. Jag började berätta godnattsagor för dem om kvällarna, hur kajorna också ville gunga och åka rutschkana.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; 39 år (2009). Ville bli publicerad innan 40 😊

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Jag har fått mycket positiv feedback genom åren. Märker att min poesi berör människor. Dessa påhejare är så viktiga för oss skapande människor 😀

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; När jag började följa min dröm fick livet en större mening. Jag djupnade och började se livets storhet tydligare. Jag tror att vi är ämnade för olika saker. Jag ska skriva.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Nja, inte lättare, men inte svårare heller. Kanske lite lättare eftersom min hjärna hade börjat ställa in sig på att hitta på saker. Den hade blivit medveten om ett nytt mode - ett skaparmode jag inte sett lika tydligt tidigare, men nu när jag var/skulle bli författare lossnade kreativiteten.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag skriver ständigt dikter och påbörjar gärna skrivprojekt (som sedan ligger i lager). Men ett projekt som främst får min uppmärksamhet är en fragmentariskt berättad relationsroman om livet, döden och kärleken däremellan.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag tycker om att bli berörd och konsumerar kultur i måna former. Går på konserter (gärna klassiska), teater och ser på film. Fotograferar gärna och springer en del.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Jag jobbar som forensisk laborant på Nationellt forensiskt centrum (Polisens kriminaltekniska laboratorium) och så frilansar jag som copywriter och skribent.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Ja, sedan jag började lyssna på böcker* hinner jag plöja en del när jag gör något annat - promenerar till jobbet eller lagar mat. Läser det mesta utom deckare och SiFi.

*Det bär mig lite emot att använda strömningstjänster eftersom författaren får så mycket mindre betalt där, men (intalar jag mig) jag hinner läsa en hel del och författaren får något istället för inget.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag skriver ofta i mellanrummen. När idéerna kommer fångar jag dem i mobilens anteckningsapp. Sedan sätter jag mig ner, vid mitt skrivbord hemma, på lantställets altan med utsikt över sjön eller på ett bibliotek eller allmänt coworking space.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag planerar in tid eftersom jag har ett ”vanligt jobb”. Bäst är på förmiddagen eller tidig eftermiddag. Förr kunde jag använda sena kvällar, men numer är jag för trött då.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Avsätt en speciell tid för att skriva och ta dig ”omaket” att skriva ner idéerna när de kommer även om det stoppar upp det du annars håller på med.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Drömmen är (förstås) att kunna leva mer på mitt skrivande. Att kunna styra min tid mer. Nästa grej jag har på gång är att arrangera poesikvällar tillsammans med ett hotell i Linköping – en kombo med AW som kommer heta PÖL (Poesi och Öl i Linköping).

16. Något citat du lever efter?

Svar; ”Momento mori” – Kom ihåg att du är dödlig. Det är nu vi lever. Jag måste göra det jag vill nu. Jag har skrivit en dikt som heter så.

”Det mesta är inte så viktigt” – mitt eget. Min första diktsamling heter så. Det är egentligen samma innebörd som första citatet.

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Doktor Glas – en tidlös roman som behandlar vår eviga längtan efter kärlek.


Tack Mattias för att du ville delta i min 

intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Skuggreglerna

"Skuggreglerna" av Greta Boström utgiven av Raben&Sjögren . För barn 9-12 år. Bokrecension; Vi får lära känna Lo, som precis ...