Bokhandeln under körsbärsträden

"Bokhandeln under körsbärsträden" av Takuya Asakura utgiven av HarperCollins förlag. Bokrecension; Boken handlar om en mycket speciell bokhandel som bara vissa utvalda kan besöka. Bokhandeln visar sig dessutom bara när körsbärsträden blommar. Sakura väntar tillsammans med sin kloka katt Kobako, på de själar som behöver extra tröst. Man kan bara komma till denna speciella plats om besökaren och bokhandelns ägare, Sakura läser samma stycke och ur samma speciella bok samtidigt. Då byggs en bro mellan vår värld och deras. Boken som de måste läsa ur samtidigt, är en bok som betyder mycket för gästen under dens liv. Sakura och Kobako hjälper sina gäster att konfrontera det som gör ont, och det som behöver läkas. Vi får träffa några personer som besöker bokhandeln och de reder ut sina minnen, för att på så sätt leda dem mot förståelse och försoning med sitt förflutna. Vi får lära känna Mio, som nyligen förlorat sin mamma, Den före detta lokföraren Shingo, tvillingsystrarna Kaho och Shiho samt Kozue som söker sina rötter. Med hjälp av litteraturens kraft finner de en väg ur sorgen och får förnyat hopp. 

Jag kan bara beskriva denna bok som vacker. Både på utsidan, med det fina bokomslaget tillika insidan. Jag har läst en bok av en japansk författare förut och den var verkligen speciell, men väldigt fin. Denna boken tyckte jag ännu bättre om och jag kan verkligen förstå att författaren vunnit priser för sina böcker i Japan. Jag läser gärna mer av författaren och hoppas fler böcker ges ut på svenska. Jag kan varmt rekommera den här ljuvliga bok om man vill läsa något annorlunda. Boken var väldigt lätt att komma in i och var svår att lägga ifrån sig. Jag gillar verkligen hur författaren kombinerar de böcker som betyder något för gästen, till deras historia och till det trauma som behöver läkas. Detta är första gången någon av författarens böcker ges ut på svenska. Jag bara älskade den här boken så mycket och jag njöt av att läsa den. Jag älskade författarens språk och hur han målar upp sina karaktärer och miljöbeskrivningar. Boken passar bra som bokcirkelbok, för det är en bok som väcker tankar och känslor hos mig som läsare. Dessutom är frågorna redan förberedda längst bak i boken. Boken blir en favorit och får en speciell plats på bloggen. Läs den!!! Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Utan att inse det slöt Mio ögonen och suckade djupt. Jag önskar att jag kunde höra hennes röst igen när hon läste den här boken. Jag kan inte föreställa mig hur det måste ha kännts för henne, att ta hand om oss medan hon signade under bördan av en skuld som inte ens var hennes. Hur kunde hon vara så stark efter att ha förlorat sin man på ett sådant sätt? Mio önskade att hon kunnat få svar på sina frågor, om så bara några av dem. Det fanns så mycket hon velat fråga mamman. 

Inte bara det - jag önskar att jag kunnat prata med dig om mitt liv. Uppriktigt sagt finns det mycket jag fortfarande är osäker på och rädd för. Jag vet inte hur länge mitt jobb eller min manga serie kommer att finnas kvar. Jag försöker undvika sociala medier, men att döma av mina vänners reaktioner har jag förstått att många vänt sig mot mig efter "plagiat"- skandalen. Ärligt talat är jag skräckslagen. Till skillnad från Yoshihiro har jag ingen familj, och det finns stunder då det får mig att känna mig ensam och orolig inför framtiden. Jag önskar att jag kunde prata med dig om sådana saker. Det så mycket mer jag vill säga till dig... 

Det var då det hände. Det kändes som om någon ropade hennes namn, och Mio slog upp ögonen. När hon såg sig omkring upptäckte hon att gångstigen låg helt öde. Hon sätt ensam kvar under körsbärsträden, som om hela världen hade övergett henne. Till och med ljuset verkade annorlunda, kanske för att det hunnit bli kväll. Trots att himlen fortfarande var blå kunde hon se att solen stod lågt. 

Baksidetext;

Tillsammans med sin kloka katt Kobako väntar Sakura på själar i behov av tröst och läkning. Deras bokhandel visar sig bara under den flyktiga körsbärsblommningen, och den lugnande doften av nybryggt kaffe hjälper de sina gäster att konfrontera det som gör ont. 

Till bokhandeln kommer mangateknaren Mio, som förlorat sin mamma, den före detta lokföraren Shingo, tvillingsystrarna Kaho och Shingo, samt Kommer, som alla söker efter sina rötter. Alla har de förts dit av en bok som bygger en bro mellan då och nu- en berättelse som leder dem mot förståelse och försoning. 

Med hjälp av litteraturens kraft finner de en väg ur sorgen och förnyat hopp. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Läs också min recension av "Hur mår

Fröken Fukura" här

En nystart till jul

"En nystart till jul" av Sarah Morgan utgiven av Harper Collins förlag. Bokrecension; Imogen älskar sitt jobb som eventfixare. Men hon döljer sin verkliga situation bakom en fasad av lögner. Julen står för dörren och medan alla andra arbetskamrater firar jul med sina nära och kära är hon helt ensam. Hon har därför fabulerat fram pojkvän, en stor familj på landet och en hund som hon inte har. På hennes skrivbord på arbetet står det bilder på för henne några totala främlingar. Men när arbetskamraterna börjar ställa närgångna frågor beslutar hon sig för att göra sig av med några av orosmomenten. Under en stressfyld kväll med tre olika event blir hon kallad till sjukhuset. Hennes mamma är full och har ramlat. Men mamman vill inte ha henne där. Hennes sårande ord får Imogens hela värld att rasa. När Imogen återvänder till arbetet följande dag blir hon inkallad till sin chef. Imogens chef vill att hon ska ta ut lite ledighet över julen. Men vad ska Imogen göra helt ensam? Hon hade gärna arbetat istället. Hon blir erbjuden att låna en stuga av en av sina kunder och hon beger sig iväg ut på landet. Men det som skulle bli en lugn vistelse på landet blir allt annat än det. Det blir istället en helg fylld av överraskningar. 

Det blir ingen jul utan en mysig lässtund med en bok med jultema av Sarah Morgan. Varje jul släpper hon en ny mysig julbok som förgyller läsares tillvaro runt om i världen. Jag ser varje år fram emot dessa julpärlor av författaren. Denna bok är inget undantag. I denna boken får vi följa den högpresterande eventfixaren Imogen som inte har en så bra relation med sin mamma. Det gör lite ont i mitt hjärta, när jag läser om huvudpersonens uppväxt. Inget barn ska få ta hand om en mamma som klart och tydligt visar att hon inte älskar en. Imogens historia som barn berör mig på djupet. Jag gillar verkligen storyn i den här boken och hur den utvecklas, och jag älskar verkligen författarens fina och målande miljöbeskrivningar. Hon målar upp en så mysig och varm julkänsla som man gärna skulle vilja vara en del av. Glittrande snöfall över idylliskt landskap, mysiga djur, skrattande barn, doften av god mat. En underbar julromans förhöjer också julstämningen. Jag älskar också alla mysiga karaktärer i boken, allt från gulliga husdjur, busiga barn och alla de andra spännande karaktärerna i boken. Boken lämnar mig med en varm och lycklig känsla inombords. Denna fina julroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

6

Imogen

Årets snärjigaste dag hittills hade grytt. Imogen hade tre olika evenemang på olika klockslag i olika delar av London. Inte idealiskt, men ibland blev det så. Kunder var inte alltid flexibla med sina datum och hon var den som måste få allt att fungera. Schemat hade krävt omsorgsfull planering för att hon skulle kunna närvara vid varje event och även när hon inte var fysiskt närvarande måste hon vara kontaktbar för kunden. Erfarenheten hade lärt henne att de förmodligen skulle behöva henne. Sådant var livet. Och det var hennes jobb att lösa eventuella problem. 

Men Imogen var inte orolig. Hon var förberedd på alla möjliga eventualiteter och hade stött på nödsituationer av många slag i sin karriär. Mest minnesvärd var incidenten med huvudtalaren på en farmaceutisk konferens. Han hade fått en hjärtinfarkt på scenen. Imogen hade hittat en defibrillator, slitit upp hans designskjorta och levererat tvåhundra joule som förde honom tillbaka till livet. Det hade varit en chockartad upplevelse för dem båda (och för publiken som applåderat så att taket lyfte), för sådant hände betydligt mer sällan än på sjukhusserierna på tv fick en att tro. Imogen hade sedan eskorterat honom till ambulansen samtidigt som hon fick fatt på en annan person som kunde hålla inledningsanförandet. Trots all dramatik hade evenemanget blivit en succé. Företaget hade varit hennes kund sedan dess och vd:n skickade en överdådig julklapp varje år. 

Sedan var det den gången då en brand brutit ut i köket på ett hotell en timme innan styrelsen för ett ledande investmentbank skulle hålla en festlig lunch där. Imogen hade med hjälp av sina många kontakter lyckats producera en fyrarätterslunch som skulle ha anstått kungafamiljen. 

Hon hade hållit i ett event på en djurpark (på kundens begäran) där en av deltagarna hade druckit för mycket och försökt klättra in till pingvinerna. 

Och så var det alla mindre katastrofer. Hon hade råkat ut för trasiga klackar (en butik i Knightsbridge hade skickat ett par skor med kurir), onda halsar (halstabletter), borttappade anteckningar (hon insisterade på att kunderna gav henne kopior på alla presentationer), apokalyptiskt väder (hon hade flyttat ett evenemang inomhus med mindre än två timmars varsel). Listan var ändlös. Men Imogen var säker på att hon kunde hantera alla problem hon ställdes inför. Hon tyckte om utmaningar. Hon tyckte om att bevisa för sig själv och för andra att hon klarade vad som helst. Kom an bara.

Det var hennes jobb och hon var bra på det. Inte bara bra. Den bästa.

Baksidetext;

Imogen är marknadsföringproffset som aldrig säger nej. Vad ingen vet är att hon begraver sig i jobb för att undvika sådant som känns jobbigt, som julen till exempel. När hon plötsligt står inför en påtvingad ledighet trillar en oväntad inbjudan in. Imogens färgstarka kund Dorothy erbjuder henne att tillbringa julhelgen i hennes gäststuga i Cotswolds.

Med halmtak och sprakande brasa i den öppna spisen är Holly Cottage som hämtad ur en julfilm och Imogen vänjer sig snabbt vid detvidyllidka stuglivet. Men lugn och ro är det inte tal om, istället får hon en helg full av överraskningar, familjeliv livsavgörande möten - och en dos julromantik som hon aldrig hade räknat med. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Ett sista hopp

"Ett sista hopp" av Jessica Eriksson och Stefan Holm, utgiven av Harperlove förlag, HarperCollinsförlag. Bokrecension; I den här boken är vi tillbaka i Värmland. Men den här gången får vi följa ett helt annat par, istället för Ellinor och Felix. Nämligen Tommy och Linda. Tommy tycker att livet är perfekt, tillsammans med sambon Linda. Men vad tycker egentligen Linda? Det enda som Tommy pratar om och tänker på är stavhopp. Han tränar nämligen inför för sin sista tävling i Italien. Men nu har Linda tillslut fått nog. Hon känner sig ensam och åsidosatt. Hon tycker att hon inte känner Tommy bättre, än när de var nyförälskade i varandra. För Tommy pratar varken om sig själv, sin familj, eller något annat som är viktigt. Han undviker att svara sin syster Monkan, när hon ringer, och besöker inte ens sin pappa som är sjuk. Stavhoppningen är det enda som existerar. Därför berättar Linda för Tommy att hon har beslutat att flytta ifrån honom, och tillbaka till sin hemstad, Örnsköldsvik. Det får Tommy att tänka till. Han älskar ju Linda. Hur ska han få henne på andra tankar? Han beslutar sig därför att ta med Linda på en roadtripp genom Europa, och till veteran-EM i Italien. Men kommer tiden i bilen att få Linda på andra tankar?

Ja, hur ska man egentligen göra för att få fart på kärleken, som går på sparlåga? Kanske en roadtripp genom Europa är en bra idé? Mysigt har det här paret, i alla fall på den här resan, trots att de råkar ut för en hel del missöden. Och börjar de äntligen prata med varandra? Japp, det gör de. Om de bestämmer sig för att fortsätta tillsammans? Det vill jag lämna till dig, som läsare att ta reda på. Jag tyckte verkligen om den här boken, och tillsammans skapar författarna Jessica och Stefan med sin speciella humor, magi. Man kan helt enkelt inte bli besviken, på en bok av Jessica och Stefan. De bakar in de olika resmålen, som paret besöker i berättelsen på ett fint sätt. Jag gillar också hur de sakta får paret att öppna sig, mer och mer inför varandra. De får helt enkelt historien att låta trovärdig. Sen tycker jag också om att Linda hjälper Tommys syster att överbrygga hindren, som gör att Tommy inte har kontakt med sin sjuka pappa. Ja, den här berättelsen lämnar mig med en varm känsla. Och boken hamnar dessutom på favoritlistan av mina lästa böcker. Missa inte denna pärla eller de föregående böckerna av författarna. Jag längtar redan till nästa bok av författarduon. Denna fint förpackade och mysiga feelgood roman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 12 

Linda

"Framme i Göteborg", sade Tommy triumferande och uttalade som alltid stadens namn som Göttlabörg med exakt den typen av låtsasdialekt som skulle gett en tvättäkta göteborgare en stroke. "Dessutom i god tid innan färjan till Fredrikshamn avgår." 

Han nickade menande mot bilens klocka som visade på  15.45. Linda log instämmande och kände någon form av lugn lägga sig. Äntligen. Det hade varit jobbigt rätt länge. Hon hade gått och tryckt på det där med att hon ville göra slut tills allt hade briserat häromkvällen. Sedan dess hade Tommy lagt in enhögre växel, det fick hon medge. Det hade varit trevliga timmar i bilen idag.

Nu var de framme i Göteborg och här skulle deras vägar skiljas. De var dock framme i så pass god tid att de skulle hinna med en fika innan färjan avgick. Kanske en sista fika tillsammans, tänkte hon, och tanken fick det att hugga till lite i hjärtat.

När de kom tillbaka till bilen fyrtiofem minuter senare, efter var din kopp kaffe och chokladboll, var det oroväckande ödsligt vid färjelägret. 

"Är det inte lite konstigt att det bara är vi som är här?" Linda tittade undrande på Tommy som måste ha tänkt ungefär samma sak. Inga andra bilar väntade på att köra på färgan och, vad som var ännu värre, det fanns ingen färja heller. "Är du helt säker på att den skulle gå 17.00?"

"Ja, det är klart att jag är. Jag bokade biljetterna igår morse, och färjan avgår klockan fem", slog Tommy fast med exakt den tvärsäkerhet som bara en medelålders man som blir ifrågasatt kan uppbåda. 

Linda tittade på honom med höjda ögonbryn. "Och du skulle inte dubbelkolla mejlen? För säkerhes skull, menar jag?"

Tommy ryckte på axlarna, men gjorde ingen som helst ansatts att kolla överhuvudtaget, eftersom han kände sig helt säker på sin sak. Det visste hon. Istället stirrade han framför sig, ut över havet, på ett sätt som indikerade att han med tankekraft försökte få en Danmarksfärja att uppenbara sig framför dem. 

Linda mumlade något ohörbart och satte sig i bilen. Efter fem minuter med Benjamin Ingrossos senaste hitlåt som enda sällskap plockade hon tillslut fram sin mobiltelefon för att själv kontrollera det som redan var självklart.

"Båten avgick 15.00 och nästa avgår inte görren kvart över sju." Hon höll upp sin mobil mot honom, och hsn kunde inte annat än att konstatera att hon hade rätt.

Baksidetext;

Kan en roadtripp genom Europa rädda kärleken?

Tommy har allt: ett bra jobb, många vänner, sambon Linda och en lägenhet så nära idrottsarenan att han kan hoppa stavhopp när han vill. Men är livet verkligen så perfekt som det verkar?

Svaret är nej. Linda, nyinflyttad i Karlstad, känner sig ensam och börjar tvivla på sin framtid med Tommy - som verkar mer förälskad i stavhopp än i henne. Och varför pratar Tommy aldrig om sin familj eller viktiga saker. De känner inte varandra bättre än när de var nyförälskade.

När Tommy får veta hur Linda känner inser han att han måste göra något drastiskt för att rädda förhållandet. Hans lösning? En roadtripp genom Europa, med Nepal och veteran- EM i friidrott som mål. Stavarna på taket, kartan i handen och favoritmusiken i högtalarna. Många timmar på vägen där de inte kan göra annat än prata och ha det mysigt tillsammans. Vad kan gå fel?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina