Moa har varit hemma från skolan under en tid. Hon har gjort en operation av sitt hjärta. Nu är det äntligen dags att komma tillbaka till skolan och sina klasskompisar. Något är förändrat när hon kommer tillbaka till skolan. Hennes bästa vän, Amelia umgås med Siri i stället. Själv umgås hon med några av killarna i klassen och Vera som är rullstolsbunden. Moa vill gärna forsätta vara bästis med Amelia men Siri har kommit emellan dem. Moa får kämpa för att komma ikapp de andra med skolarbetet och hon får gå ifrån ibland till specialläraren Veronica. Moa har en annan vän också. Hon har också hjärtfel. Amelia berättar att hon ska få gå på Mellodifestivalen och se deras idol live. Moa och Amelia har pratat om att Moas familj ska följa med under sportlovet på skidsemester, men Amelias familj tar med sig Siris familj istället. Moas största önskan är att få gå och se idolen live också. Men hon förstår att Amelia kommer att ta med Siri i stället. Det hon inte vet är att mamman planerar något riktigt bra för Moa.
Ha en trevlig helg!
Kramizar Nina
Smakbit från första sidan;Kapitel 1
Trots att golvet är hårt under ryggen ligger jag där med händerna på bröstkorgen; du-dunk, du-dunk. Hjärtat slår i jämn takt. Tankarna snurrar. Allt jag försöker skriva låter fånigt. Jag tar upp mobilen och börjar med ett enkelt "Hej".
Suddar.
"Tjena".
Suddar.
"Hej! Hur mår du?"
Nej, jag suddar igen.
Jag lär bara få ett allmänt "Bra. Själv?" tillbaka. Vad svarar jag på det?
Vill man veta mer kan man gå in och läsa på Barnsidan eller hjärtbarns fonden .
Njae, det är nog inte en bok i min smak. Jag blir så lätt berörd av sorgliga saker och börjar gråta. Därför avstår jag gärna från sådana...
SvaraRaderaSen läste jag dina svar på 5 frågor och du kunde tänka dig - som nästan alla - att flytta till varmare nejder. Jag trodde det också förr, men har med tiden kommit underfund med att det är rätt skönt med dom olika årstiderna. Fast vintern kunde helt klart vara
betydligt kortare - skulle räcka med ett par veckor och sommaren betydligt längre! *fniss*
KRAM/Susie
Just den här boken slutade på ett jätte fint sätt. Men jag förstår. Det händer så mycker sorgligt och otäckt i världen. Jo här där vi bor är vintern lite lång. Jag tycker om snö och så till jul och nyår men i slutet på februari brukar jag vara trött på snön. Kram Nina
Radera