fredag 2 september 2022

Jag blev frisk av kärlek

"Jag blev frisk av kärlek" av Cecilia  Johansson, utgiven av Vulkan förlag. Ibland får man en speciell bok i sina händer, detta är en sådan bok. Detta är författarens egna ord om hur det är att leva med FAS- alkoholrelaterade fosterskador. Det är en berättelse om en tjej som kämpar mot alla odds. Många saker är svåra. Inget är lätt. Ibland gråter hon av frustration. Ibland möts hon av fördomar från andra människor. Hon blir frustrerad av det hon inte kan och det hon inte kan förstå. Hon drabbas av smärtor man inte ens kan föreställa sig. Ändå har hon lyckats förmedla en fin berättelse om att man aldrig ska ge upp. Hennes kämparglöd är enorm. Detta är en viktig berättelse att förmedla. Den berörde mig på djupet. Tårarna kom över den här tjejens öde. Denna boken borde finnas på var enda Mödravårdcentral i hela Sverige. Om du tänker på att ta det där glaset, ska du veta vad det kan få för konsekvenser för det oskyldiga livet du har i din livmoder. Jag blir både ledsen och upprörd över att någon kan göra så mot ett litet liv du har fått förmånen att få älska. Även nu när jag skriver denna recensionen rinner tårarna på mina kinder. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Jag lär mig simma

Sommaren 1997, börjar jag på simskolan. Fem dagar i veckan under sommarlovet tre första veckor. 

Vi cyklar tillsammans med grannens barn till bussen, som ska ta oss till och från badet. Kliver i vattnet. Jag bottnar. Det är inte speciellt varmt, 28 grader. Vi tränar lite på olika saker, att ta antag och bentag. Tränar på bentagen med hjälp av en stång att hålla oss i. 

När jag var två år åkte vi till Danmark och badade varannan månad. Danskarna får ha två grader varmare vatten än vi. En kvart innan det är dags att gå upp och duscha, får jag krypa ner i den lilla bassängen som är 34 grader varmt. Så skönt. De stunderna är värt att kämpa i det kalla vattnet för. En belöning. Jag har inget underhudsfett. Det medför att jag lätt fryser. 

Vissa dagar känns det tungt att cykla hem, den kilometer vi har. Speciellt när det regnar. Jag blir snabbt kall. Biter ihop och trampar så fort jag kan för att komma hem. När det regnar, känns det som en evighet att cykla.

Längtar till den dag simskolan slutar. Det innebär att jag slipper cykla hem i spöregn. Kan bestämma själv vilka dagar jag vill cykla. 

Något år senare hittar vi badet i Lerum. Dit åker vi för att de har varmare vatten än i bassängen på hemmaplan. Jag kämpar med simningen några år. Jag tar inte så många märken. Jag har inte orken eller styrkan fysiskt att klara av det men simma har jag lärt mig och det kan jag nu korta sträckor. 

Vi har bad i skolan också. 

En elevassistent blir tillfrågad om hon kan tänka sig att hjälpa mig i omklädningsrummet. Hon säger att det går bra med munnen, men jag kan snabbt läsa av att hon inte vill det, för att hon talar om det med ögonen.

Hon är för fin- för att få vatten på sig, tycker hon.

Jag accepterar det. 

Från baksidan;

En vardagsberättelse om en tjej med en vilja av stål. Starten i livet var inte den bästa. 

Jag föddes med FAS- alkoholrelaterade fosterskador. Orsakad  av mammas alkoholmissbruk under graviditeten.

Jag fick alla bekymmer som följd. Föddes också med vattenskalle. Placerades i familjehem. Läkarna trodde inte på min förmåga, men jag har genom en kamp skapat mig ett meningsfullt liv. 

Har spridit otroligt mycket glädje för alla i min omgivning. 

Min dröm är att ge föreläsningar om vad alkoholen orsakar och nu ligger denna väg framför mig. Negativa saker som skett kan också vända saker och ting i positiv riktning. Man kan förändra sin egen inställning.

Följ gärna min resa genom livet.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramar Ninni

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Teckentyderskan- Vårens vresiga eldar

"Teckentyderskan-Vårens vresiga eldar" av Annika R. Melin utgiven av Arwyddion Publishing förlag. Bokrecension; Vi gör en tidsre...