I den här boken får vi följa två olika kvinnor i två parallella historier. I nutid får vi följa Hanna, samt under andra världskriget får vi följa Hannas gammelfaster, Elsie. Författaren har god förmåga att väva samman de båda kvinnornas historier på ett fint sätt. Man känner sympati för de båda kataktärerna, och de är lätta att tycka om. De historiska bitarna är presenterade på ett fint sätt och känns relevanta för historien. Det är jätte intressant att ta del av dessa historiska bitar, som jag inte kände till sedan förut. Jag har läst några böcker av författaren förut och uppskattar hennes fina språkbruk och underbara historier samt karaktärsbeskrivningar. Miljön är också fint presenterad. Jag blev så sugen på polkagrisar när jag läste, för författaren lyckas förmedla hur gott det är med polkagrisar. Boken ger även en insikt hur svårt det kan vara att bli långtidssjukskriven, och vad det gör med både ekonomin och självkänslan. När huvudpersonen Hanna väl bestämmer sig för att be om hjälp, så löser sig allt till det bästa, även om det ser mörkt ut från början. Det är så fint och tänkvärt! Jag tycker även att bokomslaget är fint och tilltalande. Boken tog slut alldeles för fort, och boken har gett mig som läsare en riktigt fin läsupplevelse. Jag läser gärna mer av författaren. Jag rekommenderar denna otroligt ljuvliga feelgood roman, och boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Kapitel 14
Juli 1944
Elsie stod framför spegeln i sitt lilla rum och betraktade bilden av sig själv. Håret var fortfarande lockigt efter spolarna hon haft i under natten. Det var knöligt och obekvämt att sova med dem, men det var värt resultatet. Stora lockar och volym i håret. Nästan som en filmstjärna, tänkte hon och fnissade till. Det var väl i så fall bara håret som var filmstjärneaktigt. Ansiktet såg trött ut och hon drog ett drag med svart längs fransarna för att pigga upp ögonen, och de torra läpparna mjukare upp och fick en rödare nyans med läppstiftet som hon köpt för förra lönen.
Arbetet i kaféet under dagen hade gjort henne trött i hela kroppen, men nu hade hon lovat Ingrid att hon skulle komma på dansen. Och hon behövde verkligen komma ut och göra något annat än att bara vara på Brittas hela dagarna.
Hon såg på klockan. Halv åtta. Om tio minuter skulle Ingrid vara där. Hon hade tittat in under dagen och försäkrat sig om att Elsie skulle följa med till dansen. De hade bestämt att de skulle gå dit tillsammans. Att cykla var inte lönt, så brant som det var upp till Grännaberget. Det var att promenera uppför den smala stigen och trapporna som gällde.
Elsie rättade till kjolen och satte fötterna I ett par smala pumps. Hon borde gå i sina rejäla kängor och byta skor när de väl var framme, men hon ville inte förstöra sin stil. Pumpsen passade så fint ihop med kjolen och blusen. Någon jacka tyckte hon inte att hon behövde, det var en varm sommarkväll, inte ens Vättern gav någon svalka den här dagen.
Hon tog trappan ner, gick förbi kaféet låste om sig och lämnade huset. Ingen Iingrid syntes ännu, men det var några minuter kvar till utsatt tid. Ett äldre par spatserade förbi, kanske var de på kvällspromenad i sommarkvällen. Ett gäng killar i kostym promenerade på trottoaren, och slängde blickar mot henne. Någon visslade, det hördes fniss och skratt. Elsie slog ner blicken och kände hur kinderna kokade. Varför måste hon bli generad också? Som tur var hade grabbgänget passerat och det var tomt på gatan. Måtte rodnaden gå ner innan Ingrid kom och framför allt innan de var uppe på dansbanan. De där killarna måste vara några av amerikanerna, hon hade inte sett dem tidigare och de flesta pojkar i hennes ålder var inkallade.
Baksidetext;
Hanna har försatt sig i en rejäl knipa. Under en lång sjukskrivning hamnade hennes ekonomi på svaj vilket ledde till att hon tog ett lån. Det borde hon inte ha gjort, för nu har långivaren börjat ställa obehagliga krav.
När Hannas gammelfaster Elsie går bort får Hanna chansen att lämna bekymren därhemma och i stället tillbringa tid i Gränna för att röja ur Elsies hus inför försäljningen. Elsie var en riktig samlare, det finns serviser och dukar nog för en hel loppmarknad, men Hanna gör även ett annat fynd, Elsies dagböcker som sträcker sig ända tillbaka till 1944.
När lånkraven eskalerar till rena hot upptäcker Hanna ett mod hon inte visste att hon besatt, men som hon känner igen från sin gammelfaster. Genom dagböckerna får Hanna lära känna Elsie som ung och de två kvinnornas liv vävs samman på mer än ett sätt.
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram Nina
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar