Ljuskällan

"Ljuskällan" av Hanna Landahl och utgiven av Polaris förlag. Detta är del två om Anna och Staffan, men jag har inte läst den första. Det vill jag nu, efter att ha läst Ljuskällan. Den här romanen gav mig äkta läsglädje från den första till den sista sidan. Den kunde lika gärna innehålla ännu fler sidor. Jag skulle ändå sträckläst den. Den gick nästan inte att lägga ifrån sig. Det är en så mysig bok.Vilken underbar miljö den lilla ekobyn verkar vara. Författaren får en verkligen att vilja bosätta sig där. Vilket underbart sätt att få umgås på. I den lilla ekobyn hjälps man åt med de olika sysslorna. Man gör saft, hjälps åt med djuren och odlingen och äter middagar tillsammans, som alla hjälps åt att bidra till. Författaren beskriver vardagen och karaktärernas känslor på ett fint sätt. Jag kan förstå att huvudpersonen trivs i den lilla byn. Det hade jag också gjort. Man känner hur hennes livsglädje börjar att återvända. Jag hoppas verkligen det kommer en fortsättning på denna fina roman för jag vill verkligen veta hur det går för Anna och hennes familj. Den här boken kommer jag snart att läsa på nytt. Jag ger boken ❤❤❤❤❤/5.

Boken handlar om Anna, som försöker ta sig upp ur en depression. Annars jobbar hon som sköterska på bvc. När hon sitter på ett tåg på väg hem till Göteborg träffar hon på en kvinna som heter Frida. De börjar prata. Av en händelse så kommer inte tåget fortsätta till Göteborg och sista stoppet för kvällen är där Frida ska hoppa av. Anna får följa med henne och hennes man hem över natten till den lilla ekobyn där de bor. Följande morgon träffar hon på Adrian som berättar för Anna om byn. Anna har kontakt med Frida och Adrian när hon kommer hem. Anna längtar efter något annat än det livet hon lever nu med all överkonsumtion. När hon får reda på att det finns ett litet torp ledigt för uthyrning i den lilla byn, övertalar hon Staffan att få åka dit och kika. Snart har flyttlasset gått för Anna och hennes familj. Staffan är inte så förtjust, men vill se Anna lite gladare. Bakom ryggen på Anna har han bara gett livet i ekobyn ett halvår och hoppas att de ska flytta tillbaka till Göteborg efter det. Staffan skaffar sig wifi trots att man inte ska ha det och har svårt att trivas i byn. Han blir snart också svartsjuk på Adrian, som hans fru verkar trivas så bra med. Jag kan verkligen rekommendera att ni läser boken. Jag tyckte den var helt underbar.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Nina

Ur boken; Men, alltså inget wifi? sa han och stirrade på henne. Vad fan ska vi säga till barnen om denna....totala katastrof? Men Staffan, sa Anna och tryckte hans slappa hand. Det är väl ändå ingen katastrof? Alltså allvarligt talat? Jo, sa han. Jag tror faktiskt att det är precis vad det är. En stor jävla naturkatastrof.

STAFFAN OCH ANNA GÖR SÅ GOTT DE KAN. I sin relation, på jobbet och som människor som just nu råkar leva på den allt varmare planeten jorden. I alla fall tycker Staffan det, men hans fru börjar tvivla och när hon besöker ekobyn Ljuskällan känns drömmen om en annan livsstil inom räckhåll. Och Staffan vill såklart också leva mer hållbart. Fast mest av allt se Anna le lite oftare. Så ekobyn kanske kan vara precis vad deras familj behöver? Väl installerade i det röda torpet i byn känner sig Anna som hemma direkt medan Staffan gör sitt bästa för att hantera biodlaruppdraget och invånarnas självgodhet, samtidigt som han får allt svårare att tåla Adrian, Ljuskällans händige grundare som Anna tillbringar allt mer tid med. Kommer deras äktenskap att stå pall för den nya tillvaron? Och kan man verkligen leva utan wifi?

Ljuskällan är ett träffsäkert samtids drama som handlar om hur svårt det är att göra rätt, och hur de kompromisser vi gör som par ibland hotar att splittra istället för att förena.