En vän för livet

"En vän för livet" är Sofia Sarenbrants debut som barnboks författare. Detta är den första delen i en serie om Mira och ponnyn Månen. Boken är utgiven av Bookmark förlag. Jag som älskar hästböcker kunde inte låta bli att läsa denna mysiga hästbok. Mira är en tjej som har svårt i skolan och svårt att få kompisar. Hennes favoritställe är stallet, där hon kan vara sig själv. Men ridlektionerna börjar bli svårare och hon får tillslut börja i en ny grupp med en annan ridlärare, som motiverar henne bättre. Hennes stora kärlek är ponnyn Månen. Han sköts och rids av elever som rider lite bättre än Mira. Men då han skadar sig är det ingen mer än Mira som bryr sig om honom och tar sig an hans skötsel. En dag vill hon rida och tävla på Månen. För att drömmen ska gå i uppfyllelse måste hon lära sig att rida bättre. Kommer hennes stora dröm att gå i uppfyllelse?

Detta är en verkligen mysig berättelse om vad kärleken till en ponny betyder för någon som är ensam, och har det svårt. Mira har det jobbigt, och förstår inte allt runt sig. Hon har svårt att veta vad som är skämt osv. Hon blir också ofta trött av alla intryck i skolan. Hon ska därför göra en utredning. Mira har svåra tankar. Varför lämnade hennes pappa henne och hennes mamma. Var det för att hon var så jobbig? Var det hennes fel? Det måste vara skönt komma till en plats där ingen bryr sig om att man har det svårt och känner sig utanför. Stallet är den platsen för Mira. Hästarna bryr sig inte om vem du är och hur du ser ut. Jag tyckte att Miras känslor kom fram på ett fint sätt. Hennes tankar och känslor är relevanta för historien. Det är också skönt att hon har en förstående mamma som försöker peppa henne så gott hon kan. Denna historia är hjärtevärmande och kärleksfull. Detta är verkligen en jätte fin hästbok för åldern 9-12 år. Men jag tyckte även den gav mig som vuxen läsare en fin läsupplevelse. Jag tyckte omslaget till boken var underbart. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 16

Hjärtat blir alldeles varmt när Mira kliver ur bilen på ridskolans parkering. Solen lyser upp den kalla decemberdage. Julkalenderns första luckor är öppnade. Hon har fått nagellack, ögonskuggor och en fickspegel. Sådant som hon borde varit intresserad av men inte liksom bryr sig om, även om hon låtsas det inför mamma. Det enda hon tänker på är någon med fyra ben. En som också struntar totalt i smink men har fler följare på Instagram än hon själv. 

Veckorna med Månen har varit de bästa i hennes liv. Mira har tagit bussen till stallet efter skolan nästan varje dag för att hänga med honom. Bandet mellan dem har stärkts, och det bästa av allt: det finns inga tider att passa. De får vara ifred. Ingen annan vill pyssla om en halt ponny som har behandlats för kotledsinflammation och ska vila. Det är bara Fanny som har tagit bilder på honom ibland. Murad favoritfoto är när Månenstår ute i den vita snön och är så ren och blank i pälsen att han nästan smälter ihop med bakgrunden. Fanny tog den när Mira hade ryktat honom i en timme och använt upp halva sin flaska med pälsglans. 

Han har aldrig varit så vacker förut.

Från baksidan;

Drömmen om Månen 

En dag ska ni få se, tänker hon.

Jag ska visa att jag visst duger.

Stallet är Miras favoritplats. I skolan är hon bara luft och hon har svårt att få vänner. Hos hästarna kan hon vara sig själv. Men ridningen känns inte lika kul längre, det börjar bli för svårt.

När stallets finaste ponny Månen skadas lämnas han åt sitt öde- om det inte vore för Mira. Hon sköter om honom och deras band blir allt starkare. Drömmen är att en dag få tävla på honom, men för att nå dit måste hon bli en bättre ryttare.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina