måndag 31 juli 2023

Blodros

"Blodros" av H.C Eriksson, utgiven av Lava förlag. Alv lever med sin familj på en avlägsen gård. Alvs pappa har nyligen drunknat och en natt vaknar Alv av att en skräckgestalt sitter på hans säng. Demonen dödar hans mamma och hans syster drunknar, när de försöker fly. Själv klarar han sig undan med blotta förskräckelsen. Han får dock ett märke i form av en ros, och det gör att han aldrig kommer glömma det som hänt hans familj. Tre ryttare försöker övertyga honom om att han är en rödögd häxa. Han har aldrig trott på historier om häxor och demoner, men är nu tvungen att förstå att dessa existerar. Och även att han själv är en nyväckt häxa. Alvs guide heter Gand. Dock finns det häxjägare som fångar häxor och sätter dem i fängelse, samt de som ses som häxornas vänner. Sofya Talzin, vars föräldrar är häxor hamnar i fängelse, men lyckas ta sig ut. Med sig har hon sin eftertraktade artifekt. Snart korsas Alv och Sofyas vägar. 

Den här boken förmedlar spänning och action på hög nivå. Redan från början kastas vi in i en värld full av häxor, magi och demoniska väsen. Blodros börjar riktigt spännande,  i och med att familjen attackeras av en demon, och man fångas direkt av historien. En riktigt bra fantasy roman, med andra ord. Boken är en riktig bladvändare och jag har svårt att lägga boken ifrån mig. Den tar faktiskt slut på endast två dagar. Det händer spännande saker hela tiden, så boken har ett bra driv. Boken innehåller många spännande karaktärer att lära känna. Jag tycker deras hästar låter fina och trevliga. Man önskar lite att man kunde vara på plats i den där världen och rida en tur på dem. Både karaktärerna och miljön är bra beskrivna. Jag gillar när en författaren lyckas fabulera fram en helt ny värld, och får det att låta som om den verkligen existerar. Det har författaren verkligen lyckats med. Jag hoppas det kommer en fortsättning på den här boken. För i så fall vill jag gärna läsa den. Denna fantasy roman får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 9

Som en tjuv om natten

EFTER DEN STICKANDE plågan, efter att ha befunnit sig i demonen grepp, var det kalla vattnet han landade i en befrielse, men inte så länge. Strömmen tog honom och Alv fick kämpa för att ta sig upp till ytan. Som tur var var det inte vårflod.

Han tog några simtag för att kunna ta sig närmare stranden; egentligen hade han lärt sig att följa med strömmen. Kläderna tyngde ner honom. Han kände de vassa stenarna på bottnen och lät kroppen svepas med. Knäna skrapades upp. 

Med en kraftansträngning fick han huvudet över ytan. Solen hade gått ner bakom träden och gav landskapet ett brandgult sken som suddade ut gränsen mellan land och vatten. 

Alv drog in luft djupt ner i lugorna. Ett träd sträkte ut sina tunna grenar över floden. Han sträkte ut armen och tog tag i trädet. Forsen slet i honom, ville behålla honom, men Alv bet ihop tänderna och drog sig in mot land. 

Undervegitationen hade kollapsat och bildat en skarp kant ner mot floden. Alv släppte taget om grenen med ena handen och fick tag i en grov rottråd från samma träd. Flämtande klättrade han upp och fortsatte kräla tills han inte längre kände den brusande floden under vegitationen. Här var det säkert att stanna. Alv föll ihop och fick lukten av fuktig mossa rakt in i näsan.

Han vred en aning på huvudet och andades. 

Varför hade demonen släppt honom? Den hade haft honom i sitt grepp. Den kunde ha slitit av hans ansikte, men istället hade den släppt honom i floden. Vart hade den tagot vägen? Flög den tillbaka till moster Annes gård? 

Alv tvingade sig upp på knä. Det sved och dunkade i såren på armarna och benen som demonens klor orsakat, men det var skjortan han slet upp för att titta på tatueringen som Aina inte hunnit slutföra.

I det sista dagsljuset såg han klara strömmar av blod ta sig ner från de små öppna såren som bildade formen av en ros.

Baksidestext;

Om det är en mardröm eller inte vet inte Alv när han vaknar efter faderns död. Men märket på bröstet låter honom aldrig glömma vad som drabbade hans familj.

Alv lever på en avskärmad gård när han vaknar av att en skräckgestalt sitter på sängkanten. Han har hört talas om historier om häxor och demoner, men inte trott på dem. Inte förrän tre svarta ryttare kommer och övertygar honom om att han kan vara en rödögd häxa. 

I kungadömets huvudstad Tessai är Sofya Talzin på väg genom stadsporten. Det enda hon vill är att ta sig fram till sin kompanjon, kaffeframställaren Gabriel, men porten är bevakad av häxjägare och hon bär på en eftertraktad artifekt.


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Teckentyderskan- Vårens vresiga eldar

"Teckentyderskan-Vårens vresiga eldar" av Annika R. Melin utgiven av Arwyddion Publishing förlag. Bokrecension; Vi gör en tidsre...