"Barnjunfruns berättelse" av Elisabeth Gaskell utgiven av Argasso förlag. När Rosamond var fyra eller fem år gammal dog hennes föräldrar, inom några veckor, efter varandra. Hester blir hennes nya barnjunfru, och tillsammans reser de till flickans nya hem, på det ödsliga godset Furnivall. När kvällarna blir längre, och Hester har stoppat om den lilla flickan i sin säng, börjar Hester höra hur den gamla orgeln börjar spela nere i hallen. De andra tjänarna låtsas om ingenting, men de verkar samtidigt rädda. Ju mer tiden går, ju otäckare blir det, och snart försvinner Rosamond ut i kylan. Som tur är hittar en fåraherde flickan vid liv, men det dröjer inte länge förren det onda och mörka, där ute, åter vill locka ut den lilla flickan. Hester gör allt vad hon kan för att det inte ska hända flickan något, medan orgeln spelar för fullt.
Argasso förlag har gjort om denna klassiker till en mer lättläst variant, för ungdomar från 15 år. Barnjunfruns berättelse publicerades redan 1852. Längst bak får vi läsa lite spännande fakta, om författaren och hennes liv, tillika de verk hon har gett ut. Jag har dock inte läst något av författaren förut, och jag tror inte jag har hört talas om henne dessvärre. Dock skulle jag gärna läsa mer av denna dam, som levde på 1800-talet. Denna berättelse var riktigt spännande! Rosamunds barnjunfru berättar historien för oss läsare. Det är en riktig kuslig historia, som utspelar sig, där ute på det ödsliga godset Furnivall. Två systrar som blir kära i samma man. Han väljer den ena av dem, vilket gör den andra systern svartsjuk. Och på den vägen är det,för att inte avslöja för mycket. Denna spännande spökhistoria får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Från sidan 24
Medan vintern närmade sig och dagarna blev allt kortare, hände det ibland att jag kunde svära på att jag hörde ett ljud. Det lät som om någon spelade på den stora orgeln i hallen. Jag hörde det inte varje kväll, men då och då, särskilt när jag satt oss miss Rosamond efter att ha bäddat ner henne för kvällen och allt var stilla och tyst i sovrummet. Det var särskilt då jag kunde höra hur det dånade och lät på avstånd.
När jag gick ner för att äta min kvällsmat den första gången det hände, frågade jag Dorothy vem det var som hade spelat musik i hallen tidigare. James svarade korthugget att bara en dåre skulle förväxla vindens sus i träden med musik, men jag lade märke till hur ängsligt Dorothy tittade på honom och mumlade något jag inte hörde.
Jag kunde se att ingen av dem tyckte om min fråga, så jag sa inget mer utan väntade bara till nästa gång jag skulle vara ensam med Dorothy. Kanske skulle jag kunna få ur henne mer information då.
Baksidestext;
"Månen lyste så klart att jag kunde se två små fotspår som ledde runt hörnet på den östra flygeln."
Den unga Hester är barnjunfru åt föräldralösa Rosamond och följer med henne till hennes nya hem på det ödsliga godset Furnivall. Men allt står inte rätt till på godset, tjänarna verkar vara rädda för något och snart hotar en kuslig, oförklarlig händelse lilla Rosamunds liv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar