"Det sista spåret" av Alice Valentin, utgiven av Visto förlag. För ungdom och unga vuxna. Boken handlar om Emilia. Hon är sjutton år och har precis fått sommarlov. Hon är olyckligt kär, och bästa vännen har dessutom rest bort. Nästa termin är det sista året på gymnasiet. Hennes föräldrar berättar plötsligt att de tänker skilja sig. Något som gör att sommarlovet inte kan bli värre, är att mamman har hyrt ett hus nere i Åhus över sommaren. Hon vill att Emilia ska följa med. Pappan ska arbeta över sommaren, och flytta ur sina saker i lugn och ro, medan mamman och Emilia åker bort. Väl framme i huset i Åhus hittar Emilia av en slump en gammal dagbok, som är skriven av någon med initialerna I.V. Vem är denna unga kvinna? Emilia kan inte låta bli att läsa hennes dagbok, och den utvecklas snart till en romantisk kärlekshistoria. Efter att dagboksberättaren skrivit att hon ska träffa en viss kille, tar dagboken plötsligt slut. Emilias magkänsla gör att hon tror att det hänt den unga kvinnan något. Emilia vill veta vad som hände den där gången för länge sedan. Hennes efterforskningar gör att även Emilia finner kärleken.
Detta är författarens debutroman och en berättelse för unga vuxna. Dock tyckte jag som lite äldre att den var både bra och underhållande. Det fina bokomslaget, och den spännande inledningen, gjorde att jag inte kunde släppa boken ifrån mig. En riktig bladvändare. Jag gillar hur författaren lyckas förmedla hur det känns att vara ung, och olyckligt kär, samt hur det kan vara att känna sig osäker inför framtiden. Många unga människor kan nog relatera till den känslan. Huvudpersonens tankar och känslor känns realistiska och äkta. Sedan är historien otroligt fin, spännande och välskriven. Här vävs framtiden ihop med det förflutna på ett bra sätt, samtidigt som inte bara ett, utan två mysterium bakas in i historien. Boken innehåller en lagom dos av spänning, kärlek och en gnutta allvar. Miljöbeskrivningarna är magiska, och gör att man gärna skulle vilja åka till Åhus, och jag blir jättesugen på att se Stenshuvud som jag inte besökt någon gång. Boken är väl läsvärd och får av mig ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favoritställe ur boken;
5
Nästa morgon väckte mamma mig tidigt och vi drog ut till Stenshuvud. Vi klev in i en riktig sagoskog med stenar som såg ut som förstenade troll och vackra träd med spretande grenar. En del hade fallit till marken och blivit liggande där aldeles orörda. Här var allt som det var, inte det minsta tillrättalagt. Jag trivdes i det. Fåglarna sjöng och insekter surrade i vinden. Luften var kvav och svetten låg som en hinna på varenda centimeter av kroppen.
Vi tog oss med viss ansträngning upp på högsta toppen. Jag insåg att jag måste göra något åt min kondition när det tog typ tio minuter att återfå normal andning. Väl uppe när svimningskänslorna lagt sig, tittade jag ut över skogen och havet. Vinden fladdrade i håret och jag svajade till när jag blickade mer mot den brantaste sidan. Vågorna som ser så höga ut från stranden, såg bara ut som små krusningar härifrån.
Jag tänkte på I.V. När jag spanade ut över vidderna. Tänk att hon också hade varit precis här, på denna plats. Det var verkligen lika vackert som hon beskrev det i sin dagbok. Jag slogs av hur liten jag var, så obetydligt liten jämfört med världen. Jag tänkte på hur många som gått upp och ner för det här berget före mig och som kommer att göra det efter mig. Människans tid är verkligen begränsad men berget kommer att stå här för evigt. Jag drabbades plötsligt av en stress inför framtiden som jag inte kännt så här stark förut.
Vad ska jag bli när jag blir stor? Ska jag plugga när jag går ut gymnasiet eller börja jobba direkt. I så fall med vad? Jag hade hela tiden tänkt att jag kommer komma fram till det sedan. Ju närmare studenten jag kom desto mer började jag tvivla på det. Alla andra visste redan att de skulle ut och resa eller börja plugga till sjuksköterskor, jurister eller idrottslärare. Jag hade ingen aning.
Baksidestext;
Olyckligt kär, lämnad av sin bästa vän och med föräldrar som ska skilja sig blir sjuttonåringa Emilia tvungen att följa med sin mamma till ett strandhus i Åhus hela sommaren.
En upphittad dagbok skriven av en ung tjej, en kärlekshistoria som tar sin början bland sidorna men som får ett abrupt slut, väcker både en dålig magkänsla och en lust att ta reda på mer.
Det blir en sommar där Emilias grävande i det förflutna får allvarliga konsekvenser, hon möter sina rädslor och konfroteras med familjeproblem. Men hon finner också oväntad styrka och hopp om ny kärlek, när en gnista tänds från oväntat håll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar