Miniatyrerna

"Miniatyrerna" av Eva Ullerud utgiven av Whip media förlag. Bokrecension; Det går inte så bra för leksaksaffären som Gunnar har ärvt. Han och hans fru Mona åker därför till Ångermanland, för att delta i en leksaksmässa. Gunnar vill hitta några speciella leksaker för att kunna rädda butiken. Utanför mässhallen träffar Gunnar en gammal gubbe. Han erbjuder Gunnar en liten miniatyr hund. Den ser så verklighetstrogen ut. Gunnar undrar hur den gamla gubben har gjort, för att få den lilla miniatyrleksaken att fungera. Detta är inte den enda leksaken gubben har i sina ägor. Gunnar och Mona väljer ut flera stycken mycket verklighetstrogna leksaker, som de vill sälja i sin affär. När de går igenom gubbens lilla stuga och ut på baksidan, hamnar de i en liten by. Folket i byn tycks ha en medeltidsvecka på gång. De lär känna några i byn, samtidigt börjar de fundera vart de egentligen har hamnat. 

Wow! Denna lilla boken är så fantastisk! Den är som en gullig saga för oss vuxna. Denna fantacy berättelse tar oss till en spännande parallell värld, där alla tycks vara lika mycket värda. Människorna i byn är vänner med djuren, och barnen leker fortfarande. Dock finns det ändå några som inte blir behandlade så bra trots allt. Jag gillar de fina miljöbeskrivningarna och alla fantastiska karaktärer. Huvudkaraktärerna är sympatiska och lätta att tycka om. Jag tycker platsen som författaren beskriver låter så tilltalande, att jag skulle vilja besöka den. Det är bra driv i boken vilket gör den till en riktig bladvändare. Jag gillar det oväntade slutet, men jag önskar verkligen att boken hade varit lite, lite längre. Jag kan varmt rekommendera denna lilla bokpärla. Boken är väldigt fint och speciellt utformad. Jag läser gärna mer av författaren. Boken får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 4

Onsdag

Bokföring och leksakståg

När Mona vaknade var det fortfarande mörkt. På mobilen lyste 03.23 i neongrönt. Magen värkte av hunger. Hon smög upp för att inte väcka Gunnar och öppnade minibaren. Mellan två läskburkar stod en påse nötter. Mona rev upp den, hällde nötterna i handen och fyllde munnen. Magen lugnade sig. Fanns det något mer? Hon lyfte ut dryckerna och fann Gott och Blandat. 

-Vad gör du? mumlade Gunnar från sängen. 

-Letar efter något att äta.

-Nu, sa Gunnar. Mitt i natten? 

Mona satte tillbaka burkar och flaskor och stängde minibaren. Hon tog med sig påsen och kröp upp i sängen. 

-Jag är jättehungrig. Trots allt vi åt i går. 

-Konstigt, sa Gunnar. Det är jag också. 

Hon stoppade några bitar fruktgil'e i munnen och höll fram påsen. 

-Var så god.

Han tömde den, vände sig på sidan och somnade.

Magen började knorra igen. Mona drack ett glas vatten och lyckades tillslut att somna.

Hon vaknade halv sex. Gunnar, som aldrig gick upp före sju, höll på att borsta tänderna i badrummet. Mona tog en snabb dusch och klädde på sig. Restaurangen skulle öppna för frukost halv sju.

Tiden sneglade sig fram. 

-Vi går nu så vi inte behöver stå i kö, sa Gunnar. Klockan var kvart över sex. 

-Bra id`e, sa Mona. 

Korridoren mot restaurangen ledde förbi hotellets gym.

-Vänta lite, sa Mona.

Hon skyndade sig in, tog av sig skorna och ställde sig på vägen.

Nä det kunde inte vara snabbt.

Hon gick av vägen och på den igen.

Fyra gånger.

Jo, det var sant. Hon hade gått ner tre kilo sedan igår. 

-Det är omöjligt, sa Gunnar när hon berättade. Det måste vara fel på vägen.

Hon skakade på huvudet.

-Det var samma våg som jag använder igår. Tre kilo! 

När restaurangen öppnade hämtade Mona en korg med åtta frukostbullar och var sin tallrik fullastad med pålägg. Hon hade aldrig förr sett så mycket fram emot frukost.

Baksidestext;

Leksaksaffären som Gunnar har ärvt efter sina föräldrar går dåligt. När han och hustrun Mona åker till leksaksmässan i Ångermanland behöver de hitta något som kan vända utvecklingen. Utanför mässhallen möter Gunnar en gammal man som visar honom något mycket märkligt. Kan det vara lösningen för att affären ska överleva? 

De norrländska skogarna döljer hemligheter som paret inte kunnat ana. Vissa är skrämmande, andra underbara och några har rötter som går hundratals år tillbaka i tiden. De gör ett fynd som öppnar fantastiska möjligheter - om paret lyckas lista ut vad det egentligen är de har funnit. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Kristallstaven- Linn'ea och Heliangänget

"Kristallstaven- Linn'ea och Heliangänget" av Elin Östberg utgiven av Visto förlag. Bokrecension; för barn 9-12 år. Boken handlar om Linn`ea. Hon hinner knappt vara i skolan. Så fort hon träffar någon i skolan som är sjuk, smittas hon direkt. Det tar på krafterna och hon blir efter med skolarbetet. Det är snart sommarlov och hon ska precis gå ut fyran. Då börjar spännande saker att hända henne. Linneas kristallhalsband börjar skifta i färg, och det blir inledningen till en helt ny tillvaro. Hon och hennes föräldrar flyttar därmed in i Besthuset. Hon kommer under sommarlovet förvandlas på mer än ett sätt. Hon bär nämligen på egenskaper som hon inte visste att hon hade. Tillsammans med sina nyfunna vänner, måste hon dessutom försöka lösa det ena mysteriet efter det andra. 

Detta är den första delen i en fantacy triologi, och författarens debut bok. Författarens andra bok ges ut i november. Boken handlar om att hitta sin egen identitet samt att finna sin inre styrka. Jag gillar tanken på människor som kan skifta till djur. Den här boken är inspirerad av Jämtlands djurliv, och vi får lära känna många olika karaktärer, som skiftar till dessa djur. Jag gillar hur författaren gestaltar sina olika karaktärer samt den fint beskrivna miljön omkring dem. Handlingen är spännande och det händer mycket i boken. Det är också en fin bok om vänskap, och att hjälpa varandra när man har det svårt. Trots att boken riktar sig till de lite yngre läsarna, känner jag att även jag har glädje av att läsa boken. Boken har en bra och läsvänlig text. Boken är väldigt snyggt förpackad. Jag hoppas på att inom kort få läsa fortsättningen på boken och jag läser gärna mer av författaren. Denna fina bokpärla får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Beskyddarna

På fredagsförmiddagen var det fint väder. Linn`ea satte sig på bänken och tittade på när barnen spelade fotboll. Själv orkade hon aldrig vara med på något som var ansträngande. Pampia brukade låta Linn`ea slippa gymnastiklektioner och friluftsdagar. Istället ägnade hon tiden åt att komma ifatt med de lektioner hon missat sedan sist hon var sjuk. Linn`ea betraktade fotbollsspelarna. Målvakten och anfallaren i ena laget verkade riktigt bra.

Målvakten var lång och bredaxlad och hans stora leende fick Linn`ea att besvara det utan att tänka på det. Han hade snaggat gult hår och snälla, bruna ögon. Framförallt lade hon märke till att han bar en kedja med en gul stav runt halsen. Anfallaren var en tjej som såg mycket stark ut även om hon bara verkade vara lite äldre än Linn`ea. Hon var snabb och aggressiv och sparkade så hårt på bollen att målvakten i det andra laget knappt vågade kasta sig efter den. Målvakten med de snälla ögonen ropade åt henne att ta det lugnt med stackarna. Hon bara flinade. Tjejen hade spretigt, klarrött hår. Hennes ögon var så ljusa att de såg gula ut. Hon hade också en halskedja med stav, men hennes var röd.

Linn`ea bestämde sig för att heja på laget med den fina målvakten. Hon blev riktigt ivrig i sina hejarop och killen log och nickade åt hennes håll. Linn`ea log tveksamt tillbaka. 

Så såg Linn`ea Aron komma ut från skolbyggnaden. Han stod på andra sidan om fotbollsplanen och betraktade den tuffa anfallaren spela. Han hejade ivrigt på hennes lag, men slutade när hon gav honom en arg blick. Han förde sin vita lugg bakom örat och såg sig nervöst omkring. Så fastnade hans blick på Linn`ea som inte kunnat låta bli att skratta. Hon slutade tvärt, svalde hårt och tog upp en bok att gömma sig bakom.

Baksidestext;

I den lilla staden Snöbergabor Linn`ea med sina föräldrar. Våren då hon går ut fjärde klass börjar spännande saker att hända. Linn`eas kristallhalsband skiftar i färg och hon får komma med i Heliangänget. Linn`ea flyttar in i Besthuset, ett enormt hus som ser ut som en förvuxen trädkoja och med en mängd spännande rum. Men det mest magiska med flytten visar sig vara hennes egna egenskaper: Linn`ea börjar sakta men säkert att förändras på mer än ett sätt.

Linn`ea måste snart läsa det ena mysteriet efter det andra tillsammans med sina nyfunna vänner. För vem är egentligen mobbaren Aron? Vad är det för mörk historia som Kristallstavenn bär på? Och vad är det för monster som stryker omkring i Hemliga skogen?

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Författarintervju med B. J. Edwin

Jag har intervjuat B. J. Edwin som precis gett ut sin första bok. Jag ser fram emot att läsa den. Hoppas få följa dig även i framtiden. Tack Björn för att du vill delta i min intervju! 

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; "Play with me" är min första.

2. Vem är B. J. Edwin? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; B.J. Edwin kommer från Dalarna och tycker om allt som är nördigt kul såsom brädspel, hårdrock, böcker och skräckfilmer (gärna äldre skräck).

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Jag har skrivit skräcknoveller länge och har ofta tänkt att det är lite synd att ingen av dem har blivit publicerad. Därför bestämde jag mig för att samla de som jag tyckte var starkast för att se om något förlag skulle vilja ge ut en samling och på den vägen är det.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; De är skrivna över ganska lång tid men om vi säger att jag var 36 när jag på allvar började tänka tanken på att samla dem och jag är 40 nu.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Endast positiv respons. Det är verkligen jättekul!

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Jag har skrivit ända sedan jag gick i gymnasiet så det har alltid varit en stor del av mitt liv.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag håller på med en ny samling skräcknoveller. Mer än så säger jag inte 🙂

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag älskar brädspel, tv-spel och är dessutom en inbiten gymnörd.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Jag jobbar som lärare på gymnasiet.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag läser en hel del men det varierar väldigt mycket vad jag läser. Ibland läser jag skönlitteratur men jag läser även om historiska händelser eller ren forskningslitteratur.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Stökigt och massvis med böcker! haha

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag är en morgonmänniska så jag skriver bäst tidigt på morgonen. Jag vet att en del tycker om storyboards och annat men jag gillar inte sådant. Jag kommer på en idé och så tar jag det därifrån.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Skriv mycket och ofta. Det är träning som med allt annat.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon

dröm?

Svar; Jag planerar att fortsätta ge ut böcker. Nu är jag på gång!

16. Något citat du lever efter?

Svar; "The oldest and strongest emotion of mankind is fear, and the oldest and strongest kind of fear is fear of the unknown."

H. P. Lovecraft

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Alice i Underlandet. Fantastisk bok! Tidlös klassiker!

Tack Björn för att du ville delta i min 

intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Författarintervju med Kristina Suomela

Jag har intervjuat författaren Kristina Suomela som jag har läst någon bok av för länge sedan. Jag har hennes nyaste bok här hemma och ska läsa den så bokrecension kommer inom en nära framtid. Tack Kristina för att du ville delta i min intervju! Tack för dina spännande svar. 

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Publicerade böcker är 7, sen även en mängd noveller.

2. Vem är Kristina Suomela? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Jag är född och uppvuxen utanför Södertälje, flyttade några år till Göteborg för att senare hamna i Tyskland och nu, sen 2002 bor jag i Schweiz med min familj (min man, två vuxna söner och en hund). Som liten hittade jag ofta på historier, bland annat att min morfar var sjörövare 😃, jag började läsa väldigt tidigt och läste gärna böcker för mina kompisar. Men att skriva en hel bok, den tanken kom jag på först 2013 då jag började skriva på Azoria - Rubinprinsessans återkommst (andra utgåvan heter bara Azoria - återkomsten), och sen satte det fart. Jag har alltid älskat skräck, böcker och filmer, därför blev det sen en hel del skräckmanus och - noveller. Men jag är även en hopplös romantiker och älskar feel good så nur har det blivit lite böcker inom den genren. 

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Inspirerad av både Harry Potter och Sagan om ringen, men jag ville ha en flicka som hjälte. Det skulle vara drakar, alver, älvor och dvärgar och naturligtvis egna språk. 

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; 38 år

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Väldigt bra respons för det mesta. Visst de allra första böckerna har en hel del nybörjarfel, men jag har lärt mig med tiden. Men historierna tycker många om.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Det blir att jag rör mig mycket i skrivarkretsar, kontakt med andra författare. Jag ägnar hellre fritiden åt manus, egna och andras, än att till exempel se på TV, men jag ser gärna en film eller en serie då och då. 

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Ja, det var det. Jag lärde mig väldigt mycket från min lektör jag hade till den första och sen gick jag en författarskola och lärde mig massor.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Alltid fler manus på gång. Jag skriver på uppföljaren till Het ost & läkta hjärtan som kom ut 12/9 samt på uppföljaren till I skuggan av adeln som kommer i höst. Jag har även påbörjat ett tredje manus i „Karne-serien“ som jag kallar den. Den första är Karen - skriet från härbärget, andra är Bakom väggens dörrar. Sen har jag idéer på fler andra manus. 

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag älskar trädgårdsarbete, att vara ute med hunden och lära honom nya saker, att gå långa promenader i den vackra schweiziska naturen, träffa vänner och äta och dricka gott. Jag gillar även att pyssla som att måla, göra smycken, men tiden räcker inte till för allt. 

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Ja, tyvärr kan jag inte leva på författandet. Jag jobbar heltid som teamleader accounting på en revisionbyrå i Zürich, sen är jag även lektör, redaktör och spökskrivare och alltid uppdrag på kö. Så ja, det är aldrig långtråkigt!

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Hinner tyvärr inte så mycket som jag skulle vilja, men om jag läser så gärna feel good, skräck och deckare. 

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag har ett skrivbord med laptop, bildskärm och en skrivare. En hel hög med vackra anteckningsböcker och en liten anslagstavla med peppande ord från testläsare och recensioner, skrivtips och lite bilder på familjen.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Nej, dån är jag har gott om tid, och om jag skulle få en superidé så skriver jag ner det direkt.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Ja, bara skriv! Tänk inte på hur du skriver utan bara skriv det du vill berätta, resten kan man ta sen. Och försök att skriva varje dag om så bara för 5 - 10 minuter.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Att hitta mer skrivtid och få klart alla manus jag har påbörjat. Det skulle ju vara kul att få en storsäljare, att boken/böckerna blir översatta till flera språk. 

16. Något citat du lever efter?

Svar; Carpe diem - fånga dagen. Kanske lite kliché, men ett mycket bra citat. Njut av varje sekund, försök att se det positiva i så mycket som möjligt. 

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Sagen om ringen, Liftarens guide till galaxen kanske inga typiska klassiker. Jag tyckte om Ana Karenina kommer jag i håg, men som tonåring, ung vuxen, var jag inte mycket för "klassiker“.

Tack Kristina för att du ville delta i min 

intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

http://www.kristinasuomelabjorklund.com/

http://www.dinmanusutvecklare.se/

http://www.miramir-forlag.com/

Fångad av dig

"Fångad av dig" av Tessa Bailey utgiven av Harper Love förlag. Bokrecension; Fiskaren tillika playern Fox Thornton väljer att ta avstånd från allt vad förhållande heter. Förhållandet han hade på college, slutade inte speciellt bra. One night stans är så mycket bättre. Ända tills han träffar den musikälskande unga kvinnan Hannah Bellinger, det vill säga. Till skillnad från alla andra kvinnor, ser hon honom som enbart en kompis, till hans stora förtret. Hannah tycks vara helt immun mot hans charm. Hon är nämligen förälskad i någon annan. Dessutom har Hannah bestämt sig för att inte bli en i raden av Fox engångsligg. Hon vill nämligen ha något mer seriöst. Nu är det bestämt att hon ska bo i hans gästrum, på grund av att hon ska komma till hans stad för att jobba. Fox försöker intala sig att platoniskt är bra. Kan Fox hjälpa Hannah med hennes stillastående kärleksliv och vad händer när gränserna mellan flirt och vänskap börjar suddas ut? 

Vill man läsa något romantiskt och lättsamt passar denna boken jättebra. Detta är den tredje boken jag läser av författaren och fortsättning på "Det hände en sommar", som jag också har läst. Men nu handlar det om den yngre systern, Hannah, och Brendans kompis Fox. Att de tvingas att bo ihop på grund av Hannas arbete, ger de båda en knuff i rätt riktning. Jag gillar miljöbeskrivningarna av den mysiga lilla kuststaden Westport, där alla känner alla. Det verkar vara en trevlig plats att bo på. Karaktärerna är gulliga och lätta att tycka om, och attraktionen väcks sakta men säkert mellan dem. En rad missförstånd gör att det nästan går åt skogen för deras förhållande. Det ordnar dock upp sig fint på slutet. Jag gillar att det finns ett motstånd till att huvudpersonerna ska bli tillsammans. Oftast är det självklart från det ena hållet. I det här fallet är det Hannah som tvekar. Det är ändå förutsägbart och jag gillar det. Jag gillar  humorn i berättelsen också. Sexet är lagom hett och fint beskrivet. Jag läser gärna mer av författaren. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 4

Vad bra det går. Idiot. 

Efter samtalet med Brendan hade han haft några veckor på att smälta det faktum att Hannah skulle bo hos honom. En stor del av den tiden hade tillbringats ute till sjöss, världens bästa plats att rensa huvudet på. Det skulle inte bli ett problem. Han var i det andra sovrummet. Helt utan förväntningar på sex. Japp, toppen. 

Engångsligg var så mycket lättare än det här. Innan Fox träffade Hannah hade han förlitar sig på sin personlighet exakt noll gånger i sitt liv när det gällde att snärja kvinnor. Hans enda seriösa förhållande hade inte slutat bra, mest för att det hade varit seriöst för hans del. Tjejen han blev kär i på college hade haft en helt annan inställning. Ja, Fox hade lärt sig den hårda vägen att han inte kunde undgå alla fördomar som folk hade mot honom - att han var något tillfälligt, en förströelse i väntan på bättre. Som ung ville han inget hellre än att fly från stan och allt det som hans utseende - och, okej då, han sätt att bete sig - tycktes ha förutbestämt åt honom. Och gud, han hade försökt. Det hade han verkligen. Men de där förväntningarna följde honom vart han än begav sig. 

Så han hade slutat att försöka. 

Om du skrattar med dem kan de inte skratta åt dig. Eller hur? 

Fox sneglade ner över Hannahs hjässa och svalde hårt. De promenerade precis förbi Man Överbord, och han kunde praktiskt taget höra hur var enda stol på krogen vändes när Fox visade Hannah till lägenheten. De satt garanterat och skämtade. Skrattade ner i sina ölglas. Spekulerade. Och, fan, kunde han klandra dem? Särskilt med tanke på skämtade var Fox själv. 

Hur var Seattle? brukade de fråga honom, alltid lika ivriga att få höra om hans senaste erövringar. Det fick dem till och med att sluta tänka på fiskehistorier ett ögonblick. 

Smutsigt ställe, brukade han svara och blinka åt dem. Sååå smutsigt. 

Och nu hade han fräckheten att lägga armen om Hannah? Distraherande söta, oupphörligt intressanta Hannah - som inte var ute efter hans kuk. Det påminde om Rödluvan och den stora stygga vargen när de gick över gatan vid hamnen, med hennes förnuftiga svarta väska dinglande i hans lediga hand. Och när de stannade till framför lägenhetshuset så att han kunde låsa upp dörren var Fox plågsamt medveten om hur Hannah sneglade över axeln, i hopp om att gå en glimt av regissören hon var intresserad av. 

Baksidestext;

Fiskaren Fox Thornton har rykte om sig att vara en sexig och lättsam flirt. Med honom har man gatanterat kul - både i och utanför sängen - och det är exakt så han vill ha det. Tills han träffar Hannah Bellinger. Hon verkar helt immun mot hans charm och utseende men tyck gilla hans... personlighet? Och vill vara vänner? Helt klart bisarrt. Men platoniskt är väl bättre än inget? 

När Hanbah komner till stan för att jobba får hon bo i Fox gästrum. Hon vet att han är en ökänd player men de är definitivt bara vänner. Faktum är att hon är hopplöst förälskad i en kollega - och Fox är rätt person att hjälpa henne med det stillastående kärlekslivet. Men ju mer de umgås, desto mer börjar gränserna mellan vänskap och flirt att suddas ut. Fast en sak är klar: Hanbah vägrar att bli ytterligare ett av hans engångsligg. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

En nästan helt vanlig sommar

"En nästan helt vanlig sommar" av Sofia Weiss utgiven av Lind & Co barnböcker förlag. För barn 9-12 år. Bokrecension; Efter en ridolycka med hästen Milagro, vågar Joanna inte sitta upp igen. Hon skyller istället på ont i magen för att slippa. Dessutom är hennes pappa borta och det gör att Jonna sluter sig inom sig själv och börjar undvika kompisarna Issa och Alisa. Trots att de varit bästisar i en evighet. Hon kommer med undanflykter när de vill ses. Sommaren uppe i mygglandet Norrland lockar inte lika mycket som den brukar. Jonna som annars brukar älska att åka dit. Väl där träffar hon kompisen Samuel, som får det att pirra i magen. Dessutom väntas det föl på granngården och Joanna vill gärna vara med när det föds. Men stoet Myrna som väntar fölet, drabbas av fång, och man är tvungen att tillkalla veterinären. Det får Jonna att tro att Myrna och fölet inte ska klara sig, precis som hennes pappa inte gjorde. Kan Joanna få en fin sommar trots allt? 

Jonna befinner sig i ett mörkt sinnestillstånd, där hon inte orkar vara så där glad och sprudlande som kompisarna vill att hon ska vara. Hon är inte intresserad av att göra sådant de brukar göra. Det skapar en stor klyfta emellan henne och kompisarna, då de inte förstår Jonnas sorg. Det kan vara svårt att hantera sorgen efter en älskad förälder. Det kan vara svårt för vem som helst, men speciellt för ett barn. Hon är rädd för att låta sin sorg komma upp till ytan. I början tänker Jonna att ingenting någonsin kommer att bli bra igen. Författaren lyckas fånga Jonnas känslor och tankar på ett fint sätt. Bokens omslag visar på allt det där mysiga som förväntas av ett riktigt mysigt sommarlov. Inledningen på sommaren blir inte så bra, men i slutet blir det precis så där mysigt som ett sommarlov ska vara, med sol, bad och bus med kompisar. Denna tänkvärda bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 10

Det kommer att bli bra, det kommer att bli bra... 

Joanna är bland de sista in i kyrkan. Hon ställer sig ytterst i en av bänkraderna där klassen samlats. I raden framför står Issa och Adile i sina likadana klänningar. Jobbas ligger kvar i påsen i garderoben. I stället för klänningen har hon tagit på sig sin jeanskjol och en vit topp med gröna prickar. 

Sent under kvällen innan hade hon svara på meddelandena Issa och Adile hade skickat. Skrivit att hon inte hoppade upp på Ansgar för att hon hade fått magknip igen. Det var ju nästan sant! 

Kyrksalen är full av elever och deras lärare. Solljuset sipprar in genom de kulörta fönstren och landar på björkrisen i stora vaser som säkert vaktis har satt dit. Framme vid altaret ropar rektorn att de ska ta till vara på sommarlovet. 

"Bada mycket och ät glass i stora lass. Njut av sommaren! Och så ser vi några av er till hösten igen", skrattar han. 

Därefter visar Gunnel, som är frisk igen, med en vinkning att det är klassens tur att sjunga. Jonna håller dig undan Issa och Adile när hon går fram, och ställer dig på en annan plats trots att hon stått bredvid de när de övat.

Gunnel dirigerar klassen. Hela våren har de övat på Lalehs låt Det kommer bli bra. Pianotonerna svävar i salen tillsammans med deras röster och dammkornen i solskenet vid fönstren. Jonna mimar bara. Hon ler inte åt Gunnels röda kinder och viftande händer och att hon hela tiden får putta upp glasögonen som envist halkar ned på näsan. Inte heller ler Jonna åt Adile, som älskar att sjunga och struntar i att hon låter som en kråka med halsont när hon gör det. För vad än Laleh eller Gunnel tror kommer inget att bli bra. 

Baksidestext;

Sommaren är här, men Jonna önskar att alkt var som förut, när livet kretsade kring kompisarna, skolan och stallet. 

För ingenting är sig likt nu när pappa är borta. Jonna har skolkat från skolan och ljugit om det för mamma, och hon står inte längre ut med Issa och Adile, fast de varit bästisar i en evighet. Till och med sommarlovsveckan hos moster Agnes i mygglandet Norrland, där Jonna alltid älskat att vara, känns som en mardröm. Men Jonna vågar inte låta känslorna ta över och ge vika för tårarna som vill ut, för då komner det nyupptäckta, gigantiska svarta hålet som snurrar ovanför jorden att dra in henne och aldrig mer släppa ut henbe. 

Mitt i alltihop finns ändå ljusglimtar - den nyfunna kompisen Samuel väcker pirriga känslor som hon aldrig tidigare upplevt, och hos moster föds ett föl med overkligt mjuka kaninöron. Kan Jonnas sommar bli fin, trots allt? 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Svartåsviten - Lycksalighetens ö

"Svartåsviten - Lycksalighetens ö" av Christina Eriksson av Bookmark förlag. Bokrecension; Vi gör en tidsresa till 1789. När Christinas bror Marcus går bort på grund av sjukdom, kan ingen ta över herrgården och bruket efter deras far. Christina och hennes syster är ju fortfarande ogifta och en manlig arvinge behövs. Christina är därför tvungen att hitta en man som kan tänka sig att gifta sig med henne, för att kunna behålla herrgården i familjens ägo. I Stockholm träffar hon en man som delar hennes intressen, och kan tänka sig just det. Plötsligt finner man Gustafs döda far och man förstår nu att han var oskyldig till att pengar försvann för sju år sedan. Man försöker därför finna Gustaf, nu när hans pappa är rentvådd. De hittar honom, och han återvänder hem till Svartå. De känslor som Christina och Gustaf hade för varandra, har inte försvunnit trots den tid som gått. De hänger sig åt varandras kärlek under några underbara veckor, innan Christina tvingas avsluta förhållandet, för att gifta sig. 

Detta är den andra delen i serien om kvinnorna på Svartå. I denna fina historiska bokserie, får vi lära känna de starka kvinnorna bakom patriarkatet, och vad de är tvungna att försaka på grund av dem. Det är en historia som berör och engagerar. Speciellt vad det gäller Christina och Majas öden. Vi får lära känna dem genom berättelsen på ett fint sätt. Christina som har ett enda mål i sikte. Att gifta sig för att familjen ska kunna behålla herrgården och bruket som hennes far har byggt upp. För det måste hon offra kärleken till murarsonen Gustaf och vad hennes hjärta egentligen vill. Samtidigt blir hon motarbetad av både sin mor och sin syster. Maja väljer bort kärleken för att ta hand om ett barn som inte är hennes. Boken är en välskriven tillika realistisk skildring, om hur adeln och allmogen levde under 1700 - hundra talet. Författaren bakar in historiska händelser i historien, på ett bra och trovärdigt sätt. Karaktärerna är fantastiskt gestaltade och miljöbeskrivningarna är målande. Jag längtar redan efter att få läsa nästa del i serien. Denna fantastiska historiska roman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 21

Christina hörde skratt och glada röster redan i trappan på väg upp till prinsessan Sophia Albertinas privata våning. Hon bar en av de nya utstyrslarna som farmor övertalat henne att skaffa så det gick långsamt att ta sig dit. Kjolarna var stora och tunga och alla spetsar som modehandlerskan hade prånglat på henne gjorde att hon knappt kunde röra armarna. Om jag ramlar i trappan faller jag åtminstone mjukt, tänkte hon mörkt medan hon kämpade för att komma ifatt den livr`e klädda tjänaten med din vitpudrade peruk. Den stela roben och det nya och förfärligt begränsande snörlivet gjorde att hon knappt kunde andas. Och det var kanske lika bra. När hon tidigare tagit ett aningens för djupt andetag hade ett av valbenen stuckit henne i sidan så att hon var nära att skrika högt. Helst hade hon velat vända om och rusa tillbaka ut på gatan. Hon kände sig fel, fel, fel. Inte bara på grund av farmors påminnelse om hennes sorgliga uppsyn när hon anlänt till Stockholm och som fått henne att rusa till mamsel Appelqvist ateljé, utan också för att hon inte var den där sprudlande adelsdamen som kunde kasta sig in i vilken situation som helst med självklarhet och esprit. Om det gällde hästar eller järnmalm så klarade hon av det, men inte i övrigt. Varför hade hon tackat ja till det här? 

Hon hoppades att det inte skulle diskuteras politik under tillställningen hos prinsessan. Normalt sett hade Christina ingenting emot det men nu var situationen i riket komplicerad. Det fanns ett tydligt för och emot konungen, och hon ville inte behöva försvara familjens ställning i frågor om adelns rättigheter eller de ändrade förutsättningarna för de ofrälse stånden. 

Christina var smärtsamt väl medveten om att man gjorde skillnad på folk beroende på var någonstans de var födda och om man var fattig eller rik, men sådant gav inte en människa värde. Inte i Christinas ögon i alla fall. Hon visste att far var av samma åsikt medan mor inte var det. Familjen Sporre tillhörde förstås adeln och hade alla dess previlegier, men hennes släkt hade i alla tider arbetat hårt och gjorde fortfarande så. Far var absolut inte en sv de adelsmän som tillbringade dagarna med att läsa vers eller spatsera i en park. Så långt tillbaka i tiden som Christina kände till så hade de på fars sida av familjen fått slita för att hålla bruket vid liv och se till att människorna i Svartå hade arbete och kunde försörja sig. 

Baksidestext;

Död, äktenskap och längtan

Svartå, 1789. När Christinas bror Marcus går bort efter en tids sjukdom står Svartå herrgårds framtid på spel. Utan en manlig arvinge till godset blir vikten på Christinas axlar tyngre än någonsin och kraven på att hitta en make gör sig återigen påminda. 

Christina måste på nytt ta upp kampen om Svartå herrgård. Samtidigt kan hon inte glömma sin ungdomskärlek, murarsonen Gustaf, som sju år tidigare tvingades lämna byn. I bakgrunden utspelar sig en maktkamp inom adeln, där kung Gustav III får allt fler fiender medan franska revolutionen sprider stor oro över Europa. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina