söndag 2 februari 2025

fredag 31 januari 2025

Sockersött smicker och snickeri

"Sockersött smicker och snickeri" av Ther`ese Johansson utgiven av Wordaudio Publishing förlag. Bokrecension; Karin kämpar med att få sin firma att gå runt. Efter en intervju blir hon erbjuden att delta i en prestigefull antikvitetsmässa nere i Skåne. Eric följer motvilligt med henne. På mässan får hon visa sina fina och personliga möbler, och träffar många intressanta människor. Bland annat dyker Erics fd affärspartner Joakim upp tillika även Erics mamma. Men varför är Eric så emot att träffa dem? Stämningen är spänd, och Karin får en känsla av att Eric tycker att hon och hennes möbler inte duger. Eric verkar dessutom bära på hemligheter, som han inte vill dela med sig av. Varför är han så hemlighetsfull? Efter mässan vill Joakim göra affärer med Karin, vilket Eric inte tycker hon ska. Han ger ingen vettig förklaring till detta, utan drar sig undan från Karin, när han förstår att hon ändå nappar på Joakims erbjudande. Men Karin känner att något skaver. Vad det beror på får Karin lära sig den hårda vägen. När Karins firma håller på att bli något hon inte kan stå för, får hon hjälp från oväntat håll.

Detta är den tredje delen i serien i Gränna serien. Men jag har tyvärr inte läst de två första delarna, vilket jag hade önskat. Denna serie är ju så fin. Dock går boken att läsa fristående. Boken är trivsam och mysig och ger mig en fin och varm feelgood känsla. Den innehåller lagom mycket svärta, som är blandat med en härlig portion humor och varm vänskap. Jag har dock läst en annan bok av författaren. Författaren har gjort en bra bakgrundsresearch och bakar in bitarna om hur huvudpersonen tillverkar sina personliga möbler på ett bra och trovärdigt sätt. Hon väver även in lite övernaturliga bitar i berättelsen. Jag finner sympati för huvudpersonen, och jag kände mig lite irriterad på hennes pojkvän, som inte talar om sanningen om sin partners oärlighet, och dessutom tänker överge henne. Fast det är klart då hade det inte blivit någon spänning i boken. Skönt när boken ändå slutar så fint. Bra karaktärs- tillika miljöbeskrivningar. Författaren beskriver miljön där huvudpersonen befinner sig så bra att man gärna skulle vilja bo där i Gränna eller på Visingsö. Jag läser gärna mer av författaren. Denna mysiga och varma feelgood pralin får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 10

Det metalliska ljudet från färjan när den fällde ner landgången var signalen till bilisterna att starta motorerna. Bromsljusen på bilen framför Karins började lysa. Regnet hade fått dem att skippa tanken på att ta snurran över till hennes föräldrars gård på Visingsö. Det var rätt skönt att komma fram torra även om det betydde att de skulle vara tvungna att anpassa sig efter färjans tider. Men ikväll skulle hon och Eric sova över i hennes gamla flickrum, vilket kändes både lite förbjudet och spännande. 

Bilen framför dem började röra på sig när den varselklädda mannen vinkade för att de skulle köra av. Som alltid när hon kom över på ön andades hon ut. Det var något med luften som var annorlunda. Hur den nu kunde vara annorlunda än den i Gränna? Det tog ändå bara en halvtimme att åka över. Leendet blev större på hennes läppar när hamnen försvann i backspegeln och hon styrde mot den norra delen av ön. När de körde förbi Brahekyrkan vände sig Eric om i sätet och såg längtansfullt på den stora, vita stenkyrkan med det grå taket dom nästan såg svart ut i regnet. Det var som om han inte sett den innan, trots att de varit där inne flera gånger under året som gått än hon någonsin varit innan. Men det var som om dess interiör drog honom till sig. 

"Ja, det är en fin kyrka, men jag tror inte vi hinner stanna där", sade hon och gasade på lite extra.

Han gav henne en hundvalpsblick. "Den är väldigt fascinerande", sa han och såg längtansfullt mot kyrkan igen som försvann bakom dem. Eric älskade allt som hade med 1600-talet att göra. Han samlade på böcker som Greve Per Brahe låtit trycka i det tryckei han haft på ön och kunde stå i timmar med tjocka luntor i händerna. Karin kunde absolut inte förstå hur man kunde betala tusenlappar för en gammal bok som till på köpet var svårläst och gav henne huvudvärk bara hon tittade på den. 

De susade förbi ängar där gräset låg piskat mot marken i det häftiga regnet. Borta var den ljumma sensommarsol som omgett dem bara för en vecka sedan. Men ännu blommade renfana och en och en annan fibbla i diket. Vättern låg stålgrå och regndropparna skapade en komplex väv av ringar på ytan som överlappade och korsade varandra, vilket gjorde att ytan såg orolig ut, den vibrerade. Ön smalnade av och snart hade de Vättern på båda sidor av vägen. Föräldrarnas gård låg i en vik på öns norra del nästan mitt emot hennes eget hus på fastlandet. 

Bilen krängde till när framhjulen dunsade ner i ett av de stora hål som fanns i grusvägen. Gyttjan skvätte ända upp på vindrutan. De parkerade bredvid den stora familjebil som Jens bytt ut sin BMW mot strax innan Jonas födelse. Karin var precis på väg att kliva ur när Eric stoppade henne. 

"Var är det där djuret?" sa han aktsamt och stirrade ut genom rutorna mot trädgården och det stora huset. 

Baksidetext;

Karin har äntligen gjort sig ett namn som möbelkonstnär. Till och med landets största inredningsmagasin vill göra ett reportage om Gränna möbeldesign. Samtidigt kämpar hon med att få firman att gå runt. Som tur är har hon den nyblivna pojkvännen Eric vid sin sida. 

Men Eric bär på många hemligheter. Varför sålde han sitt företag och slutade som antikexpert i dansk tv för att glutta till lilla Gränna? Och varför vill han inte att Karin ska träffa hans mamma?

Tillsammans åker de till en prestigefull antikvitetsmässa, där de träffar Joakim, Ericsson tidigare affärspartner. Stämningen mellan de båda männen är märkligt spänd. Karin får ett erbjudande av Joakim, men Eric tycker inte att hon ska ta det. Bör hon lyssna på sin pojkvän eller följa drömmen som Joakim lagt framför henne?


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

torsdag 30 januari 2025

Drakvännerna 1-Svartimus och Draksystrarna

"Drakvännerna 1-Svartimus och Draksystrarna" av Elin Österberg illustrationerna är gjorda av Emma Billgren Söderström, utgiven av Visto förlag. Bokrecension; I denna boken för barn 6-9 år, lär vi känna prins Svartimus som bor i ett slott i landet Lorhem. En kväll ser Svartimus skuggan av en drake. Sedan hörs tre isande skrik. Svartimus springer till kusinernas torn, för att se vad som står på. Det visar sig att hans bästa kompis och kusin, Vitamus, trillingsystrar har försvunnit från sitt gemak. Men vem är det som har kidnappat de tre flickorna? När Svartimus och Vitamus undersöker flickornas rum, förstår de snart att en drake har kidnappat dem. Svartimus och Vitamus rymmer från slottet, för att hitta flickorna. Detta blir inledningen till ett rafflande äventyr, där Svartimus möter riddare, stentroll och mäktiga drakar. Till hjälp får de Vitamus farmor Granita. När även Vitamus försvinner, blir Svartimus förtvivlad. Men även Svartimus kommer ivägen för draken, och Svartimus blir förvandlad till en drake. Det kommer förändra hans liv för alltid. Kommer Svartimus kunnat rädda sin vän och trillingarna och kommer han kunna bli sig själv igen? Och varför har draken Askita kidnappat trillingarna?

Detta är första delen i serien om Drakvännerna. Jag har läst en annan bok av författaren förut, Kristallstaven, som är första delen i en annan bokserie, som jag också kan rekommendera. För det första så gillar jag alla fantasifulla namn som författaren har hittat på. De är både väldigt fina tillika fyndiga. Jag gillar också alla spännande karaktärer och miljöer. Författaren beskriver alla karaktärer och miljöer, och hur de ser ut på ett bra sätt. Boken är spännande och det händer saker hela tiden. Boken har också en stor och läsvänlig text för de som precis har lärt sig att läsa. Jag rekommenderar denna mysiga bok till alla barn som gillar historier om prinsar, drakar, och spännande äventyr. Boken har ett fint slut och allt löser sig till det bästa. Hur det ser ut i landet Lorhem, kan man se i kartan som finns illustrerad i början på boken. Det ska bli spännande att följa Svarimus och de andra karaktärerna i de följande delarna. Jag gillar även omslaget. Denna mysiga fantasybok för barn får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 2

Kidnappningen

Svartimus drog isär de eldröda draperierna och nu hördes de tre isande skriken igen. Genast sprang han mot kusinernas torn med Vitamus i hasorna. 

När Svartimus kom upp brakade Gnejse just igenom den låsta dörren till sina döttrar. Vitamus stod stel av chock kvar utanför och Svartimus tog honom om axlarna.

"Mina flickor!" Gnejse föll på knä i trillingarnas rum mellan omkullvälta möbler. Delar av sängdraperierna singlade ned över honom men han verkade inte ens märka det. Flickorna var borta! Vitamus sjönk ned bredvid sin pappa och de vita ögonen tårades. 

"Vad är det som pågår?" pep en röst bakom Svartimus. 

"Pappa!"

Lore kramade sin son. 

"Berätta vad dom hänt!"

"Jag vet inte. Jag vet inte, pappa", sa Svartimus och skakade på huvudet. 

Lore nickade kort. "Jag ska tala med Gnejse, ta med Vitamus till hans rum och skicka efter resterna av chokladmjölken till honom!" 

"Ja, pappa!" Svartimus föste ut Vitamus genom gemaksdörrarna. Långt ned i korridoren hörde de Gnejses skrik bakom sig. Svartimus hastade ned till kokerskan och bad om chokladmjölk i två krus. 

När han kom tillbaka hade Vitamus lämnat sitt sovgemak och även trillingarnas rum stod tomt. Lore och Vitamus satt framför brasan i torgets bibliotek.

Lore reste sig när han såg Svartimus komma in. 

"Flickorna har blivit kidnappade. Gnejse har gett sig iväg innan spåren försvinner. Jag föreslår att du stannar hos din vän i natt", sa Lore. Svartimus nickade. "Jag har lovat Gnejse att förbereda riddarna. Vi ses till frukosten."

Svartimus betraktade sin pappa när han med tunga steg lämnade dem. Det såg ut som att han bar alla bekymmer i Lorhem på sina axlar. Kanske gjorde han det också. Svartimus tänkte på draken han sett och svalde hårt.

Baksidetext;

I det kungliga slottet i landet Lorhem, står prins Svartimus ofta och tittar ut genom fönstergluggen i sitt torn. Han längtar till fälten och skogarna utanför. Dit, säger Hans pappa, att han inte går gå. Där finns rövare och farliga djur. I andra änden av Lorhem bortanför Taggbergen, finns något ännu värre. 

I Askdalen, där allt är svart och dött, lurpassar de farliga drakarna. 

En kväll ser Svartimus en enorm drakliknande skugga utanför fönstret, och när bästa vännen Vitamus trillingsystrar försvinner förstår Svartimus att något är riktigt fel. Vännerna bestämmer sig för att rymma från slottet. Men äventyret visar sig bli farligare än Svartimus kunnat föreställa sig. Vännerna möter allt ifrån riddare till stentroll och mäktiga drakarna.

Askita, en enorm drake med glödande ögon och en smittande sotsvart rök, förändrar Svartimus liv för alltid. Kommer de att kunna bryta Askitas förtrollning så att allt blir som förut?


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs även min recension av "Kristallstaven" 


Läs min intervju av författaren här

onsdag 29 januari 2025

Efterstygn

"Efterstygn" av Lisbeth Pia Törner, egen utgiven bok. Bokrecension; Jag får följa författarens sökande efter sin farfar som for till Amerika och sedan försvann. Han skickade endast ett brev, men sedan kom det inga fler. Efter sig lämnade han fru och barn. Han var 32 år då. Vad hände egentligen under hans sista år i livet? Sonen, författarens far, tror att han kanske fann guld där borta, men blev rånad och dödad. Men var det verkligen så det gick till? Författaren försöker lösa pusslet och leta efter ledtrådar till vad som egentligen hände honom. Många faktorer försvårar sökandet, som att hennes farfar t ex gjorde sitt namn mer amerikanskt. Även den mänskliga faktorn försvårade hennes arbete. Dock lyckas hon ändå kartlägga vissa delar ur sin farfars liv, vart han bodde och vart han sedemera blev begravd. Jag tyckte det var spännande att följa författarens tankegångar. Hon delar även med sig av små bitar ur sitt eget liv med mig som läsare. Hennes svårigheter att tycka om sin egen pappa som drack för mycket i perioder och sorgen efter hennes mamma som omkom i en tragisk olycka. Jag uppskattade att få följa författarens berättelse, och ger hennes fina lilla bok ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Ur boken;

Besöket

Det blev en stor händelse för vår familj och gör släkten. Minns hur mamma fejade inför besöket nästan lika mycket som hon brukade städa och feja under hela december inför julhelgen. Tant Karolina skulle bo hos oss i vårat hus på Lundgrens vägen 16, då fär skulle det vara rent och fint. Det förmedlade våra föräldrar till oss och också en viss oro över det hela. Hade vi det verkligen så "fint" att vi kunde ta emot någon ända från Amerika? Lite märkvärdigt var det allt men inte kunde vi vara märkvärdiga? Vi var ju vanligt folk från Vargön.

Jag kommer ihåg det mest som en saga! Min bror och jag fick följa med våra föräldrar till storstan Göteborg för att ta emot tant Karolina på Amerikakajen. Vi åkte dit med farbror Bertil och Stina. Hon som var pappas lillasyster. De hade ju bil och det hade inte vi. En mörkblå Volvo Pv. Det blev ett stort och spännande ögonblick i mitt liv. Kajen var full av förväntansfulla människor, när enormt stora vita båten Kungsholm gled in mot land. Glada människor överallt på kajen hälsade på hemvändande släktingar välkomna. Det var sång och musik, glädjerop och en och annan tår fälldes. Det var blombuketter i alla möjliga färger minns mest de blå och gula tulpanerna, fast där kanske jag minns fel för några med blå färg på dessa blommor har jag aldrig mer sett. Hur som helst det var glam och det var fest! Det var inte riktigt så som det brukade vara hemma. Iallafall inte i Vargön. 

Då kom hon vandrande på däcket tant Karolina med glittriga glasögon, lockigt, permanentat hår, klädd i en vacker dräkt och med brutet prat ömsom svensk och ömsom amerikanskt.

Det var enormt spännande för mig att träffa någon utanför skolan som jag kunde prata lite engelska med. Jag vill inte påstå, att det var så flytande men hon förstod vad jag sa och även om min blyghet ibland tog överhanden så fanns där också en stolthet i mig. Jag var i stort sett den enda i släkten som kunde prata engelska. Jag hade börjat läsa det när jag började i flickskola i Vänersborg.

Baksidetext;

Åkte till Amerika och kom aldrig tillbaka...

En gång på 1950-talet berättade min pappa Olle för mig och min lillebror, art när han var 6 år gammal så åkte hans far iväg till Alaska för att gräva guld. Året var 1910. 

Pappa visade oss det enda brevet han hade fått från din far. 

"Guld hittade han", sa Olle, men han blev rånad och dödad, fortsatte han, så förför kom han aldrig tillbaks...

Vi barn "köpte hans berättelse rakt av" den gången. Det hade säkert kunnat gå till så där långt borta i Amerikat. Vi kände kungen som varit där och kommit hem igen. 

Men nån gång senare i livet började Olle tvivla...Det kanske inte var så det gått till...

Då fick han mig att lova, att jag skulle försöka leta reda på vad som hänt hans far. 

Nu ska ni få följa med mig in i denna berättelse, när jag försöker hitta spår efter min farfar.


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

torsdag 23 januari 2025

Rodins auktionshus - Den gyllene hämden

"Rodins auktionshus - Den gyllene hämden" av Veronica Sjöstrand, utgiven av Romanus och Selling förlag. Bokrecension; I den här bokserien får vi följa med huvudpersonen Stella in i konstens värld. Hennes pappa har sysslat med illegal verksamhet parallellt med att han hade drivit auktionshuset Rodin. När hennes bror pressas på information om en försvunnen tavla av en ökänd hälarliga, är Stella tvungen att infiltrera verksamheten och komma närmare den karismatiske ledaren Moira. Man vill nu att Stella ska ordna en stängd auktion för några få köpare. Dessa män är ofattbart rika och drar sig inte för att ta till våld för att få det de vill ha. Vi får nu följa Stellas arbete med att rädda Rodins auktionshus, samtidigt som hon försöker ta reda på vem som mördade hennes pappa. Samtidigt knakar hennes förhållande till Lucien, som vill att hon dka vara mer närvarande. Då hans mamma behöver hans hjälp, flyttar han hem för att ta hand om henne tills hon mår bättre, samt så att Stella ska kunna reda ut vad hon vill med deras förhållande. Ska Stella lyckas fälla den ökända ligan och rädda Rodins Antikvariat?

Detta är den fjärde delen i serien om Stella Rodin som är en av världens främsta konstexperter. Hon har känsla för konst och är skicklig på att se om en tavla är falsk, samt att hon själv är otroligt vass på att förfalska tavlor. Stella jobbar också för Interpol, vilket gör henne till den som måste infiltrera hälarligan. Hon måste bara komma på vilken roll hon ska spela, som passar bäst. Jag har inte läst de tre första delarna i serien, men man kan läsa dem fristående. Detta är för övrigt första boken jag läser av författaren. Jag tycker det är spännande att följa arbetet med att hitta den försvunna tavlan tillika arbetet på antikvariatet. Antikviteter är något som jag inte vet så mycket om, så jag gillade att få en inblick i denna världen. Boken känns välskriven, vilket gör att författaren får mig att tro på vartenda ord hon skriver. Det märks att författaren har gjort sin research, och har stor kunskap om tavlor tillika andra antika föremål. Jag läser gärna mer av författaren. Denna snyggt förpackade boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 11

På fredagen hade jag torkat och åldrat tavlan tillräckligt. Bland annat genom att fernissa den med ett ämne som gjorde att färgen krackelerade och sen fylla sprickorna med utspädd brun färg blandat med damm från mina fönsterbrädor. Det var dags att ge sig av. Jag gick ner till vår kontorsvåning och letade upp farmor och Adam för att se till att de hade alltid de behövde från mig för att få verksamheten att fungera när jag var borta. Hur lång tid det skulle ta för mig att hitta bevis för pappans affärer visste jag inte, men jag måste lyckas innan Skatteverkets deadline i augusti.

Sent på eftermiddagen var jag klar med alla förberedelser. Då gick jag tillbaka till ateljén och tittade på tavlan igen. Stirrade länge utan att kunna avgöra om jag tyckte den var bra nog. Tillslut gav jag upp, tog tavlan under armen och gick hem för att packa. Jag plockade fram resväskan och funderade på vilken personlighet jag skulle ha, nu när jag gick under täckmantel som mig själv. Jag tänkte på pappa. På hans personlighet. Ena stunden utåtriktad med fingertoppskänsla och elegans. I andra stunden butter, enkelspårig och korthuggen. Han hade till skillnad från mig varit egocentrisk och hetlevrerad, även om jag måste erkänna att jag kunde ha ett hett humör ibland, jag med. Men framför allt hade han varit mycket mer extrovert än vad jag var. Själv var jag mer bekväm med en tavla framför mig än en person. 

Moraliskt tveksamma Stella, som jag skulle spela i den här operationen, fick nog vara lite närmare pappa i personlighet. Lite yvigare, lite mer ego. Men lika bra på konsten. Det hade vi gemensamt, pappa och jag, och det var min styrka i det här. 

Vad nu det här var.

Det knackade på dörren. Jag övergav min halvpackade resväska och gick ner i hallen och öppnade. Där stod farmor med en flaska vin i handen. Ett amerikanskt zinfandel. Vår favorit. 

Baksidetext;

EFTER SIN PAPPAS död står Stella Rodin kvar i en härva av ekonomisk brottslighet. När våldsamma indrivare pressar brodern Matteo i jakt på en Matissetavla hotas hela det antika auktionshusets framtid. Spåren efter faderns kriminella verksamhet leder Stella till en exklusiv och ökänd hälarliga i London, med den karismatiske ledaren Moira i spetsen. För att rädda familjens auktionshus tvingas Stella ge sig in i lejonets kula. Under hemlig identitet infiltrerar hon organisationen som säljer konst till män som inte bara har pengar, utan även makt och våldskapital. 


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Skogens hjärta

"Skogens hjärta" av Marija Fischer Od`en utgiven av Fåglar förlag. Bokrecension; Ursula är den unge drottningen över hamnskiftarna. Hon kan dessutom själv skifta till björnhamn. Dessutom är hon drottning över människorna. Dock finns det någon som inte vill att hon ska regera, nämligen greve Warg. Han har försökt att mörda henne en gång, men den gången misslyckades han. Nu skickar han bort hennes lärare Frans, som hon tycker så mycket om. Istället får Wargs son ta den platsen. Men något annat är på gång och Ursula anar att han har nya planer, för att röja undan henne. På en annan plats dyker det upp en främling. Mannen tycks ha svultit och är inte mer än skinn och ben. Kläderna är trasiga och han kan inte tala. Två ljus har börjat lysa i fönstren där de fattiga bor i Askhamn. Men vad betyder det? Är det ett hemligt meddelande och vilka är det som tänder dem?

Detta är den andra delen i serien som handlar om "En björn i en bur". Jag har läst och recenserat den första delen, och jag blev så glad när min blurp dök upp på baksidan av denna delen. Jag blev förtjust i denna bokserie från första boken, trots att serien egentligen riktar sig för barn 9-12 år. Men jag gillar tanken på hamnskiftare, magi och kampen mellan goda och onda krafter. Jag finner sympati för den ensamma unga drottningen, Ursula, och tycker det är hemskt att hon ska vara så ensam. Hennes kamp om gemenskap och rättvisa går dock vidare, tillsammans med de uråldriga varelser som bor i skogen. Nu får vi lära känna Ursula ännu bättre. Nu dyker det även upp nya karaktärer i boken, som ska bli spännande att följa i nästa bok. Jag gillar de två upprorsmakarna som försöker lura de elaka soldaterna. Jag skrattade gott åt dem när de låtsades att de inte hörde. Boken slutade väldigt spännande. Greve Warg har nämligen kommit på en plan för att kunna ta över riket. Men vad den hårda utpå tänker jag så klart inte spoila. Boken innehåller även fina bilder och bokomslaget är så fint och stämningsfullt. Jag ser fram emot nästa del i serien. Denna fina fantacy saga får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

4

Petri

Utanför Askhamns borg lyste höstsolen klart på färgsprakande träd och flyttfåglar skränade på din färd söderut. Men genom den smala och djupa fönstergluggen i rummet där Ursula fick sina lektioner kunde bara ett svagt ljus kämpa sig in. Det hade lika härna kunnat vara mörkvinter. För att de skulle se något hade hennes nya lärare Petri Warg ställt ett talg ljus på bordet där han lade sina böcker. Lågan fladdrade häftigt av det kalla draget och kastade vajande skuggor över väggarna utan att lyckas lysa upp ordentligt.

Skuggorna påminde Ursula om att hon innan frukosten tyckt sig ana silhuetten av en sparvhök utanför sitt fönster. Som alltid blev hon mindre bedrövad när fågeln var i närheten, och när ett gällt skri letade sig in till henne log hon för första gången sedan Frans lämnade borgen. 

Varken skränande flyttfåglar eller skriande hökar hördes dock inte till henne nu trots att det rådde tryckande tystnad. Petri inledde dagens första lektion med att ställa frågor och Ursula skakade på huvudet åt dem alla utan att lyfta blicken. 

"Vid alla helgon, kan du inte adelns hederskodex heller?" utbrast Petri. Efter bara några minuters lektion var han rödflammig på halsen och talade onödigt högt. 

Frans hade gärna berättat om okända drottningars hemligheter eller köksskvaller om adeln när det stod "Riddardkapet och adeln" på schemat. Men Petri försökte få henne att rabbla de olika adelssläktena och deras vapen. Det visade sig att hon inte kunde fler adelssläkter än att fingrarna räkte och han gick över till riddarnas och adelns hederkodex. När hon inte ens förstod vad det handlade om tappade han behärskningen.

"Hur i alla glödgade helveten kan du ha undgått att lära dig hederskodexen?"

Petris röst sprack och han knöt och öppnade händerna i hetsig takt. Förvånad upptäckte Ursula att hon knappt kunde kväva ett leende.

Hur kan jag våga le fast en lärare, till på köpet greve Wargs egen son, är arg på mig?

Baksidetext;

Ursula önskade att någon annan var den drottning som då uråldriga varelser ville tala om viktiga saker med. Men det hjälpte inte att önska. Här var hon, och här var de gamle som ville tala med henne. Hon tog ett djupt andetag för att försöka dra in lugnet och glädjen från platsen. Så steg hon fram, "Välkommen till skogens hjärta", hördes en hes röst. 

När det äntligen finns glädje i Ursulas liv igen försöker greve Warg döda henne. Han misslyckas. Men borgen fylls av viskningar och hon är rädd att de handlar om hans nya planer att göra sig av med henne.

Långt från borgen, intill de underjordiskas skog, dyker en främling upp. Vem är han och varför kan han inte tala? Samtidigt brinner dubbla ljus i fönstren i Askhamns fattigkvarter. Är det ett hemligt meddelande? Vilka är det i så fall som tänder dem? 


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs härna min recension av "Ursulas 

hemlighet" här

Frihetslängtan

"Frihetslängtan" av Charlotte Sirc utgiven av Harper Love Förlag. Bokrecension; Vi gör en tidsresa till 1800-talet. Nu får vi lära känna två olika kvinnor ur familjen von Weidenhof. Hermine och Constance lider av kärleksbekymmer. Hermines äktenskap får henne att känna sig kvävd, och sedan hon fick sin son har maken Thorsten dragit sig undan all närhet, och de sover numera i skilda sovrum. Han stannar ofta sent på arbetet och vad han egentligen gör på kvällarna, vill hon inte ens tänka på. Men då får hennes son en ny lärare, den unge konstuderande Johannes. Han är allt hon någonsin kunnat drömma om. De inleder därmed en förbjuden kärlekshistoria. Men Johannes vill ha mer, och vill att Hermine lämnar Thorsten. Men i hennes kretsar skiljer man sig inte utan orsak. Constance far vägrar att hon ska ha något med hans ärkefiendes son att göra och skickar henne till Hermines föräldrar i Stockholm. Hennes stora kärlek söker upp till henne i Stockholm, men han förolyckas. De båda kvinnorna söker både tröst hos varandra, och de går på seans för att få svar på sina frågor. Ska de båda kvinnorna få den kärlek som de så hett längtar efter?

Detta är del två i serien om familjen von Weidenhof. Jag har även läst och recenserat den första delen i serien. I förra boken fick vi följa stora systern, och nu följer vi den yngre systern samt hennes kusin. Jag tyckte det var spännande att återse familjen igen. Kvinnorna i familjen von Weidenhof är starka och går sin egen väg, i en tid där kvinnorna mest skulle lyda sina män. Man skulle definitivt inte inleda några förhållanden utanför äktenskapet. Men med tanke på att Hermine inte får någon kärlek alls utav sin make får hon min sympati. Men här börjar kvinnans frigörelse arbete, mot att få bestämma över sitt eget öde. Författaren beskriver de båda kvinnornas tankar och känslor på ett bra sätt och de båda kvinnorna får stöd utav varandra. De historiska bitarna är bra inbakade i historien, och författaren får historien att kännas äkta och trovärdig. Författaren har sedemera gjort noga research och det märks. Vi befinner oss både i Tyskland och i Sverige, och får följa hur livet är under slutet på 1800-talet. Jag gillade verkligen hur det blev för de båda kvinnorna i slutet. Jag ser redan fram emot nästa del i serien. Denna historiska romance får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 18

Det var en tidig förmiddag och Hermines resa till Stockholm närmade sig. Hon satt vid spegelbordet i sin kammare och funderade på vad hon skulle ge sin far i julklapp. En man i hennes fars ålder hade redan allt man kunde önska sig och det var extra svårt eftersom han aldrig kunde ge några förslag. Föräldrarna hade sedan länge planerat en resa till Egypten så att fadern skulle gå se pyramiderna vid Nilen. Nästa höst var det äntligen dags. Kanske skulle han uppskatta en ny tropikkostym? Hermine påminde sig om att göra en lista med alla ärenden i Stockholm i mellandagarna, fick inte glömma att skicka en beställning till Kaedings skrädderi på Fredsgatan. 

Med flinka fingrar stack hon in några hårnålar i frisyren och drog ut håret så att det låg som en mjuk gloria kring ansiktet. Hon synade de små rynkorna kring ögonen och rös till. Nu var hon precis som sin mor, överdrivet intresserad av att se evigt ung ut. Hermine kände sig egentligen inte särskilt gammal, det var bara det att Johannes var ännu yngre. Hur idiotiskt var det inte ändå, vad hade hon att erbjuda en ung man som han? Det stod förmodligen tusen och åter tusen unga flickor som Anna i kö. Men efter den där kyssen kände Hermine sig nästan som förhäxad. Hon ville vara nära Johannes så ofta hon kunde, tanken på att han ville ge henne lektioner i måleri gjorde henne alldeles varm. Hon nålade fast kame`broschen i halsen och vek till en spets på den vita bommulsblusen. Sedan ångrade hon sig och tog av sig broschen igen. Det var precis en sådan hennes mor skulle ha burit. 

Thorsten hade som vanligt åtaganden på beskickningen och det var bestämt att de skulle äta en sen lördagsmiddag. John hade blivit lovad av Elin att få besöka de botaniska trädgårdarna tillsammans med en annan pojke och hans jungfru, och efter frukost hade de givit sig av.

Hermine stängde dörren till kammaren och skyndade nerför trappan och bort genom korridoren mot tjänsefolkets domäner. Hon fick inte döka upp Johennes på eget bevåg, det gick emot all vett och etikett, men om ärendet gällde John skulle det kanske passera. Med klappade hjärta ställde hon sig framför Johannes dörr och kände sig så sårbar och nervös att hon nästan mådde illa. Men så svalde hon all heder och lyfte handen, kastade en blick bortåt korridoren och knackade tre lätta knackningar. Ångern drabbade henne genast men hon hade noga bestämt vad hon skulle säga. När Johannes ansikte visade sig skulle hon säga det hon hade planerat utan att låta tankarna komma i vägen Baksidetext;. Om någon i tjänstefolket såg eller hörde något skulle allt vetka helt oskyldigt. 

Baksidetext;

KONSTNÄRSDRÖMMAR, SYSTERSKAP OCH FÖRBJUDEN KÄRLEK

Livet i Berlin blev inte som Hermine von Weidenhof hade tänkt sig. Hon känner sig kvävd i sitt äktenskap och avskyr sitt inrutade societetsliv. När den unge konststudenten Johannes Cavallius flyttar in för att undervisa hennes son ställs tillvaron på ända och en förbjuden kärlekshistoria tar sin början. 

Samtidigt flyttar Hermines kusin Constance in i greveparet von Weidenhofs palats i Stockholm. Constance sörjer en förlorad kärlek, men gör succé inom cocieteten och finner snart nytt hopp.

Julen närmar sig och kusinerna möts i Stockholm. Problemen tätnar när det förflutna kommer ikapp Constance, och Hermine funderar på att genomföra det mest förbjudna - en skilsmässa. Via konstnärsvänner söker sig kvinnorna till den spirituella världen och en högre sanning. Ska en seans ge dem svar på sina frågor?


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs gärna min recension av "Brytningstid" 

Summering av Januaris lästa böcker

Denna månad hann jag med att läsa 16 st böcker. Favoriten denna månad blev "Liket I biblioteket". "I skogens hjärta", hi...