MORTTAGG den fördömda- 1 Ormtjusaren

"MORTTAGG den fördömda- 1 Ormtjusaren" av Annica Dehlin, utgivan av Books on demand förlag, Illistrationer och omslagsdesign Annica Dehlin. Bokrecension; I den här otroligt roliga boken får vi lära känna Morttagg den Fördömda. Han är ett obehagligt och tråkigt monster med sex tentakler och skapad av sin mor i ett laboratorium. Han är en korsning av flera olika väsen, men inte speciellt otäck. Han får därför inte vara med de andra monstren.  Morttagg gör allt för att slippa sin narcissistiska mor och köper sig ett litet slott i Hallonskogen, som han tänker att hon definitivt inte ska tycka om att besöka. Morttagg har en förkärlek för jordgubbar och vill skapa en champinjon med jordgubbsmak i sitt nya laboratorium. Han anställer såväl vampyrer som är veganer och billiga i drift samt skelett. Mamman vill nu para ihop honom med ormkvinnan Syllessa, då hon vill ha barnbarn. Men det magra monstret vill bara skriva brev till Syllessa. Det ser han som ett perfekt förhållande och han slipper därför vara social. Men det tänker inte Syllessa gå med på. Snart har de ingått i en union och hon flyttar in på slottet. Byborna kontaktar Morttagg och behöver hjälp med att dräpa två drakar. Nu är Morttagg deras enda hopp. Kommer Morttagg ställa upp i sin egenskap av monster och kommer han i så fall att lyckas dräpa de eldsprutande varelserna? 

Detta är den första delen i serien om Morttagg den Fördömda. Denna kortroman är som en klassisk saga om ett ensamt monster, som inte får vara med de andra. Men så blir han tvingad att träffa någon från det motsatta könet och blir förälskad. Detta är också en av de roligaste böcker jag läst på länge. Jag har skrattat högt flera gånger under läsandets gång. Språket är underbart! Jag uppskattar hur författaren leker med orden och alla underfyndiga skämten och hur Morttagg lyckas vända ett nederlag till sin fördel. Jag gillar hur författaren beskriver miljön och de olika karaktärerna i boken på ett roligt sätt. Kommentarerna mellan karaktärerna är underbara och rappa. Boken är tyvärr i det kortaste laget, för jag hade absolut kunna läsa lite till. Vilken tur att jag har del två i serien också. Kapitlen är korta och boken är lättläst. Ibland behöver man läsa något lättsamt att läsa och då är denna boken perfekt. Denna boken är dessutom otroligt charmig. Jag kan rekommendera denna hjärtevärmande historia. Jag ser fram emot att läsa nästa del i serien. Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Ett parfymerat brev

"Brev, ers nåd." Gunilla lade ett prydligt kuvert på skrivbordet framför honom och gick i väg.

Morttagg såg omedelbart att det inte var från hans mor, handstilen var en helt annan, överdrivet krusidullig och en svag doft av parfym steg från papperet. Det måste vara från henne, Syllessa, han kände igen parfymen.

Ormtjusaren var en illistig och obscent sexig kvinna, högfärdig och hänsynslös, men det var inte ovanligt bland deras folk. Den kurviga lockande kroppen var inte så vanlig visserligen, och orsakade mycket uppmärksamhet hon inte ville ha. I de hade hon faktiskt berättat.

Morttagg plockade upp kuvertet och sniffade på det. Parfymen var riktigt behaglig i den här koncentrationen.

Deras samtal över kakor och saft hade varit ett konstant avfyrande av förolämpningar, som förväntat. När han nämnt sina experiment hade han väntat sig hån av samma slag som moderns. Men Syllessa hade plutat med de där röda läpparna, smuttat på saften och sedan nickat eftertänksamt. "Jordgubbar är kanske inte något man vanligen ser bland vårt folk, men när du lyckas så kommer det nog bli populärt. Svamp är ju mer accepterat. Du har en bra idé, du kommer bli rik."

Efter det hade hon berättat om sina egna experiment rörande att korsa den mystiska garnväxten med höns för att skapa en växt med köttfrukter. En fascinerande idé.

Det var första gången han hade haft ett givande samtal om sina och någon annans experiment. En trevlig upplevelse.

När Morttagg stött på problem hade han tvekat ett par dagar innan han skrev ett brev till henne.

Han hade inte vågat hoppas på ett svar, men här låg det. Det var naturligtvis möjligt att det bara var en uppmaning om att inte skriva igen. En äcklig liten gnista av hopp om att det inte var den typen av svar han fått flammade darrande på ett fånigt sätt när han sprättade upp kuvertet och drog fram tre papper med text lika kurvig som sin författare. Efter de vanliga spydiga förolämpningarna hoppade Syllessa direkt till hans fråga. Hennes förslag var löjliga men de gav honom en idé om en ny infallsvinkel.

Den sista delen av brevet tog upp problem hon själv hade. Morttagg såg genast något hon föreföll ha missat och satte i gång med att författa ett svar.

En brevväxling verkade vara det perfekta förhållandet, givande diskussioner men han slapp vara social. Och det var skonsammare för luktsinnet.

Baksidetext;

Morttagg är ett monster, om än med ett ovanligt tråkigt utseende, något som har gjort honom ensam och utanför.

Efter att ha flyttat in i ett gulligt litet slott, långt från sitt hemland och sin narcissistiska mor, måste han hantera mycket mer än han hade planerat. Dumma hantlangare med en förkärlek för möbelpolish, de irriterande äventyrarna som ständigt bryter sig in och skyddsombudets udda idéer är bara början.

Som om det inte vore nog dyker hans mor upp och försöker para ihop honom med en ormkvinna. En absurd idé, naturligtvis.

När en närliggande by får besök av två eldiga odjur är Morttagg deras enda hopp. Kommer han att hjälpa dem? Han är trots allt ett monster, eller hur?

Morttagg den Fördömda, Ormtjusaren, är den första boken i serien om monstret Morttagg, och Annica Dehlins andra bok. Det är en historia fylld med monster, sarkasm, slapstick, fåniga skämt och tentakler. Åh, och glömt inte jordgubbarna.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Två rum och ett växthotell

"Två rum och ett växthotell" av Avanna Larsson utgiven av Wordaudio Publishing. Bokrecension; Linnéa är singel och är nöjd med livet som det är. Dock har hon ett tråkigt men stabilt jobb som hotellreceptionist. Bara Linnéa får baka, och ibland laga en perfekt bolognese, så är livet ändå på topp. Men så blir hon plötsligt arbetslös och måste snabbt skaffa sig ett nytt arbete. Det blir början till en negativ spiral för Linnéa. Det visar sig vara lättare sagt än gjort, att få en anställning då man kommit upp i åldern. Av en slump får Linnéa ta hand om grannens växter, då grannen måste åka och hjälpa sin syster. Och på den vägen är det. Trots att Linnéa inte kan ett dugg om växter, och lyckas ta kål på allt grönt som växer i hennes lägenhet, växer ändå antalet gäster i hennes två rum och kök. Det i form av växter, med namn som Linnéa aldrig har hört talas om. Linnéa blir förvånad samtidigt som hon ser en möjlighet. Hon kommer på att hon ska starta ett växthotell, för att dra in pengar till hyran. Men hur ska det gå för de stackars blommorna är ju frågan. Linnéa kan ju inte ens se skillnad på en pelargon och en monstrea. Vad kan gå fel, när hon har en galen katt, och dessutom en mamma, som gärna delar med sig av den ena konstiga huskuren efter den andra? En het trädgårdsmästare dyker också upp och ställer till det ytterligare i Linnéas annars så ordnade och perfekta tillvaro. Samtidigt måste Linnéa fundera ut vad hon egentligen vill göra med sitt liv.

Den här boken är verkligen sååå rolig! Jag tror jag har skrattat mig igenom en stor del av kapitlena. Boken fångar mig redan från start, och jag ville inte sluta läsa, när det var tid att släcka lampan för natten. Jag älskar verkligen hur författaren lyckas beskriva varje dråplig situation, som huvudpersonen råkar ut för, så att den bli rolig. Avanna är verkligen en författare med en helt underbar humor! Varför har jag inte läst något av henne förut? Det måste jag fundera på. Jag gillar hur författaren har gestaltat huvudpersonen, som är lite lagom klantig, men hon har har samtidigt rappa och underfundiga kommentarer. Jag gillar också alla andra tjuriga, klantiga, kloka och heta karaktärer i boken. Trots att boken innehåller massa roliga och dråpliga händelser som får mig att skratta, så finns det också ett uns av allvar. Så som hur det kan kännas att söka jobb efter jobb, utan att få en enda arbetsintervju, pga ålder, och hur det kan kännas när en nära annhörig plötsligt blir sjuk. Har ni inte läst denna härliga bok, måste ni absolut göra det. Den gjorde min dag. Ni får garanterat också en rolig stund. Jag gillar hur fint boken slutar. Jag vill gärna läsa ännu fler böcker av författaren nu. Jag längtar till del två i serien som dyker upp i november. Jag faller också för det jättefina bokomslaget. Jag har fått en ny favoritförfattare! Boken blir en favorit, och får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

16

Linnéa begrep inte någonting av vad som just utspelat sig. Ven lägger tjugotusen på ett palettblad när en kan köpa sådana på Ica för sextionio kronor? Och vem betalar tolvtusen för att få några gröna blad vattnade i en månad? Och samtalsterapi för en växt? 

Hon var till och med tvungen att nypa sig i armen för att försäkra sig om att hon faktiskt var vaken och inte ramlat omkull i badrummet och slagit i huvudet när hon skrev på spegeln. Nypet gjorde ont och på köksön stod lådan med de åtta plantorna och de tre sticklingarna. Nog var det på riktigt. Bellman satt på golvet och spanade uppåt.

"Du skulle bara våga att sätta dig och skita på det här!", sa hon till honom varpå han gav ifrån sig ett litet förnärmad mjau och lunkade bort mot sina mat- och vattenskålar vid sidan av kylen. 

Linnéa gjorde i ordning mer kaffe - denna gång med koll på måtten - och slog sedan upp sin laptop för att googla det jär med växthotell och vad det egentligen var för något. En stund senare kunde hon konstatera att det verkligen var en business och att folk faktiskt gladeligen betalade andra för att ta hand om deras rosor, pelargoner och monstrea. Hon googlade även det här med palettblad och jodå, det fanns till och med nyhetsinslag om alla dessa grupper på Facebook och andra ställen där sticklingar på olika färgkombinationer verkade vara lika eftertraktade som en Herm'esväska. 

"Herregud", sa Linnéa upprepade gånger medan hon läste och sörplade på sitt kaffe. Hon både fascinerades och förfärande samtidigt som hon började tänka att det kanske faktiskt gick att spinna vidare på det här med växthotell. Gör om Robert och Ulla var villiga att betala henne kunde kanske faktiskt fler skulle vara det också? Marknaden fanns ju uppenbarligen.  Kunde hon rent av bygga upp ett företag på detta? I alla fall till dess att hon fick ut den där lönegarantin eller hittade ett annat jobb? Det var ju inte så att hon hade råd med några andra planer den här sommaren.

Hon laddade ner ett gratis layout program och innan hon visste ordet av hade hon utformat ett reklamblad för sin nya verksamhet med de olika paketen och priserna. Fast hon omformulerade en del kontra det hon hävt ur sig till Robert. Det fick inte låta alltför flummigt. Eller var det sådant som palettbladssamlare kanske gick igång på?

Hon överanvände ord som spirande, näring, berikande, grönska och vård. Allt lät ljuvt och vänligt, precis som det alltid var bra att trycka lite extra på komfort, bekvämligheter och avkoppling när det gällde riktiga hotell. Nu skulle hon bara komma på ett namn också. Linnéas växthotell lät lite väl banalt. Hon tittade sig om i köket och vardagsrummet. Tittade på de lindblommsgröna luckorna. Gröna rummet kanske? 

"Hade Strindberg ett rött rum kan jag väl ha ett grönt", mumlade hon medan hon trummade lätt med pek-och långfinger mot kinden, men det kanske lät för litterärt tänkte hon sedan. Mest sanningsenligt skulle det väl vara att kalla det Blomdöden: Är du evinnerligt trött på dina pelargoner och rosor men inte har hjärtat att göra dig av med dem? Lämna dem till mig! Garanterad blomdöd utlovas inom 5-7 dagar.

Linnéa sneglade på de där tjugotusenkronorssticklingarna och kände pulsen öka bara hon såg dem.

Men så skakade hon av sig olustkänslorna och satte åter fingrarna mot tangenterna och med stora gröna bokstäver skrev hon: Två rum och ett växthotell.

Baksidetext;

Välkommen till ett växthotell dűär kärleken slår rot bland kaktusar och sticklingar.

Linnéa har ett tråkigt men stabilt jobb som hotellreceptionist. Livet som singel är helt okej, bara hon får ägna sig åt brödbak och bolognese. Men så blir hon plötsligt arbetslös och luspank. Snabbt måste hon komma på ett kreativt sätt att dra in pengar till hyran. 

Märkligt nog verkar lösningen stavas gröna växter. När Linnéa vattnar grannens blommor går ryktet på stan att hon är utmärkt blomvärd. Problemet är bara att Linnéa- trots sitt blommiga namn - knappt kan  se skillnad på en pelargon och en monstrea. Än mindre vet hon hur mycket vatten ett Tradeainköpt palettblad värt tusentals kronor vill ha. 

Och mitt ibland sticklingarna och spalje'erna dyker en het trädgårdsmästare upp och ställer till det ytterligare i Linnéas annars så ordnade och principfasta tillvaro. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Mulle på rymmen

"Mulle på rymmen" av Lena Furberg utgiven av Story house Egmont förlag. Mulle är trött på att människorna ska bestämma allting. Därför bestämmer han sig för att rymma. Vi får följa honom och hans äventyr under de dagar han och kompisen kaninen Tulpanöra är på rymmen. Inte bara Mulle hamnar på rymmen utan också ridlärarens väluppfostrade häst, Onkel. De njuter av friheten, men snart saknar Onkel sin människa. Mulle blir också infångad och rymningen över. Kanske, bara kanske, är det inte så illa hemma i Mollys stall ändå?

Vem har inte läst om, och älskar den lilla runda och goa Mulle, och hans människa Molly? Han har åtminstone följt mig genom hela livet. Alla hans roliga idéer och upptåg, är alltid lika humoristiskt återgivna. Och för att inte tala om de fina illustrationerna även de gjorda av författaren bakom denna tecknade serie. Jag gillar att serien är utgiven i bokform, och den har bjudit på många fniss. Jag gillar verkligen Mulle och kan rekommendera denna bok till alla de som gillar Mulle. Boken får ❤❤❤❤❤/5. 

Mitt favoritställe ur boken;

TORSDAG DEN 17 JULI

Morgon- efter min första natt som rymning.

Jag har inte sovit så bra, så jag är lite trött. Jag har aldrig sovit utomhus helt själv förut så jag är inte van. Men jag vänjer mig alldeles säkert.

Först av allt så är jag inte van vid att det blir så mörkt. Alldeles kolsvart! Hemma hos min Molly, i mitt stall, blir det förståss också mörkt, men där har jag ju koll. Och Molly låser alltid dörren så ingen skurk kan smyga sig in och ta min sadel ( människorna gillar sadlar), min mat-eller mig! Jag som är så värdefull!

Men här ute i skogen kunde vad som helst lura i buskarna eller bakom nån trädstam. Eller i en trädkrona-redo att hoppa ner och äta upp mig så fort jag somnat! Sånt är jag inte van vid. Dessutom prasslade det väldigt ofta därute i mörkret. Ljudet av ludna tassar. Tulpanöra sa att det var möss och nattfåglar och sånt, helt ofarliga små varelser som inte ens han är rädd för. Men hur kan han veta det? Det kunde lika gärna varit en hungrig hyena på nattjakt!

Baksidestext;

Människorna ska då bestämma precis allt. Hur mycket (eller lite...) jag får äta. Att jag ska ha en otäck sadelgjord runt min känsliga mage, och en stålpinne i munnen.

Springa hit och dit med människan skumpande på min rygg. Aldrig blir den nöjd heller. Bara gnäller och vill ha mera. 

Nä, jag tror att jag ska rymma! Då får jag bestämma allting själv. Låter inte det som en jättebra idé? Mulle

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Udda & jämna

"Udda & jämna" av Hanna Zeime, utgiven av Zeime förlag. Boken handlar om Eva som lider av ångest. När hon äter sina ångest dämpande tabletter, orkar hon mest ligga i sängen. Hon orkar inte städa eller hälsa på dottern och sina barnbarn. Hon kom därför på den lysande idén att hon bara ska äta tabletterna på jämna veckor. På udda veckor ska hon vara utan och då lider hon av den fruktansvärda ångesten, och känslan av att det ska hända något hemskt. En dag blir hon vittne till ett rån och blir kallad till förhör hos polisen. Dessvärre hatar hon polismyndigheten, ännu mer än försäkringskassan på grund av en händelse när hon var ung. Väl hos polisen tappar hon humöret, och det resulterar att hon hamnat på ett behandlings hem långt ute på landet. Hon ska få behandling för sitt aggressiva humör. På behandlingshemmet är de intagna som en familj, och Eva trivs där. När de intagnas doktor, Flemming plötsligt dör, måste Eva ta ett svårt beslut. 

Detta är författarens debutroman. Jag tyckte denna boken var så härligt underhållande, tillika underfundig. Trots att historien är väldigt spännande emellan åt, händer det så mycket dråpliga situationer, som de intagna patienterna inte vet hur de ska lösa. Det är en bok man mår bra av. De intagnas konversationer är roliga och bjuder på en hel del skratt. Boken är lättläst och välskriven och en riktig bladvändare. Jag gillar de olika huvudpersonerna. Vilka härliga och gränslösa karaktärer de är. I berättelsen lär vi känna bland annat, Eva som lätt tappar humöret och blir aggresiv. Linn med kontrollbehov, och som dessutom lider av basillskräck. Det finns även en mordbrännare, en hypokondriker och en  polis som är missbrukare och yogaläraren Margot, som är på rymmen. Det kan inte bli annat än katastrof. De intagna är tvungna att komma på lösningar på alla de problem som dyker upp, och de gör de på lite ovanliga sätt. Ska de intagna klara biffen och lyckas reda ut situationen trots allt? Jag kan varmt rekommendera denna festliga spänningsroman. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

12

Torsdagen den 4 oktober, fortsättning jämn vecka

Eva hade vilat sig I form och var redo att baka kanelbullar. När hon kom ner till köket var Per och Lars redan på plats och Linn for runt och gjorde de sista förberedelserna. På köksbordet låg fyra plastunderlägg, fyra enorma degklumpar, fyra kavlar och fyra ugnsplåtar med bakplåtspapper på. Linn satte fram skålar med socker, kanel och smör på bordet. 

-Ska det inte vara fem underlägg och degklumpar? Ska inte Flemming vara med? frågade Eva.

-Flemming har inte tid. Han måste skriva på sin artikel, sa Lars.

-Jaså. Jag trodde att alla aktiviteter var obligatoriska, sa Eva.

-Alla aktiviteter är obligatoriska. Flemming blir utsäktad ibland men inte du, sa Linn och pekade på Eva som om hon vore en brottsling. 

Eva höll upp händerna för att visa att hon gav sig. 

-Okej. Jag vill vara med och baka alltså. Det här ska bli kul. 

-Jättekul, muttrade Linn och såg ut som om världen höll på att gå under.

-Jag gillar att baka, sa Per. Jag är inte bra på det, men jag tycker ändå att det är väldigt roligt.

-Ja, det är trevligt att göra något tillsammans, sa Lars. Gruppaktiviteter anses vara utvecklande och kan även vara underhållande.

Eva himlade åt Lars. Utvecklande och underhållande? Själv var hon här av en enda anledning; för att äta så många kanelbullar som möjligt. 

-Innan ni börjar baka måste ni ta på er förkläde och hårnät, sa Linn.

Linn hämtade en låda och delade ut dess innehåll. Lars såg något obekväm ut när han tog på sig ett rosa förkläde och satte hårnätet på huvudet över sitt obefintliga hår. Eva fnissade varpå Lars gav henne en missnöjd blick. Sedan var det dags för den obligatoriska handtvätten innan det var dags att sätta sig vid köksbordet på sina tilldelade platser. 

-Så här är reglerna, sa Linn. Ni ska göra kanelbullar av degen framför er. Ni får smaka defen en gång. Småätande av degen under hela baket är inte tillåtet. Förstår ni?

-Ja, sa Eva som antog att det var henne som Linn hade syftat på. 

-Bra. Nästa regel är att ni inte får springa omkring i köket och kladda ner. Behöver ni något så säg till mig så hämtar jag det.

Baksidestext;

Eva är nöjd med sin rutin. Det var hon själv som kom på den briljanta idén att ta sina ångestdämpande tabletter varannan vecka. När hon tar sina tabletter (jämna veckor) är hon trött och likgiltig och vill mest ligga i sängen och se på tv och äta kanelbullar. Efter en jämn vecka ser hennes lägenhet ut som ett tonårsrum med disk, skitigakläder och tomma chipspåsar över allt. När hon inte tar tabletterna (udda veckor) orkar hon städa, duscha och viktigast av allt, åka och hälsa på sin dotter och barnbarnen. Men utan tabletterna måste hon kämpa mot den vidriga ångesten och känslan av att något hemskt är på väg att hända, och efter det som hände henne som ung, är hon alltid redo att försvara sig.

När Eva är med om en incident på ett café blir hon tvungen att prata med polisen, den enda myndighet hon avskyr mer än försäkringskassan. Hon tappar humöret och blir skickad till ett märkligt behandlingshem mitt ute i skogen. Underliga saker händer och Eva tvingas att ta sitt livs svåraste beslut. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

När vardagen knackar på

"När vardagen knackar på" av Anna Alemo, och utgiven av Historiska media. Jag har läst "Emmas nya liv" av författaren förut. Detta är en fortsättning på "När livet har andra planer". Det ska även komma en tredje del. Frida och Mårten har varit tillsammans ett tag nu och hennes högsta önskan är att han ska fria till henne. Då börjar en ny kollega som heter Kim på Mårtens avdelning, på sjukhuset, och hon verkar ta upp all Mårtens tid. Mårten och Kim börjar också en utbildning i Stockholm, vilket gör att hon och Mårten tillbringar mindre tid med varandra. Ensam får hon hantera hantverkare som renoverar lägenheten och vänninornas kärleks bekymmer. Själv funderar Frida på om den långhåriga blonda kvinnan Kim, är något mer än en vän till Mårten. Kommer hon att bli sviken ännu en gång?

Jag gillar huvudpersonen jätte mycket. Frida är jätte festlig och bjuder på ganska många fniss och skratt medan man läser. Hur kan en enda människa hamna i så många olika, dråpliga situationer? Jag gillar också hennes kompisar, gayparet Gustav och Pablo. Deras härliga smågnabbande är så kul. Den lilla chihuahuan, Max, är också ett fint inslag i berättelsen. Man inser också vikten av att kommunicera i ett förhållande för att undvika missförstånd. När man börjar läsa boken kan man inte sluta. Tankar och känslor känns relevanta och trovärdiga. Detta är en varm, mysig berättelse om kärlek, vänskap och missförstånd, blandad  med en stor portion humor. Jag läser gärna mer om Frida och Mårten. Vad för tokigheter kan Frida hitta på här näst? Denna mysiga och humoristiska feelgood roman får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

"Dina bilar ska inte smaka godis. De är rena nu och står på tork inne i badrummet."

Elton funderade en stund och satte sig sedan tillrätta igen.

"Fast de ska sova med mig."

"Vi kan hämta dem när ni ska gå och lägga er".

Till Fridas förvåning godtog han svaret och mumsade glatt i sig ännu en chokladbit.

"Stor bit!" Elsa höll upp sina chokladkladdiga händer mot Frida. 

"Stor bit?" 

"Mamma säger att du inte får stoppa in stora bitar i munnen!" Elton satte händerna i sidorna. 

"Dumma." En sträng av chokladfärgad saliv letade sig ut mellan Elsas läppar.

"Sitt stilla, så hämtar jag papper." Frida rusade in i köket, slet tag i torkpappret som stack ut ur den lodräta hållaren på väggen och sprang tillbaka till vardagsrummet. 

"Långt!" Elton tittade imponerat på henne när hon kom tillbaka. 

Frida vände sig om. "Jävlar!"

Torkpappret ringlade som en lång orm bakom henne och måste fortfarande sitta kvar i dispensern i köket.

"Jädrar lång!" så Elsa glatt och Frida slängde sig fram och fångade chokladen som välde ut ur den lilla munnen.

"Spotta ut allt nu."

Elsa gjorde som hon blev tillsagd.

"Nu räcker det med godis." Frida torkade av barnens fingrar så gott det gick. "Vi går och tvättar händerna i badrummet. Och så kan vi borsta tänderna." 

"Ja, loligt!" 

Från baksidan;

》Och så levde de lyckliga i alla sina dagar.《

Frida kan bara sucka. För så blev det ju inte. Visst älskar hon Mårten, men den grå vardagen tynger henne. Istället för rosaskimrande kärleksmöten tar en stundande renovering all tid i anspråk. Dessutom jobbar Mårten mer än någonsin och ska samtidigt gå en kurs- i Stockholm.

Frida lämnas kvar i lägenheten i Lund. Hon tvingas hantera ovälkommna hantverkare, pok'emon jagande föräldrar, en otrevlig professor och vännernas kärleksbekymmer. Allt medan Mårten umgås alldeles för mycket med en kvinna med så långa ben att hälften hade varit nog. Kan Frida lita på honom? Eller ska hon än en gång bli sviken i kärlek?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Nina 

Läs recensionen av Emmas nya liv här

Livet enligt Sophie Main

Jag har läst "Livet enligt Sophie Main" av Linda Netsman. Jag tyckte om att läsa den här boken. En härlig feel good roman, med stor värme och humor. Jag skrattade många gånger när jag läste boken. Den här boken måste ni läsa om ni inte har gjort det. Den är så bra! Detta är författarens debut roman och jag längtar redan efter att läsa nästa bok av Linda Netsman. Livet på landet enligt Sophie Main.
Boken handlar om Sophie Main och hennes väninnor. De bor i Stockholm. De träffas ofta på middagar och fika, för att dela allt, både smått och stort. Alla har de saker de inte vågar berätta, men de delar det mesta. Sophie Main har många järn i elden och det måste vara perfekt. Hon och väninnan Rose brukar tävla om vem som gör den perfekta maten, bakverken, dukningen osv. Sophie har en hemlighet, hon älskar nämligen en av sina vänner, Anne och hon har gjort det sedan tonåren. Men Anne har ingen aning om detta, förren en kväll när de har varit på bio och det hettar till mellan dem. Då berättar Sophie hur hon känner för Anne. Anne är journalist och åker mestadels utomlands på jobb. Hon kommer bara då och då till Sverige och brukar då sova över hos Sophie och hennes sambo. Men när Sophie har berättat sin hemlighet, beslutar hon sig för att åka. Hon vet inte riktigt hur hon ska hantera det hon fått veta och hur hon själv känner. Sophie har så dåligt samvete mot sin sambo som hon bott tillsammans med i 7 år. En kväll bjuder hon hem alla tjejerna för att de ska kunna dela de sista hemligheterna med varandra.
Men så kommer Anne tillbaka och vill att de ska åka bort tillsammans. Sophies sambo är iväg på en spelning, så Sophie följer med ner Skåne. Där tillbringar de några fina dagar tillsammans. Även efter denna resa bestämmer sej Anne för att åka och Sophie blir förkrossad. Men då får hon ett mail. Hon vågar inte läsa det först. Men det hon tillslut läser får henne att berätta för sin sambo vad hon har gjort och med vem. Sambon tar det väldigt lugnt och det är slut mellan dom.

Ja Sophie som vill ha allt perfekt runt sig tar verkligen ett steg rätt ut i det okända. Det ska bli spännande att se hur det går i nästa bok.

Följ mig gärna så följer jag dig 😃

Ha en fin vecka kram Nina