När det blåser upp till storm

"När det blåser upp till storm" av Yamil'e Andreasson utgiven av Everlasting publishing. Bokrecension. Småbarns mamman, Isabella ska handla det sista, inför julen samt julklappar till sina barn. Hon lämnar sin man och sina två flickor, en kväll för att kunna handla i lugn och ro. Hon är snart inne på köpcentrumet och börjar gå runt för att finna det hon tänkt sig, och hon har precis betalat för en av julklapparna, och är på väg till nästa affär, då det hörs en kraftig smäll. En kraftig vind slungar henne till marken. Snart hörs det ytterligare ett dån, och Isabella känner att hon faller. Hon hamnar under en massa bråte, och kan inte ta sig där ifrån. I mörkret intill henne ligger även Anders, som också han har fastnat. För att hålla sig lugna och vakna medan de väntar på räddningstjänsten börjar de berätta saker för varandra. När Isabella vaknar på sjukhuset, dyker nu hennes ungdomskärlek,  David, upp. Han är hennes läkare, och allt ställs på sin spets. 

Detta är den första delen i bokserien "När livet brinner." Detta är också författarens debutroman. Serien har fyra olika delar. Jag får möta två personer, som möts av en slump, då köpcentrumet de båda befinner sig på, drabbas av flera explosioner. Jag tycker att det verkar så skrämmande att ligga under en massa bråten i kylan och mörkret och inte kunna ta sig loss! Vilken mardröm! För att få något annat att tänka på börjar de prata. De delar med sig av sina allra innersta tankar, som de inte delat med någon annan. De går verkligen in på djupet i deras samtal mellan varandra. Isabella funderar på livet med sin man och funderar på hur det hade blivit om hon hade gjort ett annat val. Det som de upplever tillsammans, de där kalla timmarna då de är fast under bråten på köpcentrumet, gör att de blir väldigt goda vänner. Dock förändrar det dem också för alltid, både på gott och ont. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen på serien. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

ÄRLIGHET

ANDERS FÖRSÖKTE INTALA sig själv att räddningen var på väg. Han visste hur det brukade gå till vid räddningsarbete eftersom en bekant tidigare hade jobbat som brandman. När mannen fått barn krävde frun att han slutade då hon varit rädd att missta maken och bli ensam med deras son, så trots att Stig älskade sitt jobb sa han upp sig, allt för att hålla friden hemma men också för att han förstod vikten av sin frus önskan och ord. 

"Jag har varit förlovad. Skulle gifta mig..." sa Anders och tvekade över om han ville säga som det var, men han valde att fortsätta sin mening, "men det tog slut för ett tag sen. Innan vi hann planera vårt bröllop", avslutade han lite lätt. 

"Var hon inte den rätta?" frågade Isabella nyfiket med en mjuk stämma. Anders kände sig lättad över att ha Isabella intill sig, rädd för att om han varit ensam i mörkret skulle han ge upp hoppet helt. Men nu hade han henne intill sig och kände att hoppet levde så länge de höll fast vid varandra. Han tog ett stadigare grepp om hennes iskalla hand och funderade på hur han skulle berätta sin historia. 

Ha hade aldrig berättat för någon varför eller exakt hur det hade gått till när förhållandet med Maria helt spårade ur. Och nu fanns Isabella i mörkret med endast en fråga: Var hon inte den rätta? Han tog ett djupt andetag och lät orden flyta fram så gott han kunde för att berätta sin historia. 

Baksidestext;

Isabella hade en plan med sitt liv - gifta sig med sin ungdomskärlek Mark och leva lyckligt resten av sina dagar. Men vad händer när allt sätts på sin spets och det som verkar perfekt riskerar att falla samman?

När Isabella far hemifrån för att julhandla kan inget förbereda henne på vad som ska hända, att livet kommer förändras för alltid på bara en sekund. Allt detta på grund av en enda händelse som skakar om hela hennes liv. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

För evigt

"För evigt" av Jessica Eriksson och Stefan Holm utgiven av Everlasting publishing. Årets är 1792. Vi får följa den gifta kvinnan Eleonora, men hennes man, Jacques, älskar henne inte. Hon känner sig ensam och längtar efter kärleken. Umgänget med maken är obefintligt. Några barn ser det inte ut att bli.

En festkväll för några år sedan delade hon en underbar kyss med en främling. Hon fantiserar om honom ibland. Ikväll ska det bli fest igen. Denna kväll dyker det upp en mystisk greve. De delar en kärleksnatt tillsammans, under hans vistelse hos dem.

Eleonora får ett erbjudande av honom, om att följa med honom hem till sitt land. Hur ska Eleonora nu göra? Ska hon lämna sitt kärlekslösa äktenskap, och få det liv hon alltid drömt om? Eller ska hon stanna hos Jacques?

Berättelsen fångar mig från första stund. Berättelsen känns både spännande och lite obehaglig på samma gång. Jessica och Stefan lyckas förmedla den lite kusliga stämningen på ett bra sätt. Jag gillar verkligen denna typen av historisk romance. 

Man kan känna smärtan, åtrån, och längtan hos de båda huvudpersonerna. Eleonoras historia berör, och man känner hennes smärta. Denna lite rysliga historia passar väldigt bra nu i Halloween tider, så missa inte att beställa den hos förlaget.

Jag läser gärna mer av författarna. Kanske en fortsättning på denna novell? Novellen släpptes den 25 oktober. Denna romantiska rysare får ❤❤❤❤❤/5. 

Mitt favorit ställe ur boken;

”Madame.” 

Eleonora hörde en avlägsen röst och försökte öppna ögonen. 

”Madame”, upprepade rösten och oron i den fick henne att fladdrande slå upp ögonlocken.

Greve Vasilache. En skälvning gick genom hennes kropp när hon tittade upp och in i hans mörka ögon bakom masken. Så nära han var. På avstånd hörde hon Jacques, som uppmanade orkestern att spela igen och gästerna att återuppta dansen. Det kändes som om de var delar av en annan verklighet, något som var bortom och inte angick henne. Hela hennes sinne var uppfyllt av mannen intill. Hon brann av längtan att sträcka ut sin hand och röra vid hans frackklädda bröst, känna hans andetag och hjärtslag mot sin handflata. Som i förtrollning lyfte hon sakta sin hand mot honom. Han fångade den i luften och förde den höviskt till sina läppar.

”Madame, hur mår ni? Kan ni ställa er upp?”

Innan greven hann kyssa hennes hand drog hon hastigt tillbaka den. Hon rodnade vid insikten om att hon varit så nära att röra vid honom på ett sätt som var ytterst olämpligt. 

”Ja”, mumlade hon nästan ohörbart och sänkte blicken för att inte möta hans ögon. Hon missade därmed leendet som roat lekte på hans läppar.

Baksidestext:

Året är 1792. Eleonora lever i ett kärlekslöst äktenskap med den rike adelsmannen Jacques. 

Maken verkar mer intresserad av att visa upp än att älska henne. I hemlighet fantiserar hon om den främmande mannen som i lönndom kysste henne under den stora vintermaskeraden två år tidigare, en man hon inte sett sedan dess.

När det åter ställs till med fest dyker en annan mystisk främling upp, greve Vasilache. Med sina mörka ögon och världsvana sätt förtrollar han Eleonora. Men vem är mannen, vad gör han egentligen där och har han bara goda avsikter? Samtidigt händer mystiska saker på det stora godset. Eleonora ställs till sist inför valet mellan det invanda tråkiga livet med Jacques och något betydligt mer spännande. Ska hon våga ta steget och förändra sitt liv för evigt?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Löftet han gav

"Löftet han gav" är en Novell av Patricia Buske utgiven Everlasting förlag. Detta är en romantisk novell, som handlar om två unga människor som är tvugna att gifta sig.

Kvinnan, Mari-Carmen skickas till Amerika för att studera, och Rafael bygger under tiden upp ett hotell, medan han väntar på henne.

Efter fem år möts de igen, då Carmen återvänder till Spanien. Hon vill förföra honom, och ta tillbaka det som rätteligen tillhör henne, då hon tror att han inte älskar henne. Dock har han hela tiden har väntat på att hon ska återvända.

Detta är en otroligt fin debut, och jag uppskattar de djupa känslor som finns mellan de båda huvudkaraktärerna. Man njuter av den fina miljön och jag älskade det fina slutet.

En liten pralin som är alltför kort. Jag hade gärna läst mer och sett hur historian utvecklat sig. Denna fina novell får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Från sidan 14

Rafael såg henne så fort han kom ut i det stora inglasade poolområdet, med utsikt över det svallande havet, men han uppfattade inget av detta utan var helt fokuserad på skönheten som låg i solstolen en bit från resterande hotellgäster. Han gick och satte sig vid baren och bad om en flaska vatten. 

Han behövde inte vänta länge. Snart kände han hur någon ställde sig vid hans sida. Hon bad om ett glas med cola och han log åt att vissa saker minsann inte ändrats på fem år. Han vände sig mot henne och hon tittade nervöst upp i hans ögon och log.

Hon sträkte fram handen. "Hej, jag heter Mary."

Han tog hennes varma hand i sin och tittade på henne. Hon verkade pusta ut när han presenterade sig för henne. Ville hon inte att han skulle veta vem hon var? Hur kunde hon tro att han inte skulle kunna känna igen henne även om det var fem år de senast träffats? Hans kontakter på skolan hade kontinuerligt skickat information om hennes skolgång och flera gånger hade hans man på plats fått jaga iväg unga män som var intresserade av att gå på dejt med Mari-Carmen. 

Han var nyfiken på varför hon låtsades vara någon annan än den hon var. Det måste finnas en anledning och han ville ta reda på vad det var som drev henne till detta hemlighetsmakeri.

Baksidetext;

Efter flera år utomlands återvänder Carmen till Spanien med en plan. Hon tänker förföra mannen hon tvingades gifta sig med som ung och ta tillbaka allt som rätteligen tillhör henne.

Men kommer Rafael att känna igen henne som fullvuxen kvinna och planen gå om intet?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

I tystnaden fanns sanningen

"I tystnaden fanns sanningen" av Pernilla Enmark utgiven av Everlasting publishing. Maria förlorade sin mamma redan som tonåring. Efter det flyttade hon in hos sin morfar. De utvecklade ett starkt band mellan varandra. Ett lika starkt band, som hon nu delar med sin dotter, Julia. Efter att Marias morfar gick bort hittade Maria gamla brev och papper. Maria och hennes dotter Julia går igenom dem, under en sen december kväll. Några är skrivna av hennes morfar under andra världskriget. Det handlar om en hemlighet som morfar burit på i många år. En hemlighet ingen kunnat ana. En riktig kärlekssaga rullar ut sig. På gränsen mellan Norge och Sverige träffar nämligen Gustav en kvinna som han blir förälskad i. Familjens trångsynthet lät dem inte få vara tillsammans.

I denna vackert förpackade novell, får vi följa två parallella historier. Den handlar om Maria och Julia i nutid och vad de får reda på en sen december kväll, och om Marias morfars historia, under andra världskriget. Tyskland invaderade Norge och många flydde därifrån, för att finna sig ett bättre liv. Detta är en berättelse om kärlek, vänskap mellan generationer, sorg, förluster, och människors trångsynthet. Det är aldrig för sent för att sanningen ska uppdagas. Kanske är den till och med välkommen? Jag gillar denna historiska berättelse så mycket. Den tog slut aldeles för fort. Denna ljuvliga berättelse får ni verkligen inte missa. Den är verkligen läsvärd. Novellen får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Någonstans, vintern 1944

Snön knarrade välbekant under kängorna när han med trötta steg gick efter den mansbreda skottade stigen på väg mot baracken. Trots att vintern precis hade börjat var snödrivorna redan höga och ett tjockt snötäcke bäddade in landskapet. Han frös och konstaterade att den militärgröna fältdräkten med de vida byxor och den långa jacka som de i infanteriet tilldelats inte höll kylan borta. 

De höga tallarna som omgav honom ingav trygghet i den hårda vardagen som han, likt många andra, kastats in i. Värnpliktige Gustav 21 Nilsson lät blicken följa stammarna och såg hur deras mörka kronor sträkte sig ståtligt uppåt i den klara kvällen. Stjärnorna gnistrade ivrigt, men det var som vanligt polstjärnan i norr som gav ett av de starkaste ljusen.

Vägvisaren.

Den som alltid fanns där för att leda den vilsne hem. Idag var det fler som behövde vägvisarens trygghet. Det var som kapten Björkman hade sagt, vägvisaren vet inte av nedgång så fortsätt följa det ljuset. 

Han suckade och släppte stjärnhimlen med blicken. De behövde alla tro på ljuset, världen var inte längre vad den varit. 

Ondskan själv hade tagit över.

Baksidestext;

Redan som tonåring misste Maria sin mamma och flyttade in till sin morfar. Genom åren av sorg och saknad växte sig en stark vänskap fram mellan dem.

En december kväll 2018, ett par veckor efter morfars bortgång, börjar Maria och dottern Julia att gå igenom de brev och papper som de hittade när de tömde hans lägenhet. Några av breven är skrivna av morfar när han under beredskapåren var placerad i Snebacken, nära norska gränsen. 

Maria och Julia får en inblick i dagar som morfar aldrig berättat om, händelser som han burit med sig och som märkt honom för livet.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Ninni

En trollkvinnans saga

"En trollkvinnans saga" av Göran Gustavsson utgiven av Everlasting publishing. Detta är en fantasysaga med inslag av prosalyrik. En lite annorlunda genre mot vad jag brukar läsa. Novellen handlar om Trollkvinnan Hjördis som brygger sina trolldrycker och skapar harmoni i universum och på jorden. Hon försöker skapa positiv energi, men den onda trollpackan från underjorden, Mara, försöker skapa kaos och obalans på jorden. Det är en evig maktkamp mellan dem. Mara är en mörk, ond kraft och är inte en så trevlig karaktär. Hon vill att alla varelser ska må dåligt och ha orätta begär. Ska Hjördis lyckas rensa bort all mental förorening som Mara skapar?

Jag gillar hur författaren beskriver djur och växtliv på ett underbart och förtrollande sätt. Man kan se alla sprakande färger framför sig, och känna alla fantastiska dofter av saffran, smultron, rosor och alla de andra dofterna. Jag vill stanna i det vackra universum som Hjördis skapar. Hjördis är så lycklig över allt hon skapar och det är även jag. Jag tyckte verkligen om den här annorlunda novellen. Språket är verkligen vackert och ljuvligt. Denna novell är verkligen läsvärd. Omslaget till novellen är även det vackert, spännande och välgjort. Jag tycker det är så fint. Novellen får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur novellen;

Hon slöt sina ögon och lyssnade uppmärksamt på kittelns mystiska ljud. Hon talade tyst för sig själv och satte sig på huk. Flätorna vilade i mossan. Hela huset vibrerade och när påfåglarna fällde ut sina vingar, reste hon sig igen och vandrade bort till den tysta eldstaden. Hon satte sig intill den med korslagda ben, betraktade de glimmande ädelstenarna, riktade trollkäppen mot eldstaden och släppte ut gröna ljusvirvlar ur den. Kroppen skakade och hon lämnade sin fysiska form genom att flyga ut ur sitt ena öra. Hon svävade omkring i rummets universum som en strålande gestalt, gjord av djupblått ljus. Hon susade iväg till den gröna ljusvirveln och for ut med den genom den ena skorstenen. Trollkäppen följde med.

Två ljusvirvlar och en trollkäpp syntes under himmelen, en djupblå och en grön. De bägge ljusen fortsatte sin färd hela vägen upp till månen som öppnade sina portar. Ljusen och käppen susade in i den. Månen fick en djupblå aura och lyste mot jorden som började snurra fortare. Trollkvinnan förstod att det var Moder Jord som tackade henne. Hjördis for omkring inne i den och fyllde upp sin blänkande kanna med månstoft och vitt ljus. Sedan öppnade månen sina portar och hon flög ut.

Hon svävade sakta ned genom rymden som en skimrande ljusboll. Käppen följde efter och de fortsatte ned genom samma skorsten som de flugit ut ifrån och hon landade mjukt i sin fysiska kropp igen. Kroppen förblev orörlig under en tid. Sedan reste hon sig igen och gick iväg till kitteln. Påfåglarna landade på trollkvinnans axlar igen och en djupblå fjäril, lika stor som en fågel, flög ut ur kitteln.

Hjördis lade några hekto månstoft och kanel i kitteln, tittade på påfåglarna, rörde om med näsan och sjöng på en mystisk visa. Påfåglarna fällde ut sina vingar och hon riktade blicken inåt. Hon kände noggrant efter i sitt inre och följde en klar intuition. Hon fortsatte att röra om I kitteln och de gnistrande planeterna I rummet snurrade medsols i takt med att hon rörde medsols med näsan. Månen och den lilla citrussolen rörde sig också medsols.

Baksidestext;

Den vise och beskyddande trollkvinnan Hjördis skapar sublima ljus inom sig själv. Hon hjälper många varelser och påverkar deras sätt att vara. I en andlig kopparkittel puttrar kontinuerligt förtrollande skapelser som besitter underbara läkande krafter.

En vredgad eld blossar upp i underjorden. Det är trollpackan Mara som alstrar mentala gifter och vill påverka varelsernas inre negativt genom annalkande oväder.

Men Hjördis kokar ihop något storslaget i kitteln. En lysande kraft är på väg att skapas. Ska den lyckas rena de destruktiva energierna som utgår från Mara och stoppa hennes mörka avsikter?

Denna novell är en fantasysaga med inslag av prosalyrik.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Dimmornas folk-Evig passion

"Dimmornas folk-Evig passion" av Annika Banfield utgiven av Everlasting publishing. Detta är den tredje och sista delen i serien om Matilda, vampyren Emil, och Sefyren Matteo. I denna bok fortsätter Sefyrerna och de laglösa vampyrerna på sin resa till Draculas slott för att utplåna honom innan han släpper lös sin ondska över hela världen. Men ju närmare Dracula slott Emil kommer, ju mer förändras han. Kommer han kunna stå emot ondskan inom sig? Matilda och Matteos kärlek frodas och hon känner sig lycklig, men hon inser snart att deras uppdrag kan få katastrofala konsekvenser. När kvinnan de bor hos i Italien mördas, måste de börja fundera på om någon av dem är en förrädare. När deras resa fortsätter får plötsligt Matilda ett samtal från sin styvmamma. Hon måste omedelbart resa hem för att det hänt en bilolycka. Har de verkligen hänt något, eller kommer Matilda gå rakt in i en fälla? Samtidigt i England försöker Rhindo hitta den heliga Graalen utan att ha en aning om vart den finns. Kommer man att lyckas med sitt uppdrag att utplåna ondskan för gott?

Jag måste först av allt beklaga att detta är den tredje och sista delen i en mycket spännande och läsvärd bokserie, om man gillar Vampyrer. Jag hade gärna läst mer om Matilda och hennes uppdrag framöver, för det verkar inte ta slut här. Det är en både kuslig och romantisk historia kantad av svärta och humor vi får läsa. Jag gillar dessutom hur författaren bakar in händelser från vikingatiden och tempelriddarna i berättelsen. Jag uppskattar alla fina och roliga karaktärer, och det otroligt spännande äventyr, de får vara med om på deras resa. Matteo har svårt för att vara sanningsenlig mot Matilda ibland för att skydda henne från svåra saker. Men han inser inte att hon klarar mer än han tror. Därför tycker jag han gör ett dumt beslut på slutet. Det är spännande att få följa med på kampen mellan det goda och det onda. Ja, med sorg i hjärtat lämnar jag nu sefyrerna och vampyrerna i denna bokserie och ger även denna bok ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Arona tittade sig omkring. Hon hade inte varit i London på sjuttiotre år, aldrig upplevt det myller av bilar och människor som nu fyllde stan. Det var ofattbart. Mer än någonsin var hon glad att hon undvikit städerna och istället valt landsbygden till sitt revir. Dessutom var det mycket svårare att jaga i en stad som aldrig sov.

Hon och Tallon hade delat på sig och för tredje dagen i rad försökte de nu skanna av London på jakt efter Rindho. Denna kväll hade hon letat i Wimbledon, Chelsea och Marylebone, sökt igenom Kensington Gardens och Hyde Park. Utan resultat.

Tallon befann sig någonstans runt Lewisham. Planen var att han sedan skulle fortsätta österut längs med Themsen.

Arona slog sig ner på en bänk inte långt från Marble Arch och började för första gången fundera på om hon missbedömt situationen. Rindho kanske inte alls var i London. I själva verket kunde han befinna sig precis var som helst, till och med ha lämnat landet. Och även om han var i London var det fruktansvärt svårt att hitta honom, såvida han inte höll sig i stillhet. Om Rindho rörde på sig – vilket han med största sannolikhet gjorde eftersom han kände till Släktens spaningssätt – kunde de cirkla runt varandra i veckor. Månader.

Varken hon eller Tallon hade tagit kontakt med Släktens ledare i London, något som var brukligt men inte nödvändigt. Hon ville definitivt inte väcka uppmärksamhet utan föredrog att söka i tysthet och helst av allt undvika Dimmornas Folk. Hemligheten om Graalen kunde läcka ut. Ju färre som kände till Rindhos bakgrund och det faktum att han var Laglös, desto bättre. Om flocken i London började jaga honom skulle hon och Tallon få ett helvetes jobb att försöka hålla honom vid liv, undvika att stöta sig med Släkten men samtidigt kunna skugga honom utan att röja sig. En nästan omöjlig uppgift.

Arona suckade. Hennes tveksamhet började göra sig hörd på nytt. Men ändå … den där starka intuitionen, den inre rösten, sa åt henne att fortsätta leta. Att han fanns där någonstans, i gyttret av människor.

Så vad skulle hon själv ha gjort om hon befunnit sig i Rindhos situation? Definitivt gömt sig i London. Centrala London. Mitt bland alla människor och bilar. Skaffat sig en sovplats i närheten av Trafalgar Square och Piccadilly Circus, så att hon bara kunde kasta sig in i folkvimlet vid en plötslig attack. Sovit någonstans runt shopping- och teatergatorna, möjligtvis vid de stora järnvägsstationerna.

Arona reste på sig och började gå längs med Oxford Street för att sedan svänga ner på Regent Street. Hon tänkte sätta sig på Trafalgar Square och där skulle hon stanna hela natten om det behövdes. Hädanefter skulle hon sitta still och vänta in honom. Det var troligtvis en bättre taktik än att snurra runt.

Hon väntade lydigt på grönt ljus vid Piccadilly Circus, trängdes med alla hundratals människor som rusade hit och dit. Klockan var bara åtta på kvällen och stan kokade av liv nu när biografer, teatrar, restauranger och pubar fylldes.

Och det var då hon såg honom. Precis i det ögonblicket hon kommit halvvägs över gatan.

Han satt på trappan till fontänen, stilla och avslappnad. Det blonda håret var som vanligt knutet i en tofs där bak och han bar den långa svarta kappan, svarta kängor och en svart hatt. Jo, det var verkligen Rindho. Stark, envis, målinriktad – och jävligt sexig.

Baksidestext;

När Dracula utsätts för ett hot dras hela mänskligheten in i en kamp på liv och död. Men kan en enda man hindra ondskan från att vinna när han själv är vampyr?

Mathilda och Matteo närmar sig samtidigt Transsylvanien tillsammans med en krigshär av sefyrer. Men färden kantas av skrämmande händelser och ett oförklarligt mord. Är någon i den inre kretsen en förrädare?

I England kämpar Rindho med att rädda människorna från att gå under. För att lyckas måste han nå Graalen innan sefyrerna anfaller Dracula. Men det finns ett problem – han har ingen aning om var den finns.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

☆Läs också min recension av "Svart passion" här

☆Läs också min recension av "Dödlig passion" här

Innan himlen faller

"Innan himlen faller" av Jessika Eriksson och Stefan Holm utgiven av Everlasting publishing. Det är krig och Grace jobbar som Krigskorrespondent. En dag räddar hon en man ur ett brinnande flygplan. Hon förstår från början att han är en fiende. Hon tar dock med honom hem och sköter om hans sår. När han vaknar minns han inte vem han är eller vart han är på väg. Han får feber och yrar en del. Grace skriver ner de underliga fraserna han mumlar i en speciell anteckningsbok. Det gör hon för att kanske få en ledtråd till vem han kan vara. Hon har behov av att provantiera och beger sig in till byn. Där går det rykten om att en spion tycks ha kraschat med sitt flygplan. Man vet inte om han klarat sig då flygplanet har brunnit.

Kan det verkligen vara samma man som Grace räddat man pratar om? Det måste vara han. Ändå är det inget hon yppar, då Grace har fått känslor för den unge mannen, och inte vill ange honom. Men vad händer den dagen då minnet återvänder?

Jag har fått äran att förhandsläsa denna kortroman, då jag är ambassadör på Everlasting publishing förlag.

Romanen kommer att släppas den 1:e mars som e-bok i första hand, men pocket kommer inom kort.

Skulle du kunna rädda en fiende om du hade möjlighet? Eller skulle du ange honom direkt? Detta beslut tvingas Grace att ta en kväll när hon upptäcker ett kraschat flygplan. Det är en hjärtevärmande och fin berättelse om att göra det lilla extra för någon annan, som är i en utsatt position. Denna berättelse trollbinder mig från första början, och den är otroligt spännande och bra. Jag har inte läst något av författarna förut, men det gör jag gärna om. Jag gillar hur de målar upp miljön och handling på ett väldigt snyggt sätt. Berättelsen känns realistisk och välskriven.

Kriget kommer allt närmre och det är dags att sätta sig i säkerhet innan himlen faller. Jag kan varmt rekommendera denna spännande kortroman. Tack för möjligheten att läsa den. 

Mitt favoritställe ur boken;

Han andades djupt, som om han tog sats för att säga något mer. Sedan ändrade han sig och drog henne intill sig. Det kom så plötsligt att hon inte ens hann tänka att det var olämpligt, att han var farlig, att man inte kunde veta vad som skulle hända. Istället njöt hon av hans närvaro, av att känna hans starka armar som tycktes omsluta hela hennes kropp. Hon andades in hans maskulina doft, så överväldigande att det svindlade. Tyget i den trasiga skjortan kändes mjukt mot hennes kind. Hon hörde hjärtat slå djupt inne i hans bröst. 

John tryckte sina läppar mot hennes hår och de stod där en lång stund, sammanflätade under alla tusentals giftiga blomblad. Inga ord blev sagda och kanske blev inte heller några tankar tänkta. Det var ett evighetsögonblick, bevarat i ett gemensamt minne. Sedan var det förbi. Han släppte greppet om henne lika plötsligt som han h

Baksidestext:

Krigskorrespondenten Grace Thomson räddar en man efter en flygolycka i öknen. Han återhämtar sig snart fysiskt, men har drabbats av minnesförlust. För varje dag som går upptäcker Grace att hon får allt starkare känslor för honom. Kanske är det ömsesidigt.

En dag hör Grace rykten om en farlig spion som har försvunnit i samband med en flygolycka. Är den hon räddat i själva verket en spion? Med ens är inte verkligheten så enkel längre. Talar han sanning eller är hon bara en bricka i hans spel?

Kriget kommer allt närmare och snart ställs hon inför ett val. Just när de första bomberna faller måste hon fatta beslutet innan det är för sent. Ska hon våga lita på den man hon älskar, eller ska hon gå sin egen väg?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Biografi-Annika Banfield-Addicted to life-Bakom masken

"Addicted to life-bakom masken" av Annika Banfield, utgiven av Everlasting publishing. I denna biografi får vi följa Annika från hennes tidiga barndom och hennes liv, fram till nutid. Det är en så otroligt spännande historia. Hon har gått igenom verkligen allt. Hon har blivit utsatt för våldtäkt, mordförsök, psykisk och fysisk misshandel och mycket mer, vilket gjorde att hon har haft stora problem med måendet och hälsan till och från. Ändå har hon lyckats resa sig varje gång. Men hon har gjort så mycket bra med sitt liv trots allt. Hon är författare och har skrivit både böcker och pjäser. Hon är filmproducent och har vunnit pris som hon tog emot i Hollywood. Hon har levt med USA:s ursprungsfolk och mycket mer. Hon har tillbringat sitt liv både i fattidom och extrem rikedom. Ibland knappt mat för dagen och ibland vackra klänningar, resor och god mat. Man kan bara bli imponerad av hennes levnadsglädje och humor som anas bland sidorna i boken. Jag beundrar denna kvinna! Biografin är dessutom så välskriven och intressant att jag inte kunde sluta att läsa.

Wow alltså vilket liv! Och vilken fantastisk kvinna! När jag läste den här biografin blev jag både arg och ledsen, men också hänförd. Arg blev jag för hur hennes föräldrar och hennes man, samt hur andra i omgivningen har behandlat henne. Varför adoptera ett litet barn och sedan behandla henne illa? Hon gjorde allt för att föräldrarna skulle älska henne, men det räckte inte. Det gjorde också att hon hade svårt att älska sig själv. Det gjorde ont att ta del av. Hur hon har blivit baktalad och hånad också många gånger. Men hon har också haft många människor som stått på hennes sida. Sedan blev jag också fascinerad av hur allt tycktes falla på plats för henne många gånger. Hur hon ibland kunde hamna på rätt plats i rätt stund. Det tycktes vara ren magi många gånger. Jag tänker att finns det något högre väsen som hjälper oss, har hon en bra en. Denna biografi är väl läsvärd och jag rekommenderar den varmt. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Mormor

Den person som betytt mest för mig är min mormor Viktoria. Hon kom från Norrland och bar med sig det norrländska lugnet och ett väldigt stort intresse för naturens alla mysterier och mirakel. Hon spådde ofta i kaffesump och i spelkort och folk mumlade om att hon var synsk även om ingen sa det rakt ut, för egentligen var hon bara "lite tokig". Ryktena gjorde även gällande att hon var "tattare", det vill säga från romska släkter eller från resande folket. Någon sa att hon var vallen. Jag har ingen aning men inget av det här skulle förvåna mig. Mormor var mycket speciell på ett underbart sätt.

Som ung hade hon flytt bort från sin styvmor som ständigt slagit henne, från ett fattigt hem där de inte hade tillräckligt med kläder för vintern och ofta gick barfota i snön till skolan. Så Viktoria tog sig till Göteborg, mötte sjökaptenen Anders Olsson och snart var de gifta.

Anders ägde en gård i Bohuslän där de ofta spenderade sin tid. Mormor Viktoria överförde sin vidskepliga och andliga tro till Bohuskustens karga klippor, till sägner och legender som färgade hennes uppväxt. Och de kom även att färga mig.

När jag var barn bodde hon på Vidblicksgatan i Johannesberg, så mamma och jag vandrade från Guldheden, genom Chalmersområdet, som på den tiden bestod av några få hus, längs Gibraltargatan och upp på Vidblicksgatan.

Mormor älskade mig-och hon visade det på många sätt. När jag fyllde år eller när det var jul köpte hon mig massor av saker, vilket min mamma ofta bannade henne för. "Man ska inte slösa bort din pension. Köp inte så där mycket." Men mormor brydde sig inte. Hon överöste mig med presenter.

Det var mormor som introducerade mig till sagornas värld. Hon hade mer fantasi än någon annan, även om det ibland var svårt att veta vad hon hittade på eller vad hon trodde sig uppleva. Småfolk, till exempel, sades hjälpa till på gårdarna och varnade om det började brinna. De skulle man hålla sig väl med. Mormor berättade ofta om tomtarna, skogsrået och Näcken. När vinden ven runt huset och slog i dörrar och fönster sa hon med darrande röst att benlösen kommit på besök. Hon blandade norrländska legender med bohusländska sedvänjor och tog mig ut på backen när det ösregnade och blixtrade, pekade upp mot skyn och sa att där uppe kör Tor med sin hammare.  Jag njöt. Jag älskade mormors alla berättelser och hittade även på egna som hon gärna lyssnade till. 

Från baksidan;

Som föreläsare, författare, filmproducent och dramatiker har jag levt ett liv som gett mig så mycket glädje. Jag har varit på bok- och film turnéer, hämtat hem filmpris i Hollywood, jobbat med kändisar, fått mina pjäser uppsatta i England, levt med USA:s ursprungsfolk och föreläst om ledarskap över hela Sverige. Dessutom råkar jag alltid ut för de mest bisarra saker. Som när jag körde över Den Heliga Grodan i South Dakota. Eller när en arabisk prins hyrde Keopspyramiden till mig.

Men det finns en annan verklighet som inte många känner till. Fysisk och psykisk misshandel, ätstörningar och ångest, våldtäkt och mordförsök. Familjehemligheter som skulle döljas därför att jag var "annorlunda". Och en ständig jakt på kärlek-från mig själv.

Nu är det dags att berätta allt det som aldrig fick nämnas. Min livsresa innehåller strålkastarljus och glamour, mörker och tårar samt fruktansvärt roliga händelser som frambringat många skratt. Hoppas du vill följa med mig på denna resa som börjar i Göteborg 1952.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Sakura

Novellen "Sakura" av Madeleine Lundvall, utgiven av Everlasting publishing. Här befinner vi oss i Edoperioden, Japan. Vi får följa Yuriko som oroar sig för att bli bortgift. Många giftermål är arrangerade i Japan, men Yuriko vill gifta sig av kärlek. En tidig morgon när körsbärsträden blommar träffar hon samurajen Toshiro. Men han är inte en vanlig man. Efter att ha levt i hundratals år är det nu dags att gifta sig och bilda familj. Han blir nyfiken på Yuriko. Kan hon vara den han söker? Han visar henne sin värld och vem han är. Ska hon godta honom och kommer hon att vänta på honom tills nästa gång körsbärsblommorna ånyo slår ut i blom? 

Jag har som ambassadör för Everlasting publishing förlag fått äran att förhandsläsa "Sakura" som kommer ges ut den 14 februari. Novellen kommer att ges ut som e-bok, ljudbok och pocket. Genre; Paranomal romance. Denna ljuvliga kärlekshistoria passar bra på alla hjärtans dag. Den har det lilla extra. Den fångar mig från första meningen. Den innehåller såväl spännande karaktärer som handling. Författaren beskriver även miljön med ett så vackert skriftspråk. Man kan känna dofterna av körsbärsblommor och se de vackra omgivningarna framför sig. Den enda nackdelen är att den tog slut alldeles för fort och jag läser mer än gärna en fortsättning. Jag vill helt klart veta mer om hur det går för Yuriko och Toshiro. Jag vill också läsa mer av författaren. Novellen får ❤❤❤❤❤/5.

Favoritstycke;

Toshiro simmade bort från den unga kvinnan som stod vid Guldpaviljongens strand. Han ville inte komma för nära så att hon fick syn på honom. Samtidigt kunde han inte slita blicken från henne. Hon var hänförande. Han la sig på dammens grumliga botten och fortsatte att betrakta kvinnan som var klädd i en kimono sydd i lite slitna tyger. Runt midjan satt en obi och hennes långa svarta hår var samlat i en enkel frisyr som hölls på plats av två kammar.

Var hon kanske den han sökte? Toshiro sträckte på sin enorma, ormlika kropp och lät klorna gräva ner sig i dyn. Med ett lätt tryck med fötterna tog han fart och simmade ut en bit i vattnet och rundade buddhisttemplet innan kroppen började skifta från drake till människa.

Toshiro var nyfiken och ville komma närmare kvinnan. Han måste ta reda på vem hon var och vad som lockade honom. Med några sista simtag tog han sig till den hemliga ingången under vattnet. Den öppningen gick till ett rum i templet där buddhisterna lämnat både kläder och en rustning åt honom.

Munkarna var de enda som hade kännedom om hans återkommande besök i Kyoto.

Snabbt klädde han sig och drog ihop sitt tjocka, blåsvarta hår i en hästsvans. Han stack katanan i dess skida och hängde den i bältet. Inte för att den egentligen behövdes. Hans krafter var långt farligare än ett vapen, men svärdet var det som kännetecknade en samuraj – och det var hans mänskliga täckmantel.

Från baksidan;

Yuriko vill inte hindras av att hennes familj befinner sig långt ner i den japanska hierarkin, utan önskar skapa sig en egen framtid. Men alla drömmar krossas när föräldrarna beslutar sig för att hitta henne en make.

När Yuriko ger sig ut i Kyotos parker för att delta i det årliga firandet av hanami råkar hon på en stilig samuraj. Genast inser hon att det är något speciellt med honom. Något som hon inte ens kunde förklara inför sig själv. Hela hans person utstrålar fara och kraft. Vad det var för en hemlighet han bar på ville han tydligen inte avslöja, men det var uppenbart att han gärna lät henne ana att den fanns där.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Dödlig passion

"Dödlig passion" del 2 i serien om Dimmornas folk av Annika Banfield utgiven av Everlasting publishing. Emil och Matteo bestämmer sig för att åka till Rumänien för att döda den högste vampyren av dem alla. Nämligen självaste Greve Dracula. Men de måste planera det hela först väldigt noga, tillsammans med Matteos pappa och de andra Safyrerna, de laglösa vampyrerna samt solvandrarna. De beger sig till England och Matteo tror att Mathilda är säker i Sverige. Men Greven, som befinner sig i Norge, (inte samma karaktär som Greve Dracula) har bara bidat sin tid, för att sedan kunna hämnas på Mathilda. Han vill även döda Matteo. I England träffar Matteo Bonnie. Hennes familj har hjälpt Safyrerna i århundranden. Bonnie är kär i Matteo sedan gammalt, och vill att de ska vara tillsammans. När Bonnie inte får som hon vill med Matteo, bestämmer hon sig för att hämnas. Hon skickar bilder till Mathilda som tycks visa att Matteo är otrogen. Det får Mathilda att resa till England för att ta reda på sanningen. Men Greven är ute efter hämd och skickar en av de värsta vampyrerna efter henne och Matteo för att hämnas. Ska Mathilda och Matteo överleva vampyrernas hämd?

Kampen mellan det goda och det onda fortsätter. Kampen är hård och blodig. Vem kan man lita på? Denna gång bestämmer sig Mathilda för att även hon har krafter som hon kan bidra med i kampen. Denna del är ännu mer spännande, än den förra boken i serien. Författaren har förmåga att förmedla det oväntade. Nu utspelar handlingen sig mest i England. Vi får även lära känna en hel del nya karaktärer. Vad sägs om Jack the Ripper, Matteos pappa, Artagan, den söta gamla damen, Mrs Inkpen-tillika vampyrdödare och många fler. Krypande spänning, kärlek, sex, avundsjuka och svek ryms i denna del. Jag hade gärna sett denna bok som tv serie. Det hade blivit hur bra som helst. Så otroligt spännande. Med väldigt bra miljöbeskrivningar och personbeskrivningar gör dessa boken till en väldigt realistisk historia. För alla vampyrälskare är denna boken ett måste. Jag längtar att få läsa nästa del i serien. Läs den! Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

38. 

LJUS ÖVER VITA KLIPPOR

Det började som ett dovt mullrande långt nere i jorden. Marken vibrerade, darrade. Matteo hörde det tydligt, när han låg med kinden tryckt mot gräset i väntan på att dö.

Sedan kom vinden. Som en tornado drog den fram från ingenstans – en dånande, mullrande tornado som svepte med sig allt som kom i dess väg. Träden böjde sig som tändstickor, kvistar och grenar bröts av och virvlade runt i luften. Men bara uppe på kullen. Ute till havs var vattnet spegelblankt.

Matteo kände hur de hårda händerna släppte sina grepp, hur vampyrerna runtomkring hejdade sig, chockade och förvånade. Tyngden lämnade hans kropp när hans vingar plötsligt blev fria.

”Vad i helvete?” hörde han Aronas röst. ”Vad är det som händer?”

Några vampyrer sveptes iväg av den starka vinden, försvann skrikande och fäktande över kullen. Andra hade lagt sig platt på gräset för att undkomma vinden och endast ett fåtal förblev stående, medan de försökte klamra sig fast vid träd och buskar.

Och sedan kom ljusskenet, så skarpt och intensivt att samtliga vampyrer täckte sina ögon med höga rop av smärta och förvåning.

Matteo sparkade bort de fem killarna som fortfarande försökte hålla honom pressad mot marken, skakade av sig dem som om de varit flugor. Nu var han på benen igen, stod upp, rak som en fura och stirrade rätt in i det där skarpa ljuset som närmade sig. Varken vinden eller ljuset tycktes påverka honom. Inte ett hårstrå rörde sig på hans huvud, inte ens en blinkning eller ett försök att skydda ögonen. Matteo stod helt stilla och tittade rätt in i det

försvann skrikande och fäktande över kullen. Andra hade lagt sig platt på gräset för att undkomma vinden och endast ett fåtal förblev stående, medan de försökte klamra sig fast vid träd och buskar.

Och sedan kom ljusskenet, så skarpt och intensivt att samtliga vampyrer täckte sina ögon med höga rop av smärta och förvåning.

Matteo sparkade bort de fem killarna som fortfarande försökte hålla honom pressad mot marken, skakade av sig dem som om de varit flugor. Nu var han på benen igen, stod upp, rak som en fura och stirrade rätt in i det där skarpa ljuset som närmade sig. Varken vinden eller ljuset tycktes påverka honom. Inte ett hårstrå rörde sig på hans huvud, inte ens en blinkning eller ett försök att skydda ögonen. Matteo stod helt stilla och tittade rätt in i det bländande ljusskenet, som tycktes cirkulera runtomkring honom, runt och runt, för att till sist centreras på gräset vid hans fötter.

Artagan landade bredvid sin son med de enorma vingarna lysande som om månen själv hade trillat ner på kullen. Han såg ut att vara mer än två meter lång, bredaxlad och muskulös med långa huggtänder som stack fram vid mungiporna. De svarta ögonen lyste i mörkret, som ögonen på en djävul, och blodet rann från tänderna, strilade ner över hans bröst och färgade huden röd. Det var en fruktansvärd syn, en bevingad demon med ett pulserande sken som slog hål på allt mörker.

”Rör inte min son!” dånade hans röst så att klipporna tycktes skallra. ”Låt min son vara ifred!”

Ett 20-tal vampyrer backade förskräckt medan Matteo förvånat betraktade sin far.

”Jag trodde du var i Belgien, pappa!” flämtade han. ”Du gav dig iväg.”

Artagan log. ”Det var precis vad jag ville att de skulle tro”, sa han mjukt. ”Jag misstänkte att de spanade på oss. Men jag överger aldrig min älskade son om han befinner sig i dödsfara.”

Från baksidan;

Alla vet att det är självmord att försöka döda Dracula. Men korståget mot Transsylvanien har redan tagit sin början.  

I Hastings, på Englands sydkust, börjar Emil och Matteo samla ihop sefyrer och vampyrer medan Rindho beger sig till Somerset där han växte upp. Och i Göteborg sitter Mathilda i ett klassrum, orolig för att Matteo inte ska överleva. Trots att han avrått henne från att lämna Sverige, bestämmer hon sig för att åka till Hastings och reda ut deras knakande förhållande. Hon har ingen aning om att hon är på väg rätt in i helvetet.     

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina