Det yttersta mörkret

"Det yttersta mörkret" av Christoffer Holst utgiven av Lovereads förlag. Omslag Emma Graves. Bokrecension; Vi får återigen knyta kontakt med Cilla Storm. Cilla är en kriminalreporter som letar upp olika historiska kriminalfall, som hon skriver om och delar med sig av i podden Blodspår. Denna gången har hon svårt att hitta inspiration. Deadline börjar närma sig med stormsteg. Men så snubblar hon på ett nytt dödsfall på Bullholmen. Det visar sig att dödsfallet hänger ihop med ett olöst dubbelmord på 1960-talet. Det var hushållerskan Monica, samt herr Gyllenström, som blivit bragda om livet på ett synnerligenbrutalt vis. Mordet gick aldrig att lösa. Samtidigt letar Cilla och hennes pojkvänn Adam efter ett gemensamt torp, trots att Cilla är tveksam till att lämna sin kolonistuga på Bullholmen. Cilla börjar undersöka de båda fallen, samtidigt som hon funderar på om denna sommaren blir den sista på Bullholmen. Dock sätter Cillas sökande efter sanningen henne i allt större fara. Vi får också tillbaka blickar till år 1965 då unga Monica beger sig till Stockholm för att arbeta som hushållerska hos den rika familjen Gyllenström. Mitt i sommaridyllen på Bullholmen uppenbarar sig en allt mörkare sanning.

Vill ni läsa en riktigt spännande mysdeckare i sommar som innefattar olösta mord, skärgårdsidyll samt en skvätt Chardonnay? Då får ni inte missa denna pärla till mysdeckare. Detta är den femte delen i serien om Cilla Storm, men jag har dessvärre bara läst en av delarna förut. Böckerna kan dock läsas fristående. Jag gillar när ett nutida mord, kan ledas tillbaka till olösta mord i dåtiden. Författaren lyckas kombinera dåtid och nutid på ett bra sätt. Boken är välskriven och historien känns trovärdig. När jag väl börjar läsa kan jag knappt sluta. Boken är alltför spännande, så jag varnar för sträckläsning. Jag kunde i alla fall inte släppa boken ifrån mig. Miljö - och persongalleriet är bra gestaltade och känns äkta. Vi får följa en person i det förflutna som visar sig ha en riktigt mörk personlighet. Det blev en riktigt spännande upplösning som man inte kunde förutse från början. Boken innehåller verkligen alla ingredienser för en riktigt bra mysdeckare. Jag läser gärna mer av författaren. Denna fint förpackade mysdeckare får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

6

​Cilla

​Jag sippar på ett italienskt chardonnay som jag hittade på tillfälliga hyllan på Systembolaget innan jag åkte ut till Bullholmen. Sedan jag började hänga hos Adam i Vasastan har besöken på diverse vinbarer med honom i kvarteret blivit allt fler. Och jag har faktiskt blivit modigare i mina dryckesval. Förra hösten snöade jag in på spanska rödviner, alldeles utmärkta till den årstidens grytor och långkok. Och nu på sommaren tycker jag det kan vara riktigt trevligt med ett glas rosé.

​Fast jag har ännu inte upptäckt ett vin som gör mer för mig än en smörig chardonnay, hur otrendigt det än må vara. Men jag varierar mig faktiskt – jag dricker amerikansk chardonnay, sydafrikansk chardonnay, fransk chardonnay, italiensk chardonnay. Så länge den är fatlagrad är jag nöjd. Om Fijiöarna börjat producera chardonnay hade jag gärna provat den också.

​Jag tar en till klunk och låter det kalla vinet skölja runt i munnen. Syran finns där men även den runda smörigheten. Ja, tänk, till och med i Italien odlar de chardonnay. Även om Zacke skulle hävda att det är idiotiskt att välja chardonnay från just det landet. Det är som att åka till Ikea för att köpa en katt, tror jag bestämt att han sa. Men så är han ju sommelier också och ganska så old school.

​Jag borde bjuda ut dem båda hit. Om de kan slita sig från sitt älskade torp några sommardagar. Även om det är Separett och kallvatten som gäller här har jag något som Sörmland inte har – ett hav runt knuten.

​Jag halvligger i min baden-baden och har dragit en blå fleecefilt över kroppen. Klockan är strax över elva på kvällen och koloniområdet på Bullholmen ligger tyst och öde. Ljust är det fortfarande, så som det bara är i juni i det här landet, men Rosie sover av snarkningarna att döma tungt i huset bredvid. Det gör nog de flesta här. Jag är trots allt den yngsta kolonisten, så vitt jag vet.

​Själv sitter jag med laptoppen och researchar. Ännu har jag inte skrivit ett enda ord på det nya avsnittet, men jag har åtminstone hittat mitt ämne. Tack vare Rosie. Ett historiskt, svenskt mord. Ett jag faktiskt inte hade någon koll på alls.

​De gyllenströmska morden.

​Tänk att jag aldrig stött på detta mysterium tidigare! Nu har jag skapat en mapp och börjat samla in all information jag kan hitta på nätet. Nästa vecka ska jag hämta ut en bok om morden på Stadsbiblioteket i stan.

Baksidetext;

HUSDRÖMMAR, CHARDONNAY OCH MÖRKA MYSTERIER

Sommaren närmar sig och kriminalreportern Cilla Storm har fullt upp med att hitta ett historiskt mysterium till podden Blodspår samtidigt som hon och pojkvännen Adam tittar på torp i Sörmland. Men kommer Cilla kunna lämna kolonistugan på den älskade skärgårdsön Bullholmen?

Året är 1965 när den unga Monica anländer till Stockholm för att jobba som hushållerska hos den rika familjen Gyllenström. Storstadslivet är allt hon någonsin drömt om, men något står inte rätt till i den tjusiga våningen på Strandvägen.

När ett dödsfall på Bullholmen visar sig hänga samman med de olösta gyllenströmska morden, börjar Cilla nysta i fallet från 60-talet och fråga sig hur glömt och begravt det förflutna egentligen är. Och om det här kommer bli sista sommaren på Bullholmen?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs recensionen av "Kalla vita vinternätter" här

Målarverkstan

"Målarverkstan" av Karina Johansson utgiven av Bokfabriken förlag. Omslag; Michael Ceken. Bokrecension; Jonna har fått i uppdrag att måla dekoren i den gamla balsalen i en 1700-talsflygel på den vackra Frykegården i Sunne. Hon blir förälskad i den betydligt äldre gårdsägaren Edward Frykeborn. En dag gör Jonna slut med Edward - det skiljer ju ändå 40 år mellan dem. Senare samma kväll hittar Gunnel Jonna mördad i hennes målarverkstad. Målarverkstan ligger i samma rosa hus, som Jonna delar med Gunnels frisörsalong. Moa som precis har blivit avskedad från sin chefstjänst på en städfirma i Sunne, behöver hon härmed hitta ett nytt arbete. När Moa får möjlighet att färdigställa arbetet med att måla färdigt dekoren i balsalen på frykegården, så tvekar hon inte, utan tackar ja. När hon en kväll håller på att bli påkörd av en bil inser hon nu kan vara mördarens nästa måltavla. Men vem är ute efter henne, och varför? Moa måste lösa mysteriet innan det är för sent. När hon undersöker sin väns sista tid i livet inser hon att Jonna bar på flera hemligheter. Edwards son Philip verkar inte förtjust i att Moa tagit över måleriet efter Jonna. Vad är det han döljer egentligen? Pia Vinder söker vidare efter svar om sina släktingars komplicerade historia.

Vi återvänder för fjärde gången till Sunne i Värmland. Jag har läst dem tre föregående böckerna i serien. Denna bokserie kan dock läsas fristående. Jag tycker serien om familjen Vinder är så bra och spännande. Vi snubblar inte bara över ett fruktansvärt mord, utan också över en spännande släkthistoria som kantas av såväl avundsjuka som familjehemligheter tillika hemlig kärlek. Värmländska Sunne tycks också vara en perfekt plats för att låta denna mysdeckare utspelas sig. I Sunne tycks det nämligen finnas många olika personligheter samlade - personer som inte ens drar sig för mord. Många hemligheter tycks dölja sig i de värmländska skogarna, men jag älskar det. Författaren lyckas fånga atmosfären perfekt. Vi får följa olika personer serien som hela tiden ligger steget före poliserna. Moa letar efter ledtrådar som ska hjälpa henne att hitta Jonnas mördare. Samtidigt som en mördare tycks vilja dölja sina spår och även tycks ha utsett Moa till nästa offer. Detta är tillika en mysdeckare när den är som bäst. Missa inte denna spännande deckarserie. Jag hoppas få läsa många fler delar i serien om familjen Vinder och deras spännande släkthistoria. Även denna delen i serien om familjen Vinder får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 9

DET VAR MÖRKT ute när Moa åkte ner till Jonnas målarverkstad i Palatset för att hämta färg, penslar och annan utrustning som hon behövde när hon började måla flygeln nästa morgon.

Så mycket hade hänt de senaste dygnen. Först hade hon förlorat jobbet och sedan hade hon mist sin bästa vän under fruktansvärda omständigheter. Och nu hade Edward övertalat henne att tacka ja till att måla flygeln. Då hade det känts som en rolig utmaning, men nu undrade hon om beslutet verkligen var så klokt. Kanske befann hon sig i chock och gjorde bort sig fullständigt om hon tog sig an det stora arbetet. Edward hade ingen aning om vad Moa gick för, utan förlitade sig helt på Jonnas ord. Självförtroendet var inte så stort inom det kreativa området och Moa, som brukade känna sig trygg i sina beslut, drabbades av prestationsångest. Hon borde inte ha låtit sig charmas.

Som vanligt var det rullatorkaos runt Palatsets dubbeldörrar och mammas entusiastiska tillrop hördes genom fönster som stod på glänt när Moa kom fram. Kvällsgympa idag, alltså. Gubbar och tanter stod upp och höll sig i varsin stol och gjorde rörelser medan Moas mamma studsade runt därinne. Galna mamma, som hade haft ett ungt sinne hela livet.

Moa tyckte att det var klokt av henne att lägga ner salongen, när hon fortfarande var pigg och själv kunde ta beslutet. Då visste ingen om Erikas dröm om att fortsätta jobba där. Nu väntade alla spänt på överraskningsfesten och att se Erikas reaktion när mamma berättade att hon kunde behålla både salong och lokal. Vilken chock för henne. Hon som väl aldrig fått någonting i hela sitt liv.

Gympan avslutades och mamma tackade de medverkande för idag. De gjorde sig redo att gå hem och Moa hörde hur de pratade om hur snäll och gullig Erika var som gjorde det lilla extra för så gamla människor.

Medan besökarna hos Åldringsligan begav sig hemåt, låste Moa upp dörren till målarverkstaden. Hon letade reda på de penslar hon behövde och naturligtvis låg de i prydligt förvar i ett etui. Nej, Jonna skulle knappast råka tappa bort dyrgripar som epiknaskare, grävlingsfördrivare och gaffelpenslar. Någon måste ha stulit dem. Varför? Hängde det ihop med mordet?

– Hallå? Nå'n här? ropade det utifrån hallen.

Moa vände sig om.

– Kom in, sa hon. Säg att du hade gympa.

– Blir några kvällspass i veckan, sa mamma. Nå'n måste sätta fart på latmaskarna. Säg du de nya stegen jag lärde dem?

Hon trampade runt och vickade på höfterna och Moa öppnade dörren helt.

– Du är koko, sa hon med ett leende och lutade sig mot dörrposten.

Mamma stannade till och satte näsan i vädret.

– Hörrudu, ser jag ut som en gök eller?

– Nej, sa Moa med en suck. Mer som en uggla.

Baksidetext;

MÖBELMÅLAREN JONNA KARLSSON får uppdraget att måla dekoren i den gamla balsalen i en 1700-talsflygel på vackra Frykegården i Sunne. Hon förälskar sig genast i den betydligt äldre gårdsägaren, Edward Frykeborn, men bestämmer sig för att avsluta romansen.

Samma kväll hittas Jonna död. Mördad, i sin målarverkstad. Samtidigt får hennes vän, Moa Svensson, sparken från sin chefstjänst på en städfirma i Sunne. Hon letar nya möjligheter – och erbjuds högst oväntat att färdigställa det arbete som Jonna påbörjat.

Medan hon gräver bland penslar, slippapper och spackelspadar inser Moa att Jonna burit på flera hemligheter. Och vad döljer Edwards son Philip?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs min recension av "Kråkslottet" här

Läs min recension av "Pensionatet" här

Läs min recension av " Stallhuset" här

Återgäldaren

"Återgäldaren" av Josefine Sandblom utgiven av Modernista förlag. Omslagsdesign Emilia Palm`en. Bokrecension; Vi får följa Sandra Falk, både i nutid tillika dåtid. Dåtid; Sandra och hennes kompis Frida älskar att skriva berättelser tillsammans. De är bästa vänner. Båda tjejerna är mobbade i klassen, och de har bara varandra. Men så gör Sandra något dumt som inte Frida kan förlåta. Nutid; Sandra är numera en framgångsrik deckarförfattare, som inte bara skriver spännande deckare, utan också håller skrivkurser. Hon har inga nära vänner, umgås mest med sin mormor och sin hund. På sin senaste kurs har hon lärt känna Alma som är en aspirerande författare. Då hon plötsligt drabbas av trakasserier och skrivkramp låter hon Alma flytta in som inneboende. Sandra mottar anonyma paket, med förgiftat innehåll. Och Ju längre tiden går ju mer förstår Sandra att någon vill skada henne, men vem och varför? Svaret tycks dock finnas i Sandras förflutna. Men den enda som visste vad hon gjorde då är död. Sandra mår tillslut så dåligt att hon isolerar sig och skrivandet går så dåligt att hon ber Alma att skriva klart hennes manus. Men vem är Alma egentligen och vad är hon ute efter? Och vem är den som kallar sig för Återgäldaren, och som skriver hotfulla meddelanden till Sandra? Motvilligt beger sig Sandra och Alma till bokmässan där en okänd gärningsman kan befinna sig var som helst i folkhavet.

Detta är den andra boken jag läser av författaren. Jag är fast redan från första sidan. Återgäldaren var otroligt bra och välskriven. Boken är en riktigt spännande bladvändare om livet som författare, och boken är svår att lägga ifrån sig. Bitvis får berättelsen mig att rysa av obehag. Frågeställningen i den här boken är; Hur påverkar någons förflutna det som händer i framtiden? Vi får också ta del av förlagen och läsarnas förväntningar på författaren och att författare ibland kan få prestations ångest och tycka det är jobbigt att vara en offentligperson. Som offentlig person kan man dessutom ibland få utstå elaka kommentarer på sociala medier, precis som huvudpersonen blir. Återblickarna till Sandras förflutna gör att vi lära känna Sandra lite bättre och författaren lyckas väva ihop de båda paralella berättelserna på ett fint sätt. Huvudpersonens tankar och känslor beskrivs på ett bra sätt. Jag tycker oclkså att huvudpersonens känslor känns äkta. Ämnet mobbing belyses också. Att bli mobbad som barn påverkar hela resten av ens liv på olika sätt. De vuxna som ser utan att agera - skäms på er! Och ni vuxna som skriver elaka saker på sociala medier - väx upp och skärp er. Boken är väl läsvärd! Denna vackert förpackade bok får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Elva

I stort sett alla kläder som Sandra ägde låg utspridda på möbler och golv i sovrummet. Det hade varit långt mycket lättare de år som hon åkt till bokmässan som enbart bokslukare, då hade det enda viktiga varit att ha mjuka skor och stor tygsäck att lägga alla böcker som hon köpt i. Nu när hon som författare skulle stå på scener och bli både filmad och fotad under samtalen, och även möta läsare vid signeringsborden, kände hon ett starkt behov av att vara sitt snyggaste jag.

Och det tycktes hon inte uppnå med någonting som fanns i klädhögarna.

Men hon hade varken tid eller råd att köpa nytt.

Hon visste av erfarenhet att hon var väldigt obekväm i för planerade och uppklädda utstyrslar. Otaliga gånger hade hon svassat omkring i någon tjusig klänning och höga klackar hemma, och sedan just innan avfärd slängt av sig allting till förmån för ett par jeans och en enkel enfärgad topp. Kläder och skor som gick att röra sig i utan risk för att ramla eller visa mer hud än tänkt.

Hon hade gått igenom samma procedur inför fotograferingen ett par dagar tidigare. Men där var ändå problematiken en helt annan. De flesta av kläderna hon var bekväm med i rörelse, var inte samma kläder som gjorde sig på bilder. Hon önskade att hon kunde bära knalliga färger som stod ut på ett foto, men det var svart som gällde om hon skulle bli nöjd med att se en stillbild. Så hade det också blivit denna gång. Hennes nya pressfoton skulle därför visa henne i svart kostym, vilket hon aldrig bar annars, men med en brun blus med stor krage under, som fotografen hade lovat skulle plocka upp färgen i hennes ögon. Hon hade matchat den med ett par örhängen med bärnsten.

Den utstyrseln skulle inte fungera på bokmässan. Det var alldeles för varmt i mässhallarna. Likaså inne på restaurangerna. Utöver det sedvanliga monterminglet efter stängning första kvällen, middagen med förlaget, och en träff med några andra författare för att ära inackacka i riktig bokmässanda, hade hon för första gången blivit inbjuden till det omtalade bubbelhänget med kvinnliga författare en av kvällarna. En av de största författarna bjöd alltid in till ett barumgänge där alla samlades och drack bubbel innan de gav sig av på andra äventyr. Sandra visste att många avundades det där gänget som samlades år efter år. Hon hade bara inte varit en av dem. Det gjorde henne skräckslagen att behöva mingla på det sättet, men samtidigt nyfiken. Ingen av de andra författarna stod henne nära, de hade bara sporadisk kontakt över Facebook. Men alla kvällar, denna mest specifikt, visste hon skulle bli en orgie i fotografering och tillgjorda poserande. Alla andra författare skulle dokumentera sina sociala medier att de varit där. Sandra kände därför ett desperat behov av att byta kläder minst en gång om dagen, om hon fastnade på bild.

Baksidetext;

Deckarförfattaren Sandra Falk är van vid farliga intriger, men när hon själv utsätts för grova trakasserier blir hon så paralyserad att hon tappar skrivförmågan. Oron för hur det kommer slå mot hennes ekonomi gör att hon låter Alma – en aspirerande författare från en av hennes skrivkurser – flytta in som inneboende.

Till en början är Alma helt ovetande om hotbilden, men när hon blir akut sjuk efter att ha smakat på innehållet i ett anonymt paket kan Sandra inte längre dölja att någon tycks vilja skada henne. Med flera inbokade framträdanden på Bokmässan beger de sig motvilligt till Göteborg, trots insikten om att en okänd gärningsman kan gömma sig var som helst i folkhavet.

Vad Sandra inte berättar om är det ödesdigra misstag hon begick som ung, och att den som ligger bakom dagens hot tycks känna till hennes mörka hemlighet. Dilemmat är att det bara finns en enda person som vet vem hon en gång var – och att den personen är död.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Pastaprinsen

"Pastaprinsen" av Anders Mattias Eliasson utgiven av Books on demand förlag. Bokrecension; Vi får följa kommissarie Anders Johansson som tillsammans med sin lilla krimgrupp undersöker ett underligt dödsfall som skett i en fyllecell. Poliserna som satte killen i fyllecellen, skyller dödsfallet på varandra, och något i deras berättelse stämmer inte överrens. När man identifierat den döde killen så upptäcker man att det är den såkallade Pastaprinsens son, Jesper, som dött. Men när man ska undersöka hur han dött är kroppen plötsligt borta. Anders måste nu undersöka ett över femton år gammalt fall där stjärnkrögaren Karl-Fredrik Lundin (Pastaprinsen) sprängts till döds. Detta mordet är ännu olöst. Kan dessa båda fall ha något att göra med varandra? Jespers syster Julia försvinner plötsligt från sin fosterfamilj. Men med vem, och vart har de såfall begett sig? Anders funderar på om den så kallade "Pastaprinsen" fortfarande lever. I så fall måste han gripas för att kunna stå tillsvars för de brott han begått för femton år sedan. Jakten tar dem från den sömniga lilla kuststaden Ormboda belägen på södra Norrlands kust till Siciliens smala Serpentinvägar. 

Detta är författarens debutroman. Detta är en riktigt spännande kriminalroman som tar oss till maffians värld. I maffians värld väger hederskulturen och familjelojaliteten tyngre än samhällets lagar. Berättelsen är fylld av död, korrupta poliser samt en femton år gammal olöst mordgåta. Detta är en riktig bladvändare och det händer mycket i boken. Spänningen håller sig på en hög nivå genom hela boken. Jag tycker därför att boken är svår att lägga ifrån sig. Boken är enkelt skriven och innehåller inte så mycket person och miljöbeskrivningar, men det stör inte så mycket, då det är full action i boken. Som helhet är boken ändå bra skriven och vi får följa de olika karaktärerna i boken på ett bra sätt. Berättelsen känns realistisk och historien får ett bra slut. Den enda nackdelen med boken är att den tyvärr onödigt kort. Jag ville ha mer av den. Jag läser gärna mer av författaren. Boken får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

7.

2023

Anders och Elin såg till att Jespers tillhörigheter skickades till teknikerna omedelbart. En stund senare ringde Lucia och sa att Lars och Margareta Hansson väntade i receptionen. Han mötte upp dem och visade dem till sitt rum. De fick var sin kopp kaffe, sen tog Lars till orda.

- Ni får ursäkta vårt uppförande senast, kommissarien. Som ni säkert förstår kom det som en stor chock för oss. Ni förstår, vi kunde aldrig få några egna barn. Men vi har vårdat de här stackars barnen och älskat dem som om de vore våra egna och nu kommer vi aldrig att se vår Jeppe mer. 

Lars Hansson var nära att brista ut i gråt. Men hejdade sig.

- Ingen fara, sa Anders. Kan ni berätta lite om Jesper? 

Margareta började.

- Han var 7 år när han kom till oss första gången. Mamman hade hamnat på det där alkoholisthemmet, Sångfågeln, och socialen placerade honom hos oss. 

- Julia också eller? 

- Nej det var bara han då. Jullan hamnade hos en annan familj. Han var obstinat, ängslig, bråkig. Vi funderade många gånger på att ge upp och låta socialen placera honom någon annanstans. Han vände upp och ner på hela huset och ställde till oreda. Han var en riktig skitungerent utsagt och hade väl inte förutsättningarna att bli något annat eller. Men sedan var det en händelse som fick oss att ändra uppfattning. 

Lars tog över.

- Jag vaknade mitt i natten för att gå på toaletten. När jag gick ner för trappan såg jag att han satt i köket och pulade med något.

-Vad gör du Jesper, sa jag och såg till min förvåning att han skrivit ett brev med mina gamla kalligrafipennor.

-Ett brev till vem då?

- Jag citerar: "Kåm hitt Julia dåm är snäla här". Alldeles vansinnigt felstavat, men ändå så vackert. Där satt han och skrev ett brev till sin syster. Jag slog mig ner bredvid honom och tittade. På nedsidan av brevet hade han ritat oss alla. Jeppe, Jullan, Margareta och jag själv. Vi har det där brevet inramat hemma i vardagsrummet. 

Baksidetext;

En bil exploderar i ett idylliskt villaområde, i den sömniga kuststaden Ormboda. I bilen sitter stjärnkrögaren Karl-Fredrik Lundin, sprängd till döds. Ormbodapolisen står handfallna, och mordet förblir olöst.

"Pastaprinsen" kretsar kring Karl-Fredriks båda barn, Jesper och Julia, och hur deras liv återigen vänds upp och ned, femton år efter faderns plötsliga död. Läsaren får även följa kommissarie Anders Johansson och hans lilla krimgrupp, från Södra Norrlands kust till Siciliens smala Serpentinvägar i denna berättelse om brustna familjeband, maffia och död. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Glaset mellan dem

"Glaset mellan dem" En Jannica Brandt- deckare av Andreas Ek Omslag av Emilia Palm'en utgiven av Modernista förlag. Bokrecension; Jannica vaknar upp i en glasbur. Hon har en sprängande huvudvärk. Långsamt kommer minnet tillbaka, och hon kommer ihåg hur hon gick i mördarens fälla. Hon ser tecken på att det har funnit andra offer i glasburen före henne. Kvinnor som har dött. Jannica förstår att det även är hennes öde, om hon inte lyckas fly. Mördaren kommer ner och hon vet vem han är, vad han gjort och varför hon jagar honom. Jannica får varken mat eller vatten och långsamt tynar hon bort. Sambon Patrik som nyligen har skadats i en skolskjutning, tvingas se sina poliskollegors rådvilla försök att hitta henne. Dock leder spåren dem åt helt fel håll. Tiden går utan resultat. I glasburen blir Jannca allt svagare. Dock har någon på andra sidan jorden läst i tidningen om att Jannica är försvunnen. Bara denna personen vet var denna någon kan hitta Jannica. Men tiden håller på att rinna ut. Ska denna internationellt efterlysta person våga sig tillbaka till Sverige och lyckas att rädda henne utan att åka fast. Ska hon eller han lyckas rädda Jannica i tid? Samtidigt skakas Stockholm av en ny mordvåg. 

Wow, vilken otroligt spännande deckare! Jag har blivit mer och mer förtjust i att läsa bra deckare, och denna gjorde mig inte besviken. Detta är den fjärde delen i serien om Jannica Brandt. Jag har dessvärre inte läst de föregående delarna, men de kan dock läsas fristående tycker jag. Dock fortsätter denna delen där föregående bok slutar. Men det gjorde mig ingenting. Jag kom in i handlingen ändå. I denna deckare får vi följa tre olika karaktärers perspektiv. Dessa tre karaktärers historier vävs ihop på ett bra sätt i slutet. Jag gillar hur författaren bygger upp spänningen mer och mer, för varje sida och boken känns väldigt välskriven. Huvudpersonens tankar och känslor känns äkta, samt miljöbeskrivningarna är så välgjorda att man kan se bilderna framför sig. Man känner sympati för Jannica och håller tummarna att hon ska bli fri. Vi får även se in i en mördares tankebanor, och det är skrämmande hur lätt det verkar att släcka någon annan människas liv. Denna psykopat är en skrämmande karaktär att lära känna. Viktor är en mäklare som ser bra ut och är en till syntes trevlig man, men ondskan lever inuti honom. Vi får också följa en annan karaktär som är internationellt efterlyst för flera mord. Personen lever i flykt på andra sidan jorden. Denna bok hade jag gärna sett som film, då boken är så otroligt spännande och fartfylld. Som bok är den svår att lägga ifrån sig. Kapiteln är korta vilket gör att man bara vill läsa ett kapitel till. Varning för sträck läsning. Jag hoppas jag får möjlighet att läsa mer av författaren. Boken får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

26

Lyla reste sig snabbt från bänken och skyndade över gatan. Hon hade nästan gett upp hoppet när Heinrich kom körande på en elsparkcyckel och svängde in i gränden. Han hade varit borta i över en timme, hur nu en lågt avlönad diskare fick lov till det. Säkert var det någon som täckte upp för honom, men det kvittade. Han var tillbaka och skulle jobba många timmar till, frågan var hur länge. När Lyla kom in i gränden höll Heinrich på att ta av sig hjälmen, han såg åt hennes håll och vek sedan undan blicken och böjde sig ner över elsparkcyckeln. Lyla gick förbi utan att ta någon notis om honom, sedan stannade hon och vände sig om. 

"Ursäkta", sa hon. 

Heinrich stod på knä och såg upp. Sa ingenting. 

"Visst arbetar du här på hotellet?"

Han nickade, drog ut en sprint och fällde ihop sparkcykeln. Det var ganska uppenbart att han inte ville tala med Lyla. 

"Min dotter ska börja arbeta innom hotellbranschen och jag undrar hur era arbetstider ser ut." Hon suckade. "Jag tycker jag ser er hela tiden, får ni aldrig ledigt?" 

Heinrich reste sig och log. Första gången han visade någon form av känslor inför Lyla. 

"Vi arbetar sex dagar i veckan, från morgon till kväll", sa han bara. 

" Herregud." Lyla drog efter andan och tog sig för bröstet. 

"Det är ju absurt. När börjar ni på morgonen?"

"Det beror lite på, men oftast är det klockan sex om vi har frukostpasset, annars är det klockan tio."

"Okej, så ni delar upp det så med andra ord?"

Han nickade. 

"Men när slutar ni då?"

"Det beror också på, har vi morgonpasset slutar vi sex på eftermiddagen och då är det andra som tar hand om middagen. De som har middagspasset slutar klockan elva på kvällen."

"Men restaurangerna har ju öppet till, vad är det nu, tio? På kvällen?" Kyla rynkade på näsan. "Blir det inte en massa disk över då?"

"Den disk som är kvar tar morgonpersonalen hand om, det går fort eftersom allt sköts med industriella maskiner."

"Så klart", skrattade Kyla. "Så dum jag är."

"Jag måste gå nu." Heinrich lyfte upp sparkcykeln som var hop fälld och till Lukas förvåning väldigt liten. 

"Absolut." Lyla nickade. "Tack för din hjälp."

"Så lite så." Heinrich vände sig om och stog ivägen så att Lyla inte kunde se vilken kod han klappade in. Det spelade ingen roll. Lyla hade fått det hon behövde. Heinrich arbetade morgonpasset och skulle sluta sex PP kvällen, så länge han inte jobbade dubbelskift eller täkte upp för någon. Vad som än hände fick hon inte tappa bort honom nu. 

Baksidetext;

Plågad av en sprängande huvudvärk vaknar Jannica Brandt upp i en bur av glas: ett sinnrikt konstruerat, underjordiskt fängelse där andra befunnit sig före henne - kvinnor som nu är döda. Sakta, genom smärtans dimma, börjar hon minnas hur hon tillfångatogs, ögonblicket då hon tappade garden och mördaren såg sin chans. Hon vet allt för väl vem han är, vad han gjort, och att tiden nu håller på att rinna ut. 

Sambon Patrik, som nyligen skadats i samband med en skolskjutning, följer i frustration poliskollegornas rådvilla försök att hitta Jannica. Föga anar han att chansen att återse henne ytterst hänger på en person som befinner sig på andra sidan jorden - och som är internationellt efterlyst för flera mord. 

Samtidigt som klockan tickar för Jannica skakas Stockholm av en ny mordvåg, där offren hittas i offentliga miljöer och förenas i ett märkligt mönster. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Mord på ett lantligt bröllop

"Mord på ett lantligt bröllop" en bokserie om Julia Bird av Katie Gayle utgiven av Pia & Co. Bokrecension; Julia och hennes ex, Peter, har båda hittat nya partners. Peter och Christopher har bestämt att de ska gifta sig i den lilla lantliga byn Berrywick. Julia blir överlycklig, för vem älskar inte lantliga bröllop? Christopher visar sig bli ett nervknippe som tar bröllopet på alldeles för stort allvar. Christopher får nämligen ett utbrott på cateringfirmans chef, Desmond, där den så vanligtvis så lugna och samlade Christopher, hotar att mörda honom. Dagen efter bröllpsfesten hittar Julia cateringchefen inlåst i sin frysbil. Han är ihjälfrusen och ganska snabbt förstår Julia att mannen är mördad. Christopher blir misstänkt för mordet. Men Julia förstår snart att Christopher är oskyldig. Nu måste hon hitta den riktiga mördaren bland alla dem som tycks ha motiv att mörda Desmond. Gärna innan det sker ett nytt mord. Julia har hjälpt polisen att lösa mord gåtor förr. Nu kan hon inte låta bli att lägga näsan i blöt även denna gången. Hon ger sina synpunkter och tips till den lokala kriminal kommisarien, Hayley Gibson. 

Detta, är den femte boken i serien om Julia Bird, men det är dock den första boken jag läser av författaren. Jag har inte läst de övriga böckerna i serien, men de kan dock läsas fristående. Jag gillar verkligen den här typen av deckare. Det är en spännande mordgåta som utvecklar sig i en trevlig miljö på den engelska landsbyggden. Jag tyckte det var spännande att följa Julias tankar och arbete kring mordgåtan. Som karaktär tyckte jag hon var underbar och jag gillade verkligen miljön runt omkring karaktärerna. Min favorit var den gulliga hunden Jake. Karaktärerna är fint beskrivna. Det fanns flera tänkbara mördare, vilket gjorde att boken inte var så förutseende. Det fanns många spännande ledtrådar. Det var ett bra driv i boken, med korta kapitel, som förde handlingen frammåt i snabb takt. Jag läser gärna mer av författaren, för vem gillar inte att läsa om mord på den engelska landsbyggden, tillika en mysig äldre dam som inte kan låta bli att lägga näsan i blöt. Boken har ett fint omslag som förhöjer läsupplevelsen. Denna riktigt spännande mysdeckare får 💚💚💚💚💚/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

10

Julia ville helst inte fördärva en intim middag med snack om döden. Istället konverserade de lättsamt om vardagliga ting medan han gjorde sallad och hon rörde i tomatsåsen, som hon lagat på det sista av sommarens tomater och basilika och fryst in. 

Sean berättade om en patient som hade sökt för en stukad handled och som han remitterat till röntgen eftersom han misstänkt att den var bruten. Julia berättade om badet med Jess och vilken kick det hade varit. Sedan pratade hon om Peter och Christophers utflykt, som hon hade fått höra om i korta ordalag när de kom förbi och hämtade Jess. "De har haft en toppendag. De finkammade antikbodarna och köpte en bröllopspresent åt sig själva - en liten olja som kanske och kanske inte är målad av nån känd. Jag har inte sett den själv, men den är jättefin. Peter har blick för konst. Men det viktigaste är att de fick en sån fin dag."

"Toppen. Då fick de tänka på något annat än bröllopet med alla missöden och besvikelser." 

"Just det. Och ikväll bjuder de Jess på middag på gastropuben i närheten av Edgeley. Den som det stod om i tidningen förra veckan? De lagar allt möjligt med lokalproducerad cider och fårost och liknande. Peter frågade om vi ville hänga på, men jag tänkte..." Hon lät det sväva där mellan dem. 

"Japp. Bra tänkt". Han log mot henne. " Skönt att äta middag i lugn och ro på tu man hand."

"Mm. Jätteskönt." Hon släppte ner några nystan med linguine i det kokande vattnet - "saltat som havsvatten", på inrådan av en italiensk bekant. 

När den färdigkokta linguinen var nervänd i såsen och den färdigdressade salladen var framdukad satte de sig till bords. Sean lade mobilen bredvid sig på bordet. "Ursäkta att jag har telefonen på under middagen, men jag bad patienten ringa och tala om vad röntgen visade. Om du inte misstycker tänker jag ta det samtalet; det blir inte långvarigt."

"Absolut, gör det du." Sean var en engagerad läkare, och hon förstod honom. Hon som själv jobbat i socialsvängen större delen av sitt yrkesliv visste att de som jobbadeed människor inte bara kunde släppa allt klockan fem och gå hem. 

"På stan luktar himmelskt. Garanterat mycket bättre än cider och fårost och liknande."

"Helt säkra kan vi inte vara förren vi testat får cider", så Julia med ett skratt. Hon gillade hans torra humor. Han hade en skarp blick för det larviga men inte ett undantag illvilja - enligt Julias mening den bästa kombinationen när det gällde humor - och att det hela framfördes på hans durrande skotska gjorde inte saken sämre. 

Baksidetext;

Gästerna applåderar när de lyckliga brudparet skrider fram till altaret. Det charmiga bröllopet i den lilla byn har allt - vänner och familj, vackra blommor och ... mord? 

När Julia Birds exman Peter och hans partner Christopher bestämmer sig gör att gifta sig i Berrywick, blir Julia överlycklig. För vem älskar inte ett lantligt bröllop? Men Julia vet inte att den vanligtvis så lugna och samlade Christopher kommer att bli ett vandrande nerv knippe som tar bröllopet på alldeles för stort allvar - och att innan kvällen är över kommer någon att vara död. 

Julia är den som hittar cateringfirmans chef inlåst i frysbilen, ihjälfrusen. Misstankarna riktas genast mot Christopher som under ett utbrott hotat att mörda mannen. Julia är övertygad om att Christopher är oskyldig,  och nu måste hon hitta den riktiga mördaren innan fler mord sker. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Man med onda ögon

"Man med onda ögon" av Peter Gissy, och pocketversionen är utgiven av Visto förlag. Bokrecension; Vi får följa Annie Mallman som är rättspsykolog. Man har hittat en gammal väska i Säveån. Väskan visar sig innehålla en mördad kvinna. Kvinnan är styckad, och bara underdelen står att finna. Polisen känner direkt att de har med en märklig mördare att skaffa. Tidigt börjar man fundera om mordet kan vara ett så kallat ritualmord. Polisen inser snabbt att de behöver en gärningsmannaprofil för att hitta honom, och man kontaktar därför Annie Mallman. Annie är gravid och när Göteborgspolisen kontaktar henne för att hon ska göra en psykologisk profil på gärningsmannen, är hon först tveksam. Hon har bekymmer med sin dementsjuka far och funderar mycket över sitt ursprung och varför hennes mamma lämnade henne. Samtidigt som hon också funderar över sitt särbo förhållandet med pojkvännen Oskar, nu när hon är gravid. Annie tror att mördaren har fler mord på sitt samvete och det börjar bli bråttom att hitta honom, innan nästa mord sker. Mördaren följer noga vad som skrivs i media. När mördaren börjar förstå att Annie och polisen är honom på spåren, ser han bara en möjlighet att komma undan. Snart inser polisen, att Annie kan vara mördarens nästa offer.

Wow! Detta är en bok som djupdyker ner i det mänskliga psyket. Vad är det som driver en mördare egentligen? Kan man se att någon är mördare, eller ser han ut som vem som helst? Detta är den andra delen om rättspsykologen Annie Mallman, men jag har tyvärr inte läst den första delen. Dock tror jag att man kan läsa båda böckerna fristående. Vi kastas in i en riktigt spännande mordgåta där gärningsmannen gör allt för att komma undan rättvisan. Gärningsmannen har dessutom ett ovanligt brutalt tillvägagångssätt. Det händer också mycket huvudpersonens Annies liv. Boken innehåller bra miljö- tillika personbeskrivningar. Det enda jag inte gillade med boken var att huvudpersonen dricker en del vin, vilket förvånade mig med tanke på att hon är gravid. Boken innehåller korta men spännande kapitel som driver handlingen framåt i snabb takt, vilket gör denna boken till en riktig bladvändare. Boken är svår att lägga ifrån sig, för man vill bara fortsätta att läsa. När jakten tätnar och polisen precis ska fånga gärningsmannen, lyckas han på något sätt överlista dem och glider oväntat ur deras händer. Jag läser gärna mer av författaren. Denna spännande kriminalroman får 💜💜💜💜💜/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 16

Annie var genomsvettig. Mötet på polishuset hade varit pressande. Närmast som ett förhör som hon inte varit beredd på. Egentligen behövde hon gå igenom materialet närmare för att kunna uttala sig. Det hon sagt var ändå rätt allmänna saker. Hon visste av erfarenhet att det krävdes mer specifika detaljer för att hon skulle kunna bidra till att ringa in gärningsmannen. Generellt sett var ju utredningsarbetet både tradigt och tidsödande. Ofta var mycket av jobbet bortkastat, och dessutom innebär det nästan alltid en kamp mot klockan. Om de skulle lyckas stoppa gärningsmannen behövdes ett genombrott relativt snart. En sak var klar: Han såg säkert inte ut som det monster han var. 

Medan hon var på väg ut till bilen läppjade hon på en kall burk Coca-Cola som Gittan langat över till henne innan hon gick. Hon tryckte den mot kinden. Gittan måste ha förstått hur det var med henne. 

Det såg ut som om det skulle börja regna. Från Skånegatan en bit bort hördes ett ökat trafikbuller. Folk var på väg hem efter arbetsdagen. 

När det ringde i mobilen såg hon att det var Camilla. Hon tvekade först innan hon svarade. 

"Hallå?" sa Camilla. "Allt väl?"

"Visst. Förlåt. Jag har varit upptagen och inte haft tid att ringa." Hon valde att vara formell. 

"Det förstår jag. Du, det handlar om det här mordet i Lerum. Vi på redaktionen har fått ett pressmeddelande och det blir man ju inte klok på."

"Jasså? Från polisen?"

"Från er informationsavdelning. De öser ur sig sådant i tid och otid. Det är verkligen tunt. Det står inte mycket mer än att en död kvinna påträffats i ett skogsparti utanför Lerum."

"Jo, men det är ju så också."

Camilla förställde rösten när hon läste innantill: Den avlidnes identitet har inte kunnat fastställas än. Polisens tekniker håller på att arbeta på platsen för att säkra eventuella spår och bevisning. Det finns i nuläget ingen misstänkt i ärendet." Hon tystnade. "Där var det slut. Det är ju väldigt allmänt hållet. Eller hur? 

Annie kastade Cocka-Cola burken i en papperskorg och genade mellan två bilar. " Jag vet inte mer än så."

Baksidetext;

Är det ett ritualmord? 

Väskan i Säveån innehåller någonting som får Göteborgspolisen att inse att de är en märklig mördare på spåren. Mycket tyder på att mannen har flera mord på sitt samvete.

Rättspsykolog Annie Mallman kopplas in för att hjälpa till att ringa in gärningsmannen och förhindra ytterligare övergrepp. Hon engagerar sig motvilligt - nu när hon är gravid räcker inte tiden till som det är, speciellt eftersom hennes dementsjuka pappa samtidigt kräver uppmärksamhet.

 Polisjakten tätnar och när den flyende gärningsmannen förstår att polisen närmar sig ser han bara en möjlighet att komma undan... 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Stallhuset

"Stallhuset" av Karina Johansson utgiven av Bokfabriken förlag. Bokrecension; Jenny Vinder är Ingmårs ridklubbs ordförande. Hon brinner för att barn med speciella behov ska få kunna rida, och för att utöka verksamheten. Hon äger också stoet Doris, som bor i stallet. På sista tiden har någon saboteras hennes ridutrusning på olika sätt. Men nu har Micke, som är allt i allo på ridklubben fått nog. Han tycker att Jenny ska gå till polisen och anmäla skadegörelsen, innan Jenny råkar ut för en olycka. Några timmar senare hittas han död. Har Micke verkligen råkat ut för en olycka, eller har han blivit mördad? Jennys syster Pia börjar undersöka saken, och finner att Micke kanske inte var den trevlige prick, som han utgav sig vara. Man har nämligen hört honom gräla med någon. Pia funderar om mordet har något samband med skadegörelsen på Jennys ridutrusning att höra? På en promenad i skogen träffar Pia den stiliga och karismatiska Lukas Berger. Pia blir blixtförälskad, dock är det en återkommande tanke som gnager. Är han inte lite för bra för att vara sann? Samtidigt får medlemmarna i ridklubben reda på att gården ska säljas, och alla hästarna måste bort. Stallet ska nämligen byggas om till gym. Pia hatar redan personen som köpt gården, och var ska Jenny nu ha sin häst?

Det här är en både spännande och lagom blodig mysdeckare förlagd i värmländska Sunne. Vi får återigen göra bekantskap med de olika medlemmarna i släkten Vinder. I denna boken får vi följa systrarna Jenny och Pia Vinder. Författaren lyckas väva ihop de båda kvinnornas historier ett fint sätt. Författaren lyckas också lägga ut olika ledtrådar som kan leda åt olika håll. Man får inte klart för sig vem som är mördaren, och vad som ligger bakom mordet, förren precis i slutet. Jag tror mig hela tiden ana vem som är mördaren, dock är det bara villospår! Och mördaren visar sig så klart vara någon man inte tänkt på från början. Det gör att boken känns välskriven, och genomtänkt. Detta är den tredje delen i serien och jag har även läst de två föregående delarna. Bokserien om familjen Vinder i Sunne, blir bara bättre och bättre. Jag gillar att miljön är förlagd till stor del till stallet denna gången. Det är mysigt med en deckare förlagd till stallmiljö tycker jag. Författaren får alla karaktärerna att kännas levande, och miljöbeskrivningarna är målande. Tack Bokfabriken för rec ex. Denna mysdeckare får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 6

MUNNEN VAR SNUSTORR och benen darrade av ilska när Pia lämnade drängstugan. Hon stod inte ut en sekund till i Lisas närhet och småsprang mot Stallhuset för att leta efter Jenny. Ute i en hage stod en ung tjej för sig själv med hängande huvud. En av de yngsta och grät och fick tröst av en förälder medan två andra tjejer stod och kramade om varandra. Micke hade på kort tid blivit anläggningens glädjespridare som alltid hade en rolig historia på lager. Han skulle bli saknad av många, och det kändes overkligt att en person som Pia träffat nästan varje dag inte längre fanns. Att hon inte skulle hitta honom sovandes på sofflocket inne på kontoret och aldrig mer höra hans glada stämma som ständigt lockade till nya skrattsalvor. Nej, ingenting skulle vara sig likt efter den här dagen. 

Påminnelsen blev än starkare när hon såg Mickes vinröda Pontiac Firebird stå och glittra i solen borta vid gaveln på stallet. Han hade varit så lycklig över att äntligen kunna köpa den där amerikanaren. Och de andra hade så roligt åt att han putsade den så fort en vattendroppe hamnade på lacken. Det var sorgligt att han bara hann äga den ett par veckor innan hans liv tog slut. 

Pia öppnade stalldörren. Därinne borstade en tjej i tioårsåldern en shetlandsponny som åt hö ur en Ikea påse, medan en annan tjej höll på att sadla din häst. En tigerrandig katt som fått anställning som musjägare strök sig mot Pias ben. Pia böjde sig fram och lyfte upp katten som ville kela och genast tryckte sitt huvud mot hennes. Dörren till kontoret stod på glänt, så med katten i famnen började hon leta efter Jenny därinne.

Egentligen var det inget kontor. Bara ett rum där klubbens ordförande, det vill säga Jenny, förvarade prylar. På ett bord i ena änden låg en sv Mickes cowboyhattar och över en stolsrygg hängde en rödrutig, fodrad skjorta. Hon svalde hårt och satte sig vid bordet, med katten i knäet. Johnny Chash musik som Micke spelat for egendom huvudet och sorgen grep tag. Det känns orimligt att han skulle ha grälat med någon och därefter råkat ut för en simpel olycka. Nej, något annat måste ha hänt honom.

Baksidetext;

INGMÅRS RIDKLUBBS ORDFÖRANDE Jenny Vinder, har den senaste tiden utsatts för en rad obehagliga sabotage. Till slut får hennes kompis Micke Lind`en, som hjälper till på ridklubben, nog och säger att det dka polisanmälas.

Ett par timmar senare hittas han död i en skogsglänta nära byn.

Samtidigt håller Jennys storasyster, Pia Vinder, på att flytta in i sin nya lägenhet i Kråkslottet. Under en skogspromenad möter hon en främling - den stiliga och karismatiska Lukas Berger. Pia blir blixtförälskad, med något med honom känns nästan för bra för att vara sant.

När även Jennys häst, Doris, råkar illa ut, brister det för Jenny. Pia börjar gräva djupare och inser snart att någon i deras närhet gör allt för att dölja sanningen.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Rodins auktionshus - Den gyllene hämden

"Rodins auktionshus - Den gyllene hämden" av Veronica Sjöstrand, utgiven av Romanus och Selling förlag. Bokrecension; I den här bokserien får vi följa med huvudpersonen Stella in i konstens värld. Hennes pappa har sysslat med illegal verksamhet parallellt med att han hade drivit auktionshuset Rodin. När hennes bror pressas på information om en försvunnen tavla av en ökänd hälarliga, är Stella tvungen att infiltrera verksamheten och komma närmare den karismatiske ledaren Moira. Man vill nu att Stella ska ordna en stängd auktion för några få köpare. Dessa män är ofattbart rika och drar sig inte för att ta till våld för att få det de vill ha. Vi får nu följa Stellas arbete med att rädda Rodins auktionshus, samtidigt som hon försöker ta reda på vem som mördade hennes pappa. Samtidigt knakar hennes förhållande till Lucien, som vill att hon dka vara mer närvarande. Då hans mamma behöver hans hjälp, flyttar han hem för att ta hand om henne tills hon mår bättre, samt så att Stella ska kunna reda ut vad hon vill med deras förhållande. Ska Stella lyckas fälla den ökända ligan och rädda Rodins Antikvariat?

Detta är den fjärde delen i serien om Stella Rodin som är en av världens främsta konstexperter. Hon har känsla för konst och är skicklig på att se om en tavla är falsk, samt att hon själv är otroligt vass på att förfalska tavlor. Stella jobbar också för Interpol, vilket gör henne till den som måste infiltrera hälarligan. Hon måste bara komma på vilken roll hon ska spela, som passar bäst. Jag har inte läst de tre första delarna i serien, men man kan läsa dem fristående. Detta är för övrigt första boken jag läser av författaren. Jag tycker det är spännande att följa arbetet med att hitta den försvunna tavlan tillika arbetet på antikvariatet. Antikviteter är något som jag inte vet så mycket om, så jag gillade att få en inblick i denna världen. Boken känns välskriven, vilket gör att författaren får mig att tro på vartenda ord hon skriver. Det märks att författaren har gjort sin research, och har stor kunskap om tavlor tillika andra antika föremål. Jag läser gärna mer av författaren. Denna snyggt förpackade boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 11

På fredagen hade jag torkat och åldrat tavlan tillräckligt. Bland annat genom att fernissa den med ett ämne som gjorde att färgen krackelerade och sen fylla sprickorna med utspädd brun färg blandat med damm från mina fönsterbrädor. Det var dags att ge sig av. Jag gick ner till vår kontorsvåning och letade upp farmor och Adam för att se till att de hade alltid de behövde från mig för att få verksamheten att fungera när jag var borta. Hur lång tid det skulle ta för mig att hitta bevis för pappans affärer visste jag inte, men jag måste lyckas innan Skatteverkets deadline i augusti.

Sent på eftermiddagen var jag klar med alla förberedelser. Då gick jag tillbaka till ateljén och tittade på tavlan igen. Stirrade länge utan att kunna avgöra om jag tyckte den var bra nog. Tillslut gav jag upp, tog tavlan under armen och gick hem för att packa. Jag plockade fram resväskan och funderade på vilken personlighet jag skulle ha, nu när jag gick under täckmantel som mig själv. Jag tänkte på pappa. På hans personlighet. Ena stunden utåtriktad med fingertoppskänsla och elegans. I andra stunden butter, enkelspårig och korthuggen. Han hade till skillnad från mig varit egocentrisk och hetlevrerad, även om jag måste erkänna att jag kunde ha ett hett humör ibland, jag med. Men framför allt hade han varit mycket mer extrovert än vad jag var. Själv var jag mer bekväm med en tavla framför mig än en person. 

Moraliskt tveksamma Stella, som jag skulle spela i den här operationen, fick nog vara lite närmare pappa i personlighet. Lite yvigare, lite mer ego. Men lika bra på konsten. Det hade vi gemensamt, pappa och jag, och det var min styrka i det här. 

Vad nu det här var.

Det knackade på dörren. Jag övergav min halvpackade resväska och gick ner i hallen och öppnade. Där stod farmor med en flaska vin i handen. Ett amerikanskt zinfandel. Vår favorit. 

Baksidetext;

EFTER SIN PAPPAS död står Stella Rodin kvar i en härva av ekonomisk brottslighet. När våldsamma indrivare pressar brodern Matteo i jakt på en Matissetavla hotas hela det antika auktionshusets framtid. Spåren efter faderns kriminella verksamhet leder Stella till en exklusiv och ökänd hälarliga i London, med den karismatiske ledaren Moira i spetsen. För att rädda familjens auktionshus tvingas Stella ge sig in i lejonets kula. Under hemlig identitet infiltrerar hon organisationen som säljer konst till män som inte bara har pengar, utan även makt och våldskapital. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En fråga om mord

"En fråga om mord" av Frida Gråsjö utgiven av Bokfabriken. Bokrecension; Elin blir dumpad i direktsändning av pojkvännen Paul. Han har nämligen gjort en annan kvinna gravid. Elin har nu varken pojkvän eller bostad. Då får hon plötsligt ett jobberbjudande från en advokatbyrå i Dalsland. Man letar efter en läkare som är anklagad för mord på en ung kille. Mordet skedde för tio år sedan. Läkaren nekar till att ha mördat killen, och menar att någon annan utfört mordet. Läkaren har därför hållit sig undan lagens långa arm, ända sedan domen. Nu vill man att Elin ska hitta honom, eftersom han synts till i trakten. Elin beger sig därför till den lilla byn, där alla känner alla. Hon börjar sin utredning och till sin hjälp har hon Sebastian, som även han jobbar på advokatbyrån. Hon lär sig sakta lära känna omgivningarna, och hon får nya vänner i den lilla byn. Hon förstår snart att läkaren är oskyldig till mordet. Någon av hennes nya vänner verkar lägga ut villospå, men vem? Samtidigt som utredningen går framåt, funderar hon även på vad hon ska göra när utredningen är klar. Snart sker ytterligare ett mord, och Elin tror att hon börjar närma sig sanningen. Ska Elin lyckas hitta den verkliga mördaren innan ytterligare mord sker?

Wow, denna mysdeckare är så bra! Jag har läst flera böcker av Frida, både feelgoodromaner och mysdeckare och hon är fortfarande en av mina absoluta favorit författare. Detta är den första delen i en ny bokserie som heter "Advokatbyrån i mitten av ingenstans". I den här boken förflyttar vi oss till Dalsland. Jag gillar kombon feelgood och deckare och mordgåtan var riktigt klurig. Det var kul att försöka luska ut vem den riktiga mördaren var. Jag gillar den smarta huvudpersonen, Elin, alla mysiga och charmiga karaktärer tillika den mysiga och inbjudande miljön runtomkring. Jag gillar också att huvudpersonen får nya och varma relationer runt sig, för hon känns rätt ensam. Boken håller en hög fart redan från första början, och för mig blir det aldrig en tråkig stund medan jag läser. Jag lägger ifrån mig boken med ett leende och längtar redan till nästa del i serien. Jag hoppas därför att nästa del i serien kommer snart. Denna mysdeckare rekomender jag varmt. Boken är välskriven och slutar också väldigt spännande. Denna mysdeckare får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 14

ELIN SLOG SIG ner vid skrivbordet. Sebastian måste ha pratat med städerskan för nu syntes inte minsta dammkorn. Däremot var några pennor oregelbundet nedstoppade i en mugg så hon tog genast ut dem och sorterade dem i storleks- och färgordning. En dator låg mitt på bordet och ovanpå den en handskriven lapp med vad som såg ut som inloggningsuppgifter. Elin fnissade när hon såg den.

"GaryB som lösenord?" sa hon och såg på Sebastian. 

Han flinade. "Du får då klart välja själv, men det är lätt att komma ihåg", sa han. "Du kan däkert gissa vad jag har."

Elin skakade på huvudet. "Sådant dka du inte berätta, du gör det enkelt att bryta sig in i din dator."

"Äsch, jag har ingenting att dölja. Min sökhistoria är ren som snö", sa Sebastian och knyckte på nacken. "Och med det menar jag lite grådassig med stänk av gult."

Elin fnissade på nytt och försökte fokusera. Hon behövde sätta igång med utredningen, och för det behövde hon en plan. Händerna darrade lätt när hon tog fram mobiltelefonen ur sin väska. Hennes första helt egna utredning skulle precis börja, det var lika delar skrämmande som underbart. 

Hon öppnade sin skrivapp. En att göra-lista skulle ge henne en plan för utredningen och leda henne framåt. Efter att ha som vana att göra listor för allt som hände i livet skulle en lista för uppdraget också få henne att känna dig trygg, och dessutom älskade honom tillfredsställelsen i att stryka det hon redan gjort. 

Muttrande, så att Sebastian inte skulle höra, talade hon in ordet Utredning längst upp och gjorde det fetstilt. Därefter listade hon steg för steg vad hon skulle göra. Efter en stund tittade hon på punkterna som stod på mobilskärmen. När hon var klar stirrade Sebastian på henne. 

"Vad gör du?"

"Jag har påbörjat utredningen", sa Elin lungt. Det var inte första gången någon undrade över hennes hjälpmedel. Hon höll upp telefonen. "Det är världens bästa app." Sebastian nickade, men sa inget mer så Elin återgick till arbetet.

Baksidetext;

NÄR ELIN FORS blir brutalt dumpad i direktsändning står hon inte bara utan pojkvän och bostad, hon behöver också ta en timeout från jobbet på tv-programmet Utredarna. Lösningen blir ett jobberbjudande i form av ett lysande blått kuvert som dimper ner på hallmattan. Avsändaren är Björklanda advokatbyrå.

Hon har inget att förlora. Sagt och gjort, hon packar en väska och ger sig av mot den lilla orten i Dalsland. Hennes uppdrag är att hitta läkaren som mot sitt nekande dömts för mord, men gått under jorden för att undvika ett långt fängelsestraff. Ryktet säger att han befinner sig i trakten, men var?

Ortens skarpaste quizlag erbjuder oväntad hjälp i sökandet. Men vem och vem stjälper egentligen, när alla känner alla och byggden kryllar av excentriska personligheter.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Illusionisten

"Illusionisten" av Kamilla Oresvärd utgiven av Norstedts förlag. Cirkus prinsessan Greta Leikler är tillbaka på cirkusen. En ung flicka och hennes föräldrar omkommer i en bilolycka. Då uppdagas en hemlighet. Flickan är inte den biologiska dottern till föräldrarna. Viktoria, chefen på säkerhets bolaget VASA, får på sitt bord att gräva fram sanningen. Greta blir erbjuden ett arbete på säkerhetsbolaget. Chefen Viktoria vill att hon ska hitta en person från Gretas förflutna. Nämligen den biologiska mamman, till den döda flickan. I samband med det får hon reda på att det barn hon fött för femton år sedan, och alltid har trott dog bara några dagar efter förlossningen, eventuellt lever. Greta vill gärna ta reda på vad som hänt hennes barn, så hon tar sig an fallet. Ju mer de utreder fallet, ju mer inser de att de har att göra med en stor barnhandelshärva. Bakom härvan finns en person som kallar sig Illusionisten. Illusionisten gör allt för att sopa bort spåren efter sig. Och drar sig inte ens för mord. 

Detta är den andra delen som jag har läst om Greta Leikler. Precis som förra delen så sträckläste jag den här boken. Boken fångar mig från första sidan. Greta Leikler är lika bra i denna boken, som i den förra. Hon är lika skarp i tanken, och hon drar sig inte för att ta tag med hårdhandskarna. Hon är en riktigt badass till kvinna! I denna boken nystas en barnhandelshärva upp. Det är ruggigt hur man har utnyttjat unga söndriga kvinnor, på ett ungdomshem, på det grymmaste sätt. Allt för att tjäna pengar. Hur är människorna funtade som står bakom detta? Fortfarande är barn och kvinnor en stor handelsvara i världen. När ska de bli ändring på detta? Trots att historien är fiktiv, förekommer ju barnhandel. Kamillas efterord får mig att rysa. Hur som helst är "Illusionisten" sjukt spännande, och huvudpersonen är imponerande. Författaren får historien att kännas trovärdig och huvudpersonens tankar och känslor känns relevanta. Vi får även följa chefen för VASA, Viktoria. Hon är scrupelfri och vass. Vi får även lära känna polisen Björn lite bättre. Jag hoppas att jag får läsa vidare om Greta Leikler. Boken får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

15

"HÄR SKA DU sitta."

Greta känner igen Hakeem från i fredags när han serverade dem sushi. Nu visar han in henne i det kontor som ska bli hennes hos VASA. Rummet är inte stort, men det rymmer ett vitt höj och sänkbart skrivbord, en svart kotorsstol på hjul och en tom bokhylla. I ena hörnet står en klädd besöksstol. 

"Din dator står på skrivbordet och mobilen ligger där." Han pekar på en vit kartong. "Datorn ska bara vara för dig att logga in. Byt lösenord direkt. Och mobilen sätter du också lösen på."

Greta går in i rummet och fram till det höga fönstret. Tunna gardiner hänger från tak till golv och silar in vitt solljus. På gatan nedanför kör en bil förbi, och framför det röda stenhuset mitt emot spatserar ett par hand i hand. 

"Jag lämnar dig en stund så att du får bo in dig", säger Hakeem bakom henne. 

Hon vänder sig om. "Tack." 

Mannen är på väg att gå, men stannar upp. "Jag är office manager här, så det är bara att ta tag i mig om du har några frågor." 

Greta nickar. Ser honom försvinna ut genom dörren och går fram till skrivbordet. Hon drar handen över ryggstödet på stolen. Tyget känns strävt och tröttheten kommer över henne. 

Helgen har passerat med fyra föreställningar. Två kvällar och två mattine'er och de har flyttat cirkusen till Kungsbacka. Där ska de stanna i två dagar med rimligt avstånd till Göteborg. Men det är inte så mycket de fysiska ansträngningarna som tär på henne, utan de senaste nätterna dåliga sömn och ångesten över att ha berättat för mycket om sig själv. Att någon annan än hon och Ravna känner till vad som hände henne gör henne sårbar, men hon hade inget val. 

Så har hon också huvudvärk i dag. Smärtan hör henge inget. Den har varit hennes ständiga följeslagare från barndomen och genom åren med cirkusen hårda träning. Spruckna blåsor, tejpade stressfrakturer, fallskador, sträckningar och benbrott. Hon har gjort sig vän med smärtan och beroende av endorfinerna. Det mesta går, förutom huvudvärk. 

Baksidestext;

EN TONÅRSFLICKA OCH hennes föräldrar dör i en bilolycka. Tragedin leder till att en mörk hemlighet om flickans verkliga härkomst avslöjas, och fram växer en komplex barnhandelshärva. Den sträcker sig över decennier, och i centrum står någon som kallar sig för Illusionisten. 

Greta Leikner är tillbaka på cirkusen när hon får ett erbjudande av säkerhetsbolaget VASA:s chef Viktoria Adriani: Hjälp oss att hitta en person från ditt förflutna, så ska vi hjälpa dig att finna ditt barn. Det barn Greta alltid har trott dog kort efter födelsen. Men ju närmare de kommer Illusionisten, desto mer förödande blir konsekvenserna. När en person kopplad till barnhandeln hittas mördad inser Greta att tiden håller på att rinna ut. Illusionisten är fast besluten att utplåna alla spår efter sig.

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Läs också min recension av

 "Cirkusprinsessan" här

Den tysta fågeln

"Den tysta fågeln" av Peter Mohlin och Peter Nyström, Mohlin&Nyström utgiven av Norstedts förlag. Vi befinner oss i Grums i Värmland. När man hittar ett litet ben i ett nertrillat fågelbo, kan man först inte ana att det tillhör en av de tio år gamla tvillingpojkarna Brodin, som försvann för trettio år sedan från en lekplats. Mysteriet blev aldrig löst, trots omfattande utredningar. Den före detta FBI-agenten John Adderley, som nu arbetar på länskrim i Karlstad, sätts på fallet. När Pål Kranz, som varit borta från byn ett bra tag dyker upp, förstår snart Torgny att han kommer att ställa till problem mellan honom och hans fru Beatrice. John hittar snart kopplingar till en ung kvinna på ett asylboende. Undersökningen visar att hon har vistats i närheten, där man finner de nyligen nergrävda pojkarna. Kan hon ha sett något? Men när polisen ska förhöra henne står hon inte att finna. Efter att ha fått ett utvisningsbeslut, har hon avvikit från asylboendet. Snart sker ytterligare ett mord. John Adderley gör nu allt för att hitta den försvunna flickan och lösa fallet. Kan det trettio år gamla fallet, och det nya mordfallet vara sammankopplade på något sätt?

Detta är den tredje deckaren om John Adderley, men jag har tyvärr inte läst de andra två, vilket är synd för jag gillade verkligen den här deckaren. Den är så otroligt spännande och var svår att lägga ifrån sig. Boken är väldigt skickligt skriven, vilket gör att man inte kan lista ut mördaren på förhand. Vändningen var totalt oväntad. Boken har korta kapitel, vilket gör att boken går snabbt att läsa. Historien känns realistiskt, som om den vore baserat på ett riktigt fall. Jag gillar hur författarna beskriver de olika karaktärerna och miljön runt omkring. Tankar och känslor känns äkta och relevanta. Jag tycker författarna beskriver hur en idyllisk miljö kan krackelera, när något skrämmande och oväntat händer, och hur det påverkar människorna runt omkring, på ett realistiskt sätt. Samtidigt som idyllen inte är så idyllisk längre när man skrapar på ytan. Hemligheter, lögner, otrohet och svek kommer upp till ytan. Gillar ni en riktigt bra deckare ska ni välja denna boken. Jag läser i alla fall gärna mer av författarna. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

32

TORGNY STOD FRAMFÖR hallspegeln och rättade till kragen på skjortan. 

"Fan, vi har inte köpt nåt till Halil", sa han och vände sig mot Beatrice. 

"Jodå, det har vi", log hon och höll fram ett inslaget paket från en friluftsbutik i Karlstad. "Vi har köpt en ny svampkniv. Han tycker ju om att plocka kantareller."

I vanliga fall hade Torgny förmodligen omfamnat henne och tackat för att hon ordnat en födelsedagspresent till svågern. Men den olustiga känslan från gårdagen satt kvar i kroppen. De hade en illegal flycktingflicka i källaren och han hade tvingats acceptera det. Pål Kranz hade satt griller i huvudet på hans fru och verkade kunna få henne att gå med på vilka dumheter som helst.

"Har Ariya fått mat?" sa han.

"Ja, jag var nere med en tallrik pasta och lite frukt för en stund sen", sa Beatrice.

Torgny nickade, det var bra. När flickan ändå bodde hos dem måste de ta hand om henne.

"Ska vi gå då?" sa han och drog handen genom håret en sista gång. De promenerade genom Ålvikshöjden mot Torgnys barndomshem. Flera av grannarna var ute i sina trädgårdar och ville byta några ord över staketet. I vanliga fall handlade samtalen om gräsmattor, renoveringsplaner, barn och barnbarn, bilar och hockey. Men nu var alla dessa ämnen utbytta mot ett enda: tvillingarna Brodin.

Hade han och Beatrice hört något nytt? Det gick rykten om att polisen hittat vapen och knark i graven också, kunde det verkligen stämma?

Torgny var inte på humör för skvaller och skyllde på att de var sena till Halils födelsedagsbjudning. Han var rädd för att bli Ålvikshöjdens nästa skandal när snacket började gå om Hammarströms gömda flyktingflicka.

Pål hade bedyrat att han var väldigt försiktig när han smugglat in Ariya genom källardörren och att ingen sett honom. Men Torgny kände sina grannar, de var nyfikna gubbar och kärringar som behövde gå upp och pinka ibland på natten. Någon av dem kunde mycket väl ha tittat ut genom fönstret vid fel tillfälle. Och så hade de Kenneth Brodin med sin kikare i fyrtornet på andra sidan häcken, ständigt vakande över allt och alla. 

Baksidestext;

En benbit hittas i ett fågelbo i Grums och väcker stor uppståndelse. Trettio år tidigare försvann tvillingarna Brodin mystiskt från en lekplats i den värmländska bruksorten. Kommer benet från en av pojkarna? Varför dyker det upp nu? 

På gatan där tvillingarna bodde tar spekulationerna ny fart. När en man som varit borta länge återvänder sprider sig en obehaglig stämning i grannskapet. Något är i görningen.

Före detta FBI-agenten John Adderley-numera polis på länskrim i Karlstad-får den nyöppnade utredningen på sitt bord. Men han är splittrad. Att sköta en mordutredning och samtidigt ta hand om sin nioåriga brorsdotter sätter honom på helt nya prov.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Tsaren

"Tsaren" av Jan Mårtensson, utgiven av Wahlström och Wistrand. Boken handlar om den stillsamme antikhandlaren Johan Christian Homan. En kväll är det ett riktigt åskoväder. Homan är husvakt på Björkesta när någon plötsligt knackar på dörren och presenterar sig som Torsten Silverstjärna, och han är kusin till Homas fru Francine. Homas bjuder in honom och ger honom torra kläder, whiskey och te. Torsten berättar att han har råkat ut för svårigheter. Han blivit lurad av en kvinna att ta med sig en bok, från New York till Sverige. Det visade sig i stället vara knark i paketet, och nu säger han sig ha blivit hotad till livet. Torsten hittas död en kort tid därefter. En kvinna dyker upp och påstår att hon vet vem mördaren är och vill ha hjälp att ta fast honom. Bakom allt finns det någon som kallar sig för Tsaren. Tsaren figurerar i den ryska millitära underrättelsetjänsten. När misstankarna riktas mot Homans svärfar Archibald vill Homan ta reda på sanningen. Men någon vill inte att han ska rota i saken och han riskerar sitt eget liv på kuppen. 

Trots att detta är författarens femtioförsta bok, om den stillsamme antikhandlaren Homan, är han helt ny för mig. Jag läser dock gärna mer av författaren. Flera av hans föregående titlar ser riktigt spännande ut. Redan 1970 gav författaren ut sin första bok. Jag gillar att trots att boken är en deckare, innehåller den ett visst mått av humor som lättar upp det hela. Boken känns också väldigt välskriven och bearbetad, och intrigen känns realistisk. I den här boken möts huvudpersonen av flera mord, samt utpressning och penningtvätt. Huvudpersonen är en person som gärna verkar diskutera med sin katt Cle'o. Det är en hur som helst en riktigt spännande mordgåta som rullar ut sig. Vi får följa huvudpersonen medan han försöker finna Tsaren. Ja, Tsaren visar sig ju tillslut vara någon helt annan än den jag trodde. Ett snyggt fodral paketerar in boken, och jag gillar verkligen det. Denna spännande deckare får ❤❤❤❤❤/5. 

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 14

Långt när nere pågick Sankt Görans och drakens eviga, bronsgröna kamp men häruppe på min balkong härskade frid och ro där jag satt vid min frukost. Men jag fick en liten adrenalinkick i en av morgontidningarna som piggade upp mig. En gosse på sju år hade fått 150 000 kronor i kränkningsersättning av sin skola efter ingripande av Diskrimineringombudsmannen. Hans lärarinna hade vägrat att kalla honom "hen" vilket han krävt. Anmälan hade kommit från hans föräldrar. Och en utredning av fallet visade att "Det var besvärade för eleven att inte få bli kallad för rätt pronomen". 

"Snabba cash", tänkte jag, men det slutade inte med skadeståndet till den lille gossen. Hans lärarinna hade fått brev från Skolinspektionen som hade öppnat ett ärende om att eventuellt ta ifrån henne lärarlegitimationen. 

Äntligen reagerar myndighetssverige, tänkte jag. Man ingriper med hård hand mot all sorts brottslighet i ett land som leder Europatoppen i grenen skjutningen på öppen gata. Myndigheterna bär inte sitt svärd förgäves och griper in där det verkligen behövs. Det känns tryggt.

Men jag tänkte på den galne koranabrännaren som retade upp den muslimska världen. Hot om bojkott mot svenska produkter, uppmaningar till våld. 

Självfallet måste yttrandefriheten värnas, en av vår demokratis grundbultar, men jag hade sett någonstans att om man befarade upplopp och våldsamheter, kunde ansökan avslås. Men vår flata myndigheter vek ner sig. Kom man inte ihåg vad som hände under "påskupploppen" med slagsmål och misshandel, stenkastning mot polis och bränning av polisbilar? Logiskt sett kunde jag alltså bränna min familjebibel vid ingången till Uppsala domkyrka. Och jag skulle ha rent samvete. Jag utövade bara mina grundlagsenliga rättigheter. 

Men sent ska syndaren vakna, det framkom också att senare bränningar avslagit. Fast skadan var ju redan skedd. 

Baksidestext;

Johan Kristian Homan, den stillsamme antikhandlare i Gamla stan, dras in i en bisarr härva av mord, utpressning och penningtvätt. Bakom skumraskaffärerna ligger någon som kallas för Tsaren, som figurerar i den ryska underrättelsetjänstens nätverk. Flera av de inblandade har rötter i Sankt Petersburg, men den avskydde Tsaren finns någon annan stans. Frågan är var?

När misstankar plötsligt riktas mot Homas svärfar Archibald inleder Homan en egen utredning av det mystiska fallet. Med livet som insats...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Pensionatet

"Pensionatet" av Karina Johansson utgiven av Bokfabriken. Alexas bästa städerska, Tove, blir anklagad som tjuv av en av gästerna. Lite senare hittas Tove död i sin lägenhet. Då blir Alexa rädd att ryktet om mordet ska få folk att avboka sin vistelse på Pensionatet. Speciellt när tidningen kopplar ihop dödsfallen med pensionatet. När ytterligare en av Alexas personal på pensionatet hittas död, kökschefen Lina, beslutar hon sig för att själv försöka hitta mördaren. Ju fortare desto bättre. Spåren leder till de döda kvinnornas uppfödning av Main Coon, och hon tror att morden hör ihop med deras kattuppfödning. Speciellt som man hittar den ena katten död och den andra har försvunnit. Hennes kompis Mickan tänker hjälpa henne att finna mördaren. Samtidigt blir Alexa förtjust i sin exmans kusin, Robin. Tyvärr verkar han inte speciellt intresserad. Kommer Alexa finna mördaren innan Pensionatets rykte blir förstört för gott?

Detta är den första delen i en ny serie mysdeckare av författaren. Vi får följa den excentriska familjen Vinder. Denna mysdeckare är så spännande. Många ledtrådar leder åt olika håll, och mördaren är verkligen inte den man tror från början. Det är en skickligt vävd mordgåta som utvecklar sig, med andra ord. Det är också roligt att få läsa en deckare om Sunne i Värmland. Jag bor också i Värmland, men inte i Sunne. Det är en spännande och intressant miljö vid Frykensjön och karaktärerna är skickligt och trovärdigt beskrivna. Det var inte länge sedan jag läste "Pastorsänkan" av samma författare. Den är också väldigt bra. Jag gillar kombinationen av deckare och feelgood. Det spännande slutet gör att man längtar efter nästa del i serien om familjen Vinder. Jag läser gärna mer av författaren. Jag gillar även bokens omslag. Passa på att läsa denna mysdeckare på semestern. Den är så läsvärd. Denna spännande mysdeckare får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 9

ALEXA GICK UT från köket via källaren, och stannade till under en ventil som satt högt upp på väggen bredvid ett köksfönster, ut mot Frykensundet. Genom den hördes rösterna i köket och dold bakom en stor rosbuske försökte hon lyssna på samtalet mellan Lina och poliserna. 

Men det ända vettiga hon lyckades urskilja, var att Tove tydligen oroat sig för sin katt Tussan. 

-Polerar du väggen med kavajen, eller? Bra timpeng? 

Alexa snurrade runt på stället, medan samtalet fortsatte därinne. Robin kom gående från snickarboden som låg ett femtiotal meter nedanför herrgården. Ett brett snickarbälte hängde på höften och de rufsiga lockarna under den rutiga gubbkepsen var så bleka att de såg vita ut mot den gyllenbruna huden.

-Öh...nej...

Hon drog generat handen över håret och försäkrade sig om att uppsättningen inte hade lossnat. 

-Det var värst, sa Robin och sköt bak kepsen. Du får förhandla med chefen. Eller är hon svår att resonera med? 

Värmen fick lockarna att klistra fast sig i hans panna. 

-Mest snål tror jag.

Hon försökte skämta, och såg att det ryckte i hans mungipor. Men för henne blev det enbart pinsamt. Det måste ha sett konstigt ut när hon stod intryckt i busken. 

Bäst att gå här ifrån innan fler reagerade. 

Naturligtvis fastnade blusen i rostaggarna när hon tog ett steg bort från väggen.

Inte det också. 

-Ser ut som om du behöver hjälp.

Leendet gick över i skratt. Han verkade vara en avslappnad typ och gjorde sig ingen brådska. Men när han väl kom fram och hjälpte henne, lossnade han omsorgsfullt tagg för tagg och efteråt syntes det inga märken på blusen. 

Hon var fri, men hade föredragit att bli osynlig. 

-Tack, mumlade hon och borstade rent blusärmen. 

Varsågod, sa han och tittade uppåt den vita fasaden. Hur gick polerandet? Blänker väggen?

-Åh, det var bara skönt att stå här i skuggan, sa hon och drog ner ärmen. Det är varmt i dag och svårt att hinna vila där inne. 

-Jaha. Iså fall har du svalkat hela kroppen utom öronen, sa Robin obekymrat. De är illröd och långa som trattar.  Nåt speciellt som händer där inne? 

Baksidestext;

ALEXA VINDER DRIVER familjeföretaget Ingrids Pensionat med stor framgång. Stressade stadsbor kommer dit för att tillbringa några dagar i en vilsam miljö med gemensamma aktiviteter och måltider, på gammaldags vis. När bysnickaren Robin dyker upp med kreativa idéer får Alexa både ny livsenergi och fjärilar i magen.

Men när pensionatetets ena städerska anklagas för stöld och där efter blir mördad vänds allt upp och ned. När också kökschefen hittas död börjar avbokningarna strömma in. Företaget riskerar gå omkull och Alexa inser att hon snabbt måste hjälpa polisen att hitta mördaren. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Det slutna rummet

 "Det slutna rummet" av Mari Jungstedt utgiven av Albert Bonnier förlag. En kvinna hittas mördad i Lummelundagrottan på Gotland, under en guidad tur. Polis kommissarie Anders Knutas frågar sig, hur mördaren kunnat slå till mitt ibland de andra turisterna. Knutas höggravida sambo Karin får upp ett gammalt spår som hon följer. Det hade skett ett liknande mord i en annan grotta. Det mordet skedde i Korallgrottan, som ligger i nordligaste Jämtland. Mordet skedde för några år sedan, och det är fortfarande är ouppklarat. Det var en tolv år gammal flicka, lite lik den mördade kvinnan, som omkommit under oklara omständigheter. Hör det nya och det gamla mordet ihop på något vis? Medan Karin följer upp sitt egna spår sker ytterligare ett mord. Den döda kvinnans son omkommer i en anlagd brand. Man förstår snabbt att morden inte är slumpmässiga, utan personliga. Nu måste de hitta mördaren så snabbt man kan, så han inte hinner slå till igen. Kommer man att lyckas?

Detta är författarens 17 bok i serien om Anders Knutas, men detta är den första jag själv läser och recenserar. Jag har några olästa böcker av författaren som jag bara måste läsa nu. Så bra! Detta är en mordgåta förlagd till två grottor. Ett i dåtid och ett i nutid. Vi får följa poliskommisarie Knutas och reportern Johans arbete kring mordet i Lummelundagrottan. Knutas tankar upptas delvis av att han snart ska bli pappa och delvis försöker han lösa mordfallet. Johan funderar över sitt förhållande med sin fru. Håller det på att ta slut, eller kommer de att lösa sina problem? Vi får även följa mördarens tankar och känslor. Tillslut får man även veta orsaken. Jag gillar hur författaren bakar in intressanta fakta om grottor i berättelsen. Boken var spännande från första till sista sidan, och väldigt lättläst. En riktig bladvändare! Jag gillar de olika karaktärerna, och ser fram emot att läsa mer av författaren. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Maj 2007

När grottan öppnade upp mot skogen utanför och gruppen äntligen kunde skönja något som verkade vara dagsljus, drog alla en lättnadens suck. Visst hade det varit spännande där inne och äventyret liknade inget annat någon av dem hade gjort förut. Men det hade varit kallt och fysiskt krävande med krypande i lera och klättrande över isiga klippblock. Dessutom var den psykiskt påfrestande att befinna sig i tunnlar långt under jorden, utan någon möjlighet att ta sig ut själv. Tidvis hade de ålat på rad i kålmörker i trånga gångar. Det enda sättet att få en uppfattning om vart gruppen var på väg var att treva efter framförvarande persons undersida av gummistöveln. Allt som fanns omkring var ett kompakt mörker, fuktigt berg och en tunnel som aldrig tycktes ta slut.

I flera timmar hade de befunnit sig nere i grottan och krupit på armbågarna i vattenfyllda gångar och hoppat över dmå sjöar, vilka några av dem inte klarat utan plumsat i. De hade snabbt fått hjälp att ta sig upp av de båda guiderna och vadarstövlarna som gick ända upp till bröstkorgen hindrade dem från att bli genomblöta. 

När alla kommit ut och den sista guiden låst grinden efter dem skyndade de tillbaka till raststugan för att byta om. Där fick de äntligen kliva ur sina leriga overaller, ta aåv hjälmar och handskar. Sedan var det skönt att komma in i stugan där en av guiderna tänt eld i den öppna spisen. 

Ett efter ett dråsade barnen ner på de väggfasta bänkarna som var klädda med renfällar. De gnuggade händer och fötter framför lågorna i den öppna spisen. Vattenflaskor delades ut medan de hungrigt väntade på lunchen som dukades fram på det rustika bordet; renklämmor och varm choklad, frukt, nötter och kanelbullar.

Baksidestext;

NÄR GOTLAND STÅR i den skiraste försommargrönska hittas en kvinna mördad i Lummelundagrottan. Kommissarie Anders Knutas leder utredningen och grottmordet förbryllar polisen. Hur lyckades gärningsmannen slå till mitt bland alla turister?

Knutas sambo och kollega, den höggravida Karin Jacobsson, undersöker ett eget spår som leder till ett ouppklarat fall i den jämtländska vildmarken. 

Samtidigt närmar sig mördaren sitt mål, och det står klart att dådet i grottan bara är början. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina