Allt du inte sa

"Allt du inte sa" av Camilla Dahlson utgiven av Lind & Co förlag. Bokrecension; Hanna har försatt sig i en rejäl knipa. På grund av sjukdom har hon i sin desperation lånat pengar av fel person. Pengar som han nu vill ha tillbaka. Han ställer plötsligt obehagliga krav för att inkassera hennes skuld. För att fundera ut hur hon ska ta sig ur knipan, beger hon sig till sin döda gammelfaster, Elsies hus för att rensa ut det inför försäljning. Elsie har samlat på sig en hel del genom åren. Något kanske Hanna kan sälja och på så sätt få in lite pengar, för att klara sin vardag. Samtidigt får vi även lära känna Elsie, som är ung under andra världskriget. Hon bor i Gränna och arbetar på ett kafé. En dag kommer det hundrafemtio amerikanska soldater till Gränna. Under en dans träffar Elsie, Roy. De blir snabbt förälskade och inleder en romans. Roy lovar att komma och hämta Elsie när kriget är slut, men går ett sådant löfte verkligen att hålla under krigstider? Under tiden Hanna bor i Elsies hus hittar hon Elsies dagbok från åren under andra världskriget, och medan Hanna läser dagboken, kommer sedan länge begravda familjehemliheter fram.

I den här boken får vi följa två olika kvinnor i två parallella historier. I nutid får vi följa Hanna, samt under andra världskriget får vi följa Hannas gammelfaster, Elsie. Författaren har god förmåga att väva samman de båda kvinnornas historier på ett fint sätt. Man känner sympati för de båda kataktärerna, och de är lätta att tycka om. De historiska bitarna är presenterade på ett fint sätt och känns relevanta för historien. Det är jätte intressant att ta del av dessa historiska bitar, som jag inte kände till sedan förut. Jag har läst några böcker av författaren förut och uppskattar hennes fina språkbruk och underbara historier samt karaktärsbeskrivningar. Miljön är också fint presenterad. Jag blev så sugen på polkagrisar när jag läste, för författaren lyckas förmedla hur gott det är med polkagrisar. Boken ger även en insikt hur svårt det kan vara att bli långtidssjukskriven, och vad det gör med både ekonomin och självkänslan. När huvudpersonen Hanna väl bestämmer sig för att be om hjälp, så löser sig allt till det bästa, även om det ser mörkt ut från början. Det är så fint och tänkvärt! Jag tycker även att bokomslaget är fint och tilltalande. Boken tog slut alldeles för fort, och boken har gett mig som läsare en riktigt fin läsupplevelse. Jag läser gärna mer av författaren. Jag rekommenderar denna otroligt ljuvliga feelgood roman, och boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 14

Juli 1944

Elsie stod framför spegeln i sitt lilla rum och betraktade bilden av sig själv. Håret var fortfarande lockigt efter spolarna hon haft i under natten. Det var knöligt och obekvämt att sova med dem, men det var värt resultatet. Stora lockar och volym i håret. Nästan som en filmstjärna, tänkte hon och fnissade till. Det var väl i så fall bara håret som var filmstjärneaktigt. Ansiktet såg trött ut och hon drog ett drag med svart längs fransarna för att pigga upp ögonen, och de torra läpparna mjukare upp och fick en rödare nyans med läppstiftet som hon köpt för förra lönen. 

Arbetet i kaféet under dagen hade gjort henne trött i hela kroppen, men nu hade hon lovat Ingrid att hon skulle komma på dansen. Och hon behövde verkligen komma ut och göra något annat än att bara vara på Brittas hela dagarna. 

Hon såg på klockan. Halv åtta. Om tio minuter skulle Ingrid vara där. Hon hade tittat in under dagen och försäkrat sig om att Elsie skulle följa med till dansen. De hade bestämt att de skulle gå dit tillsammans. Att cykla var inte lönt, så brant som det var upp till Grännaberget. Det var att promenera uppför den smala stigen och trapporna som gällde. 

Elsie rättade till kjolen och satte fötterna I ett par smala pumps. Hon borde gå i sina rejäla kängor och byta skor när de väl var framme, men hon ville inte förstöra sin stil. Pumpsen passade så fint ihop med kjolen och blusen. Någon jacka tyckte hon inte att hon behövde, det var en varm sommarkväll, inte ens Vättern gav någon svalka den här dagen. 

Hon tog trappan ner, gick förbi kaféet låste om sig och lämnade huset. Ingen Iingrid syntes ännu, men det var några minuter kvar till utsatt tid. Ett äldre par spatserade förbi, kanske var de på kvällspromenad i sommarkvällen. Ett gäng killar i kostym promenerade på trottoaren, och slängde blickar mot henne. Någon visslade, det hördes fniss och skratt. Elsie slog ner blicken och kände hur kinderna kokade. Varför måste hon bli generad också? Som tur var hade grabbgänget passerat och det var tomt på gatan. Måtte rodnaden gå ner innan Ingrid kom och framför allt innan de var uppe på dansbanan. De där killarna måste vara några av amerikanerna, hon hade inte sett dem tidigare och de flesta pojkar i hennes ålder var inkallade.  

Baksidetext;

Hanna har försatt sig i en rejäl knipa. Under en lång sjukskrivning hamnade hennes ekonomi på svaj vilket ledde till att hon tog ett lån. Det borde hon inte ha gjort, för nu har långivaren börjat ställa obehagliga krav. 

När Hannas gammelfaster Elsie går bort får Hanna chansen att lämna bekymren därhemma och i stället tillbringa tid i Gränna för att röja ur Elsies hus inför försäljningen. Elsie var en riktig samlare, det finns serviser och dukar nog för en hel loppmarknad, men Hanna gör även ett annat fynd, Elsies dagböcker som sträcker sig ända tillbaka till 1944. 

När lånkraven eskalerar till rena hot upptäcker Hanna ett mod hon inte visste att hon besatt, men som hon känner igen från sin gammelfaster. Genom dagböckerna får Hanna lära känna Elsie som ung och de två kvinnornas liv vävs samman på mer än ett sätt. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Konungens befallning

"Konungens befallning" av Tua Burlin, utgiven av Lind & Co förlag. Bokrecension; Vi gör en tidsresa till år 1543. Matilda och Trond vill inget annat än att gifta sig. De har valt varandra för livet. Dock blir Trond kallad av kung Gustav. Kungen vill göra landet till ett arvkungarike. Kungen vill därför att Trond ska sändas ut för att få stöd för sin sak. Men när de som skriver på blir mördade, försvårar det hans uppdrag. Ingen vill nu skriva på. Vem vill skada riket och varför? Trond måste nu hitta mördaren, innan han ska gifta sig med Matilda. Han har lagt ut en fälla för mördaren, som man kallar för Draugen. Nu kan han lungt gifta sig med sin älskade Matilda. Dock blir han bortrövad kvällen innan giftermålet. Matilda står och väntar på en brudgum, som aldrig kommer. Snart florerar illa sinnade rykten om att Trond ska gifta sig med någon som han tycker är ett bättre parti än Matilda. Matilda är dock övertygad om att ryktena har fel. Matilda beger sig iväg för att finna Trond, och ta reda på vad som egentligen händer. Till hjälp har hon några av Tronds män. Ska Matilda hitta sin Trond innan det är för sent? 

Detta är den tredje och avslutande delen i serien om Matilda och Trond. Wow, vilken bokserie detta är! Detta är en bok som är både välskriven och fängslande. Alla tre böckerna har varit en njutning att läsa. Detta är en sådan bok där tiden fullkomligt försvinner medan man läser. Trots att boken har många sidor, känns det inte så. Boken är spännande och karaktärerna är bra gestaltade. Man måste bara älska de båda huvudkaraktärerna. Jag tycker också att författaren lyckas med att få historien att kännas trovärdig och autentisk. Vi blir också bjudna på en hel del skratt, då kommentarerna mellan de olika karaktärerna är rappa och fulla av humor. Miljön är fint beskriven och det gör att man förflyttas till platsen. Jag tycker också om att författaren beskriver arbetet runt slottet Vintergåva. Vi får också följa huvudpersonernas tankar och känslor på ett fint sätt. Liksom de förra bokomslagen, är även detta bokomslag fint utformat. Detta är en bok som helt enkelt har allt! Missa inte denna fina bokserie. Jag kan varmt rekommendera den. Denna historiska romance får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

10

Humlor surrade vid förstukvisten. Frusen efter badet i bäcken satte sig Matilda på översta trappsteget och lät morgonsolen värma henne. Mellan vedboden och avträdet smög en räv fram men den vände kvickt när Petrus klev ut ur stugan och slog dig ner intill henne. Hon sneglade på honom. Nu när hon inte svävade i fara, tänkte han återgå till att straffa henne med tystnad? 

"Har du väldigt ont?" frågade hon med en gest mot hans spjälade arm. 

"Nej, det känns mycket bättre", sade han. "Hur är det med din skuldra?" 

Hon vickade på överkroppen. "Bara lite ömt." 

En il av sorg for genom henne. De brukade vara två sidor av samma mynt men nu talade de artigt som främlingar. Petrus bröt brödbitar av en brödskalk och kastade smulorna på gårdsplanen. Två gråsparvar kom flygande. 

"Du kom hem sent igår", sa han. 

"Väckte jag dig?" frågade hon. 

Stugan hade varit mörk när hon smugit in och hon hade inte trott att någon märkte henne. 

"Inte kunde jag sova innan du kom hem", sa Petrus. 

"Jag visste inte att du brydde dig", mumlade hon. 

Petrus långa tystnad kändes som att sitta på nålar. Till slut suckade han. "Dumma jäntunge, klart jag bryr mig. Jag har bara en syster." 

Hon pillade på en lös tråd i skjortärmen. "Och jag har bara en bror. Kan du förlåta mig?" 

"Det har jag redan gjort", sa han. 

"Har du?" sa hon förvånat. "Det märks inte." 

Petrus ögon glittrade i ett leende. "Nej, jag är inte klar med att straffa dig än." 

Hon fnissade till. "Hur lång tid tar det?" 

"Vi får se", sa Petrus och blev allvarlig igen. "Den där påfågeln som förförde dig kommer jag däremot aldrig att förlåta. Jag tror inte att du förstår hur utlämnad du är, när du inte har någon giftorättsman att tala för din räkning." 

"Trond sviker mig inte", sa Matilda. 

Petrus tog hennes hand. "Om han gör det kommer jag att sörja för dig." 

Det förnedrande uttrycket fick henne att rysa. 

Baksidestext;

Året är 1543 och Matilda och Trond har valt varandra för livet. Men lyckan grumlas när Trond kallas iväg på ett oväntat uppdrag. King Gustav vill göra landet till ett arvkungadöme och Trond sänds ut för att säkra stöd för lagförslaget. Det blir svårare än Trond kunnat ana, eftersom alla män som skriver på födas brutalt. Mördaren tycks komma och gå som ett spöke. Vem är han och varför vill han skada riket? 

Hemma på Vintergåva kämpar Matilda för att passa in i rollen som blivande slotsfru. Hon längtar efter att höra till och vara behövd, men snart sprids elakt skvaller om att hon är en uppkomling, ovärdig att gifta sig med en slottsherre. Och ligger det förflutna verkligen bakom henne, eller hotar fiender från förr att förgöra hennes framtid? 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Läs min recension av Konungens sändebud 

här

Läs min recension av Konungens ultimatum 

här 

Tårtor och tavlor

"Tårtor och tavlor" av Camilla Dahlson utgiven av Lind & Co. Elvira har precis flyttat till Göteborg. Då pojkvännen, sedan flera år har varit otrogen, vill hon börja om på nytt. Nu ska hon börja jobba i en butik, men de ringer därifrån, och talar om att hon inte kan börja arbeta där. De har precis fått en hyreshöjning, och har inte längre möjlighet att anställa henne. Nu måste Elvira snabbt hitta ett nytt arbete. Hon hittar en annons som erbjuder en tjänst, där man utför olika gigg. Det kan vara alla möjliga sorters uppdrag, som t ex att vattna blommor, vara hundvakt och slänga skräp till återvinningen. Elvira nappar på gigg- jobbet, och det leder till att hon får ett extra jobb på ett litet mysigt kaffe'. Hon hjälper även sin nya granne, Gulli, med att försöka få fast en bedragare, som lurat av Gulli en stor summa pengar och några smycken. Samtidigt vill Elvira också lägga ner tid på att måla tavlor, som hon vill sälja. Ska Elvira få ihop tillräckligt med pengar, för att bo kvar i lägenheten, och ska de tre privatspanarna, Gulli, Åke och Elvira, lyckas med att få fast bedragaren? 

Detta är månadens första bokfavorit! Jag har läst några böcker av författaren förut, och hon har förmåga att trollbinda mig från första sidan. Så även denna gången. Det börjar med det underbara bokomslaget. Det är verkligen ljuvligt och inbjudande, och jag bara älskar det! Boken bjuder mig också på en helt underbar läsupplevelse! Jag gillar hur författaren har gestaltat de olika karaktärerna, med en liten ton av humor och glimten i ögat, och miljön runt omkring karaktärerna. Jag hade gärna velat arbeta på det mysiga kafe'et, eller bara tagit en fika där. Författaren lyckas att göra så det vattnas i munnen på mig, när hon beskriver de olika dofterna och bakverken på kafe'et. Jag uppskattar också temat, med vänskap mellan generationerna, och jag gillar att Elvira bryr sig om sina nya vänner, trots att de är äldre än hon. Jag gillar också att författaren bakat in lite romantik, i den spännande handlingen. Jag gillar också att Elvira tillslut säger ifrån till sitt ex. Jag hade gärna läst mer om Elvira, Gulli, Åke, Tom och alla de andra karaktärerna. Kanske skulle de kunna lösa fler spännande mysterier? Missa inte att läsa denna ljuvliga pärla! Denna ljuvliga feelgood pralin får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 16

Elvira dukade upp kaffemuggarna som hon själv målat med gröna blad och stjälkar som ringlade sig fram på porslinet. Bredvid ställde hon vita assietter som fått små blad i samma nyans i en ring runt kanten. Snart skulle Gulli och Åke dyka upp. De skulle ha sitt första spaningsmöte. Det kändes lönlöst, hur skulle de kunna hitta en man som kunde befinna sig var som helst i Göteborg, om han ens var kvar i staden? En man i mörk kostym och blankputsade skor. Sådanna fanns det gott om. Visserligen gick det att se lite hur han såg ut på Elviras foto. Men de saknade bevis. 

Elvira fyllde vattenkokaren med vatten och pressobryggaren med kaffepulver. Trots det meningslösa projektet var det roligt att Gulli och Åke skulle komma. Det var första gången som någon skulle hälsa på i lägenheten. Kanske skulle hon bjuda hem jobbarkompisarna från fiket framöver, men det fick vänta. Hon ville lära känna dem bättre först. Och helst veta om det fanns någon framtid där. Nu skulle hon ju måla tavlor till kondisdelen. Men efter det? Var det slut då? Och tillbaka till den splittrade och hattiga giggvärlden? Hon visste inte. 

Hon skar upp en surdegslimpa som hon köpt med sig från jobbet, bredde på smör och lade på ost och sallad som pålägg. Tom hade sagt att han hade bakat brödet utan jäst, att det gått jäsa riktigt länge istället. Nu fick det saliven att rinna till i munnen. På ett annat fat lade hon upp vaniljhjärtan som Saga bakat. 

Hon var sugen på att ta ett genast, men det gick ju inte. Om hon skulle arbeta på ett bageri, måste hon lära sig att ha karaktär och stå emot. Det gick inte att provsmaka lite här och där. Tänderna skulle verkligen inte må bra av allt det söta och inte kroppen heller. 

Det ringde på dörren. Elvira skyndade sig fram till tittögat. Det var Gulli som stod där. Elvira öppnade. Strax därpå hördes ljud i trapphuset utanför. Elvira tittade ut igen och där stod Åke. Han hade trasslat med sig rullatorn upp i hissen. 

-Jag törs inte ha den kvar där nere. Fast jag såg att det stod en där redan, sa han. 

-Äh, ta in den här du. Det kanske är säkrast, sa Elvira och hjälpte honom in genom dörren. 

-Och välkomna båda två, fortsatte hon. 

Baksidestext;

ELVIRA HAR JUST FLYTTAT TILL GÖTEBORG från hemstaden Eksjö, där pojkvännens otrohet fått henne att bryta upp från josåg ut på Elviras fotobb och familj för att börja om på nytt. Men Elvira hinner inte ens börja på nya arbetsplatsen innan jon blir uppsagd. Hur ska hon nu kunna betala hyran? Hur ska hon klara sig? Lösningen blir att hoppa på ett gig-jobb och utföra ärenden åt folk, det är allt från att vara hundvakt till att leverera bröd och tårtor åt ett synnerligen charmigt konditori.

När Elviras nya granne Gulli blir utsatt för en bedragare som lurar till sig såväl pengar som juveler kan Elvira dessutom lägga till privatspanare som titel. Nog sjutton ska de få fatt på den fähunden och ta tillbaka Gulli smycken. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

En ska bort

"En ska bort" av Linn Maria Wågberg, utgiven av Lind&Co förlag. Ellinor och Johan lever tillsammans i en fin villa i en av Stockholms norra förorter. De har en dotter som är sju år gammal, Livia. Livet verkar perfekt, men ändå växer missnöjet under ytan. Johan tycker inte att han når upp till Ellinors krav, medan Ellinors tycker att Johan drar sig undan till källaren, så fort han får en anledning. När den något yngre kvinnan, Sanna, börjar på Johans byrå, dras de till varandra. Trots att Johan är gift, tänker Sanna att det ska bli de två. Hon längtar efter kärlek, och börjar snart flirta med Johan. Johan faller för Sannas smicker och uppmärksamhet. Sanna bjuder Johan på luncher och aw som tar allt mer tid från familjen, och snart är separationen ett faktum. Sanna gör allt för att komma mellan Johan och hans familj, men också mellan Livia och Ellinor, allt för att känna någon slags tillhörighet. När en tragedi plötsligt drabbar dem, måste Johan välja det som är viktigast, Sanna eller familjen?

Denna bok handlar om att söka efter något som man egentligen har. Man blir blind för det som egentligen betyder mest i livet, och att man ändå har det ganska bra. Detta är en bok som väcker många känslor hos mig, och berör mig på djupet. Jag känner både ilska, mot den här kvinnan Sanna, och även sorg för Ellinor och Livias skull. Jag känner mig också besviken på Johan, som så lätt faller för ett sött ansikte, tillika smicker. Sanna är nog en av den värsta och beräknande slags person som finns. Hon drar sig inte för någonting, för att få det hon vill ha. Jag förstår inte hennes handlande alls. Att gå emellan en familj som hon gör får mig att se rött. Speciellt när hon försöker splittra Ellinor och Livia. Att längta efter kärlek, är ingen ursäkt för hennes handlande, även om det än må vara hennes ursäkt. Det är tråkigt bara att en olycka, ska göra så att den söndertrasade relationen ska få nytt fokus. Jag gillar ändå hur den här boken slutar, vilket gör mig glad. Jag läser gärna mer av författaren. Jag gillar att vi får ta del av Melissa Horns texter som har en stor betydelse för berättelsen. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Ellinor

Snöfallet

Nattens snöstorm hade bedarrat och gått över i ett dämpat lugn. Trots att det var tidig morgon kunde man inte tala om någon skillnad när det kom till mörkret. Ändå lyste snön upp och om man betraktade det hela inifrån en varm plats såg det fullständigt saligt ut. I det platsbyggda köket med finsnickeri och solida marmorskivor, i huset som låg på gränsen mellan Täby och Enebyberg, stod Ellinor och stirrade ut på snötäcket utan att egentligen ta så stor notis om det vackra. Ur kökets högtalarsystem rapporterade P4 Stockholm om lamslagen kollektivtrafik och Europavägar som liknade lastbilskyrkogårdar. Med jämna mellanrum tog hon upp telefonen och tryckte fram senast slagna nummer. För vilken gång i ordningen visste hon inte men misstänkte att det snart närmade sig ett femtiotal. I alla fall om man räknade med gårdagskvällen. 

Johan hade bott hos Peter i veckorna ett tag nu men oftast hade han kommit hem på helgerna för att träffa Livia. Några timmar i veckan hade de åter varit en familj. 

Gång på gång hade Johan försäkrat henne om att han inte träffade någon annan och att upplägget bara handlade om att han bara behövde tänka och vara för sig själv. Vid något tillfälle hade han till och med sagt att målet med hela arrangemanget var att kunna komma hem igen - då, förhoppningsvis mindre förvirrad och fullt dedikerad familjen. Hon hade svårt att tro på honom, ändå var det så oerhört skönt att höra och hon klängde dig fast vid tanken om att detta var något temporärt som snart skulle ordna sig till det bästa. 

Igår kväll skulle Johan verkligen ha kommit hem. Så var det bestämt eftersom Ellinor hade en viktig inspelning den här morgonen h Livia blivit sjuk i hög feber. Johan skulle vara hemma med Livia medan hon själv gjorde den första inspelningensdagen av en ny Tv-serie. Men Johan hade inte kommit hem. Sent hade han messat att det var omöjligt att få tag i taxi, att han skulle sova i stan för att sedan komma ut tidigt på morgonen är plogbilarna hunnit göra sitt och kollektivtrafiken kommit igång. Ellinor hade försökt ringa honom otaliga gånger efter det men hon hade fortfarande inte fått tag på honom. 

Hon tog upp sin telefon och ringde igen. Den här gången gick inga signaler fram att och samtalet kopplades i stället direkt till telefonsvararen. 

Baksidestext; 

ELLINOR OCH JOHAN lever till synes perfekta familjelivet med sin sjuåriga dotter Livia i en tjusig villa i en av Stockholms norra förorter, men under ytan växer frustration och missnöje. Johan blir allt mer frånvarande och flyr in i sitt arbete, medan Ellinor kämpar för att hålla ihop familjen och samtidigt upprätthålla en perfekt fasad. 

När den unga Sanna börjar arbeta på Johans byrå dras han genast till henne. Sanna ger honom den bekräftelse och uppskattning han saknat och han kan inte värja sig mot den förbjudna kärleken. Till sist är separationen ett faktum. Johan packar sina väskor och lämnar hemmet och en förkrossad Ellinor. 

Då inträffar en oerhörd tragedi. En hjärtskärande olycka ställer allt på sin spets och den söndertrasade relationen får ett helt nytt fokus. Men kanske kan den nya krisen bli räddningen för Johan och Ellinor. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Alla mord jag begått

"Alla mord jag begått" av Johanna Sterling av Lind & Co. Boken handlar om Andreas. Han arbetar som kurator på onkologavdelningen. Hans fru har nyligen berättat att hon vill skiljas. Hon har dessutom flyttat hem till en ny man, vilket Andreas inte gillar alls. Han stalkar dem för att få veta mer om mannen och deras förhållande. Det enda han vill är att Elin ska flytta hem igen. De ska ju inte alls skilja sig intalar han sig. För att förhala det hela vägrar han att skriva på skilsmässopappren, som Elin redan skrivit på. Ju mer vi får lära känna Andreas ju mer får vi veta hur han lyckas ta livet flera personer i sin omgivning. Han får det att likna olyckor, så han har dessvärre inte blivit tagen för alla morden han har begått. Och ändå är han inte klar, för det finns fler som står vägen för honom och hans lycka. När han får reda på att Elin är gravid bestämmer han sig för att Elin ska hem igen, för det enda han önskar sig är att bli pappa. Det spelar ingen roll om barnet inte är hans. Han smider sina planer samtidigt som han gör allt för att ställa in sig hos Elin, för att få henne att förstå att de fortfarande hör ihop. 

Denna boken är den första delen i en trilogi, och är en riktigt spännande bladvändare. Den innehåller alla de ingredienser som gör att man inte kan låta bli att läsa, fast stämningen i boken är så obehaglig. Vi får lära känna Andreas, som är en riktigt ruggig och otäck person innerst inne. Hans svåra uppväxt har format honom till den person han är idag. Han såg hur pappan misshandlade sin mamma, och pappan drack för mycket. Man vet dock inte riktigt om man ska tycka synd om honom, eller hata honom. Ju mer jag lär känna honom, ju mer lutar det ändå åt det sistnämnda. Detta är en riktigt farlig och otäck person. Trots att han har sitt välstädade yttre, och arbete som kurator på Länssjukhuset Ryhov, får vi flytta in i en mördares sjuka hjärna. Författaren lyckas få hans tankar och känslor att låta äkta och relevanta. Trots att frun flera gånger försöker tala om att det är slut, vägrar han att släppa kontrollen över henne. Boken slutade väldigt spännande, så jag ser fram emot nästa del. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

8

Jag vaknar gråtande, för tidigt. Klockan är 04.13. Och gråten vill inte sluta. Jag låter som ett barn, fulgrinar högt och vältrar mig i sängen. Är så fruktansvärt ledsen. Det smärtar i bröstkorgen och ljuden som lämnar min ömma hals låter främmande. Tillhör de verkligen mig? Men det är som om någon dött. Hjärtat slår orytmiskt och fort. Jag tittar på klockan igen och blinkar tårarna ur ögonen. Stressen piskar upp pulsen, som om jag glömt något mycket viktigt eller riskerar att komma för sent. Jag måste ha drömt, en mardröm, men om vad? Kanske att månen föll ner och träffade mig i pannan för det gör fruktansvärt ont i skallen. 

När jag ska stiga upp överfaller yrseln mig. I en ny gråtattack lägger jag mig igen. Rummet snurrar trots min horisontella position. Jag försöker hålla mig fast i täcket. Herregud, vad är det som händer? Dör jag? Eller är jag kvar i drömmen, men vem är det som har dött? Varför är allt så hopplöst sorgligt? 

I ett försök att ta kontroll över andningen drar jag djupare andetag och pressar ner den i magen. 

Gravitationen, en naturkraft att klamra sig fast vid och jag noterar tyngden av min kropp. Det är gravitationen som håller mig kvar, som gör att jag inte sjunker genom ett svart hål eller flyter ut i rymden. Men tänk om gravitationen upphör, bara så där? Det hisnar så mycket av den tanken att jag tror att kroppen lämnar madrassen, svävar. 

Jag står inte ut i den här verkligheten och kastar mig ur sängen, skyndar in i badrummet för att dricka vatten och ta en kall dusch. 

Måndag. Idag måste jag till jobbet. Måste. Vårvintern frasar över gräset och får asfalten att glimma i sin frusenhet. Det är bra. Bra med ordentlig jacka, som om det fortfarande är som vanligt och vinter, som om tiden inte alls rör sig framåt. Och nu kommer bussen och tar mig hela vägen till Länssjukhuset Ryhov. 

Det är teamträff direkt på morgonen. Ett forum att dryfta aktuella frågor och svårigheter. 

Just nu är man bekymrad över inneliggande patient på rum tolv. Hennes familj ligger i fejd och kan inte besöka henne samtidigt. Fejd? Ja, man säger faktiskt så. Existerar det i verkligheten och inte bara i 1800-tals skildringar? En sammandrabbning i helgen hade utmynnat i att polis tillkallats. Och nu upprättades besöksschema. Jag berörs ju inte direkt av detta då jag som kurator inte arbetar på själva onkologavdelningen. 

Baksidestext;

"Människor har en tendens att dö omkring dig", säger en av poliserna. Men allt Andreas gör är att älska för mycket. Han ska ju inte alls skilja sig. Ändå ligger de där på köksbordet, skilsmässopappren som hans fru Elin redan undertecknat. För att få henne att återvända måste han ta till alltmer drastiska metoder. Till slut ska Elin inte ha något annat val.

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Jul kalender 2023-lucka nr 4

I dag öppnar vi fjärde luckan i min julkalender 2023. I den här luckan har jag gömt ännu en feelgood roman. "Nytt liv i Applemore House" av Rachael Lucas, utgiven av Pia & CO en inprint av Lind & Co. 

Baksidestext;

När Villa Clarks pappa dör åker hon till Applemore i skotska högländerna för att städa ur hans stuga. Applemore bär på många minnen för Rilla-som liten brukade hon och systern tillbringa somrarna här och leka med grannbarnen från slottet Applemore House, ända tills en olycka satte stopp för samvaron. Nu ska Rilla stanna över vintern, innan det är dags att bege sig till Paris för att börja på ett nytt jobb.

Lachlan Fraser är inte glad över sitt arv. Nu när hans far dött är han plötsligt Laird av Applemore, måste han ta över ansvaret för det förfallna slottet och därmed lämna sitt nystartade mikrobryggeri i Edingburgh. På något sätt måste han få sina tre systrar att förstå att de inte har råd att ha slottet kvar-det måste säljas. Beth, Polly och Charlotte har dock helt andra planer.

Mitt i denna viljornas kamp kommer Rilla in i deras liv igen, Rilla som de inte träffat på över femton år. Och det kanske visar sig att hon är precis den ingrediens som saknas...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Från Tranås till Chicago

"Från Tranås till Chicago" av Camilla Dahlson utgiven av Lind & Co förlag. Året är 1926. Vi får följa Ebba, som arbetar som piga på en gård. Dagarna är långa och arbetet är tungt. Hon är intresserad av drängen Erik, men bonden kastar obehagliga blickar på Ebba. Ebba gör allt för att undvika den obehagligt bonden, men en dag lyckas han överumpla henne. Då bestämmer sig Ebba för att omedelbart lämna arbetet som piga på gården. Hon har fått brev från sina bröder, David och Verner från Chicago, som vill att hon ska åka över till Amerika och söka lyckan där. Sagt och gjort, snart står hon på Amerikansk mark. Men livet i Amerika är inte så enkelt som hennes bröder får henne att tro, men hon lyckas trots allt hitta ett arbete i en fin familj. Vi får också följa Mary April som kämpar för att hennes familj ska överleva. Hennes man Joe gör allt för att hitta ett arbete. Det han tjänar går till att ta fram ett recept, ett recept som kommer att förändra hela deras tillvaro. Ödet vill att Mary April och Ebbas vägar ska korsas.

Detta är den första delen i en ny serie. Den här historiska romanen föll mig verkligen i smaken. Det är en bok som fångar mig från första sidan, och som jag sedan inte kunde lägga ifrån mig. Boken är baserad på verkliga händelser. Det är intressant att få lära sig hur det kunde vara att emegrera till Amerika. Vi får följa Ebba resa från Sverige till Chicago, och hennes liv där. Men utmaningarna i ett nytt land är många. Inte bara språket. Ibland kunde man känna hemlängtan också, så klart. Klasskillnaderna kunde vara väldigt stora, och de sociala orättvisorna många. Ja, när man är fattig och har det svårt, längtar man efter en förändring. Det är inte många som vågar ta chansen, som Ebba gör. Jag gillar hur författaren målar ut miljön runt karaktärerna. Karaktärerna är också bra gestaltade. Ebba som karaktär, är lätt att tycka om. Sedan tyckte jag om hur den fattiga familjen April, lyckas göra sig en förmögehet på chokladpraliner. Berättelsen är välskriven och realistisk. Jag gillar slutet på boken, och jag ser verkligen fram emot att få läsa mer om Ebba och Mary. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 11

Hjärtat funkade hårt i bröstet. Det var människor precis över allt. Ebba stod på Sillgatan i Göteborg och såg kvinnor i långa kjolar och män i kostymer ila mellan husen. Det var verkligen ett myller av olika typer av människor som rörde sig på gatan som gick mellan Centralstationen och tullhuset. Hon och familjen Kvist hade anlänt till Göteborg sent i går eftermiddag, de hade snabbt hittat ett hotell för emigranter, där de för 25 öre fått ett rum inklusive säng med lakan och filt. Och på morgonen hade de serverats kaffe och torkat bröd. Det var så mycket nytt för Ebba, ja för familjen Kvist också vad det verkade. Ingen av dem hade någonsin bott på hotell tidigare. Och Göteborg var så mycket större än Tranås.

Ebba såg sig om. Husen var höga, överallt kaféer, och butiker som sålde allt från lakan till frukt och grönt. En kvinna rullade en kärra med fisk framför sig och ropade ut vad hon ville ha för torsk och långa. Utmed trevåningshusen hängde fasadflaggor och skyltar. Musikanter stog här och var och höjde stämningen samtidigt som de försökte tjäna en slant i mössorna som de lagt ut framför sig. Tänk, det kanske skulle ha räckt att flytta till Göteborg.

Hon suckade och såg David och Verners brev framför sig. De hade skrivit att svenskor var populära och till och med kunde gå med hatt. Hon skulle få det så mycket bättre i Chicago än hon någonsin skulle kunna få det här i Sverige. Och nu var biljetten köpt och betald. En agent i Tranås hade sålt biljetter till både henne och familjen Kvist. 

Ebba tog några snabba steg över gatan. Emelie gick ett par steg före henne med ett barn i vardera hand. Nils snett framför. De var på väg till konsulatet där de skulle genomgå en läkarundersökning inför avfärden till Amerika. Det var obligatoriskt om man reste i tredje klass. Dagen före avfärd skulle man infinna sig på konsulatet för att få en stämpel som bevis på att hälsan var god. 

-Kom med här nu. Kvinnan på hotellet pekade här neråt och så till vänster. Och där är en kö av folk, så det tyder på att vi är rätt, ropade Nils över axeln.

Ebba skyndade efter. Hon ville inte komma ifrån familjen Kvist, inte innan de var ombord på båten i alla fall. Hon kände efter i fickan, för låg hennes Inspection Card skulle få den så viktiga stämpeln. Utan den skulle hon få vända hem till Tranås igen. 

Baksidetext;

Året är 1926. Ebba i Tranås är arton år. Hon vet att hon ska vara glad över att alls ha fått ett jobb, men åh, vad hon längtar hem till mor och far och åh, vad hon önskar sig en annan framtid än som piga. Dessutom saknar hon sina bröder som farit över havet till Amerika. Men plötsligt tar livet en oväntad vändning och Ebba finner sig ombord på en oceanångare, på väg till bröderna i Chicago och ett helt nytt liv. 

Väl på plats upptäcker Ebba snart att tillvaron i Amerika är svårare än vad bröderna velat ge sken av och även om hon får en anställning i ett fint hushåll så går det inte att blunda för de sociala orättvisor som får missnöjet i staden att sjuda.

Minneapolis 1920. Mary April kämpar för sin familjs överlevnad. Även för familjen April är en livsomvälvande händelse på väg, men just nu handlar allt om att tjäna ihop till mat och hyra. Tänk om de vetat vad som snart kommer att ske. Och att Ebba från Sverige så småningom om blir en del av deras liv...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Sista ordet

"Sista ordet" av Edvard Fenvik, utgiven av Lind&Co förlag. Denna bokserie handlar om Oscar Bodfors och Sasha Blagojevic vid Stockholmspolisen. Man har hittat en mördad man på en ö i skärgården, och när Oscars bror blir en av de anklagade, kopplas han genast bort från fallet. Istället får han hand om ett annat mord, på en kvinna. Hon hittas halvt uppbrunnen i skogen, av en promenerande hundägare, och han ser även hur en man flyr från platsen i en bil. Bilen visar sig ha setts i samband med båda två morden, och de försöker nu hitta ägaren till den. Kan det vara samma mördare i de båda fallen, eller har de inte med varandra att göra alls? Nu måste man snabbt lösa mordpusslet, samt fria Oscars bror från mordanklagelserna. Kommer Oscars bror bli friad från mordmisstanke, eller är han egentligen en mördare? Dessutom har Oscar bekymmer hemma då hans gravida fru, Karin, har fått flera missfall. Hur ska det gå denna gången?

Detta är den andra delen i serien, men jag har tyvärr inte läst den första. Denna boken inleder väldigt spännande, vilket gör att man fastnar direkt för intrigen. Kapitlen är korta, men många, och det är ett bra driv i historien. Polisromanen är både spännande och välskriven, vilket gör att man har svårt att lägga boken ifrån sig. I denna spännande polisroman får vi följa såväl polisen Oscar, och hans familj, som kolegan Sasha, som är nyförälskad. Vi får också en bra bakgrundsbild av vad som hände fram till de båda morden, och vad som gjorde att de två personerna blev mördade. Jag gillar att vi får följa med både i polisernas vardag, vilket involverar Oscar och Karins kamp om att få ett syskon, samt det spännande arbetet som polis. Huvudpersonernas tankar och känslor, gör berättelsen levande och trovärdig. Jag läser gärna mer av serien och av författaren och rekomenderar den varmt. Jag tyckte även att detta bokomslag är väldigt snyggt. Boken ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

22

Oscar drog efter andan och lät den tunga kälken fortsätta på egen hand med de overallklädda barnen. Den röda träkälken var fäst med en stång i marken och barnen fick inte nog av att åka runt, runt. Men Oscars ork var slut och det kändes som att de två grillkorvar han just ätit var på väg upp. Han satte sig på bänken och la försiktigt armen om Karin. Den svaga februarisolen närmade sig en mörkgrå molnbank. Två mammor tog över jobbet att få fart på kälken när barnen protesterade. 

"Hur känns det idag?" frågade han.

"Jag kan i alla fall inte delta i något sådant", sa Karin och nickade mot mammorna som nu sprang så att det sprutade snö och grus från deras kängor. 

"Men du kräktes inte i morse?" 

"Det berodde nog mer på att jag lyckades sova så länge, däremot hade jag blodblandade flytningar. Vet inte om jag orkar ett missfall till."

"Jag förstår det, men om det blir ett till blir det i alla fall en ordentlig utredning om vad som är fel."

Karin skakade av sig Oscars arm och reste sig.

"Det är inte du som behöver ha så ont att det känns som en kniv i magen, och inte heller ligga uppfläckt i en gynstol när de gör ett inre ultraljud."

Karin avbröts av Ester som kom springande med tårarna rinnande längs kinderna. Oscar tittade bort mot kälken där en av mammorna som skjutit på ropade att Ester hade trillat av i farten. Karin stönade till när Ester for upp i hennes famn. Oscar gick fram och tog över dottern. Hon grät och bankade honom i ryggen och ville till Karin. 

"Kom så går vi och tittar om hästarna har fått någonting att äta", sa Oscar och gick mot den röda ladan. 

Baksidestext;

EN MAN HITTAS MÖRDAD i Stockholms skärgård och spåren pekar mot de två affärsmän han tidigare drivit företag med- varav en är kriminalinspektör Oscar Bodfors bror. Familjebandet innebär att Oscar måste hållas utanför utredningen, vilket blir en påfrestning mellan honom och kollegan Sasha Blagojevic. 

Samtidigt pressas Oscar privat av sin pappas krav på att han ska hjälpa sin storebror-pappans favoritson. Dessutom är det tufft på hemmaplan. Oscar och hans fru längtar efter ett syskon till sin dotter, men Karin har fått flera missfall och oron är stor över hur det ska gå den här gången. 

Snart inkommer ytterligare ett fall till gruppen. En hundägare ute på promenad ser en eld flamma upp i skogen och en man fly från platsen i en bil. Bland förkolnade grenar ligger en kraftigt bränd och det blir Oscar som inleder jakten på den ansvariga för det som verkar vara en ren avrättning. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Konungens ultimatum

"Konungens ultimatum" av Tua Burlin, utgiven av Lind & Co bokförlag, är den andra delen i den historiska serien om Matilda och Trond. Matilda tror att Trond har svikit henne, men i själva verket vill han rentvå hennes namn, genom att hitta hennes anteckningsbok bok som hon gömt. Han har därför begett sig till Klippvreta för att hitta den. Under tiden görs det upp planer för de unga. Man har hittat ett gott parti för Trond utan hans vetskap. Matilda ska å sin sida giftas bort med den äldre mannen Sölve. Under tiden är det meningen att hon ska arbeta som piga tillsammans med de andra pigorna på Stolpnäs gård, Tronds föräldrahem. Där gör den tjuriga pigan, Anna allt för att göra livet surt för Matilda. Däremot spirar det vänskap mellan Matilda och pigorna Ida och Gulla. Matilda försöker förhala den stundande vigseln och gör i smyg upp planer på att fly, innan det är för sent. Kommer Trond hinna tillbaka innan Matilda har gifts bort med Sölve och kommer han kunna rentvå hennes namn?

Sedan jag läste den första delen i serien om Matilda och Trond har jag längtat efter del två. I denna historiska kärleksroman förflyttas vi åter tillbaka 1500-talet. Nu får man lära känna Matilda ännu bättre och jag gillar verkligen henne som karaktär. Vi får följa hennes vardag på gården. Hon växer och växer i mina ögon, och hon är så modig och smart. Jag tycker också om hur författaren beskriver livet och arbetet på gården och miljön runt den. Alla små detaljer som ger boken en helhet. Allt är så fint återgivet. Det är lätt att sträckläsa denna bok för den är både spännande och bra. Jag gillar verkligen en välskriven historisk romance som denna. Ser redan fram emot sista delen. Hur ska det gå för Matilda och Trond. Kommer de att få varandra tillslut? Även denna boken har väldigt fint omslag och denna ljuvliga pärla får ❤❤❤❤❤/5. Tack Lind&Co för rec ex.

Mitt favoritställe ur boken;

Mättad av blomdoft dallrade den heta luften över ängen. Matilda satte sig i skuggan under en lummig lönn. Klänningen klibbade mot ryggen. När skulle värmeböljan ta slut? Hon gruvade sig för för väderomslaget. Sådan här tryckande hetta avslutades alltid med åska och hon var livrädd för blixtar och dunder. 

Gulla stälde sig på knä och rättade till Matildas blomsterkrans. "Så fint styvmorsviolen tar fram det violetta i dina ögon. Jag önskar att mina fransar var lika långa som dina."

"Tack", sa Matilda, generad över komplimangen. 

Ida tryckte ner sin krans över de rävröda lockarna och spärrade upp ögonen. "Jag då?"

Gulla fnittrade. "Du ser ut som om du mött en gast."

Ida gav till en harmsen fnysning. 

"Din ögonfärg är alltid fantastisk men med blåklint i kransen blir den rent av magisk", skyndade sig Matilda att säga, ovillig att låta ett enda smolk komma i hennes glädjebägare denna underbara Johannesdag. 

Ida gjorde en piruett. "Äntligen fest! Jag längtar så efter att dansa med Markus."

"Och jag med Greger", sa Gulla. 

Matilda föreställde sig att Trond tog henne om livet och svepte med henne i en yster dans. Stark som en oxe skulle han snurra runt tills hon glög över marken, fullkomligt lycklig i hans armar. Hon suckade längtansfullt. 

"Sucka mitt hjärta, men brist inte", retades Gulla. "Var inte ledsen att du inte har rn hjärtevän. Så vacker som du är kommer du att få dansa med en massa pojkar ikväll. Dina lockar är alltid fina, men ännumera när du skruvat dem."

"Det var Tr..."

Matilda hejdade sig, förfärad över att hon närapå försagt sig. Hon önskade att hon kunnat berätta att det var Tronds snälla faster Hildegun som lärt henne att skruva lockarna medan de torkade. 

"Trrrr vadå?" frågade Ida. 

"Tröttsamt att vira alla lockar", sa Matilda.

Ida lade huvudet på sned. "Men nu tycker du väl att det var värt besväret? Gulla har rätt, du är väldigt vacker."

"Jag har stor mun," mumlade Matilda. 

"Det passar dig, särskilt nu när du blivit lite rundare om kinderna."

"Men jag har uppnäsa."

"Sött", sa Ida.

Baksidestext; 

Året är 1543

och riddare Trond har sänts till Klippvreta för att storma fogdeborgen. Ett farligt uppdrag, men Trond är mer oroad över sin älskade Matild, allmogeflickan som kung Gustav tvingat honom att förskjuta och som är anhållen för ett överfall på fogden. Kommer Trond hitta hennes anteckningsbok, det enda bevis som kan rentvå henne och därmed rädda hennes liv?

Förkrossad av Tronds svek hålls Matilda fången i hans föräldrahem. På order av kungen ska Tronds far utse en lämplig make åt henne, ifall hon blir benådad. Valet faller på Sölve, en äldre man, gåtfull till sättet. Ohjälpligt förälskad i Trond försöker Matilda undkomma trolovningen men konfronteras med Konungens ultimatum på värsta tänkbara vis: Sölve ser henne redan som sin.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs min recension av Konungens sändebud här.

Konungens sändebud

"Konungens sändebud" av Tua Burlin, utgiven av Lind & Co förlag. Året är 1543. Matilda(Tille) blir till fångatagen när hon knivhugger en fogde. Hon har funnit bevis för att fogden kommer att föråda kungen. Trond är en riddare som befinner sig på fogdens borg för att spionera på order av kungen. Han inser att Tille kan sitta på viktig information. Den informationen vill hon endast dela med sig av till kungen Gustav Vasa och vägrar berätta. Han fritar flickan och motvilligt tar han med sig henne för att föra henne till kungen. Tillsammans beger de sig på en strapatsfylld ritt. De måste hålla sig undan fogdens män som är ute efter dem. Många andra faror lurar i skogarna.  Under resan faller de för varandra, men deras kärlek är förbjuden. Han är riddare och hon en fattig föräldralös flicka. Trots att Trond är en ökänd kvinnokarl vägrar han att skända henne. När de kommer fram till kungen blir det inte som Trond och Tille tänkt sig, och de skiljs åt. Kommer de att återse varandra?

Denna debutroman tar oss på en tidsresa tillbaka till 1500-talet. Jag älskar ju denna typen av historisk romance. Denna romanen gjorde mig inte besviken. Så bra! Lagom mysig och underhållande läsning som ger mycket till mig som läsare. Författaren delar med sig av en historia som innehåller såväl spänning, som het kärlek, och den är kryddad med en stor nypa humor. Den innehåller även fina miljöbeskrivningar och andra fina detaljer inbakad i berättelsen. T ex hur man kryddade maten. Tille längtar efter kärlek, och Trond försöker förgäves motstå de allt starkare känslorna. På grund av klasskillnaderna kan de ändå inte få varandra. De båda huvudkaraktärerna var lätta att tycka om. Matilda är en ung kvinna med skinn på näsan, och Trond är en väldigt omtänksam man. Språket mellan dem är rappt. Jag tyckte också att bokomslaget var superfint. Boken slutade spännande, så jag ser verkligen fram emot att läsa nästa del i serien. Denna härliga kärleksroman får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Löken puttrade i smör med ärtor, morötter och köttstrimlor. Trond kryddade med de färska örterna han plockat i täppan, en nypa salt och en skvätt grädde. Han slevade upp stuvningen i två fat och ställde dem på bordet. Tille kom ut ur pigkammaren iklädd ett ärmlöst linne som räckte till mitten av de slanka låren. Det långa håret var fuktigt efter badet i sjön. Konturerna av hennes bröst syntes tydligt. Brösten som han sett skimra i månskenet, små men fullmatade, som om allt hennes hull samlats där och bara lämnat kvar att ge höften dess lockande kurva. Åsynen gick rakt ner i lemmen. Hastigt satte sig Trond till bords. 

"Jag hittade linnet i byrån", sa hon. "Tror du bonden blir arg om jag lånar det?"

"Säkert inte", mumlade Trond.

Han åt med blicken fixerad i maten. Var Tille medveten om vilken effekt plagget hade? Hittills hade hon aldrig använt kvinnliga konster, inte ens gråten han falskeligen anklagat henne för. Kanske han feltolkat hennes blygsel. Han hade varit så säker på att Petrus var en bror. Var han hennes älskare? Tuggorna växte i munnen. Arvid. Gotthard. Frans. Män hon stod nära. Naturligtvis var hon ingen oskuld. Fan. Det skulle vara mycket enklare att låta bli henne om hon varit det. Hans riddarheder förbjöd honom att kränka en mö. Han tittade upp. Tilde föste runt den halvätna portionen med skeden. Rullade en ärta. Petade på en lökskärva. 

"Är det fel på maten?" frågade han.

"Den smakar ljuvligt." Hennes fylliga läppar drogs till ett tappert leende. "Förlåt att jag är så dyster. Men jag kan inte hjälpa det."

"Ät upp", sa han strängt, skärrad över hur gärna han ville kyssa henne. 

När fatet var tomt sköt hon det ifrån sig, korsade armarna på bordet och lutade pannan emot. Instinktivt sträckte Trond ut handen men ryckte tillbaka innan han smekt hennes gräddvita axel. Han reste sig häftigt, gick bort till ytterdörren och slet pluntan ur manteln.  

Från baksidan;

Året är 1543

och fogden Ulf har just blivit knivhuggen. Förövaren är den unga Matilda, som brutit sig in i borgen i Klippvreta för att finna bevis på fogden planerade förräderi mot kungen. Men Matilda fångas i flykten och fängslas. 

Riddare Trond är hemligt utsänd av kung Gustav Vasa och vistas i borgen under falsk flagg. Han anar att den unga fången har värdefull information och fritar henne. Matilda vägrar dock att berätta det hon vet för någon annan än kungen och tillsammans ger de sig av på en strapatsfylld ritt.

Det är inte bara fogden knektar de måste undkomma och skydda sig ifrån. Heta-men otillåtna- känslor blossar upp allt häftigare mellan Trond och Matilda. Trond är en ökänd kvinnokarl, men en jungfru som Matilda är förbjuden mark. Matilda har lovat sina vapenbröder att inte ge sig åt en man. Men åtrån är stark, går den att motstå? Och hur kommer Gustav Vasa reagerar på Matildas avslöjanden?  

 Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Bokfestivalen i djupa skogen

"Bokfestivalen i djupa skogen" av Sofia Axelsson, utgiven av Lind & Co förlag. Detta är uppföljningen till "Bokbussen kommer vid midnatt". De tre anställda på Biblioteket i Sandhäll har fått en riktigt svår uppgift att lösa. I stället för att ordna Bibliotektesdag med ett litet extra firande, som de har tänkt, har Kulturnämndens ordförande bestämt att det ska ordnas en stor bokfestival. I hemlighet har han bokat in en mängd stjärnförfattare. Som bete har han erbjudit dem ett lyxigt evenemang, med allt vad det innebär. Då ordföranden har blivit uppsagd och gjort av med alla pengarna, har man ingen budget att röra sig med heller. Hur ska detta sluta? Det som verkar vara en omöjlig uppgift engagerar snart hela byggden och såväl raggargänget, som resten av byborna i Sandhäll ställer upp bakom de tre bibliotekarierna, för att ordna den bästa bokfestival den lilla byn någonsin har arrangerat. Men det finns någon som verkar vilja sabotera den stora bokfestivalen i skogen. När det stora dragplåstret till bokfestivalen plötsligt försvinner, får de tre bibliotekarierna panik. Kommer man hitta henne i tid?

Det blir ingen lugn sommar detta året heller för de tre bibliotekarierna i den lilla byn Sandhäll. Jag gillade verkligen alla fyndiga idéer som man kommer på för att lösa alla möjliga stora, och små problem som dyker upp. Ingenting verkar vara omöjligt i den lilla byn. De tre bibliotekarierna brottas också med sina olika vardags bekymmer runt sitt eget liv, samtidigt som deras ambition är att de ska ro den stora bokfestivalen i hamn. Det var mysigt att återse alla de olika karaktärerna i byn från förra boken. Även nya tillkommer. Författaren väver in alla lösa trådar i sin berättelse och har inte missat någon detalj. Hon har fångat allt som kan ligga bakom kulisserna till ett stort evenemang. Och när ingen budget finns att tillgå, måste man tänka utanför boxen. Det är många små detaljer som ska klaffa. Stressen dagarna före och lättnaden när allt går i lås, och blir lyckat. Fina miljöbeskrivningar gör att man kan se allt framför sig och gärna skulle vilja vara en del av den mysiga bokfestivalen i djupa skogen. Även denna del är fylld av trevliga bokförslag. Det är en inspirerande berättelse, och jag ser redan fram emot nästa del. Denna mysiga feelgood pärla får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

"Så skönt att det är du som är med i bussen idag", sa Saga och tog en tugga av ett äpple för att samla lite energi inför tisdagens eftermiddagstur. 

"Är det jobbigt med Eva, menar du?", undrade Lisa och baxade in en bokvagn med barnböcker från lastkajen till bokbussen. 

"Mm, det kan man väl säga", sa Saga. "Hon vill liksom sätta dit mig hela tiden, visa att jag inte kan".

"Hon menar det nog inte så, även om jag förstår att det känns så", sa Lisa och log mot Saga.

"Är alla böcker med nu så vi kan åka? undrade Saga och slängde in munkjackan i garderoben på väg mot förarsätet. 

"Japp. Bara att köra!" Lisa följde efter Saga och satte sig på sätet bredvid hennes. 

På väg ut från samhället såg de Kåge som var ute och promenerade med en ljudbok i öronen och Lillen i koppel. Saga tutade och vinkade. Lillen viftade på svansen och Kåge höjde handen. 

"Jag är så otroligt glad för att han kan vara hundvakt nu när det inte funkar hos Anita", sa Saga. "Jag vet inte vad jag hade gjort annars."

"Nej, det var en himla bra lösning. Då får Kåge sällskap och en anledning att ta sig ut och gå också. Två flugor i en smäll."

"Ja, verkligen. Att han inte har hund själv, det skulle ju vara perfekt för honom?" sa Saga och svängde ut på grusvägen mot kollektivet Solgläntan. De hade några stopp åt det hållet idag.

"Hans dotter Klara är allergisk mot hundar så det funkar inte", sa Lisa.

"Och hur ofta är hon här då? Att han ska behöva gå och lida och vara ensam bara för att det ska funka de få gånger hon dyker upp", sa Saga.

"Jo, men du vet hur det är med barnen. De går alltid först".

"Nej, det vet jag inte", sa Saga. Förresten så tänker jag inte plugga i höst. Om jag nu kommer in."

"Nämen, så mycket som du har kämpat i vår med Komvux. Varför?"

Saga ryckte på axlarna. "Äh, jag kommer att vara som ett ufo där. Det är inte min grej."

"Men vad kommer de här tankarna ifrån? Du har väl inte brytt dig om sånt tidigare?" så Lisa och vred sig mot Saga.

"Skit samma. Nu ska vi stanna så vi får ta det sen."  

Från baksidan;

BIBLIOTEKETS DAG STÅR FÖR DÖRREN och just i år vill biblioteket i Sidhäll passa på att fira lite extra genom att bjuda in tre författare, en trollkarl och en trubadur.

Kulturnämndens ordförande har dock helt andra planer. Att bygden blivit "Årets kulturkommun" ska märkas till max. I hemlighet bokar han in mängder av stjärnförfattare och all lyx som hör till för att göra om filialen lilla evenemang till en gigantisk bokfestivalen. Det rent praktiska överlåter han dock med varm hand till bibliotekspersonalen.

Snart får bibliotekarierna Lisa, Eva nyanställda Saga, pensionerade Kåge och stödgruppen i Biblioteketets vänner ännu en kalldusch. Men med hjälp av generösa bybor, de lokala raggarna, en bokläsande bonde och en rejäl dos koka-soppa-på-en-spik ska de se till att genomföra bokfestivalen trots att inget talar för att det ens är möjligt!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Vena Amoris

"Vena Amoris" av Björn Hellberg, utgiven av Lind & Co. "Ett fall för Sten Wall" Man finner en ung kvinna som blivit mördad. Är mordet ett resultat av hennes bråk med sin pojkvän just före mordet eller ligger det något annat bakom? Ett märkligt fynd får polisen att fundera. När en nu ett mord begås på ett liknande sätt måste polisen fundera på om det finns någon gemensam fiende till de båda kvinnorna. Har de kanske med en seriemördare att göra? Är mördaren en man eller kvinna? Vad betyder egentligen de två orden "Vena Amoris- kärlekens ådra" som är skriven på en lapp på den mördade kvinnans kropp. Ska det vilseleda eller har det någon betydelse för mördaren? En stad är i skräck och polisen Sten Wall och hans kollegor, som har hand om fallet känner tidspress. Kommer seiemördaren att slå till igen? Kan polisen förhindra ännu ett mord?

Det är den första boken jag läser av författaren. Trots att han skrivit en hel del är han helt ny för mig. Det kan ju bero på att jag inte läst så många deckare förut. Boken ger verkligen mersmak. Man vill inte sluta att läsa, då det händer nya saker hela tiden. Vad händer här näst? Vid ett tillfälle tänkte jag: Nej, nej inte hon... Jag läser gärna mer än gärna mer om polisen Sten Wall. Jag tyckte det var en riktigt spännande deckare med ett bra driv framåt. Jag tycker också att boken har en bra och realistisk story. Den blev inte långtråkig och var lagom brutal och finurlig. Jag tyckte om författaren språkbruk och humor och boken hade bra och spännande karaktärer. Man får följa polisens tankegång såväl som offren och mördarens. Tankar och funderingar känns realistiska. De lösa trådarna knyts ihop bra på slutet. Med ett riktigt snygg titel och omslag får denna deckare ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

15

Gul och stolt tronade den mäktiga Parkskolan högt över nästan alla delar av innerstan. Läget var utkanten av gamla parken. Bara ett stenkast därifrån låg den välbevarade rågåsbyggden Ebbaredsstugan  från 1824 och den av rhododendron kantade friluftsscenen, där världsmedborgaren Johannes Brost haft några av sina bejublade sommarrevyer. Bland annat ihop med mångfacetterade radarpartnern Nicke Wagemyr.

Nedanför skolan fanns en tvärbrant sluttning. Den hade tidigare bestått av tät växtlighet av främst barrträd men hade för flera år sedan förvandlats till gräsmatta. 

På området återfanns det trivsamma vandrarhemmet vid en asfalterad och ganska stor parkering. Förr i tiden huserade där också två roströda grusbanor för tennis, men dessa hade ersatts av stadsbebyggelse och fått maka på sig till en plats nära vattentornet.

Kvar finns emellertid en staty hedrande den lokale bondepoliikern och riksdagsmannen Carl Ifvarsson som fötts i ett samhälle tretton kilometer söder om Staden.

Carl-Henrik Dalman mindes sin allra första skoldag och framförallt att han mot sin vilja varit tvingad att bära kortbyxor. Han hade opponerat sig mot moderns förslag men inte fått gehör för sina protester. Alla de övriga pojkarna i klassen hade haft långbyxor, vilket han vid hemkomsten nogsamt poängterat för mamman.

Han hade för sig att vädret under premiären varit vackert, men det var fullt möjligt att den hågkomsten var felaktig eller grumlig. Tiden har en förmåga att förvränga vissa bilder från förr.

Exempelvis var det en relativt spridd uppfattning att ju äldre man blev, desto snabbare sprang man som ung. Dalman gick in och letade upp den korridor där Bo Österson residerade med sin klass. Så bromsade han upp och sniffade. Minsann om det inte luktade likadant som under hans egen sejour i den nu hundra år gamla läroanstalten. 

Somligt förändrades aldrig. 

Utanför rätt dörr överlade polismannen med sig själv.

Gå in direkt eller vänta till lektionens slut?

Han behövde inte stå i valet och kvalet särskilt länge. I en mordutredning inledning är varje minut av vikt. All onödigt tidsspillan skulle undvikas. 

Han satte örat mot dörren, hörde något om "ordens betydelse" och lyfte handen för att knacka.

Från baksidan;

En kvinnomördare slår till strax före högsäsongen i den idylliska Staden vid Sveriges största badbalja. 

Kommissarie Sten Wall och hans medarbetare utsätts för hård press under några hektiska sommardagar. Den iskalle gärningsmannen lämnar efter sig ett avsiktligt spår som i högsta grad förbryllar polisen: en makaber hänvisning till kärleken. Vad avses med det kryptiska budskapet? Är ledtråden utplacerad enbart för att vilseleda eller handlar det om ett verkligt motiv?

 Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Vallmosystrar

"Vallmosystrar" av Josefin Sandblom, utgiven av Lind & Co förlag. Lorinas liv vänds upp och ner den dagen hennes sambo Petri, får ett brev från en okänd kvinna. Hon skriver att de två har ett barn tillsammans. Är det verkligen sant? Hur är det möjligt? Hur ska deras liv bli nu? Frågorna är många. Lorinas vill absolut inte ha något barn. Hon är nöjd med livet som det är, och nu raseras det. Mamman vill att flickan ska bo med dem en tid, medan hon befinner sig på sjukhus. Hur ska den nybildade familjen få sitt livspussel att fungera? Och hur ska Lorina kunna knyta an till den främmande flickan? Allt Lorina vill är att lämna allt och fly, trots sin kärlek till Petri. Men de planerar trots det ett överrasknings bröllop. Ska de kunna ta sig igenom krisen tillsammans? Det visar sig att flickan har svårigheter de inte kände till, och det tar fram känslor i Lorina hon inte trodde hon hade. 

Detta är den första boken jag har läst av författaren. Det är fantastiskt att få följa Lorina och hennes lilla familj. Trots att hon helst vill fly sitt nya ansvar, växer hon och tänker i nya banor. Hennes systrar ger henne goda råd på vägen. Tankar och känslor känns relevanta för historien.  Boken känns lättläst och språket är flytande. Jag gillar verkligen storyn. Den är intressant och byggs upp på ett fint sätt, och sedan knyts den ihop på ett bra sätt i slutet av boken. Denna feelgood pralin har det lilla extra. Jag gillar systrarnas sammanhållning och sen uppskattar jag vänskapen Lorina har med Joel. Alla skulle behöva en vän, som man kan bolla sina tankar med. Jag skulle gärna önska mig en fortsättning på denna boken. Gärna genom Lorinas systrars perspektiv. Har de också en historia att berätta? Jag skulle också väldigt gärna läsa föregående böcker som författaren gett ut. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Lorina valde att stanna hemma och förbereda middagen när Petri åkte för att hämta Blossom. I ugnen hade hon ställt in en form med klyftpotatis, och i en bunke på köksbänken vilade en smet med grund på zucchini och couscous. Hon hade bara vågat sig på en enda vitlöksklyfta, säkerligen fick hon vara försiktig med att krydda för starkt när ett barn skulle äta. Hon och Petri kunde alltid krydda mer när de lagt upp maten på tallrikar. 

Hon tog på sig ett par plasthandskar och körde ner händerna i blandningen, formade biffar och lade dem på en skärbräda så de var redo att stekas. Men först skulle hon göra en tomatsallad. De skulle äta tzatziki till, men där hade hon valt latspåret och köpt en färdig burk. Även om det var en speciell kväll var det ändå vardag, och hon var trött efter jobbet av all anspänning inför att Blossom skulle komma. 

En stund senare, just som hon vänt runt potatisen och stoppat tillbaka dem i ugnen, hörde hon ytterdörren öppnas. Hon lade ifrån sig grytlapparna och gick ut i hallen för att möta de andra. 

Petri hade en stor svart sportbag över ena axeln. Blossom höll ett par skolböcker hårt mot bröstet, och stora hörlurar hängde fram från nacken. Båda tittade upp när Lorina närmade sig.

"Hej", sa Lorina försiktigt.

"Hej", svarade Blossom och vände blicken mot golvet. 

De tog av sig skorna och Petri styrde fötterna mot gästrummet. Han gick in och lade ifrån sig väskan på den numera bäddade, piffade och luktfria sängen. Blossom stannade i dörröppningen. Lorinas stod precis bakom och tittade in över hennes axel. 

"Det här blir ditt rum de här dagarna," sa han. "Byrån där är helt tom om du vill ha dina kläder i den istället förbi väskan. Du väljer naturligtvis helt själv."

Det var en vitmålad byrå med fyra lådor som Petri hämtat hos sina föräldrar tidigare på dagen. Helmi hade överraskat med att också ha letat fram en oval spegel med vit ram som Petris syster haft till samma möbel i sitt ungdomsrum, vilket nu prydde väggen ovanför. Med ett par ljuslyktor i glas och en stor ljusgrå sammetsbox som matchade lakanen såg det nästan ut dom ett rum att vilja bo i.

"Farfar då?" sa Blossom.

Lorina höjde genast ögonbrynen. 

"Visst ja, honom hade jag nästan glömt. Förlåt. Jag ska hämta honom."

"Men vart ska han bo?"

Petri snurrade runt och inspekterade rummet som om han aldrig varit därinne tidigare, pekade på en tom golvyta längs väggen.

"Där kanske?"

Blossom rynkade ihop hela ansiktet.

"På golvet?"

Rummets väggar tycktes komma närmare. Lorina blev både varm och kall samtidigt. Pulsen hade definitivt ökat. Någonstans hade det blivit en jäkla stor miss i kommunikationen. Ingen hade berättat att Blossoms farfar följde med på köpet. 

Från baksidan;

En och en annan vit lögn drar alla. Så även trettioåttaåriga Lorina Vallmo. Hon, som helt saknar biologisk klocka, ljuger hejdlöst när omgivningen irriterande ofta påtalar att det är dags för henne att bilda familj. Andra tycks inte förstå att hon redan har allt hon önskar av livet: ett arbete hon trivs med, en fantastisk vindsvåning tillsammans med sambon Petri, härliga vänner och en nära relation till sina systrar. 

Ett bröllop är också i antågande. Förvisso ljuger hon om det med, men hon har sina anledningar.

När en okänd kvinna en dag skickar ett brev med ett par få, men brutala ord, rämnar alla Lorinas framtidsplaner. Hon får högst ofrivilligt ett barn på halsen och hennes förmåga att ljuga sig fram i livet verkar inte längre kunna hjälpa henne ett dugg.

Ha en fortsatt trevlig dag!🍨

Kramizar Ninni

Hur mår fröken Furukura?

"Hur mår fröken Furukura?" av Sayaka Murata utgiven av Lind & Co förlag. Keiko var som barn lite annorlunda än alla andra. När hon blev arton år blev hon tim anställd på ett litet närköp. Hon väljer att bli kvar där fast släkt och vänner vill att hon ska skaffa sig ett annat jobb och gifta sig och skaffa barn. När hon är trettiosex år händer något. Hon träffar Shiraha och han flyttar in i hennes lilla lägenhet. Furukura slutar på närköpet för att han vill att hon ska söka ett riktigt jobb. Själv jobbar han inte. Hur kommer deras förhållande sluta?

Jag ville gärna läsa något av en japansk författare och blev rekommenderad denna av en annan bokbloggare. Boken är helt annorlunda än det jag är van vid att läsa. Annorlunda humor och sarkastisk på ett annorlunda sätt. Sen funderar jag på varför man ser ner på arbetet som affärsbiträde. Hur kommer det sig? Varför är det så viktigt för omgivningen att hon ska jobba någon annan stans i stället för i närbutiken där hon trivs? Ja boken väcker ändå många tankar hos mig som läsare. Det är också intressant att läsa hur de arbetar och lever i Japan. Detta är den första romanen av författaren som har getts ut på svenska. Tänkvärd och annorlunda historia. Men jag gillade den!❤❤❤🧡🧡/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Just då hördes en tunn liten röst från andra sidan dörren: "Hallå..."

"Ah, är det Shiraha? Kom in, kom in! Sa jag inte att du skulle komma en halvtimme tidigare? Du är sen!"

När butikschefen hade sagt detta öppnades dörren tyst och försiktigt, och en lång, gänglig kille, säkert över 180 cm, som såg ut som en ståltrådsgalge, kom in med hängande huvud. 

Förutom att han själv såg ut som gjord av ståltråd hade hans glasögon som såg ut som silvrig tråd virad kring ansiktet. Han hade vit skjorta och svarta långbyxor i enlighet med butikens regler, men han var så mager att skjortans storlek inte passade honom, och trots att ärmarna var något för korta så att handlederna stack fram rynkade skjortan sig onaturligt kring magen.

För ett ögonblick blev jag häpen när jag såg Shirahas gestalt som var som skinn och ben men jag sänkte genast huvudet. 

"Trevligt att träffas. Jag jobbar dag här och heter Furukura."

Mitt sätt att säga det liknade nog butikschefens Shiraha såg lite förskräckt ut när han hörde min starka röst, och svarade lite vagt. "Hmm."

"Hör du, Shiraha, hälsa du också, hälsa nu! Det är viktigt att börja bra, så hälsa ordentligt!"

"Hmm...god morgon..." mumlade Shiraha med svag röst.

Från baksidan; 

Redan som barn var Keiko Furukura annorlunda. Nu är hon 36 år, har aldrig haft någon pojkvän och har jobbat i den lilla närbutiken i arton år.

Hennes föräldrar är oroliga och önskar att hon skaffar ett riktigt jobb. Och hennes vänner undrar varför hon inte träffar någon och gifter sig. Men Keiko har hittat sitt eget sätt att ge livet mening...

Ha en fin dag!

Kram Nina 

Rötter av blod

"Rötter av blod" av Lina Arvidsson, utgiven av Lind&Co förlag. Detta är författarens tredje roman. Sigrid sover över på jobbet. På morgonen får hon veta att hennes man Peter har eldat upp deras hus. Men det blir värre. Det visar sig att han även spelat bort deras sparkapital och förskingrat pengar från pr byrån där de båda jobbar. Hon har ingen stans att ta vägen efter att ha blivit avskedad från jobbet, och beslutar sig för att återvända hem till byn där hon är uppväxt. Där hemma är mamman ovän med de andra i byn på grund av att hon inte vill sälja sin skog till förmån för ett vindkraftbygge som kan förändra samhället till det bättre. Varför vill mamman inte sälja skogen? Det är bara mamman som tvekar. Man vill därför att Sigrid ska övertala hennes mamma att sälja för allas bästa. Men vad är man egentligen beredd att göra för att affären ska gå i lås?

Detta är en riktigt spännande hemvändarroman, om vad man är beredd på att göra för att få det man vill. När Sigrid återvänder till sin hembygd, måste hon brottas med hemska, förträngda minnen från det förflutna. Dessutom har hon en ansträngd relation till mamman vilket gjorde att de inte träffats på tjugo år. Varför skickade mamman bort henne? Sigrid förstår inte till en början vad som händer i byn, och är snart insnärjd i något som hon kanske inte ens kommer levande ut ifrån. Jag tycker att boken har ett bra driv och den blir bara mer och spännande. Den blir allt svårare att lägga ifrån sig. Många hemligheter och mörka krafter döljs i de mörka skogarna, runt byn. Huvudkaraktären blir snart föremål för de mörka krafternas missnöje. När datumet för dedlinen, för om det ska bli några vindkraft eller inte, närmar sig blir man allt mer desperat. Jag blev sugen på att även läsa författarens två första romaner. Denna spännande nagelbitare får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Jag visste att mitt liv skulle bli annorlunda när jag fick barn. Men jag förstod inte att jag skulle förändras så mycket som jag gjorde. När jag blev mamma till Sigrid var det som att jag fick en ny kroppsdel. Som att mitt hjärta för evigt blivit sammankopplat med min lilla flicka. När hon trillar och slår sig gör det ont i mig. När hon gråter värker det i mitt bröst. När hon oroar sig för morgondagen ligger jag sömnlös hela natten. 

När hon är arg på mig är jag arg på mig. 

Jag var inte beredd på vad det skulle göra med mig. 

Sigrid är tretton år nu. Jag har varit mamma i tretton år. Det låter länge när jag säger det, men tiden har gått fort. Hon var en liten, liten bebis som så småning om blev en liten tultande unge som skrattade så hon ramlade omkull när jag gjorde grimaser. Sedan blev hon ett litet bestämt barn som kunde klättra högre i träden än någon annan men som inte vågade hoppa i sjön från bryggan.

Och nu är hon tonåring. Nu är hon så stor.

I år har försäljningen av virket dragit ut på tiden och pengarna dröjer. Alla tror att skogsbruk är så lukrativt. Jag tror ingen förstår hur liten skog jag har och hur mycket arbete det är att sköta den. Ibland känns det inte värt det. Ibland vill jag bara ha ett vanligt jobb med en lön i slutet av månaden.

Dessutom vill jag inte att Sigrid ska märka att vi har ont om pengar. 

Häromdagen nämde jag för henne att jag funderar på att sälja skogen. Det skulle vara skönt. Att slippa oroa mig för skogsbränder, vindfällen, sjukdomar. Jag skulle kunna skaffa mig ett vanligt jobb och vi skulle ha lite på sparkontot från försäljningen. Vi skulle kunna åka på semester, till och med utomlands.

Jag har redan fått bud på skogen.

Men när jag tog upp det med Sigrid fick hon raseriutbrott utan dess like. Hon grät och skrek. Slog näven i bordet och stampade i golvet. Hon kastade sig i sängen och grät. Hon tycker att det är hennes skog. Det är så hon kallar den. Det är i den hon växt upp  min lilla Ronja.

När jag såg in i hennes tårfyllda ögon kunde jag inte förmå mig att gå vidare med det. Jag ska tacka nej till budet i morgon. Det får bära eller brista. 

För Sigrids skull behåller jag skogen. 

Från baksidan;

SIGRID VAKNAR UPP DESORIENTERAD efter att ha övernattat på kontoret. Polisen är där, de säger att Sigrids man Peter under natten har bränt ner deras hus på Lidingö och nu sitter häktad med fulla restriktioner.

Sigrid känner hur marken gungar under henne och vänder för första gången på många år hemmåt, mot byn utanför Bollnäs som hon gjort sitt yttersta för att förtränga. Hem till mamma och en mycket ansträngd relation.

Väl där visar det sig att modern gjort sig ovän med de flesta grannarna. De vill få till en affär som vore en välkommen injektion  av investeringar och arbetstillfällen till en glesbygd på dekis. men mamman Iris vägrar att sälja den bit skog som är absolut nödvändig för att projektet ska gå i lås. Varför då?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramis Nina 

Höst vid Sommen

"Höst i Sommen" är nummer tre i denna fina feelgood serie av Camilla Dahlson. Boken är utgiven av Lind&Co. Chefen på Vanjas tidning vill att den ska bli mer modern. Därför håller de på att omorganisera den. Vanja är en av dem som måste följa den nya trenden, med att använda den nya tekniken som finns mer. Hon behöver tänka på saken och en väninna tipsade henne om ett mysigt ställe vid sjön Sommen. Hon tar ut tre veckors innestående semester och åker dit, för att fundera på vad hon har för möjligheter. Ska hon bli mer digital eller skulle hon sluta och göra något helt annat? En författare bor också på Disas bed & breakfast. De blir vänner, och han tar med henne på en auktion. Det blir startskottet på något helt nytt. 

Det är en mysig och varm historia som utspelar sig vid sjön Sommen. Författaren beskriver platsen där så fint, att man gärna skulle vilja vara där. Hon beskriver de vackra färgerna och den klara, krispiga, luften som finns på hösten. Även beskrivningen på huvudpersonen, gör att man skulle vilja träffa henne. Vanja är en person som tycker bäst om att använda den gamla tekniken- karta, antecknings block, samt en helt vanlig penna. Filma sig själv tycker hon är pinsamt då hon tycker hon är äldre, och inte ser så fräsch ut. Hon verkar genuin. Hennes man Per verkar inte sakna henne, utan bara sin bil. Han verkar självupptagen och osympatisk. Vanja måste fundera inte bara på yrkes val, utan på mycket mer än hon först anat, när hon gav sig ut på sin resa. Jag gillar det mysiga, fina omslaget till boken. Ser jätte mycket fram emot att läsa de andra böckerna i Sommen serien. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken; 

Vanja knölade ihop lite tidningspapper som hon lade under tyret, innan hon tände på. Hon hade gjort en fin bädd av björkved och tyre och tänkt efter hur elden skulle ta sig. Nu borde det fungera. Hon lät både eldstads- luckan och askluckan stå på glänt stå på glänt som hon lärt sig. Så småning om så skulle hon stänga dem successivt när det hade tagit sig ordentligt.

Skulle hon ta en bild på den gråsvarta spisen med den gyllene elden, men nej, det fick räcka med att ostkakan skulle fotas sedan. Det var ju faktiskt därför hon hade köpt den, för att den skulle ut på nätet. Hon fnissade till. Började hon bli knäpp på gamla dar, köpa ostkaka bara för att visa upp den för andra?

Det sprakade fint när det tog sig i björkveden.  Ljuset från eld var väldigt speciellt. Dämpat, föränderligt och mjukt. Inte som feta elljusrör som avslöjade varenda rynka i ansiktet och varje dammkorn på bord och bokhyllor. I det här skenet gick det att slappna av, även om hon föredrog det skarpare ljuset när hon skulle arbeta, läsa och skriva numera, ja, när det gällde det mesta som hon skulle göra faktiskt.  

Från baksidan;

Vanja har varit journalist på dagtidningen i många, många år när förändringens vindar inte bara kommer i kapp utan rent av blåser omkull henne. Börja jobba digitalt eller bli uppsagd är beskedet från cheferna. 

Inte heller på hemmafronten finns det stöd eller tröst. Vanjas man Per är helt upptagen av sociala medier och med att hänga på krogen med sina betydligt yngre kollegor. 

Vanja packar en väska och kör till Svalarps gård bed & breakfast för att få tid att tänka.

Väl där väntar ett möte med gårdens andra besökare, en författare som skriver på sin kommande bok. Ett möte som tvingar Vanja till både fler och större beslut om framtiden än hon visste när hon kom till Svalarp...

Trevlig dag! ❤

Kram Nina 

En brud för dagen

"En brud för dagen" av Jenny Jacobsson är utgiven av Lind&Co. Hans och Ofelia ska gifta sig. Hans är en känd författare och Ofelia jobbar i en livsmedels butik. Allt borde vara frid och fröjd. Bröllopsdagen närmar sig, men Hans tycks dessvärre inte prioritera de olika träffarna de har med prästen, och andra event som rör bröllopet. Han prioriterar hellre en helg med killgänget, än att välja ut bröllpsmenyn till bröllopsfesten, tillsammans med Ofelia. Han skickar sin mamma istället. När någon har synpunkter på hur Hans beter sig anser han att han inte gör något fel, tvärt om det är alla andra som har fel, och han får göra som han vill. Ofelia får tillslut kalla fötter och lämnar honom. Hon träffar på en kille med husbil och bestämmer sig för att en sådan vill hon också ha. Det är en dröm hon haft sedan länge, men Hans resonerade att cirkus liv inte är något för dem. Sagt och gjort börjar hon leta på blocket och snart hittar hon en husbil i en prisklass hon har råd med. Hon gör allt för att få Hans att förstå att det inte blir något bröllop, något han inte vill gå med på. Hans gör såklart allt för att få Ofelia tillbaka, men faller hon för hans knep? Det återstår att se. 

Författaren skriver från de olika huvudperonernas perspektiv. Deras tankar och känslor kommer fram, vilket gör att man lär känna deras olika personligheter. Författaren skriver sin bok med en humor som är helt underbar, speciellt karaktären Hans, trampar gång på gång i klaveret. Hon lockar fram många skratt från min sida. Jag gillar också hennes fina miljöbeskrivningar och livet som nybliven husbilsägare känns realistisk. Boken är lätt att ta sig igenom och man är fast från första sidan. Ska man läsa en enda bok 2022, tycker jag att man ska läsa den här. Denna hjärtevärmande feelgood roman får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;Hans hade skämt ut henne inför hela personalstyrkan och alla kunder. Gud vet vad det pratades om på byn efter det här. Hon satt vid matbordet i husbilen och åt rostbiff och potatissallad. Vänd med ryggen mot sovloftet för att slippa se den obäddade sängen. Hur kom det sig att Hans inte gav upp? Han kunde inte på allvar tro att de skulle bli ett par igen och att han dessutom dykt upp med exakt kopia av sin förra vigselring var skrattretande. Ofelia visste med säkerhet att det var samma modell eftersom hon vid ett tidigare tillfälle hade letat igenom Hans byrålåda i jakten på ett par solglasögon han hade bett henne leta fram. Då hade ringen legat där i botten på lådan och skräpat bland gamla instruktionsböcker till diverse teknikprylar. Hon hade lyft upp den och satt den på fingret, även om Hans fingrar var mycket bredare än hennes ville hon känna känslan. Efter det hade hon avskytt ringen och bara åsynen av byrålådan förde hennes tankar till den. Hur var man funtad om man köpte samma modell när det fanns tiotusentals olika varianter att välja mellan?  

Från baksidan; HANS OCH OFELIAS BRÖLLOP NÄRMAR SIG MED STORMSTEG, och hon borde vara den lyckligaste  kvinnan på jorden. Men för varje dag som går känns ett bröllop alltmer avlägset. Vill Ofelia Ohlander verkligen gifta sig?

Hans är en framgångsrik författare som inte tar livet på särskilt stort allvar. En sådan man som har huvudet bland molnen och ofta dubbelbokar sig. Ofelia känner sig allt oftare bortprioriteras. Till slut får hon nog och lämnar honom, och med en spontanköpt husbil tar hon sig ur tillvarons hamsterhjul. När hon väl gör det öppnar inte bara vägarna upp sig, utan även  hennes hjärta. 

Ha en underbar dag 

Kramiz Nina