Murarna mellan oss

"Murarna mellan oss" av Johanna Sernelin, utgiven av Pirat förlag. Bokrecension; Lokalreportern Jonas är tillsammans med Ellen. Men Ellen bär på ett svårt trauma, som b la resulterar i svåra mardrömmar. En dag blir Jonas kontaktad av en kvinna vid namn, Carina Falkman. Hon sitter av ett livstidsbaserat fängelsestraff, och längtar nu efter frihet, tillika att få träffa sin dotter. Carina sköt kallblodigt sin make, som var polis, framför sin då nio år gamla dotter. En mor förlorade sin enda son, en syster sin älskade bror. Men vem var han egentligen, Polisen? Var han verkligen så fantastisk som det låter gällande, eller? Carina vill berätta sin historia för honom, om vad som egentligen hände den där dagen för tjugo år sedan. Det som vid första ögonkastet verkar vara ett kallblodigt mord, utan direkt motiv, visar sig vara allt annat än det. Medan Jonas nystar i fallet, växer en helt annan bild fram. Samtidigt hoppas Carina med sin berättelse att hennes dotter ska förlåta henne. Det enda som kan leda till en försoning mellan dem, är att sanningen kommer fram. Jonas funderar över Carinas okända dotter. Kanske kan hon sitta på svaren? Hon var ju trots allt där då Carina sköt sin make. Men vart är hon? Är hon inlagd på en psykavdelning? Lever hon ens? Eftersökningarna leder ingenstans. Utan att ana det har han sanningen inom räckhåll. 

Wow, vilken kanon bra bok! Författaren skriver så medryckande, att man har svårt att lägga ifrån sig boken. Jag varnar för sträckläsning! Jag läste nämligen mer än halva boken på en kväll. Boken fångar mig som läsare, redan från första kapitlet. Boken är otroligt välskriven, och jag gillar hur boken blir mer och mer spännande ju mer jag läser. Kapitlen är lagom långa och driver läsningen frammåt i snabb takt. Vissa vändningar är helt genialiska. Jag gillar hur författaren bygger upp historien runt händelsen för tjugo år sedan, och hur hon låter oss lära känna de olika karaktärerna bit för bit, samtidigt som sanningen också kommer fram, sakta men säkert. Fina och välgjorda miljöbeskrivningar. Detta är en bok som handlar om att man ibland måste ta till drastiska åtgärder, för att skydda dem man älskar. Även om man kanske måste ljuga för att skydda dem. Samtidigt som en mor och en dotter längtar efter att få vara nära varandra. Man berörs av de olika karaktärerna och deras historia. Och denna historia visar att murar kan rivas ner och att man kan få försoning, om man bara vågar berätta. Missa inte denna spännande thriller. Jag ser fram emot fler böcker av författaren. ❤️❤️❤️❤️❤️/5. 

Mitt favoritställe ur boken;

11

MOTELLET LIGGER LÄNGS med trafikleden. Det är sjyst ändå för 658 kronor natten. Det ligger en korvkiosk intill och en bensinmack med butik en bit bort. Wifi. Det är viktigt. 

Jonas har inte riktigt ro till att börja skriva än. Det finns mer att gräva fram om fallet och han frågar efter Hörnet, som Ulla sa att Peter brukade besöka på lediga lördagar. 

Snubben i receptionen tittar upp från sin telefon. "Va?" "Hörnet", upprepar Jonas. "Det ska vara en pub med biljard." Snubbens blick sänker sig mot skärmen igen, och Jonas hinner svära inombords. Fan också. Såklart att stället inte finns kvar. 

"Jorå", säger snubben. "Behöver du vägbeskrivning?" Helt otrolig, tänker Jonas som leende hoppar in i bilen. Krogar kommer och går, men denna har inte ens bytt namn. Tröttheten är som bortblåst. Eller om det var en ursäkt för att slippa åka hem. 

Hörnet är en pizzeria med pub och några biljardbord. Han käkar en calzone och tar en tråkig lättöl till samtidigt som han kollar på telefonen. Inget där i fångar intresset, han borde ringa sin flickvän. Eller åtminstone sms:a. Han trummar med fingrarna på bordet. Ingen ring på vänster finger, är det på tiden? Livet ger honom snart ett ultimatum, antingen borde han fria eller lämna henne. Fyrtiokris kallas det kanske...

Tankarna byter riktning, går till Carina. Och Ulla som blev fråntagen sin enda son, och systern vars bror rycktes bort som ogräs med rötterna. 

Han klunkar i sig av ölen. Dottern. Det finns en dotter. Kanske är hon död. Kanske på någon psykavdelning. Efterskalven från Carinas dåd talar sitt tydliga språk. Han ser fram emot att träffa henne. Han vill se mördaren i ögonen, vill höra hur hon förklarar - och kanske ursäktar - sitt brott. 

Jonas hatar tanken på att en polis blev mördad. Han känner ett släktskap med yrket han själv drömde om som barn. För att inteåka tillbaka till motellet med en gång, som om han ger upp, spelar Jonas för sig själv. Kanske använder han samma stöt som Peter en gång hade gjort.

Baksidetext;

EN MAMMA DÖMD FÖR MORD. EN DOTTER SOM ÄR DJUPT TRAUMATISERAD. EN JOURNALIST PÅ JAKT EFTER SANNINGEN.

När lokalreportern Jonas får ett samtal från ett kvinnofängelse tror han först att någon skojar med honom. Carina Falkman, dömd till livstid för mordet på sin make, vill tala ut. Varför kontaktar hon honom nu, tjugo år efter brottet? Jonas börjar nysta i fallet och inser att Dennis som eventuellt kan berätta vad som hände den där dagen är parets dotter, men var finns hon?

Samtidigt vandrar Carina runt innanför fängelsemurarna och hoppas att dottern ska förlåta henne. Det enda som kan leda till försoning är att sanningen kommer fram, men sanningen kan också medföra svåra konsekvenser, och inte bara för den som ljugit. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En vit lögn till jul

"En vit lögn till jul" av Chatherine Walsh utgiven av Pirat förlag. Bokrecension; Megan bävar för att åka hem till jul. Hon lämnade nämligen byns älskling, Isaac, vid altaret för fyra år sedan. Sedan dess har hon bott i Dublin, som byns utstötta. Nu vill hennes mamma att hon ska komma hem över julen, då även hennes bror ska komma hem från Australien. Christian är trött på att vara ensam varje jul, och ser inte fram emot att möta familjens medlidsamma blickar. Dessutom trivs han med livet som singel. Av en slump möts Christian och Megan, på en pub i Dublin. Christian får plötsligt en brilliant idé. De ingår en pakt, som innebär att de ska agera som ett perfekt par (dock ett falskt), för att klara sig igenom julen. Några regler skrivs ner på en vinfläckig servett. Dock tänjer det falska paret på reglerna mer och mer, då känslor börjar uppstå. Alla familjesammankomster och möten med barndomsvänner gör att gamla känslor väcks till liv. Allt blir rörigt och snart är reglerna på servetten som bortblåsta, i en snöstorm. Snöstormen gör att de blir insnöade i en stuga med en mysig julstämning under julen...

Jag har läst en bok av författaren förut, som också hade jultema. Denna boken är en fortsättning på den boken. Jag gillar att lära känna de irländska jultraditionerna. Det verkar vara mysigt att fira jul i en irländsk småstad, där alla känner alla. Författaren beskriver allt så fint, även om relationerna ibland är en aning trassliga. Boken bjuder läsaren på en härlig julkänsla. Jag gillar verkligen de två huvudpersonerna, och speciellt den stickande huvudpersonen Megan. Ju mer man får veta om vad som egentligen gjorde att Megan lämnade Isaac, ju mer förstår man henne. Detta är en bok som handlar mycket om att stå upp för sig själv, och inte ta vad för skit som helst. Boken har många intressanta bikaraktärer som jag också skulle vilja lära känna lite mer, så jag hoppas verkligen att det kommer en fortsättning på boken. Vi får följa de båda huvudpersonernas tankar på ett bra sätt. De turas om att berätta sina tankar och känslor i egna kapitel. Allt är beskrivet med en ton av humor och boken bjuder på en hel del fniss. Missa inte denna pärla! Denna ljuvliga julkaramell får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

10.

Megan

Jag väntar tills Christian har åkt innan jag ringer på dörrklockan, och jag kan inte sluta svära inombords över vilken idiot jag är. 

Jag fattar inte att jag kysste honom. 

Eller okej, jag fattar, det var en instinktiv reaktion. Men det får mig bara att tänka att mina instinkter är dumma. Och ja, jag vet att vi kom överens om det, och jag vet att det hade hänt ändå förr eller senare, men A: jag trodde inte att jag skulle ta initiativet, och B: jag trodde inte att det skulle vara på en parkering utanför en pub mitt framför ögonen på mitt ex. Jag var inte beredd. Över huvud taget.

Inte på att se Isaac. Inte på att träffa Natalie. Inte på att kyssa Christian. Christian med sina händer på mina kinder. Christian med din glada hälsning när han drog mig intill sig. Christian med din bisarra idé.

Han lever definitivt upp till sin del av överenskommelsen. Jag skulle inte ha klandrat honom om han blev uppskärrad. Han fick inte direkt någon förvarning. Men han spelade med, precis som han lovat att göra. Han stod vid min sida och svek mig inte. Vilket betyder att jag inte kan svika honom. Vilket betyder att vi kommer att höra det här. Och plötsligt känns det faktiskt verkligt. 

Jag rullar bak axlarna där jag står och bäntar på verandan och undrar varför inte mamma kom ut och hälsade. Men så fort jag ringer på flyger dörren upp, och där står hon i egen hög person. 

-"Spionerade du"? frågar jag när jag ser blicken fladdra ut i mörkret bakom mig. 

-Nej. 

-Jo. "Mamma. Du hade kunnat komma ut". 

-"Jag spionerade inte", protesterar hon. "Jag väntade på er i vardagsrummet". 

Där hon spionerade. Men jag släpper det när hon tar ett steg närmare och kramar mig. Jasmindoften från hennes parfym kittlar i näsan. Det är samma parfym som hon har haft i hela mitt liv, och i hennes famn är jag plötsligt sju år gammal igen. 

Baksidetext;

Megan bävar för att åka hem över jul. Hon är byns utstötta som övergav den lokala älsklingen Isaac vid altaret för fyra år sedan och rymde till storstaden. Hon skulle gärna slippa mer dramatik. 

Christian är trött på att vara ensam varje jul. Han har inget emot att vara singel, men hatar familjens medlidsamma blickar och tassande tonfall. För han är faktiskt inte i kris. 

När Megan stöter ihop med Christian på en pub i Dublin gör de en pakt för att klara sig igenom julen. De ska visa upp sig som det perfekta (men falska) paret. Regler upprättas, kontrakt skrivs på en vinfläckad servett. De ska vara ofattbart förälskade tills de befrias från sina årliga förpliktelser.

Men med alla familjesammsnkomster och möten med barndomsvänner väcks gamla känslor till liv och plötsligt blir det väldigt rörigt. Och insnöade i en stuga med lite julstämning kan allt hända...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Kärlekens bakgata

"Kärlekens bakgata" av Anna Laestadius Larsson, utgiven av Piratförlaget. Bokrecension; Vi får både en tidsresa och en historielektion, som belyser 1800-talets Stockholm, i denna välskrivna roman. Överklasskvinnan Ellen Bergman, har inte lyckats hitta ett arbete, efter att ha genomgått juridikstudierna. Hon är dock en av de första kvinnor som genomgått studier i juridik. Ellen har därför nyligen startat Damernas juristbyrå. På detta sätt ska hon hjälpa kvinnor, som lever under svåra förhållanden. T ex i äktenskap där mannen är otrogen, eller misshandlar henne. Men i nuläget har hon inte så många klienter. Ellens mormor vill att Ellen ska gifta sig med Direktör Ros'en, på grund av att de håller på att drabbas av obestånd. Dock är det ingenting som Ellen önskar. En dag ber en ung kvinna Ellen, att undersöka sin systers död. Man tror att den döde själv har tagit sitt liv, men systern finner det för otroligt. Systern mådde nämligen inte dåligt psykiskt, trots att hon var prostituerad. Snart hittas ytterligare en kvinna död. Ellens undersökningar leder henne till den undre världen, där prostution och missär råder. Till hjälp har hon ligaflickan Rakel och detektivkommissarie Johan Rådig. Ska de lyckas hitta seriemördaren, som tycks härja bland de prostutierade, innan ännu en kvinna faller offer för mördaren. 

Detta är författarens första historiska kriminalroman. Jag har läst en bok av författaren förut. Alla författarens böcker beskriver starka kvinnor, i olika miljöer. Jag tycker det är spännande att läsa om den tiden, i slutet på artonhundratalet och början av nittonhundratalet, då kvinnor började frigöra sig från männen, på olika sätt. Från att under århundraden blivit styrda av sina män, till att få frihet att styra över sig själva. Man blir illa berörd över hur endel män behandlade - och såg på kvinnor under denna tiden. Boken handlar om en kvinna som går sin egen väg. Hon utbildar sig i juridik och startar en byrå, för att hjälpa kvinnor runt sig som lever under svåra förhållanden. Det är spännande att få följa Ellens arbete med att utreda en prostutierad kvinnas död. Ja, att ensamstående kvinnor hade det svårt på den tiden är ingen underdrift. Att män i olika ställningar utnyttjade dessa kvinnor på olika sätt, är inte heller svårt att förstå. Både framgångsrika direktörer och korrupta poliser hade ett finger med i dessa affärer. Även fast det fortfarande är lång väg att gå, har vi kommit en bit på vägen. Vi har i dag bättre lagar och regler som gynnar kvinnan. Jag ser fram emot fortsättning på denna spännande bokserie. Denna fantastiska och realistiska roman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

10

FEDERATIONENS MÖTE DROG ut väl över två timmar och Ellen hade under den tiden lärt sig mer än hon önskade om männens hemliga liv och om kvinnorna på samhällets skuggsida. Aldrig i sin vildaste fantasi hade hon kunnat föreställa sig omfattningen av den människohandel som tydligen pågick dagligen. Det hade talats om partihotell där par som möttes för en kväll kunde ta in per timme. Och om flickställen där unga kvinnor fick betala ockerhyror för elendiga krypin. 

Mötet hölls i ett ståtligt nybyggt tegelpalats på Götagatans puckel, bostad för den liberale riksdagsmannen och lektor i historia, Magnus Höjer och hans hustru Anna. Hon hade en gång varit lärarinna i mattematik vid Wallinska skolan, där Ellen tog sin mognadsexamen, och var sedan flera år en av de ledande i den svenska grenen av Federationen mot reglementering av prostutionen, en stor internationell rörelse hade Ellen upplysts om. Ett trettiotal kvinnor hade tagit plats i den Höjerska salongen för att komma med uppslag till artiklar i nästa nummer av föreningens tidning Sedlighetsvännen. En del av sitt möblerna - enkla pallar och gameldags taburetter - var säkert lånade från grannvåningarna, för de var lika brokiga som gästerna som kom från olika bakgrunder och verkade ha olika själ för sitt engagemang. Mitt i mötet hade till Ellens förvåning en kvinna iförd Frälsningsarméns bonett och med klaffar på uniformsjackans axlar tagit upp en gemensam bön för de fallna kvinnornas själar. 

Men mest hade det talats om den av alla närvarande avskydde reglementeringen av de prostituerade. Det system som innebar att alla fallna kvinnor skulle regrestreras hos prostitionspolisen och inställa sig på den då kallade Besiktningsbyrån två gånger i veckan för att där underkasta sig gynekologiska undersökningar. De som var drabbade av venerisk smitta skickades med tvång till kuranstalten. Övriga fick ett friskhetsintyg och kunde fortsätta med sin vandel, förutsatt att de fogade sig i en mängd regler som begränsade deras liv och rörelsefrihet. De fick inte vistas i grupp offentligt, inte stanna upp på gatan utan giltig anledning, inte tilltala mötande personer, ge dem blickar eller på annat sätt påkalla uppmärksamhet, inte klä sig iögonfallande och inte vistas utomhus efter klockan elva på kvällen. 

Baksidestext;

Stockholm 1897.

De prostituerade kvinnorna är många och deras tillvaro är fasansfull. Inte bara lever de under hårda regler och ständig tillsyn av polis och myndigheter, det härjar även en mördare vid stadens bordeller. 

Den unga överklasskvinnan Ellen Bergman har inte fått någon tjänst efter juridikstudierna. I stället startar hon på egen hand Damernas juridikbyrå. Men verksamheten går minst sagt trögt. 

En dag stöter hon ihop med ligaflickan Rakel. Det udda paret får plötsligt möjlighet att hjälpa varandra när Ellen motvilligt dras in i den undre världen, styrd av bordell värdinnor, våldsamma maktmän och korrupta poliser. 

Läs gärna min recension av "Törnrosens 

triumf" här

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Kvinnogården

"Kvinnogården" av Unni Lindell utgiven av Pirat förlaget. Betzy har blivit misshandlad av sin man under en lång tid. Tillslut får hon nog och rymmer med sina två barn. De försöker få plats på ett kvinnohem, men där är det fullt. Snø som arbetar som polis, kör istället Betzy och hennes barn, till ett ställe som kallas för Kvinnogården. Snø arbetar också med män som har rapporterats saknade. Ju mer hon undersöker saken, ju mer leder de olika spåren fram till det vita huset i skogen. Samtidigt oroas en av de intagna på Kvinnogården, Lilja, över varför källardörren måste vara låst, och varför är de bevakade av dolda kameror? Så får Betzy reda på att hennes man, William, anmälts försvunnen. Föreståndaren tycker att Betzy kan återvända hem. Hur kan hon veta att det är säkert? Vet hon något som hon inte talar om? Snø förstår snart att Kvinnogården, och kvinnan som arbetar där, bär på en mörk hemlighet. Ska Snø lyckas lösa mysteriet innan spåren sopas bort för alltid? 

Detta är den första boken jag läser av författaren, men jag läser gärna mer av henne. I den här boken förflyttar vi oss till Norge. Denna spänningsroman handlar om ett aktuellt och svårt ämne. Man berörs av kvinnornas olika öden, och det är hemskt att det förekommer över huvud taget. Vi får nämligen möta kvinnor som blivit utsatt för våld i nära relationer. De är tvungna att fly för sina liv, för nästa gång de möter sin förövares knytnävar, kan vara det sista de gör. Samhället kan tyvärr inte alltid skydda kvinnorna. Därför upplåter en kvinna sitt eget hem, till förmån för de utsatta kvinnorna. Till syntes omges de av idylliska jordgubbsodlingar, men skenet bedrar. Man går ett steg extra, för att skydda de utsatta kvinnorna. Det idylliska vita huset bär på en mörk och långvarig hemlighet. Författaren lyckas fånga mig från första sidan, så jag varnar för stäckläsning! Spänningen är obehaglig och kryper sig under skinnet. Miljöbeskrivningar och karaktärer är bra beskrivna. Även tankar och känslor känns relevanta. Ett svårt ämne som behöver belysas ännu mer. Läs boken! Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

18

BETZY WESSEL GICK UT i trädgården. Hon hade märken i ansiktet och tovigt ihoptrasslat hår. Hon var barfota och gräsmattan var fuktig efter regnet, men doften av gräs hade en lugnande inverkan. Syrenerna hängde i ljuslila klasar i häcken. Det droppade fortfarande från dem som hängde i skuggan. 

När hon sa de där orden inom sig, som så många gånger tidigare, gick det upp för henne att hon behövde komma där ifrån, för Bambis och Soys skull. Nu. 

William bestämde allt. Han ångrade så klart våldet, som vanligt, det var patetiskt, och nu behövde han sova ut innan de åkte till den nya stugan. Barnen sov också fortfarande, de var utmattade efter nattens bråk. Det var söndag den 26 juni. Klockan var 10. Och hon hade bestämt sig. De skulle inte till den nya stugan. Inte hon och barnen. Insikten hade kommit igår morse då Bambis hade svarat henne på ett hånfullt sätt, spottat efter henne och frågat om mamma var en fegis. 

De hade så fina drag, ungarna, och ljusbrun hy, en fin mix av Williams nordiska gener och hennes exotiska. Bambis hade hennes hår. Hon tittade upp mot deras balkongdörr, den stod på glänt, snart skulle solen tränga igenom molntäcket och väcka dem. Hon kände tomhet en stundoch tittade bort mot grannens svartglaserade tak. Hon borde be Margarethe om hjälp, verkligen anförtro sig åt henne. Skulle hon springa över och säga ursäkta att jag stör? Göra det nu? Men hon såg då hemsk ut med den spruckna läppen och den svullna kinden, och om William fick reda på att hon hade skvallrat för Margarethe skulle allt bli värre. 

Det gjorde ont i kroppen, och i det ena ögat var det en konstant svart prick i synfältet. Den försvann när hon tittade åt vänster men kom tillbaka igen. Den skadan hade han gett henne för länge sedan, och hon var rädd att hon skulle bli blind en dag. 

Baksidestext;

En skrämmande plats där ingen går säker

I det vita huset i skogen utanför Oslo kan kvinnor söka skydd undan sina våldsamma män. Omgivna av jordgubbsodlingar kan de och deras barn äntligen känna sig trygga. Men någonting skrämmer. Varför är källardörren låst? Och varför finns det övervakningskameror kring huset, är det verkligen för att ingen ska ta sig in?

Och vem är det egentligen som ska skyddas? Den unga polisen Snø Winther får i uppdrag att utreda flera fall av saknade män. När hon kommer till det vita huset i skogen går den ohyggliga sanningen upp för henne.

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Alla hjärtans jul

"Alla hjärtans jul" av Catherine Walsh utgiven av Piratförlaget. Molly och Andrew har träffats under tio års tid. De åker till familjerna som bor på Irland varje jul och under deras resor berättar de allt för varandra. Detta år firar de tio-års jubileum. Molly är inte så intresserad av julfirandet, men hon vet att Andrew gillar julen och sin mammas omtalade julmiddag. Så när flyget inte kan gå på grund av en snöstorm över Atlanten, bestämmer Molly sig för att lösa saken på egen hand. Allt blir komplicerat av att de delar en underbar kyss tillsammans under en mistel. Under deras resa från New York till Irland, med taxi, flyg, tåg och båt, utforskar de sina känslor, som de nu upptäcker att de har för varandra. De får allt svårare att slita sig från varandra, för att åka till sina respektive familjer. Molly får reda på att Andrew ska flytta hem till Irland igen. Ska de släppa alla känslor de har, nu när de funnit varandra, eller ska de bli ett par på riktigt?

Detta är en julroman, med ett lite djupare tema. Det här paret, Molly och Andrew, har träffats under några timmar ombord på ett flygplan, en gång om året. De ser varandra som vänner, men är de verkligen enbart vänner? Under deras långa resa hem, från New York till Irland, upptäcker de att det finns något mer. Det är en väldigt spännande och romantisk story. Boken har därtill både en lockande titel, tillika ett fint bokomslag, och det blir inte sämre när man läser boken. Jag har inte läst något av författaren förut, men det gör jag gärna om. Jag gillar alla mysiga karaktärer, och den härliga irländska familjekänslan. Man blir så sugen på att fira jul på Irland, och boken ger en den där väldigt härliga julkänslan, som man längtar efter, medan man läser. Jag gillar också de rappa kommentarerna mellan de olika karaktärerna. Och ibland kan man inte låta bli att skratta högt. Jag älskar verkligen böcker med jultema och denna gjorde mig så glad. Boken är väl läsvärd. Hoppa upp i ett soffhörn och mys. Denna ljuvliga julpralin får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 15

Det är svårare än vad man kanske tror. Det tar en halvtimme innan vi släpps in genom passkontrollen och ytterligare tjugo minuter att få tillbaka Andrews löjligt stora bagage.

"Gömmer du en kropp i den?", frågar jag. Hans resväska är minst tre gånger så stor som min. 

"Bara kläder, presenter och allt möjligt amerikanskt smuggelgods som ska bytas mot irländskt smuggelgods på vägen tillbaka."

"Du borde starta en liten svart marknad", säger jag och tittar på de dussintals människor som gör sig redo för en natt på flygplatsgolvet. Jag känner ett stygn av dåligt samvete när jag ser dem. Borde vi göra det? Kanske kunde vi...

"Sluta", säger Andrew.

"Sluta med vad?" 

"Det du tänker på." 

"Jag tänker inte..."

"Jo, det gör du. Jag känner dig." Han rätar på sig och knäpper jackan. "De kommer att sätta in fler flyg imorgon och vi kan kolla då. Vet du vad vi borde göra under tiden? 

"Boka en massage."

"Vi borde köpa en charkbricka."

Jag frustar till när jag ser hans allvarliga min. "Vi kan köpa vad vi vill", säger jag. 

"Jag vill ha panettone", säger han. "Och lite cheesecake. Vad vill du ha?"

"Mince pies". Men jag har aldrig lyckats hitta sådanna här."

Han gör en grimas. "Det är för att ingen gillar mince pies."

"Jag gillar mince pies."

"Och du har fel."

Jag ignorerar honom och vi går långsamt mot utgången. Jag känner mig mycket lugnare nu när vi har en plan. Jag är väldigt bra på planer. "Var ska vi göra det här?" frågar jag och försöker att inte kliva på folk. "Hemma hos mig eller hos dig?"

"Hos dig", säger han genast. "Inte bara för det är mysigare, vilket det är, också för att min rumskamrat har bjudit hem sin flickvän den här veckan och jag vill helst inte höra dem ha sex medan vi tittar på Det hände i New York."

Baksidetext;

För tio år sedan hamnade Molly bredvid Andrew på flyget från Chicago hem till Dublin för att fira jul. Årets efter sågs de på samma flyg igen, och så har det fortsatt. Trots att de bara är vänner har de år efter år ägnat sju timmar och femton minuter under julflyget åt att berätta allt för varandra.

Molly är själv inte så intresserad av julfirandet, men hon vet hur mycket det betyder för Andrew. Så när deras plan blir inställt på grund av en snöstorm över Atlanten tar Molly saken i egna händer: hon ska se till att Andrew kommer hem i tid för hans mammas omtalade julmiddag. 

Tiden är visserligen knapp, men Molly har en plan. Medan klockan tickar mot julafton tar de sig över världen med flyg, taxi, båt och tåg- en resa som förändrar allt. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Syrén lunden

"Syrén lunden" av Tracy Rees utgiven av Piratförlaget. Detta är fortsättningen på Rosen trädgården, som jag läst förut och tyckt mycket om. Denna delen tar upp den unga, bortskämda överklass kvinnan Rowena Blythe. Det är meningen att hon ska gifta sig med en lämplig man, men hon har ännu inte funnit den rätta. Då hennes föräldrar vill måla hennes porträtt, tänker hon att det inte ska bli så trevligt, då konstnären föräldrarna anlitat, inte kan låta bli att ta på kvinnor han målar. Dock är han sjuk, och skickar en assistent i stället. Hon faller för den unge assistenten Barteks smicker, och kan inte låta bli att bli förälskad i honom. De rycks med i sin kärlek till varandra, och Bartek ber henne därför följa med honom till Cumbria. Han har nämligen fått en lärlings plats där. Hon följer med honom, men kärleken svalnar snabbt, och Bartek överger henne. Rowena får återvända hem, förödmjukad och eventuellt gravid. Hennes föräldrar möter henne med iskyla, och slänger ut henne på gatan. Rowena får dock hjälp från oväntat håll. 

I den här historiska romanen, får vi följa Rowena som är en ganska bortskämd, ung kvinna. Hon hamnar i olycka, och kan inte gifta sig till det parti som föräldrarna tänkt sig. Då föräldrarna tar sin hand ifrån henne får hon hjälp från oväntat håll. Nämligen Pansy som är tjänarinna i hennes föräldrars hus. Den unga kvinnan får onekligen ett hårt straff för sin obetänksamhet. Som vanligt kommer killen undan utan att bli nämnvärt påverkad. Varför är det alltid kvinnans fel? Dock förändras Rowenas liv till det bättre och till skillnad från det kärlekslösa liv, föräldrarna planerat, finner hon både kärlek och vänskap. Jag gillar att vi får träffa de olika karaktärerna från förra delen i serien ock lär känna dem lite bättre. Jag gillar speciellt Pansy. Jag uppskattar de starka kvinnokaraktärer vi får möta. Det är fint att Pansy uppmuntras att förverkliga sig själv och får möjlighet att bli jurist. Då hennes känsla för rättvisa är stark. Jag hoppas det kommer en fortsättning på denna bok, för jag vill gärna läsa mer om de olika karaktärerna. Speciellt Pansy. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Pansy

För en gångs skull gick tiden fort på Garrowgate Hall. Pansy dammade hyllor och sopade ur eldstäder med en helt ny energi. Hennes tankar var hela tiden någon helt annanstans. Antingen var de på polisstationen med Hipo'lito, eller i huset i Vale of Health. Ibland drev de iväg till modistbutiken. För en gångs skull var hon tacksam för sitt enformiga arbete, eftersom det tillät hennes tankar att vandra. Vid det här laget kunde Pansy städa Garrowgate Hall i sömnen- vilket hon oftast gjorde när hon drömde.

Hon var så uppslukad av sina nya tankar och erfarenheter att hon knappt märkte att Rowena Blythe var tystlåten och tankspridd, att mrs Blythe var otåligare än vanligt- någon förlovning hade fortfarande inte tillkännagivits- eller att John var bekymrad. Hans älskade hade det svårt och han lättade sitt hjärta för Pansy, vilket under vanliga omständigheter skulle ha gjort henne förtvivlad. Nu var hon för upptagen av sina egna lärdomar för att bry sig särskilt mycket om de trista, trassliga förhållandena på Garrowgate Hall. 

Varje dag tackade hon sin lyckliga stjärna för att hon hade råkat passera polisstationen i rätt ögonblick. Hon hade aldrig tänkt på sig själv dom hjältemodig. Hon hade varit en vanlig flicka, likgiltig inför skolan och utan några särskilda drömmar. Sedan blev hon tjänsterflicka. Och ingenting hade hänt på väldigt länge som hade fått henne att känna att hon var särskilt värdefull. Men att stå upp mot bylingen, som Jem hade kallat dem- ordet fick henne att fnissa- hade fått henne att ändra uppfattning om sig själv.

Tidigt på onsdagsmorgonen skickades Pansy till balsalen för att sopa och damma, ett uppdrag hon tänkte dra ut på om John var ute på terrassen och gjorde sina övningar. Deras obesvarade kärlek, hennes och hans, och den situation den försatt dem i, hade känts oändlig. Men nu skulle den förr eller senare ta slut-tack vare henne. Det var hon stolt över. Hon hämtade kvasten och dammvippan och skyndade mot balsalen, men hejdade sig när hon såg Rowena Blythe slinka in före henne.

Baksidestext;

ENGLAND 1897. Rowena Blythe är både rik och vacker. Hon ska fylla tjugofyra år och förväntas snart gifta sig med rätt sorts man.

Rowenas föräldrar vill stärka sin dotters ryckte som skönhet och ber därför en konstnär att måla ett porträtt av henne. Men konstnärens assistent Bartek visar sig vara helt olik alla män Rowena träffat förut- vild, romantisk och bohemisk.

Medan omgivningen väntar på besked om förlovningen med en man i hennes ställning falker hon istället för Bartek. Ska hon våga riskera allt för kärleken?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Ninni 

Läs också recensionen av "Rosen trädgården" här

Bröllop till salu

"Bröllop till salu" av Ada West, utgiven av Piratförlaget. Jeanette som är 35 år gammal, blev nyligen dumpad av sin senaste kille. I hennes butik där hon säljer begagnade bröllopsklänningar, kommer det desvärre aldrig in några singel killar. Hon blir bjuden på middag hos bekanta och där träffar hon däremot David. Jeanette finner honom väldigt attraktiv, men hon förstår snart att han bara vill vara vänner, tyvärr. Han verkar varit med om något plågosamt. Kan Jeanette få honom att tänka på något annat?Hon försöker att träffa honom som vän ända tills det inte går längre. Attraktionen blir för stor. Samtidigt blir hon förälskad i ett hus hon ska hjälpa sin mäklare att styla. Hon börjar drömma om att renovera, och om att ha sin egen butik där. Hon vill så gärna köpa det. Finns det någon möjlighet att förverkliga sin dröm? Vi får också följa Jeanettes mormor Karin, som är lite dement och drömmer sig tillbaka till sin ungdom. Hennes liv består av arbete, biobesök och besök på kondis. Men hon bär också på en hemlighet. 

Detta är den fristående uppföljaren till "Drömmar till salu". Jag har läst och recenserat den också. Jag tyckte mycket om förra boken av författaren, och jag gillade även denna boken jättemycket. Det är härligt att få återkomma till Stjärnhov och läsa vidare om karaktärerna där. Jag tycker om att vi får följa både mormor Karin i dåtiden, och Jeanette i nutiden på ett bra och omväxlande sätt. Det är en bok jag fastnar i direkt och jag har svårt att lägga ifrån mig boken. Jag sitter som på nålar och hoppas att Jeanette får både sitt drömhus och sin drömkille. Samtidigt följer vi mormor Karins historia, som är gripande och känns äkta. Karins historia är full av värme, kärlek tillika vänskap. Dock är hennes kärlek förbjuden, vilket den inte hade varit idag. Jag gillar karaktärs- och miljöbeskrivningar. Något som är fint med huvudpersonen är att hon verkligen är omtänksam, och tar vara på den tid hon har kvar med sin mormor. Jag läser gärna vidare om Stjärnhov. Denna varma och kärleksfulla roman får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 19

DET VAR BRÖLLOPSKLÄNNINGARNA som fick butiken att gå runt. När hon tagit över den hade den varit full av tantkläder: klänningar, blusar och byxor som Jeanette inte skulle visa sig i om hon så fick betalt och därför hade svårt att tro att andra skulle betala för. Trots att det tagit emot hade allt fått gå till Stadsmissionen. Vad skulle hon fylla butiken med istället? Till en början hade hon försökt med vanliga second hand-kläder, men sedan hade hon fått syn på en annons om ett lager med bröllopsklänningar från en nedlagd fabrik i Nyköping. De flesta klänningarna från den tiden var sålda nu, men några få hängde kvar, så omoderna att de snart var moderna igen. 

Ibland kändes Jeanettes liv lika daterat, men nuförtiden hade hon i alla fall koll på hur man fick tag på begagnade bröllopsklänningar. I början hade hon finkammat både nätet och second hand-butiker, men bröllopsklänningarna lyste med sin frånvaro. Hon beklagade sig hos några gifta vänner, som allihop sa att de aldrig skulle sälja sin bröllopsklänning. Om inte...Ja, vadå? Om de antingen skiljde sig eller verkligen behövde pengar. Så Jeanette började annonsera. 

Om man ändrade status på Facebook grön gift till skild, kunde logmariten då visa Jeanettes annons? Det var än så länge outforskat territorium, men hon betalade för pop-upp annonser på sidor för snabba lån och pantsättningar liksom på dejting sajter och forum gör ensamstående mammor. I och med att hon köpte direkt från bruden kunde hon ge ganska bra betalt, vilket dessutom ofta kändes som att hon antingen hjälpte någon i nöd eller hjälpte någon att släppa taget, och ändå få en god marginal. 

Med huvudet fullt av tankar på skilda kvinnors bröllopsklänningar svängde Jeanette av mot Hälleforsnäs. Det var fredag och hon hade bett Åsa kolla att säljarna verkligen var utflyttade, så idag skulle hon förhoppningsvis inte mötas av några överraskningar.

Tomten var liten i förhållande till det stora huset, men Jeanette hade redan en bild av hur hon skulle presentera den och var övertygad om att den skulle bli underbar. Trädgårdsarbete ingick inte i hennes arbetsbeskrivning, men några välplacerade sittgrupper kunde göra underverk, tillsammans med snygga handdukar  och champagneglas vid badtunnan. 

Baksidestext;

I den lilla orten Stjärnhov finne en butik som säljer begagnade bröllopsklänningar. Den drivs av Jeanette, 35 år och singel, och nej, i den butiken dyker det inte upp några singel killar direkt. På en middag hos en vän träffar hon däremot David. Han är snygg på ett lite skevt sätt och en riktig drömkille, men verkar ha varit med om något förfärligt. Kanske kan hon få honom att glömma det en stund?

Förutom butiken är det mormor Karin som håller Jeanette kvar i Stjärnhov. Karin är dement och Jeanette besöker henne två gånger i veckan. Under en av deras fikastunder börjar mormor prata om när hon var ung och gick på bio och kondis, men när Jeanette nyfiket frågar med vem svarar mormor undvikande. 

Sensommaren 1957 har Karin just börjat arbeta på glassfabriken i Flen och inkvaterat sig hos sin faster i Stjärnhov. En morgon när hon väntar på tåget går hon till stationenskiosken. Flickan som arbetar där är inte någon filmstjärna, bara en vanlig tjej i en kiosklucka, och ändå är hon det vackraste Karin sett.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs min recension av "Drömmar till salu" här

Från och med nu

"Från och med nu" av Martina Haag utgiven av Piratförlaget. Malin och Tanja är två kvinnor som träffas på en nyårsfest. De är båda ensamma där, och tyr sig tillvarandra. De blir snabbt vänner, och bestämmer sig för att skriva en bucketlista. De ska under ett års tid försöka förverkliga sina önskningar. De sätter ett datum ett år framåt i tiden när allt ska vara utfört. Inget önskan är för pinsamt eller för svår. Det får gärna innehålla lite sexgrejer, som de inte testat ännu. De beslutat sig att resa till Paris, för där vill Malin kyssa en främling högst upp i Eiffeltornet. Men just som de ska resa med flyget svimmar Tanja plötsligt, och det resulterar att Malin får resa själv och Tanja får komma senare. Nu får vi följa Malin som är tvungen att utföra alla momenten i sin bucketlista, utan att Tanja är med. Hur ska det gå för Malin? Ska hon lyckas förverkliga några av sina drömmar?

Detta är första boken jag läst av författaren.  Boken handlar om två kvinnor mitt i livet. Båda har upplevt sorger och besvikelser, och undrar om inte livet har mer att ge. Malin är änka sedan många år, och Tanja har nyligen skilt sig. Båda känner sig ensamma och vill något mer. Nu är de redo att ta klivet ut i det okända och börja leva igen. De beslutar sig för att skriva en bucketlista. Jag gillade denna boken så mycket. Boken var livsbejakande, och så rolig. Boken bjöd mig på många skratt. Jag kunde helt enkelt inte sluta läsa. Den ena dråpliga historien efter den andra, och författaren lyckades fånga dem så bra. Jag älskar verkligen författarens underfundiga humor. Deras förslag är riktigt galna, vad sägs om att hångla i en gondol eller att hänga i klockvisarna på Big Ben och många andra helt galna förslag. Allting blir inte som de planerade eller hoppades på, men de hittade sig själva på resan, och de lärde sig att leva fullt ut. Jag läser gärna mer av författaren. Denna livsbejakande feelgoodroman får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Jag kliver in i den rangliga hissen och kollar runt på mina medpassagerare. Det är inte någon som är ens är i närheten av min egen ålder som ska med upp i tornet. Skolbarn och några italienska pensionärstanter, som ropar till av förtjusning när hissen drar iväg med ett ryck. Halvvägs upp måste vi byta till en annan hiss och jag får till min besvikelse reda på att den översta våningen är stängd, för att det är alldeles för starka kastvindar idag. 

När vi kliver av på den näst översta våningen och jag ställer mig vid staketet och slås av den makalösa utsikten. Jag tycker inte alls att det blåser särskilt mycket, men det är härligt att se ut över hela Paris, vilken vacker stad det är ändå! Tar upp telefonen och filmar mig själv. 

-Hej, Tanja...Ja, de ser ju var jag befinner mig.

Jag vrider ut kameran över panoramavyn, så hon ska få den härliga svindlande känslan av att vara högst upp i Paris.

-Nu är det dags...Här har vi kandidaterna. 

Jag sveper med kameran över besökarna, tre tonårskillar som försöker titta i den fasta betalkikaren utan att stoppa i några pengar, en trött pappa som kämpar med att få en kinkig ettåring att intressera sig för utsikten medan mamman talar i telefon och två män i fyrtiårsåldern, jag tror att de pratar finska, som plåtar varandra mot den spektakulära bakgrunden. En äldre gubbe står och tuggar fundersamt på en tandpetare.

-Vad fan ska jag göra? Inte sånt superutbud på snubbar precis. Jaja, nu åker du ner i fickan. 

Jag stoppar ner telefonen i bröstfickan, kontrollerar att den fortfarande filmar och hoppas att åtminstonde en liten del av kameran sticker upp över kanten, så att Tanja i alla fall ska skönja någonting när hon tittar på filmen sen. Jag tar ett kliv mot gubben med tandstickan, men kommer av mig. Det går inte, det är faktiskt helt omöjligt. 

-Excuse me?

Jag vänder mig om. En av de finska killarna håller fram sin kamera. 

-Could you please take a picture of us?

-yes, of course.

Killarna ställer sig med armarna runt varandra och flinar upp sig mot kameran och gör V-tecknet med fingrarna. Jag knäpper några bilder från olika håll och när han kommer tillbaks för att hämta kameran så bara gör jag det. Jag hör Tanjas röst inne i huvudet: Man tar ett vänligt med bestämt grepp med handen om hans nacke. 

-Kiss me.

Baksidestext;

Två kvinnor. Ett år. En pakt. Från och med nu.

Malin och Tanja träffas på en nyårsfest och ingår i en pakt. Inom ett år ska de uppfylla alla drömmar de någonsin haft. Ingenting är för pinsamt, läskigt eller svårt. De ger sig ut på en resa som kommer att förändra dem för alltid. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Smultronhyllan

"Smultronhyllan" av Birgitta Bergin utgiven av Piratförlaget. Boken handlar om Agnes som är en föredetta författare, som nyligen skilt sig och börjat arbeta på äldreboendet Smultronhyllan. Hon trivs med sitt arbete, men inser snart att de boende behöver något mer som förgyller tillvaron, den sista tiden i livet. Hon får med sig många av personalen, de boende, men dessvärre inte den nytillsatta chefen. Dessutom tänker Agnes börja dejta genom Tinder. Det går med en väldig fart och snart har Benny både flyttat in och det har även den lilla hunden Diva. Men något står inte rätt till, och Agnes känner sig inte så lycklig som hon borde. Något skaver utan att hon kan sätta fingret på vad det är. Hon bråkar med chefen om de förändringar hon vill göra, men han vill inte ge med sig, men ganska snart inser hon att allt inte står rätt till med honom. Nyfiken som hon är kan hon inte låta bli att nysta i mysteriet-vem är hennes chef egentligen?

Detta är en fristående fortsättning på "En hamn i stormen". Jag har tyvärr inte läst den. Vi får följa Agnes som vill göra äldreboendet hon arbetar på till en bättre plats för de äldre, och inte bara en förvaring för de som bor där. Hon vill att de äldre ska få njuta av den sista tiden i livet. En jätte bra fråga att lyfta, då många äldreboende inte sköts så bra. Det skulle vara en dröm med några eldsjälar som verkligen vill göra det bästa för de äldre? Den inbegriper också vänskap mellan generationer tillika kärlek på ålderns höst. Parallellt får vi följa Agnes kärlekshistoria som kan vara en varningsklocka för vem som helst, som dejtar via appar, eller träffar någon ny på andra sätt. Man ska lära känna en person bättre innan man släpper in dem i sitt liv. Man ska alltid lyssna på de varningssignaler man själv eller omgivningen får om personen. De kan visa sig stämma. Boken har en varm, och humoristisk tråd genom boken, kantad med svärta. Jag gillar verkligen Agnes, som karaktär. Denna fint förpackade feelgood roman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

JAG CYCKLAR SNABBT och känner hur svetten bryter ut. Det är skönt. Jag tycker inte om att träna och kan inte ens föreställa mig att gå på gym, men att låta kroppen att arbeta utan att kalla det träning är en helt annan sak. Jag ska hem, och istället för att trängas på bussar och tunnelbana cyklar jag. Det är den bästa vardagsmotion man kan få. Det får också min hjärna att gå igång: att sortera tankarna, analysera och komma fram till lösningar. Just nu är det mycket som pågår i mitt liv, då är mina cykelturer guld värda. Jag ler brett och klappar Diva på huvudet där hon sitter i cykelkorgen. Hon ser ut att njuta av fartvinden som smeker hennes päls. 

"Vi är snart hemma", säger jag till henne och hon gläfser till. Så slår det mig att någon förmodligen väntar på oss i lägenheten. Benny. 

Jag har en underlig mix av känslor inför min nya situation. Jag vet att han inte har flyttat in på riktigt, men det faktum att han har en egen nyckel är tillräckligt. Jag lovade mig själv när jag flyttade från Nils att det skulle ta lång tid innan jag gick in i ett nytt förhållande, och nu verkar jag ha brutit det löftet. Jag förstår inte hur det har gått till och skakar på huvudet åt minnet av hur negativ jag var när Cleo övertalade mig att skaffa Tinder. Det var ett stort steg. Hur kan jag då en vecka senare ha en man boende hos mig? Det trodde jag aldrig skulle hända. När jag öppnar dörren är det med bultande hjärta. Är Benny hemma? Från början skulle han vara i Stockholm från måndag och åka på torsdag men igår sa han att han ändrat sig och stannar över helgen. Så han borde vara här. Eller var det bara ett skämt igår, och nu har han slängt nyckeln genom brevinkastet och lämnat en lapp om att allt var ett stort misstag? Jag förbereder mig på vad som helst.

Diva reagerar direkt. Hon lyfter nosen som om hon känner doften så fort hon kommer innanför dörren, sedan frustar hon till och springer in. Benny är här. Jag hör hans skratt när han blir överfallen av Diva och hon skäller utan uppehåll. Glada, förväntansfulla skall, och plötsligt kommer en boll farande från köket med Diva efter sig som en pil. Jag ställer ifrån mig väskan och går in. 

Baksidestext;

EFTER ETT LIV I RAMPLJUSET som framgångsrik författare bestämmer sig Agnes för att förverkliga sin gamla dröm om att vara till nytta och glädje för andra och tar ett jobb på äldreboendet Smultronhyllan. Även om stället är trevligt bubblar Agnes av idéer om hur man kan göra tillvaron mer meningsfull för de äldre. Men den nye chefen verkar vara fast besluten att sätta käppar i hjulet för henne.

Den nyskilda Agnes ger sig också ut på dejtingmarknaden och plötsligt går allt väldigt fort. På ett par dagar har den charmiga Benny flyttat in hos henne och tar allt mer kontrollen över hennes liv. Det nya liv Agnes har drömt om glider henne sakta men säkert ur händerna. Hur ska hon se till att inte tappa bort sig själv?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Au revoir Agneta

"Au revoir Agneta" av Emma Hamberg utgiven av Piratförlaget. Svenska Agneta tar hand om den demente Einar, och hans två katter, Barry och Judy. De bor tillsammans på ett kloster i en liten by i Frankrike-Saint Carelle. De tar dagen som den kommer och njuter av livet. Einar har dagar han mår bättre, men ibland är det lite sämre. Men Agneta trivs med den mer varma och färgglada omgivningen och att ta dagen som den kommer. Här kan hon äntligen få vara sig själv. En dag förändras allt när myndigheterna sätter upp en elmätare i den gamla byggnaden. Det visar sig att Einar och Agneta får svårt att bo kvar i klostret. Agneta försöker komma på en lösning, på problemet, samtidigt som hon finner lite romantik i sitt liv. När hon väl kommer på en lösning går plötsligt Einar bort. Ska Agneta tvingas åka tillbaka till sitt trista, och gråa liv hemma i Sverige?

Detta är första boken jag läst av författaren, men jag hoppas det blir många fler. Jag skulle gärna läsa mer om Agneta och hennes äventyr. Boken är underbar och fylld av härliga personligheter, underfundig humor, rappa komentarer, mysiga miljöer och en massa spännande mat. Allt är väldigt välskrivet och målande. Jag älskar Agnetas tankar och dialoger mellan henne och de andra huvudkaraktärerna, samt verkligheten och livslögnen. Dialogerna bjuder på många fniss och jag skrattade högt flera gånger. När man läser om Agneta, Einar, Fabian och de andra personerna skulle man vilja vara där. Njuta av ett glas vin i solnedgången och äta ostron under fikonträden i klosterträdgården. Skratta och samtala, tillika dansa och bara få njuta av livet. Jag förstår att Agneta inte vill återvända till sitt gråa trista liv i Sverige! Denna boken får ni inte missa! Följ med på Agnetas färgsprakande äventyr! Denna ljuvliga pärla får ❤❤❤❤❤/5. Tack Piratförlaget för planschen. Jag gjorde en tavla av den.

Mitt favoritställe ur boken;

11.

Fabian pekar menande på sin egen mungipa. Jag glor på den där mungipan, men förstår inte vad han menar. Då pekar han lika menande på min mungipa. Kan han låta alla mungipor vara och bara resa sig upp ur den där gamla stolen och följa med mig? Jag står svettig i morgonrock i hans hall. Jag har inte varit här sedan den där natten som vi båda begravt. Jag tittar på lampan där min behå har hängt, fåtöljen där mina trosor låg slängda, diskbänken där min lila Lavendelklänning blev uppdragen och avsliten, sängen under takfönstren där...

Fabian reser sig från bordet, sitt frukostkaffe, och morgontidningen, slickar på tummen och drar den fram och tillbaka precis vid min mungipan.

-Un peu de dentifrice.

Denti  vad?

-Pour les...teeth, säger Fabien och pekar på sina tänder.

-Tandkräm?

-Oui.

-Merci. Can we go now? Allez allez, säger jag otåligt.

Men Fabien skakar på huvudet och öppnar ett av köksskåpen, tar ut en sån där urtypisk nött kaffeskål, fyller den med kaffe och pekar åt mig att sitta ner. Jag har inte ro att sitta ner. Vi måste iväg, det är bråttom. Så jag står kvar, drar åt morgonrockens skärp hårdare i midjan och stampar vid ytterdörren. Fabien river en bit av sin crossiant och lägger vid min kaffekopp och pickar med fingret på sitt armbandsur. Jag böjer mig fram och kisar mot klockan. Okej, hon är...hon är bara tio över sju?! Einar och jag lever verkligen i ett eget universum, tog jag alltså ett glas vin vid sex? Det är bra Annjet'a, jättebra. Jag sätter mig lydigt på den utdragna stolen och tar en klunk av kaffet. Det är starkt och gott. Bättre än vin faktiskt. 

-Pardon. Och merci. 

Fabien är nyduschad, nyrakad, det luktar herrparfym i hela rummet och jag blir blyg. Inte bara blyg, jag inser att jag i princip brutit mig in hos Fabien i gryningen, iklädd morgonrock och tofflor. För att tala om lite naket. 

-Alltså, jag är ledsen. Tr'es tr'es mycket pardon. Je suis en idiot. 

Fabien rycker på axlarna och skjuter fram sin mobil mot mig. Tar en klunk kaffe och signalerar åt mig att skriva. Lugn sitter han där mitt emot mig i en knallgul linnsskjorta, uppknäppt en bit över bröstet, och några smulor crossiant på magen.

Jag har en idé som kanske kan rädda Einar och klostret.

Fabien läser, lyfter frågande på ögonbrynen och vevar med handen som i att jag ska fortsätta skriva.

Baksidestext;

MON DIEU-UN MIRACLE!

Den osynliga kvinnan har fått färger! Ja, hon syns, alla ser henne faktiskt. Med sin nya palett har Agneta äntligen fallit på plats: badande i smör, vin, ost, kindpussar, sidenundekläder och katter tillsammans med Einar i klostret. 

Men hur stadigt ett medeltida kloster är står kan det faktiskt falla i bitar av en enkel knackning på porten. I alla fall om det är en ytterst ovälkommen gäst som tränger sig på.

Agneta ser hur allt det magiska försvinner framför henne. Till slut har hon bara sina underbart vackra underkläder kvar. Ska Agneta behöva åka tillbaka till Sverige, jobbet på trafikkontoret, dela hus med sin trikåcyklande exman och tappa alla sina färger igen? Agneta har varken pengar, makt eller det franska språket att fajtas med. Men...kan kanske den sinnligaste behån i Province vara det perfekta vapnet? Inte bara för att rädda ett kloster. Utan för att rädda sig själv. Allez allez, Annjet'a!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Jul vid världens ände

"Jul vid världens ände" av Kate Hewitt utgiven av Piratförlaget. Laurel West är singel och 36 år gammal. Hon längtar efter den stora kärleken. Men hon är ändå nöjd med livet som det är, med frilansjobb, mysig lägenhet och katt. Plötsligt får hon vårdnaden om sin systers fjorton årige son, Zach. Trots att hon inte träffat sin syster på många år tvekar hon inte. Systern befinner sig på Rehab. Det visar sig vara svårare än hon trott att plötsligt få hand om en tonåring, och Zach är bara tvär och hånfull. Han spelar mest på sin telefon. När Zach plötsligt blir avstängd från sin skola bestämmer sig Laurel för att ta med sig Zach till sin favoritplats på jorden. Ön, där hon varit mycket som barn. I sin mosters stuga tänker hon skapa en perfekt jul åt sig och Zach. Men stugan är inte alls som hon mins den. Den är kall, sliten och inte alls så stor som hon minns det. Hon gör dock så gott hon kan för att det ska bli så trivsamt som möjligt i den lilla stugan. Under tiden finner hon en nyvunnen vänskap i sin granne Archer, som är fårbonde. Långsamt kommer hon och Zach allt närmare varandra. På den lilla ön känner Laurel att hon hittar sig själv igen. Men vad händer då Laurels syster plötsligt dyker upp. Nu har Laurel nya val att göra.

En hjärtevärmande och mysig roman, om att känna sig ensam och sviken och om komplicerade familjeband. Laurel har svårt att förstå varför hennes syster plötsligt bröt kontakten, efter att deras mor gått bort. Pappan arbetade så mycket så systern var allt hon hade. Laurel får mycket tid att tänka på varför allt blev som det blev, och när systern dyker upp finns det möjlighet att reda ut allt, vilket är bra. Jag uppskattade de fina miljöbeskrivningarna, och ön där Laurel och Zach befinner sig, verkar så mysig. Det är en plats där alla känner alla, och man ser efter varandra utan att begära något tillbaka. Jag gillar de olika karaktärerna i boken och man drömmer sig gärna bort till den mysiga miljön. Jag gillar hur Lauriel försöker få kontakt med Zach. Med varm choklad, sällskapsspel och julkänsla, får hon den trulige Zach att långsamt tina upp. Vänskap och kärlek spirar även mellan Laurel och Archer. Boken är välskriven, men tar slut alldeles för fort. Denna underbara julromance får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

PÅ JULDAGENS MORGON vaknade Laurel med en känsla av förväntan och på marken utanför låg ett tunt lager snö. 

"Snö!" ropade hon glatt till Zac, och han sprang in i hennes sovrum för att se ut genom fönstret tillsammans med henne. De såg på det tufsiga gräset som ledde ner till havet och som nu var gnistrande vitt. 

"Det kommer förmodligen ha smält innan lunch, sa han, och Laurel skrattade högt.

"Men nu är det här." Hon sträckte sig efter morgonrocken. 

"Vi går ner." Efter att Zac gott och lagt sig på kvällen innan hade hon försett hans julstrumpa med godis och de prylar hon köpt till honom i stan, och hon såg fram emot att se honom öppna allt, även om hon var lite ängslig samtidigt. Tänk om Zac verkligen inte fattade julen? Om han skulle fnysa åt hennes Rubiks kub och chokladapelsinen hon köpt? Jaha, då fick det väl vara så då, så hon till sig själv. Det behövde inte innebära världens undergång.

Men när de kom ner var det hon som blev överraskad, inte Zac. För bredvid hans röda, välfyllda julstrumpa, hängde hennes egen, också den välfylld.

"Vad i..." Laurel stirrade på den utan att fatta. "Hur..." Hon hade själv köpt strumpan, men hon hade stoppat undan den i en kökslåda eftersom hon inte ville att Zac skulle känna sig pressad att köpa något till henne. Hon visste inte ens om han hade några pengar. Men här var nu ändå hennes julstrumpa, och hon kunde se en Kendal mintkaka sticka upp, det var hennes favoritmotiv. Hur...?

"Har du ordnat det här?" frågade hon, nästan anklagande, och Zac nickade med illa dold stolthet. 

"Ja, Archie och jag åkte in till Kirkwall en eftermiddag efter att vi var klara med gården. Men jag köpte allt själv", la han snabbt till. "Med pengar som jag tjänat". 

"Åh, Zac," snörvlade Laurel, nära tårar nästan. 

"Gråt inte," varnade han henne, han lät rädd. "Det är inte något stort, bara lite godis och sånt". 

Från baksidan;

Oväntad kärlek vid världens ände

Laurel West är 36 år och evig singel. Hon trivs med livet, frilansjobb, mysig lägenhet och katt. Visst drömmer hon om den stora kärleken, men han har ännu inte dykt upp.

När Laurel en dag får ett samtal om att hennes syster Abby, som hon sedan länge tappat kontakten med, har checkat in på rehab och vill att Laurel ska ta hand om hennes fjorton år gamla son tvekar hon inte.

Tonåringen Zach är enstavig och hånfull, och Laurel inser att hon kanske tagit sig vatten över huvudet, men när julen närmar sig är hon fast besluten att skapa en underbar högtid för dem båda.

Jon tar med sig Zach till sin favoritplats på jorden: sin mosters stuga på Orkneyöarnas vindsvepta kullar. Där inleder Laurel oväntat en vänskap med grannen, fårbonden Archie MacDugal, som är ungefär så långt ifrån sagoprinsen man kan komma. Men kanske kan två ensamma själar finna varandra vid världens ände. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Törnrosens triumf

"Törnrosens triumf" av Anna Laestadius Larsson  utgiven av Pirat förlag. Det är året 1848. Sophie beger sig till Stockholm för att utbilda sig och hitta sig ett arbete och tillika ett nytt liv. Det blir dock inte som hon tänker sig. Sophie tror att hon ska få uppleva det stora äventyret. Istället blir hon utsatt för ett fruktansvärt övergrepp. Hon överlever nätt och jämt. När hon gör en anmälan på förövaren, får hon en otrevlig upptäckt. Det visar sig att det är svårare än hon trott att få upprättelse. Hon finner sig ransakad och behandlad som om det var hennes eget fel. Det är en tid där kvinnor inte har mycket att säga till om. De ska gifta sig och stå vid spisen och passa barn. Att tala om sexuellt våld är tabu. Sophie bestämmer sig inte bara att slåss för sin egen upprättelse, utan även alla andra kvinnors rätt till självbestämmande. När hon själv faller för en man, hamnar hon i en situation där kvinnor ofta hamnar på grund av män. När situationen står klar för honom vänder han Sophie ryggen.

Ja vad vore vi utan sådana modiga kvinnor som Sophie? Skulle vi som kvinnor ens ha rösträtt? Även om personen Sophie Sager är påhittad, bygger historien till viss del på personer som funnits. Utan sådana kvinnor som kämpat för oss och för vår självbestämmande rätt, skulle vi ens ha möjlighet att utbilda oss och göra karriär? Det var sådana kvinnor som Sophie som förändrade framtiden. De kvinnor som ville förändra kvinnors rätt att bestämma över sitt egna liv. Jag kan inte låta bli att beundra dem. Sophie åkte landet runt för att hålla föredrag. Hon skrev ner sina tankar. Ofta blev hon ifrågasatt och hånad. Men hon ger inte upp i första taget. Denna historiska roman om våra feministiska föregångare kantas av motstånd och svek till och med av sitt eget kön, men också kärleken till ett barn och nya möjligheter. Våra rättigheter vi har nu är inte självklara. Många kvinnor har gått före och kämpat för vår skull. Jag läser gärna mer av författaren. Detta är en lärorik och tankeväckande roman som får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

TRETTONDE KAPITLET 

DE SATT PÅ kuddar på golvet. Sophie med benen i kors med ett glänsande vitt sidentyg i knät, på vilket hon sydde fast små glaspärlor, glittrande i alla regnbågens färger. Över henne hängde Måns, ivrig att ta del av resultatet. 

"Får jag se?" Han snappade åt sig kjolen, höll upp den framför sig och snurrade några varv. "Nej, sy på några pärlor till. Jag vill att kjolen ska skimra, i år ska jag vara barnens drottning. Min kavajer ska inte behöva skämmas för mig."

Han kastade en lång blick mot Nils som flinade överseende. Magnus hostade illavarslande och lutade trött huvudet mot Anders.

"Det blir bättre ska du se, min älskade, nu när våren har kommit. Värmen kommer att göra dig gott." Anders drog ner honom i knät och strök ömt den mer än vanligt bleka kinden.

Nils och Måns såg menande på varandra, de visste alla att mot den hostan fanns ingen bot om inte Magnus snarast kom iväg till en kurort. Men till det saknades resurser, Magnus familj som härstammade från enkla bönder hade redan tänjt sin ekonomi till bristningsgränsen för att kunna hålla honom vid universitetet. 

"Följ med mig hem till Skåne i sommar, där kan du vila och äta upp dig. Min mor och mina systrar pysslar gärna om dig," sade Nils.

"Får Anders följa med?" frågade Magnus.

"Kanske, om ni kan uppföra er och hålla fingrarna ifrån varandra." 

"Vad hände med alla möblerna?" undrade Sophie, inte helt bekväm med hur samtalet utvecklat sig.

Senast hon var här hade hon suttit komfortabelt i en soffgrupp runt ett vackert mahogny bord. Nu ekade rummet kalt och tomt. Soffan, fåtöljerna, bordet, schäslongen, väggdekorationerna och till och med mattan var borta. Allt som fanns kvar var några kuddar som låg utspridda direkt på trägolvet. 

Från baksidan;

Nu är jag här! 

Sophie stannade förtjust upp, andades förut in huvudstadens brus. Packningen föll med en duns ur hennes händer och ner på landgången. Nej, hon hade inte ropat ut sin välkomsthälsning, men hela hennes inre sjöng av orden.

Nu är jag här! Nu kan livet börja.

Det är sommaren 1848 och Sophie Seger har full av tillförsikt lämnat åren som guvernant på den småländska landsbygden bakom sig. Hon inser dock snart att storstaden inte bara erbjuder möjligheter och äventyr.

När hon utsätts för ett fruktansvärt övergrepp tar hennes liv en helt ny vändning. I en tid då en hedervärd kvinna bör vara timid och självutplånande bestämmer sig Sophie för att inte bara kämpa för sin egen upprättelse utan, till omgivningens fasa ta upp kampen för hela sitt kön.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Livets lyckliga omvägar

"Livets lyckliga omvägar" av Charlotte Butterfield utgiven av Pirat förlag. Detta är en feelgood roman med ett litet annorlunda tema. Jess är en läkare som lever ett stressigt liv i en dysfunktionell familj. Hon är nära den berömda väggen. Hon går i parterapi ensam. Maken kommer ihåg att det är 632 dagar sedan de hade sex, men glömmer att ta ut soporna. Då får hon ett erbjudande hon inte kan tacka nej till. Hon får erbjudande om att arbeta några månader som en husläkare på en pytteliten ö i Engelska kanalen. I ett desperat försök för att vända trenden och försöka rädda sin familj tackar hon ja. Sagt och gjort tar hon med sig sin man och sina två tjuriga tonåringar till ön. På ön håller man koll på varandra och man umgås på den lokala puben. Familjen börjar trivas där. Långsamt börjar Jess få tillbaka sin familj. Det är av en ren slump hon upptäcker att man kan resa tillbaka i tiden. Jess ser en möjlighet här. Men det kan medför ödesdigra konsekvenser att resa i tiden. Hur långt är Jess beredd att gå?

Ja, vad skulle man göra om man kunde resa tillbaka i tiden, och rätta till de misstag man begått i det förflutna? Tanken är verkligen tilltalande och svinlande. Skulle man ta den chansen? Skulle t ex en lottovinst verkligen göra en lycklig? Det är en av frågorna vi får besvarade här. Jag gillar att se hur familjen förbättras lite i taget allt på grund av en viss bänk och en vacker solnedgång. De små tidresorna huvudpersonen gör innebär att hon har möjlighet att förändra hur det blir i framtiden. De allt mer avancerade resorna medför konsekvenser Jess inte kunnat föreställa sig. Ja det är en bok som väcker många tankar. Vilka tillfällen skulle man själv vilja åka tillbaka till och förändra? Vill man förändra något? Behöver man förändra något? Jag gillar verkligen karaktärerna och storyn i den här boken. Det är en annorlunda men välskriven feelgood roman, som är full av fyndiga tvister och humoristiska händelser. Jag kan varmt rekommendera den. Detta är den första boken av författaren som är översatt till svenska. Jag hoppas jag får möjlighet att läsa mer av författaren. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

TUSEN (OCH EN) SORTERS MAMMA

"Tack för att du gjort te, men jag vill ha kaffe."

"Det är inte till dig, det är till mamma", svarar jag när jag fiskar upp tepåsen ur koppen, och sedan får jag dåligt samvete över att jag inte ens tänkt tanken att göra en kopp till Fergus också, särskilt då han har gjort det till en morgonrutin att göra te till mig.

"Kommer det inte hinna bli kallt tills hon kommer?" 

"Jag tänker gå upp med det till henne." 

"Är hon här? Jag trodde att färjan skulle komma först klockan nio? Den är bara sju än".

Jag tittar noggrant på min man. Har han druckit? 

"Det är klart hon är här. Hon kom igår. Jag tog ledigt och vi åt fish and chips till middag".

"Det var måndag igår. Fish and chips-stället var stängt. I dag är det tisdag, dagen då din mamma kommer. Vi sa att vi skulle äta fish and chips hennes första kväll här". Han säger allt det här långsamt, som att jag vore en förvirrad gamling. 

Jag skakar på huvudet. "Du har fel. Det är onsdag". Hjärtat börjar bulta snabbare när jag springer upp för trappan, två trappsteg i taget, slänger upp gästrumsdörren och finner den tomma sängen, nybäddad med manglade lakan och vita handdukar i en prydlig trave vid fotändan. 

Det händer igen. 

Jag har inbillat mig alltihop. 

Jag sjunker ner på sängen. Fergus sätter sig bredvid mig och lägger armen om mig. "Det är okej, Jess. Du har varit så trött på sistone och jobbat så hårt. Det är bara hjärnan som spelat dig ett spratt".

Han måste ha rätt. Det måste vara stressen från gårdagen, med Molly och allt. Det är bara det att det inte har hänt. Precis då öppnas dörren till Mollys rum och jag ser henne komma ut med en handduk i den ena handen och den glittriga mobilen i den ena handen. 

Badrumsdörren har knappt hunnit stängas innan jag bankar på den. "Molly, du måste släppa in mig. Bara en sekund." 

Molly öppnar en liten springa. "Vad är det?" 

Fergus har ställt sig bakom mig med handen på min arm. 

"Vad gör du?" 

"Släpp in mig, Molly", ber jag. Jag måste prata med dig, bara en sekund".

"Nu är du jättekonstigt", säger Molly, men hon öppnar dörren tillräckligt mycket för att jag ska kunna komma in. 

Från baksidan;

Vad skulle du förändra i ditt liv?

Jessica Bay har allt-och det är alldeles för mycket. Griniga tonåringar, ett hektiskt läkarjobb och en man som minns att det är 632 dagar sedan de låg med varandra, men däremot inte kommer ihåg att ta ut soporna...Jess är nära den berömda väggen.

När chansen att byta liv dyker upp, tar hon den direkt. Jobbet som husläkare på en pytteliten ö i Engelska kanalen kan  vara familjens möjlighet att hitta tillbaka till varandra. Isle of Forth visar sig vara en vacker, charmig och välkomnande ö, trots att öborna har koll på varje steg man tar och allt avhandlas på den lokala puben... Men ön har en hemlighet: Om du sitter på en speciell bänk på klipporna i solnedgången  kan du färdas tillbaka i tiden och återuppleva vilken dag du vill i det förflutna. Du får en chans att göra om och göra rätt. 

När Jess av en händelse upptäcker det blir hon yr av alla möjligheter men glömmer att fundera över om det är så klokt. För om du förändrar ett enda ögonblick i dåtiden kan hela din framtid se helt annorlunda ut. Hur mycket är Jess beredd att riskera för att ställa saker tillrätta? Och kommer hon att inse riskerna innan hon förlorar allt? 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Rosenträdgården

"Rosenträdgården" av Tracy Rees, utgiven av Piratförlaget. I den här boken får vi följa tre olika kvinnor. Året är 1895. Vi får följa Mabs som tar hand om sina syskon när mamman har dött. De kommer från fattiga förhållanden och har det svårt, men hon drömmer om en bättre framtid för sig och sina sex syskon. Vi får också följa tolvåriga Ottilie Finch som drömmer om att få studera vid universitetet, men hennes far ser ner på kvinnor som tänker själva. Mrs Finch är en vacker och intelligent kvinna som kan tänka själv, men när hon väl låter sin röst bli hörd blir hon drogad av sin make, för att bli mer medgörlig. Han har dessutom planer för sin fru som ingen kan ana. Vi får även följa Olive Westallen som har fantastiska planer för framtiden och Londons fattiga. Tillsammans bygger de tre kvinnorna upp en fantastisk vänskap mellan varandra.

Jag tyckte mycket om de kvinnliga karaktärerna i denna boken. Var och en av dem tänker i nya banor och vill göra något mer av sitt liv. Var och en av dem är starka, och beslutsamma. De kämpar för att dem som de älskar ska få ett bättre liv med nya möjligheter. Och inte bara det-de vill även hjälpa Londons utsatta och fattiga människor. Man kan bara beundra Olives engagemang för människorna runt omkring sig. Hon är fantastisk! Författaren beskriver livet för de fattigaste-tillika de rikaste människorna på ett bra och målande sätt. Hon beskriver även miljöerna, väder och vind på ett bra sätt. Jag tycker också att man kan se kvinnornas vackra klänningar framför sig. Boken är lättläst och språket flyter på bra. Det händer hela tiden nya saker, vilket gör att det är svårt att lämna boken långa stunder. Det är svårt att ta till sig den syn som de flesta män har på kvinnor på denna tiden, och vad de utsatte kvinnorna för. Den här historiska romanen lämnar mig inte oberörd. Läs den! Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Olive

Äntligen är Clover klädd som det anstår en liten Westallen, i en grå kappa över en rutig klänning i blekrosa, persika och ljusgrått, samt en stråhatt med ett persikofärgat band. Hon är så söt att jag blir alldeles till mig! Efter nästan en månad hos oss känner hon sig bekväm med mamma, pappa och tjänstefolket- så jag gav mig ut på en shoppingrunda! Nu är min dotters garderob fylld av fina klänningar och kappor, förtjusande hättor och foträta skor som är så små att mitt hjärta smälter. I  dag ville jag visa upp henne, så vi gick på visit. Det blev inte särskillt lyckat. 

Först hälsade vi på mrs Zenobia Lake, som bor i Belize Parks pampigaste hus. Hon flyttade hit från Cornwall för ungefär femtio år sedan och gifte sig med en bankman. De var hisnande rika och, av allt att döma, ett attraktivt par. Men hennes make dog för femton år sedan, och sedan dess sitter hon instängd i det där stora huset och låter såväl sin förmögenhet som sit hushåll förfalla. Nu har hon bara en tjänsterflicka kvar. Jag uppskattar Zenobias kvickhet och bleknande nobless, men hon är uråldrig, grånad och tärd, och jag insåg snart att Lake Halls tomma rum och tysta korridorer inte är lämplig för Clover.

Därefter besökte vi Julia Morow, den frånskillda damen som bor ensam i Vale of Heath i utkanten av heden. Personligen har jag alltid tyckt att skilsmässa är något mycket förnuftigt, men det verkar jag vara nästan ensam om. Resten av Hampstead finner Julia chokerande, så hon har dragit sig tillbaka. Hon är i min egen ålder, men var förvånadsvärt tafatt med Clover. Hon har inga egna barn, och skandalen har förstått tärt på henne.

jag blir bestört vid tanken på hur många som borde tillhöra vår gemenskap, men som är ensamma och utanför. Ändå måste jag hitta unga, glada lekkamrater till Clover, annars kommer hon att få det väldigt tråkigt. Det blir förståss bättre när hon börjar skolan, men jag har ännu inte bestämt mig för när eller var det ska ske. Jösses, det finns viktigare saker än kläder att ordna med!

Från baksidan;

London 1895. OLive Westallen lever ett priviligierat om än ensamt liv i familjens hem i West Heampsted. Vid 28 års ålder anses hon för gammal för giftemål, men Olive gråter inte över vad hon missat. Hon har radikala planer för familjen Westallens framtid, planer som kommer att chocka societeten.

För tolvåriga Ottilie Finch är staden en spännande plats att utforska. Hennes familj har nyligen flyttat till Hampstead från Durham, på grund av en skandal som Otty är lyckligt omedveten om. Den enda skuggan över hennes dagar är moderns mystiska sjukdom. Mrs Finch är instängd på sitt rum och träffar ingen.

Artonåriga Mabs Daley jobbar vid kanalen och får slita hårt för att försörja sin far och sina syskon. Så när hon erbjuds arbete som piga hos familjen Finch i deras eleganta townhouse, känns det som en biljett till ett bättre liv. Mabs fångas upp i nätet av hemligheter och lögner som jagat familjen från deras senaste hem, och hon ställs snart inför ett omöjligt dilemma...

Ha en fortsatt trevlig dag!🌞

Kramizar Ninni

Blind vrede

"Blind vrede" av Malin Thunberg Schunke utgiven av Piratförlaget. Detta är del fyra i serien om den svenska åklagaren, Esther Edh. Jag har tyvärr inte läst de föregående böckerna i serien. Julia Elander är djurrättsaktivist. Hon brinner för att förbättra situationen för alla djur. Tillsammans med sin bror har hon startat Djurens soldater. De demonstrerar för djurens rättigheter, rekryterar nya medlemmar och skriver insändare. Runt om i Europa drar en våg av våldsbrott fram. Varje gång hittar man en märklig symbol på platsen. När en kemifabrik brinner i skåne och en man omkommer i branden, startas en utredning på Eurojust i Haag av Ester Edh och hennes chef Fabia Moretti, då även symbolen dyker upp där. När den polis som infiltrerat gruppen Djurens soldater, får veta att något stort är på gång, måste han ta reda på var och när det kommer inträffa. Men tiden är knapp.

Jag tyckte det var en välskriven spänningsroman, med ett trovärdigt tema. Även karaktärerna känns starka och väl beskrivna. En grupp människor är frustrerade och arga på samhället och de som styr. De blandar sig med fredliga demonstranter, för att att sedan ta till våld och förstöra allt i sin väg, pga sin blinda vrede. De skyr inga medel för att nå sina mål. De drar sig inte för att lura även sina närmaste. Vi får också en inblick i den organiserade handeln med utrotningshotad djur. Boken handlar även om hämd mot samhället, som ibland kan behandla människor orättvist. Alla trådar nystas ihop på ett bra sätt i slutet på boken. Boken känns väldigt lättläst och spänningen gör att den är väldigt snabbläst. Det är ett aktuellt ämne då många grupper i vårt samhälle tar till våld, för att nå fram med sitt budskap. Det kokar under ytan och man vet aldrig när nästa atentat planeras. Boken  får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

När Bart stormade in hade hon stått vid diskbänken och för femtioelfte gången kontrollerat de båda strecken på den lilla vita plaststickan. 

"Har det hänt något? Julia, vad är det? Du lät så konstig. Varför måste jag komma hem?"

Sedan upptäckte han vad hon höll i handen. Reaktionen var omedelbar. Färgen i hans ansikte skiftade från blek till askgrå. Munnen öppnades, men det kom inget ljud. Han sträckte tafatt ut en hand i luften för att sedan låta den falla.

Vår kärlek har burit frukt. Julia hade förberett sig noga, men hann inte till det slitna uttrycket eller allt annat hon velat säga honom i det ögonblick som de båda skulle minnas resten av sina liv. Istället noterade hon att Bart såg ut som om han sett ett spöke. Han verkade paralyserad, fick uppenbarligen inte fram ett ord. Ville han inte ha ett barn med henne?

Julia stapplade bakåt och stötte i diskbänken. Ögonen fylldes av tårar. Hade hon missbedömt honom så kapitalt? Plaststickan föll ur hennes viljelösa händer och slog emot trägolvet. Hon hoppades att den skulle gå i tusen bitar och försvinna. Snyftningen som steg upp innom henne var förnedrande, men hur hon än försökte kunde hon inte hejda den.

I samma ögonblick som hon vände sig bort var hans armar omkring henne. Hon kände den välbekanta doften av citrus och mandelträ. En av hans händer letade sig in under hennes hår, smekte hennes nacke.

"Julia, Julia", viskade han. "Jag blev bara så överraskad. Jag... vet inte vad jag ska säga. Är du lycklig?" Han lyfte upp hennes haka mot sitt ansikte, strök bort några tårar med den varma tummen. "Du är lycklig, det ser jag."

"Och du?" lyckades hon pressa fram.

Bart begravde ansiktet vid hennes halsgrop. Ett ögonblick kändes det som om han skakade till av något, men hon var inte säker. Mjukt befriade hon sig ur hans grepp, skapade ett litet utrymme mellan dem.

"Bart, vill du inte?"

Han hade blivit stående med hängande axlar och armar. Blicken var riktad mot golvet. Julias hjärta sjönk. Hur hade hon kunnat vara så dum att hon trott att någon som hon skulle få någon som Bart. För evigt? Tankarna slog kullerbyttor i hjärnan. Hon var upptagen med sig själv att hon inte ens hörde att han pratade med henne.

Från baksidan;

En våg av skrämmande våldsbrott drabbar Europa. Varje gång återfinns samma märkliga symbol. På Eurojust i Haag tillsätts en utredningsgrupp med den svenska åklagaren Esther Edh i spetsen.

Spåren leder snart till södra Sverige och en andlös kamp mot klockan inleds för att förhindra fler våldsdåd. Men jagar man en ensam gärningsman? Eller är det starkare krafter som drar i trådarna?

Samtidigt lever den italienska åklagaren Fabia Moretti under dödshot från maffian. När hennes hemliga förflutna kommer ikapp tvingas hon att en gång för alla konfrontera sina demoner.

Blind vrede är dramatisk och mångbottnad thriller om den explosiva vrede som döljs i samhället och om vad som kan utlösas när en grupp gränslösa människor finner varandra. Det är samtidigt en gripande berättelse om individuell moral och vårt behov av mänskliga relationer. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Drömmar till salu

"Drömmar till salu" av Ada Wester, utgiven av Piratförlaget. Denna underbara roman är författarens debutroman. Vi får följa två personer. Ester på femtiotalet och Anni som är hennes barnbarn i nutid. Från det att Ester börjar skolan älskar hon den. Trots att hon får gå hela vägen till och från skolan och måste hjälpa till på gården, studerar hon flitigt. Hon älskar att läsa böcker, som hon får låna av klasskamraten Hjalmar. En dag räddar hon ett barn från att drunkna och föräldrarna sätter av pengar åt henne för att Edith ska kunna studera vidare. Hennes dröm är att bli lärarinna och hon börjar studera i Stockholm. Men det oväntade händer och hon blir gravid. Men vem är pappan? Anni får ärva sin farmors hus. Hon tänker renovera det och funderar om hon ska sälja huset sen. Men med tiden kommer hon att älska det fina huset. Anni är kluven, ska hon verkligen sälja det?

Vad är man beredd att göra för den man älskar? Edith är beredd att ljuga för att den hon älskar ska få det liv han förtjänar. Idag behöver man förhoppningsvis inte göra sådana uppoffringar. Jag gillar verkligen denna typ av roman när man får följa olika personer i dåtid och nutid. Jag njuter av de fina person och miljöbeskrivningarna. Boken är välskriven och man fastnar direkt från första sidan. En riktigt mysig bok, som har det där lilla extra. Jag gillade båda huvudpersonerna Ester och Anni. Det är spännande att följa Ester, som arbetar hårt för att få en utbildning och Anni som jobbar hårt för att renovera sitt nyligen ärvda hus. Vi får följa Anni en sommar, genom husrenovering, på loppisbesök och hennes funderingar på vad hon vill få ut av livet. Naturligt vis innehåller boken några fina tvister och överraskningar. Kanske får man till och med reda på vem som är pappa till Esters barn. Boken tog slut aldeles för fort och jag skulle gärna läsa mer av författaren. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

DET GAMLA HUSET såg stort ut där det stod mellan fruktträden och runtomkring sträckte en trädgård ut sig med buskar och höga träd. Anni öppnade den gröna trägrinden, gick närmare och granskade huset uppifrån och ner, med samma blick som hon brukade använda på loppisfynd. Fördelar och nackdelar, charm och skavanker. Alltihop fanns där men skillnaden var att hon inte behövde bestämma sig. Huset var redan hennes. Och nu längtade hon efter att få utforska det. 

Det var byggt 1905, enligt pappren hon fått med posten, och någon hade verkligen bemödat sig. Det första som mötte besökaren var en liten punchveranda, för liten för att egentligen kunna användas, men Anni blev ändå lycklig av åsynen. Ovanpå den fanns en balkong ut från övervåningen, som hon mindes att de suttit och fikat på-ständigt detta fika!- men nu var det tveksamt om hon verkligen borde våga sig ut på den. Bäst att få den kollade först, för säkerhets skull. Fasaden såg ut att behöva målas och de vita knutarna flagade, men det hade hon väntat sig. Huset var åttiokvadrat uppdelat på två våningar, men Anni gissade att övervåningen, under det brutna taket, inte räknades i hela sin yta. Hon var inte direkt lång, så för henne skulle det inte bli något problem att stå där uppe. Jämfört med de olika ettorna hon hade bott i fram till nu kändes det som ett palats. Kanske skulle Bodil få sina temafester ändå, innan Anni sålde huset! Bara hon slapp nakenfesten. 

Med en känsla av andakt låste Anni upp dörren och klev in i hallen. På väggen hittade hon en gammeldags strömbrytare, en pigg som skulle petas neråt, som fick hallen att lysas upp av ett varmt sken. Framför henne öppnades en tidskapsel, en minnets väg rakt in i femtiotalet- och in i hennes barndomsminnen. Anni gick in i vardagsrummet och häpnade över möblerna som hon skulle ha slängt sig över om hon sett dem på en loppis. Eller en dyr vintagebutik i Stockholm, för den delen. De hade hon så klart inte brytt sig om som barn, men den vuxne Anni älskade varje pinal.

Från baksidan;

Anni blev stående och såg på honom, hans rufsiga hår och blåbyxorna, och någonstans kände hon att det var så här hon alltid föreställt sig det. Livet. En leende, rufsig man som målade om deras gemensamma hus. Men det här var hennes hus och han var bara hennes goda granne. Eller? Hur visste man egentligen?

Vad gör man om man ärver ett hus i en sörmländsk byhåla? Renoverar och säljer med vinst, förståss. Så tänker åtminstonde Anni när hon plötsligt blir ägare till farmor Esters gamla hus i Stjärnhov. Det är dessutom fullt av fina femtiotalsmöbler och byggdes är full av loppisar, så Anni startar Instagram kontot Drömmar till salu, där hon säljer retromöbler och visar upp sitt underbara liv på landet. Att renovera hus visar sig dock vara rätt jobbigt, så när Love dyker upp och erbjuder sin hjälp är Anni inte sen att tacka ja.

Sextiofem år tidigare flyttar Ester tillsammans hus, sjutton år gammal, ensam och gravid. Med sig har hon några få tillhörigheter och en stor hemlighet. Vad hände egentligen från uppväxten på gården och lärarstudierna i Stockholm, till att hon blev på det viset? Vem är det som är far till barnet, och varför vägrar Ester yppa det för en endaste själ?

Drömmar till salu är en roman om kärlek. Om kärleken till ett hus, till gamla möbler, till den man alltid har älskat och aldrig kommer att glömma. Det är en berättelse om två tider, om två unga kvinnor som söker sin väg i livet, och kommer till samma plats. Hem.

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Kramizar Nina