Solo stjärnhästen

"Solo stjärnhästen" av Pippa Funell, illustrerad av Jennifer Miles utgiven av Argasso bokförlag. Bokrecension; Barn 9-12 år. Vi får återigen göra bekantskap med den adopterade flickan Tilly som älskar hästar och lär sig rida tillsammans med sina vänner på gården Mångläntan. Tilly tänker mycket på sin biologiska mamma och funderar över vem hon var. Hon får äntligen rida på sin älskade Silverskugga för första gången. Vilken lycka! Det är också dags för hennes första hopptävling. Hon träffar Brook, en av sina vänner, och han är orolig över tävlingen på sin häst Solo. Han berättar för Tilly att han tappat bort sin lyckoamulett. Eftersom Tilly själv har en lyckoamulett som hon alltid har haft, så förstår hon hur viktig amuletten är för honom. Hon vill göra allt för att hjälpa Brook att hitta den. Hur går det på Tilly första tävling? Hittar Tilly Brooks lyckoamulett? Vad händer när båda två har samma lyckoamulett? Vad betyder det? 

Detta är den sjätte delen i serien om Tilly och hästarna på Mångläntan. Jag har recenserat två av böckerna om Tilly förut. Jag har ju alltid älskat just hästböcker så jag läser gärna en hästbok när jag får chansen. Jag hade älskat Pippa Furnells böcker då jag var barn, för jag red ju också när jag var barn och tonåring. De råd som Tilly får i boken är de som författaren själv har fått och själv lär ut. Författaren beskriver tankar och känslor på ett fint sätt. Jag gillar att Tilly har en speciell känsla för hästarna. Jag gillar också att det finns fakta längst bak i boken om hur man ska ta hand om sin ponny. Det finaste rådet av alla är "Ta hand om din ponny och ge den så mycket omsorg och kärlek som du bara kan!" Författaren beskriver livet runt hästarna på ett fint sätt. Jag uppskattar även de fina svartvita illustrationerna i boken. De tillför det lilla extra till handlingen. Jag hoppas det kommer fler delar i serien om Tilly då denna boken slutade väldigt spännande. Denna vackra hästbok får 🩷🩷🩷🩷🩷/5.

Mitt favoritställe ur boken;

3

Förberedelser

Vid middagsbordet den kvällen kunde Tilly inte sluta prata om sin ridtur på Silverskugga. Hon glömde helt bort den hemlagade chiligrytan och behövde flera gånger bli påmind om att äta istället för att prata. Och när hon inte pratade om ridturen tänkte hon på den. Tack och lov var det ett bra sätt att skingra nervositeten inför hopp tävlingen nästa dag. 

"Du får gå och lägga dig tidigt i kväll, Tilly", sa pappa. "Så är du pigg och utvilad till i morgon."

Tilly protesterade inte. Hon hade läst mycket om vad som krävdes inför en hopptävling, och hon visste att man tjänade på att vara pigg och i bra form. Hon hjälpte till med disken och gick sedan upp på sitt rum. 

Men hon gick inte och lade sig direkt. För många tankar virvlade runt i hennes huvud just nu. I stället tog hon den lilla asken som alltid brukade ligga på sängbordet och fällde upp locket. Innuit fanns det slitna fotot av hennes biologiska mor - det som mamma hade gett Tilly dagen före hennes första ridläger. 

Hon satte sig på sängkanten med fötterna på en bunt gamla ponny tidningar och stirrade på det. Hennes biologiska mamma såg ut precis som Tilly. Hon var klädd som en ursprungsamerikan och stod intill en vacker, vit häst. 

"Jag önskar jag visste mer om dig", viskade Tilly. " Och om den där fina hästen."

Baksidetext;

När Tilly ska delta i en av ponnyklubbens hopptävlingar stöter hon ihop med sin vän Brook, som ska tävla i den högsta klassen med hästen Solo. Han verkar vara nervös och berättar att han har tappat bort ett föremål som han behöver när han tävlar. Tilly bestämmer sig för att hjälpa honom hitta det, men då upptäcker hon något mycket oväntat. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Maja & Vamos - Vänner för alltid

"Maja & Vamos - Vänner för alltid" av Evelina Hanell utgiven av Books on Demand förlag. Bokrecension; för barn 9- 12 år. Maja är en tjej som är utanför i skolan. Hon blir t ex inte bjuden när de andra har fester. Det gör ont att inte bli bjuden och vara den enda som inte får vara med. Hemma orkar hennes mamma inte riktigt vara där för henne och hennes lillebror Hugo, och pappan jobbar utomlands flera veckor i taget. I stallet finns dock hennes vän Shirin som har en egen häst. En dag får Maja reda på att hon också ska få en egen häst. Maja och hennes mamma åker och till Stina och Maja får provrida hennes häst Vamos. En dag i början av sommarlovet kommer äntligen transporten med Majas nya häst. Men Vamos är en lite känslig häst, och en dag inträffar en olycka. Detta får Majas mamma att vilja sälja Vamos mot Majas vilja. Nu måste Maja göra allt för att få mamman att förstå att Vamos inte alls är farlig, men kommer Maja att lyckas?

Detta är författarens debut. Många tjejer och killar, kan nog känna igen sig i Majas känslor av att vara osynliga och utanför i skolan. Mobbing har varit och är fortfarande ett stort samhällsproblem, både för barn och vuxna, och detta ämne kan inte belysas nog. Vilken tur att flickan i boken ändå har en vän i stallet, och att hon fick en alldeles egen häst. Alla behöver en meningsfull tillvaro. Tyvärr har inte alla sådan tur som flickan i boken. Jag älskar verkligen inslagen i boken från Vamos perspektiv. Det visar sig att han är en riktigt rolig karraktär, som får mig att fnissade lite. Författaren beskriver flickans känslor på ett fint och insiktsfullt sätt. Jag kan varmt rekommendera denna hjärtevärmande historia till alla hästälskande tjejer och killar. Missa inte denna fina berättelse. Jag hoppas få läsa mer av författaren i framtiden. Denna hästbokspärla får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 5

Vamos kommer hem

Maja kunde inte stå still en sekund till. Hon hoppade på stället. Marken brände under fötterna. Det doftade starkt av granskogen intill. 

"Tänk att Vamos och Samson ska bli bästa kompisar," fortsatte Shirin ivrigt. 

"Jag undrar om det är Samson eller du som är gladast över att Vamos fick plats i ert stall," sa Maja. 

"Jag har pratat med Jörgen. Vamos får gå i hagen bakom transporterna."

Shirin fortsatte pladdra på.

"Om vi tränar tillsammans kan ni säkert börja tänka snart."

Maja nickade, utan att riktigt svara.

Eftermiddagen hade krupit fram. Hon hade förberett allt. Nytt spån, fluffigt hö, friskt vatten. Till och med skrivit hans namn på utrustningen med sin allra finaste handstil. Allt skulle vara perfekt.

"Vi kan snygga till lite i stallet innan han kommer."

Shirin var aldrig den som stod sysslolös. 

"Här, ta en räfsa, så har vi i alla fall något att göra medan vi väntar."

Det skrapande ljudet mot gruset lät som en egen melodi medan de bildade raka, prydliga linjer. Gamla höstrån och spån samlades i högar. Nervositeten kröp som myror under Majas hud. 

"Lyssna...Det kommer någon."

En motor närmade sig. Stina vinkade från bilens framruta. 

"Hej, här kommer vi!"

Ett brett leende spred sig över Majas ansikte. Klumpen i halsen löstes upp. Äntligen.

Baksidetext;

Maja känner sig ofta som för mycket. Eller för lite. 

I skolan är hon osynlig, hemma är det som om håller på att gå sönder. Men i stallet finns Vamos, hennes egen lilla häst med mjuka ögon och en känslighet som ingen annan verkar förstå. Förutom Maja.

Tillsammans hittar de något att hålla fast vid. Trots missförstånd, avundsjuka och vuxna som inte alltid orkar finnas där. Men när en olycka plötsligt förändrar allt måste Maja våga tro på sig själv. Och på att vänskap faktiskt kan bära, även när livet gör ont.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En nästan helt vanlig sommar

"En nästan helt vanlig sommar" av Sofia Weiss utgiven av Lind & Co barnböcker förlag. För barn 9-12 år. Bokrecension; Efter en ridolycka med hästen Milagro, vågar Joanna inte sitta upp igen. Hon skyller istället på ont i magen för att slippa. Dessutom är hennes pappa borta och det gör att Jonna sluter sig inom sig själv och börjar undvika kompisarna Issa och Alisa. Trots att de varit bästisar i en evighet. Hon kommer med undanflykter när de vill ses. Sommaren uppe i mygglandet Norrland lockar inte lika mycket som den brukar. Jonna som annars brukar älska att åka dit. Väl där träffar hon kompisen Samuel, som får det att pirra i magen. Dessutom väntas det föl på granngården och Joanna vill gärna vara med när det föds. Men stoet Myrna som väntar fölet, drabbas av fång, och man är tvungen att tillkalla veterinären. Det får Jonna att tro att Myrna och fölet inte ska klara sig, precis som hennes pappa inte gjorde. Kan Joanna få en fin sommar trots allt? 

Jonna befinner sig i ett mörkt sinnestillstånd, där hon inte orkar vara så där glad och sprudlande som kompisarna vill att hon ska vara. Hon är inte intresserad av att göra sådant de brukar göra. Det skapar en stor klyfta emellan henne och kompisarna, då de inte förstår Jonnas sorg. Det kan vara svårt att hantera sorgen efter en älskad förälder. Det kan vara svårt för vem som helst, men speciellt för ett barn. Hon är rädd för att låta sin sorg komma upp till ytan. I början tänker Jonna att ingenting någonsin kommer att bli bra igen. Författaren lyckas fånga Jonnas känslor och tankar på ett fint sätt. Bokens omslag visar på allt det där mysiga som förväntas av ett riktigt mysigt sommarlov. Inledningen på sommaren blir inte så bra, men i slutet blir det precis så där mysigt som ett sommarlov ska vara, med sol, bad och bus med kompisar. Denna tänkvärda bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 10

Det kommer att bli bra, det kommer att bli bra... 

Joanna är bland de sista in i kyrkan. Hon ställer sig ytterst i en av bänkraderna där klassen samlats. I raden framför står Issa och Adile i sina likadana klänningar. Jobbas ligger kvar i påsen i garderoben. I stället för klänningen har hon tagit på sig sin jeanskjol och en vit topp med gröna prickar. 

Sent under kvällen innan hade hon svara på meddelandena Issa och Adile hade skickat. Skrivit att hon inte hoppade upp på Ansgar för att hon hade fått magknip igen. Det var ju nästan sant! 

Kyrksalen är full av elever och deras lärare. Solljuset sipprar in genom de kulörta fönstren och landar på björkrisen i stora vaser som säkert vaktis har satt dit. Framme vid altaret ropar rektorn att de ska ta till vara på sommarlovet. 

"Bada mycket och ät glass i stora lass. Njut av sommaren! Och så ser vi några av er till hösten igen", skrattar han. 

Därefter visar Gunnel, som är frisk igen, med en vinkning att det är klassens tur att sjunga. Jonna håller dig undan Issa och Adile när hon går fram, och ställer dig på en annan plats trots att hon stått bredvid de när de övat.

Gunnel dirigerar klassen. Hela våren har de övat på Lalehs låt Det kommer bli bra. Pianotonerna svävar i salen tillsammans med deras röster och dammkornen i solskenet vid fönstren. Jonna mimar bara. Hon ler inte åt Gunnels röda kinder och viftande händer och att hon hela tiden får putta upp glasögonen som envist halkar ned på näsan. Inte heller ler Jonna åt Adile, som älskar att sjunga och struntar i att hon låter som en kråka med halsont när hon gör det. För vad än Laleh eller Gunnel tror kommer inget att bli bra. 

Baksidestext;

Sommaren är här, men Jonna önskar att alkt var som förut, när livet kretsade kring kompisarna, skolan och stallet. 

För ingenting är sig likt nu när pappa är borta. Jonna har skolkat från skolan och ljugit om det för mamma, och hon står inte längre ut med Issa och Adile, fast de varit bästisar i en evighet. Till och med sommarlovsveckan hos moster Agnes i mygglandet Norrland, där Jonna alltid älskat att vara, känns som en mardröm. Men Jonna vågar inte låta känslorna ta över och ge vika för tårarna som vill ut, för då komner det nyupptäckta, gigantiska svarta hålet som snurrar ovanför jorden att dra in henne och aldrig mer släppa ut henbe. 

Mitt i alltihop finns ändå ljusglimtar - den nyfunna kompisen Samuel väcker pirriga känslor som hon aldrig tidigare upplevt, och hos moster föds ett föl med overkligt mjuka kaninöron. Kan Jonnas sommar bli fin, trots allt? 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Skuggreglerna

"Skuggreglerna" av Greta Boström utgiven av Raben&Sjögren. För barn 9-12 år. Bokrecension; Vi får lära känna Lo, som precis fått en ny häst. Alla tycker att gården där Lo:s familj bor på är som ett paradis, men är det verkligen det? För i den här familjen tycks Lo vara det svarta fåret. Något som hennes storasyster Leah verkar utnyttja till max. Hon blir avundsjuk när Lo får en plats i hopplaget, med sin nya hingst. Och hon gör allt för att Lo ska tacka nej till den. Redan första kvällen när Bagheera kommer börjar bekymren. Märkliga saker börjar hända. T ex tänds ljus i stallet, som inte borde kunna tändas. Men vem är det som lämnar spår efter sig och vem är det som gör punka på Los cykel och gör inbrott i hennes skåp i skolan? Om det inte är Leah, Vem kan det då vara? Och vad har hon gjort den nya killen i skolan egentligen? Kan alla skumma händelser till och med vara övernaturliga? Lo är tvungen att gräva i gårdens historia för att få reda på vad det egentligen är som pågår. 

Detta är en riktigt spännande nagelbitare. Det är en bok som är håller dig i ett fast grepp från början till slut. Vill ni läsa en riktigt bra hästbok, med övernaturliga inslag, får ni inte missa denna spännande berättelse. Jag tyckte dock att Los syster inte var så sympatisk. Jag tycker det är hemskt att hon är så avundsjuk på sin egen syster, så att hon gör vad som helst för att förstöra för henne. Föräldrarna behandlar inte Lo heller så bra, utan tar allt som oftast systerns parti, vilket gjorde mig ledsen. Dock fick Lo upprättelse i slutet på boken, vilket var bra. Författaren lyckas att få mig att känna sympati för huvudpersonen, och jag tyckte också att författaren lyckades med att kombinera vardaglivet, med de övernaturliga inslagen på ett bra sätt. Jag tycker också att författaren lyckas att få historien att kännas äkta och trovärdig. Denna spännande barnbok ger jag ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

5

Gruset knastrande under kängorna när jag närmade mig trädgårdens mörkgröna häck. Jag visste inte om Mauritz var där på lördagar. Men kanske var det med växter som med hästar, att de behövde kärlek oavsett dag i veckan. Dessutom kändes det som att Mauritz alltid var där. Som den böjda ryggen var en lika naturlig del av trädgården som trädens knotiga stammar. 

Det runda, parkliknsnde området tillhörde egentligen kommunen, precis som resten av Nyckelsund. När pappa tog över restaurangen för en massa år sedan fick han erbjudande om att hyra övervåningen också. Det skruttiga stallet kom på köpet. Vissa tycker att vi bodde i en sagovärld. Att den välskötta parken, näckrosdammen, hagarna och de pampiga husen såg ut som en reklam för en spa-weekend. För mig var det bara hemma. Jag hade alltid bott där och Mauritz hade alltid stått med sin kratta bland blad och grenar. 

Det gjorde han i dag också. Längst in i labyrinten kunde jag skymta det Silvervita, bakåtkammade håret. Han rörde sig ryckigt längs väggen av kala grenar. Om sommaren blev de till en tjock, grön mur som bildade gångar och återvändsgränder. När jag var liten hade jag sprungit vilse i den där labyrinten. Jag kommer fortfarande ihåg skräcken som växte för varje stängd passage som dök upp framför mina fötter. Rädslan att jag skulle vara fast i de gröna tunnlarna för alltid. 

Det var en fånig tanke, men då hade den varit verklig. Mauritz hade hittat mig där jag satt som en gråtande, hopkurad boll i en av återvändsgränderna. Likt en ängel stod han framför mig med det axellånga håret och de ljusblå ögonen. Utan ett ord hade han tagit min hand och lett mig till restaurangköket där pappa bullrade runt bland ångande kastruller. Men bara några veckor senare hade Mauritz skrikit åt mig när jag plockade blommor till midsommarstången på ängen utanför parken, trots att det var mamma som bett mig. Då såg han inte det minsta ut som en ängel.

Baksidestext;

Alla tycker att gården där LO bor ser ut som en sagovärld. De vackra husen, näckrosdammen och hagarna. Själv tycker Lo att det enda sagolika med hennes liv är denna hingsten Bagheera. 

Men redan samma kväll som han kommer till stallet börjar märkliga saker hända. Trasiga lampor som lyser och oförklarliga fotspår i snön. Är det någon där? Eller något? 

En som inte är lika glad för Bagheera är storasyster Leah. När konkurrensen i hopplaget hårdnar, ställs den redan såriga relationen på sin spets. Är det hon som gjort punkare på Los cykel och brutit sig in i hennes skåp i skolan? Vem kan det annars vara? 

För att förstå vad som händer börjar LO gräva i gårdens historia - en historia som visar sig vara mer brännande än hon någonsin kunnat ana. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Glimma - Spelet

"Glimma - Spelet" av Marie Helleday Ekwurtzel, illustrerad av Lena Furberg, utgiven av Hegas förlag. För barn 9-12 år. Lilly och hennes kompisar Stina och Simon ska åka på ridläger, och vara med på ett medeltids-spel. Men för att lyckas med det måste Lilly miljöträna hennes häst Glimma, som hon tagit hand om efter att den förra ägaren misskött henne. Då Lilly inte lyckas få Glimma att gå över en bro, ser det ut som om hon får stå över spelet, och hon känner sig utanför. Dessutom verkar de som har ridlägret skumma och när en dyrbar silverkrona har försvunnit, funderar vännerna på, om det är en tjuvliga i farten. Men vad är det egentligen, Glimma hör från den gamla fiskeboden längst nere vid stranden? Ska de tre vännerna lyckas lösa mysteriet med den försvunna silverkronan? 

Detta är den tredje delen om Lilly och den misskötta hästen, Glimma. Jag har läst och recenserat de två första delarna. Glimma är nu en helt annan häst än i våras när Lilly började sköta henne. I den här delen belyser man frågan om vikten av att miljöträna sin häst. Det är viktigt för att hästen inte ska bli rädd för saker, som kan dyka upp i samband med en ridtur t ex. Det gör att hästen blir lite modigare och får den att lita på sin ryttare. Annars är hästen ett flyktdjur, och de kan sticka vid första tecken på fara. För övrigt är boken spännande och lättläst, för de som precis börjat lära sig läsa, och innehåller fina tecknade bilder, av Lena Furberg. Historien innehåller en stor portion kärlek till vår vän hästen och stallkamraterna. Jag får följa tre unga hästälskare och deras äventyr under ett ridläger, som även involverar ett spännande mysterium. Jag läser gärna vidare i serien för jag vill se hur det går för Lilly och Glimma i fortsättningen. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

5

Gården vid havet

Det stod två bilar med hästtransporter på stallbacken. Efter några dagars ridläger var det dags. Lilly, Stina och Simon skulle åka till Brohult. 

Lilly ledde Glimma runt bilarna. Hon gnäggade och slängde med huvudet. Först åt vänster sedan åt höger. Den vita manen och pannluggen vajade. 

Detta var något helt annat än den rädda, skabbiga häst som hade kommit till stallet i våras. Lilly strök handen över Glimma mörkhåriga hals. 

-Såja, tjejen, sa hon. Det går bra. 

Glimma tittade på henne och fnös. Ole gick in i transporten utan problem. 

-Bra, sa Kajsa. Nu tar vi Glimma. Har du med godis till henne, Lilly? 

-Japp, svarade Lilly. 

Hon tog ett djupt andetag. Sedan gick hon ett varv till och kom fram till transporten. Glimma stannade tvärt. Efter mycket godis och lite trixande gick hon in. Max och Kajsa hjälptes åt att fälla upp lämmen. 

Baksidestext;

Lilly ser fram emot att åka på ridläger. Alla skötarna på ridskolan ska vara med. Men det blir inte som de tänkt sig. Lilly och hennes kompisar Stina och Simon får åka iväg några dagar. Och ta sina sköthästar med. De ska vara med i ett medeltids-spel. Vid en gammal ruin. 

Men Glimma krånglar och vill inte lyda. Lilly får stå vid sidan av och känner sig utanför. Sen försvinner en dyrbar silverkrona. Och vad är det Glimma hör nere vid stranden? Är det en tjuvliga i farten? 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Moorlandstallet- Den nya hästen

"Moorlandstallet- Den nya hästen" av Catherine Hapka utgiven av Bonnier Carlsen förlag. Boken är baserad på Star-stable spelet. För barn 9-12 år. Detta är den första delen i serien om Moorlandstallet. Layla ser fram emot att det ska komma en ny häst till Moorlandstallet. När den nya hästen lastas av, och står på stallplanen, känner hon direkt att hon och Galaxy får en speciell kontakt. Dock begriper sig ingen av de vuxna sig på den nya hästen. Ibland verkar hon väldigt duktig, men i bland verkar hon inte skolad alls. Hon verkar definitivt inte vara något för ridskolan i alla fall, och man funderar på att lämna tillbaka henne. Det får inte hända. Tillsammans med sina stallkompisar måste Layla lösa mysteriet, så att Galaxy kan få stanna. Just när allt börjar se mörkt ut får hon en id'e. Kanske kan hon lösa både mysteriet, med den nya hästen, och lämna in uppgiften till skolan som hon ligger efter med.

Detta är en bok som baseras på världens största spel för hästälskare - Starstable. Jag har inte spelat spelet dock. Detta är ju en bok för den lite yngre läsarkretsen, men det bryr jag mig mindre om. En hästbok är ändå en hästbok, eller hur? Eftersom jag älskar hästböcker kunde jag inte missa den här boken. Moorlandstallet finns på ön Jorvik. På samma ö utspelar sig även hästboksserien "Ödesryttarna" av Helena Dahlgren. Dem har jag inte läst. Detta är en fin berättelse om kärlek till hästar, vänskap och livet kring stället. Men den här boken tar också upp hur svårt det kan kännas av att känna sig annorlunda. Layla har svårt att komma igång med uppgifterna i skolan. Läraren tror hon är lat och oengagerad. Föräldrarna vill därför att hon ska ta extra lektioner. Men beror verkligen Laylas svårigheter på att hon inte bryr sig, eller har hon faktiskt svårt att både läsa och skriva? Ja både Galaxy och Layla är så klart missförstådda. Kanske är det så att både Galaxy och Layla kan lära sig saker på ett lite annorlunda sätt? Denna fina lilla hästbok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

4

Layla följde med de andra tre tjejerna fram till den lilla folksamlingen som hade börjat bildas på stallplanen. 

Justin kom fram precis när hanns pappa klättrade ur lastbilen. I samma stund öppnade Nehal stalldörren och gick fram till far och son Moorland. 

"Backa lite, tack." Nehal använde vad alla brukade kalla för hennes "ridlärarröst", vilket innebar att hon talade högt och med pondus - och alla lydde utan att tveka  och gick och ställde sig en bit bort medan hon och Justin dreglade upp dörren till hästtransport. 

"Se er för", sa Thomas med sin lite sträva men vänliga röst och vände sig till åskådarna. "Hon har aldrig åkt hästtransport förut. Jag var tvungen att binda för ögonen på henne för att kunna lasta henne, så jag skulle tippa på att hon kommer ta sig ut snabbt." 

Layla höll andan när hon såg Nehal försvinna in i vagnen genom den lite mindre, människoanpassade dörren där fram. Under tiden tänkte Justin försiktigt rampen på baksidan. 

" Ser du henne?" sa Astrid och sträckte sig framåt. 

Layla svarade inte utan kisade bara mot den skugghöljda insidan av hästtransport. Först hände ingenting. Sedan började hästen backa ut från vagnen. Stoets bakdel var snövit med ett smatter av små svarta prickar och fram delen var helsvart. Till slut fick hon syn på Nehal som kom efter och höll i ett grimskaft. När stoet väl hade backat ut från vagnen stod en storögd och uppenbart väldigt nervös häst med böjd nacke och vit bläs på stallbacken. 

Baksidestext;

VÄLKOMMEN TILL MOORLAND STALLET

När den nya hästen Galaxy kommer till stallet känner Layla i hela kroppen att hon mött sin drömhäst. När deras blickar möts är det som om de kan prata med varandra utan ord. 

Men även om Layla tycker att Galaxy är helt perfekt, så verkar något inte stå rätt till med det fina stoet. Varken ridlärarna eller de andra ryttarna klarar av att rida henne. Så när Layla hör att stallägaren Thomas Moorland pratar om att sälja hästen finns det bara en sak att göra hon måste komma på ett sätt att behålla Galaxy!

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Stallgänget på Tuva-Min vilda, vackra Granis

"Stallgänget på Tuva-Min vilda, vackra Granis" av Lena Furberg utgiven av Story House Egmont förlag. Detta är den femte delen om stallgänget på Tuva, och den tredje boken jag recenserar. I Tuvastallet bor det sex stycken hästar, och vi får följa dem och deras ägare. Ingen häst är den andra lik, och alla har sin egen historia. Ryttarna brottas med olika problem, som rör deras hästar. Denna delen handlar om Bea och hennes häst Granis. Granis har blivit svårriden efter en olycka, och Bea har svårt att hålla henne när hon rider. Ibland tänker Bea att hon vill sälja Granis. Men så klart älskar hon sin lilla besvärliga häst över allt annat. Bea och hennes ridkompisar funderar på hur de ska få Granis att bli lite lugnare när Bea rider henne. Kan ett nytt bett göra så att Granis blir lugnare? Vi får även lära känna de andra ryttarna och deras hästar och allt som händer i och omkring det lilla stallet. 

Åh, så mysigt att få återvända till Tuvastallet igen. Böckerna om Tuvastallet är så mysiga och jag kan verkligen rekommendera dem till alla hästtjejer, som gillar att läsa om favoritdjuret hästen. Det lilla stallet rymmer ett litet härligt gäng hästar och deras människor. Gänget i stallet stödjer varandra i både stort och i smått. När någon av ryttarna behöver hjälp, finns det alltid någon av de andra som kan ge råd. Jag gillar kompisandan som råder i det lilla mysiga stallet. Den här boken är precis lika fin, som de två övriga delarna i serien jag har läst. I bland händer det både roliga, men också jobbiga saker, som berör de stora djuren. Jag hade gärna ridit och umgåtts med hästarna och kompisarna i Tuvastallet. Jag älskar också det fina bokomslaget, som är ritat av författaren. Om det är något att klaga på med boken, är att den kunde innehålla lite fler sidor, då den tar slut alldeles för fort. Denna mysiga hästbok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5. 

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 3

Granis skrittade längs fyrkantspåret på långa tyglar. Ridbanan vid stallet var inte världens bästa: om det hade regnat mycket så svämmade den över och blev till en lerig sjö, och på vintern blev den stenhård och knölig och nästan livsfarlig. Men just nu, i augusti, var den okej. Lite hård kanske, efter sommarens torka, men Bea tänkte bara trava lite som mest. 

I mitten av ridbanan låg lite hinderstöd och bommar och två tomma tunnor, och där satt  Katrin, Jonas och Petra och följde Bea och Granis med blickarna. Bea hade gärna sluppit publik, men hon hade tydligen inget val. Katrin ville absolut vara med, ifall Granis skulle bli besvärlig med det nya bettet. Petra sa att hon skulle sitta där som moraliskt stöd, eftersom hon visste exakt hur det är att rida en häst som får frispel när folk tittar på. Jasmin hade bjudit på flera sådana pinsamheter uppe i ridhuset Och Jonas ansåg sig vara en expert av något slag, som kunde komma med goda råd om det krisande. 

Granis skrittade på med långa kliv och spetsade öron. Det verkade som om hon inte ens märkte att hon hade ett nytt konstigt bett i munnen. Katrin förklarade att det var först när man gjorde en förhållning med ett sådant bett som det hände saker. Man måste vara hemskt försiktig och inte ta några hårda tygeltag. Att ens använda det var en ovanligt dålig id'e, hade Katrin fortsatt, men om nu Bea nödvändigtvis måste provrida med det ville hon i alla fall vara med och hjälpa till. 

Baksidestext;

I det mysiga lilla Tuvastallet finns sex hästar. Ingen är den andra lik och alla har sin egen, speciella historia. Gänget som har hästarna hjälper varandra i vått och torrt. Det finns inga genvägar för att hitta fram till hjärtat hos en knepig häst, men heller ingen större glädje än när det lyckas - och ingen smärsammare sorg än när man måste skiljas åt... 

Det är inte många som fått se sin egen häst födas - men det hade Bea. Granis hade fötts hemma i Tuvastallet. Hon skulle egentligen bli kallblodstravare, men fick så småningom istället bli Beas ridhäst. Beas vilda, vackra och ibland alldeles odrägliga ridhäst. Som ibland fick Bea att vilja sälja Granis för en hundring - eller ge bort henne gratis. Men så hände den där olyckan. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina

Läs min recension av "Vem kan rädda Artemis" här

Läs min recension av "Du och jag, Rejsab" här

Sigge-Höstbus i stallet

"Sigge-Höstbus i stallet" av Lin Hallberg illustrerad av Margareta Nordqvist utgiven av Bonnier Carlsen. Vi får följa med Saga till stallet Brobygården och ponnyn Sigge. Där träffas hon och hennes kompisar för att ta hand om ponnyerna där. Just idag är det fredag och halloween. De lite äldre barnen har något bus på gång, men först får ridskolebarnen rida ut på sina ponnyer. Sedan får de hjälpa till att sköta om och mata hästarna efteråt. På kvällen ska det bli halloween firande på stallet. Saga tycker det är både spännande och lite läskigt på samma gång. Följ med på ett spännande äventyr med häxor, lysande pumpor och spökande stallkarlar. 

Den här boken har jag läst med Samantha. Jag och Samantha tycker böckerna om Sigge är så mysiga. Böckerna påminner mig så klart om när jag själv var liten och började rida och sköta hästar i Harplinge, där jag är uppväxt. Boken förmedlar hur det kan kännas att både tycka om, och att lite rädd för de stora djuren, men också känslan av samhörighet. Det finns både mellan kamraterna och ponnyerna i stallet. Författaren beskriver de olika ponnyernas sätt och egenskaper på ett fint sätt. Sen är bilderna som är illustrerade av Margareta Nordqvist helt magiska, i vackra och klara färger. Texten är bra och lättläst för nybörjar läsaren. Jag och Samantha ger denna mysiga hästbok ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

2

Äntligen fredag

IDAG ÄR DET äntligen fredag. Saga och kompisarna springer mot stallet. Inte för att de har bråttom utan bara för att de längtar så mycket. 

Hästarna verkar också längta. De kivas om vem som ska stå närmast grinden. Vem som ska få gå in först. 

Inte bråka! 

Saga skäller på Sam som gör arga grimaser och försöker skrämma bort Sigge från grinden. 

-Sam bara busar, säger Harry. 

-Han ska alltid vara först, säger Tora. 

-Det är bara för att han är störst, skojar Harry. 

-Sam är ju minst, invänder Gunnar. 

-Men det vet han inte om, skrattar Linnea. 

Harry sträcker sig in och kliar Sam under manen. 

-Bry dig inte om vad de säger, säger han. Alla vet att det är du som bestämmer i hagen. 

Baksidestext;

Lycka för Saga är att få vara med shetlandsponnyn Sigge och stallkompisarna på Brobygården. Att få pyssla om sin älsklingshäst och rida ut i höstskogen är det bästa som finns!

Just idag tisslas och tasslas det i stallet De stora tjejerna förbereder en halloween kväll. Såklart vill Saga vara med, även om det känns lite läskigt. Pumpornas otäcka ansikten lyser i novembermörkret. Saga håller Linnea hårt i handen. Vem vet vad som väntar... 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Ett hjärta av guld

"Ett hjärta av guld" av Sofie Sarenbrant, utgiven av Bookmark förlag. 9-12 år. Detta är del två i serien om Mira och Månen. Mira får följa med Johanna när hon ska tävla hästen Tusse. Han vill nämligen ha med sig Månen som sällskap. Mira råkar går vilse och när Johanna blir orolig och irriterad, är Mira rädd att hon aldrig ska få följa med Johanna på tävling igen. Mira har svårt med att förstå vissa uttryck, som hon gärna tolka bokstavligen. I skolan är hon ensam och när hon hälsar på vännen Melvin, från ridskolan, så ignorerar han henne. Hon blir ledsen, för hon förstår inte varför. Men när hon står upp för honom mot några andra killar som retar honom för hans hästintresse, inser han att han gjort fel, mot Mira. Samtidigt oroar sig Mira för att hennes mamma inte verkar kunna betala räkningarna. Måste hon sluta att rida nu? En olycka får henne att vilja sluta att rida, men ska vännerna från ridskolan lyckas få henne på andra tankar?

Jag gillar verkligen den här hästserien. Jag gillar huvudkaraktären, Mira, jättemycket och det är intressant att få en inblick i hur hon tolkar sin omvärld. Det är svårt för människor runt en person med diagnos att förstå. Sedan har Mira förmåga att ta på sig mammans problem också, vilket många barn gör. Det är ett tungt ok att axla för en liten tjej. Hon är beredd att själv spara ihop till det hon behöver genom att b la jobba extra i stallet, och gå ärenden. Trots sina svårigheter, är hon en kämpe. Både mamman och flickan i boken mår dåligt, på olika sätt. Problemen med ekonomin, samt psykiskohälsa, genomsyrar berättelsen. Deras vardagsbekymmer kan säkert kännas igen av många tänker jag. Speciellt nu i dessa tider, då allt bara blir dyrare. Men då Mira tänker att hon är ensam, så är hon inte det. Hon har verkligen människor som innerst inne bryr sig om henne, och står bakom henne. Detta är en helt underbar bok om kärlek till hästar, drömmar, rädslor, svek och vänskap. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 8

-Hallå, säger Mira när hon kliver in genom dörren hemma efter den hemska skoldagen. Mamma svarar inte. Det brukar hon alltid göra. Mira ställer ner ryggsäcken på golvet och springer in med skorna på. Förstår cykeln. Sedan Melvin. Det får inte ha hänt mamma något också. Hennes kollaps i bilen på ridskolans parkering för några månader sedan har Mira inte glömt. Det som blev starten på den långa sjukskrivningen. 

-Mamma, ropar hon. Är du här?

Vardagsrummet är tomt och köket ser lika dant ut som när hon lämnade det i morse. Men den obäddade soffan vittnar om att mamma nyligen varit här. Plasten för fönstren täcker ljuset, så det är obehagligt mörkt inomhus. Om mamma har gått ut borde hon ha lämnat en lapp, men Mira hittar inget meddelande. Bara ett öppnat brev på köksbordet. 

Betalningspåminnelse.

Mira läser vidare och sväljer. Brevet är skickat från Smedslättens ridskola. Nästa delbetalning för ridlektioner på femtusen kronor. Och inte bara det, utan en påminnelseavgift på hundrasextio kronor. Mira får en klump i magen. 

Kan denna skitdagen inte bara ta slut?

Baksidetext;

Ridskoleponnyn Månen är Miras bästa vän. Han förstår henne mer än någon annan, trots att han har fyra ben och äter hö. Mira drömmer om att få tävla honom. Det är nu eller aldrig, för snart har hon blivit för stor för Månen.

För varje ridlektion blir Mira en säkrare ryttare. Men en dag är Månen väldigt glad och sprallig när de ska hoppa. Olyckan är framme och Mira bestämmer sig för att sluta rida. Kommer hon ändå att hitta tillbaka till sin bästa vän?

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina ❤

Läs gärna min recension av första delen i serien om Mira och Månen "En vän för livet" här

Mulle på rymmen

"Mulle på rymmen" av Lena Furberg utgiven av Story house Egmont förlag. Mulle är trött på att människorna ska bestämma allting. Därför bestämmer han sig för att rymma. Vi får följa honom och hans äventyr under de dagar han och kompisen kaninen Tulpanöra är på rymmen. Inte bara Mulle hamnar på rymmen utan också ridlärarens väluppfostrade häst, Onkel. De njuter av friheten, men snart saknar Onkel sin människa. Mulle blir också infångad och rymningen över. Kanske, bara kanske, är det inte så illa hemma i Mollys stall ändå?

Vem har inte läst om, och älskar den lilla runda och goa Mulle, och hans människa Molly? Han har åtminstone följt mig genom hela livet. Alla hans roliga idéer och upptåg, är alltid lika humoristiskt återgivna. Och för att inte tala om de fina illustrationerna även de gjorda av författaren bakom denna tecknade serie. Jag gillar att serien är utgiven i bokform, och den har bjudit på många fniss. Jag gillar verkligen Mulle och kan rekommendera denna bok till alla de som gillar Mulle. Boken får ❤❤❤❤❤/5. 

Mitt favoritställe ur boken;

TORSDAG DEN 17 JULI

Morgon- efter min första natt som rymning.

Jag har inte sovit så bra, så jag är lite trött. Jag har aldrig sovit utomhus helt själv förut så jag är inte van. Men jag vänjer mig alldeles säkert.

Först av allt så är jag inte van vid att det blir så mörkt. Alldeles kolsvart! Hemma hos min Molly, i mitt stall, blir det förståss också mörkt, men där har jag ju koll. Och Molly låser alltid dörren så ingen skurk kan smyga sig in och ta min sadel ( människorna gillar sadlar), min mat-eller mig! Jag som är så värdefull!

Men här ute i skogen kunde vad som helst lura i buskarna eller bakom nån trädstam. Eller i en trädkrona-redo att hoppa ner och äta upp mig så fort jag somnat! Sånt är jag inte van vid. Dessutom prasslade det väldigt ofta därute i mörkret. Ljudet av ludna tassar. Tulpanöra sa att det var möss och nattfåglar och sånt, helt ofarliga små varelser som inte ens han är rädd för. Men hur kan han veta det? Det kunde lika gärna varit en hungrig hyena på nattjakt!

Baksidestext;

Människorna ska då bestämma precis allt. Hur mycket (eller lite...) jag får äta. Att jag ska ha en otäck sadelgjord runt min känsliga mage, och en stålpinne i munnen.

Springa hit och dit med människan skumpande på min rygg. Aldrig blir den nöjd heller. Bara gnäller och vill ha mera. 

Nä, jag tror att jag ska rymma! Då får jag bestämma allting själv. Låter inte det som en jättebra idé? Mulle

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Ridskola med Hallon

"Ridskola med Hallon" av Erika Eklund Wilson, utgiven av Hegars förlag. Ålder från 7 år. Lisa rider på ridskolan. Där känner hon sig rädd och tycker att det är jobbigt att det ska vara perfekt hela tiden. Man måste sitta rakt och ha hälarna ner. Som tur är finns Tyra och Hallon. Hemma hos Tyra är det enklare. De kan rida i hagen som de vill, och ingen tjatar om hur de rider. Hallon är så snäll. Det finns många djur att leka med hemma hos Tyra. Eftersom Tyra vill rida på ridskolan och Lisa vill rida på Hallon bestämmer tjejerna att de ska ha ridskola, med fåren och Hallon. Först går det bra, men sedan rymmer fåren. Just då kommer Lisas föredetta kompis förbi. Vad gör de då?

Jag och Samantha har läst boken tillsammans. Boken har en stor och bra text för nybörjar läsaren och passade Samantha perfekt. Boken innehåller även roliga och fina svart-vita tecknade bilder. Ja, Tyras familj har många djur för barnen att leka med. Så som barn ska ha det tycker jag. Jag tycker det låter underbart och texten har en rolig historia, som är lagom lång. Man kan vara avundsjuk på varandra men ändå vänner och ha kul ihop. Jag och Samantha tyckte det var roligt när fåren rymde. Det finns många böcker i serien om Hallon, men detta är den första vi läst för mig och Samantha. Jag och Samantha tycker att du som är ett barn som håller på att lära dig läsa, ska öva på denna boken. Speciellt om du gillar hästar och andra djur. Eftersom det är lite text i boken kan barnet lätt få självförtoende. Vi läser gärna mer om Hallon. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Vårt favoritställe ur boken;

Det finns fullt med olika djur hemma hos Tyra.

Hennes mamma och pappa oroar sig aldrig.

De låter oss leka med djuren hur mycket vi vill.

-Jag önskar att jag också fick gå på rid-skola. Precis som du, säger Tyra.

-Jag önskar att jag också hade en egen häst. En som är lika snäll som din, säger jag.

Baksidestext;

Vilken tur att Tyra finns

Det är så kul

hemma hos henne.

Hon har hästen Hallon.

Hon har en massa

andra djur också.

Men vissa djur 

rymmer ibland.

Vad gör man då?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Samantha och Nina

Sara och Magnum

"Sara och Magnum" av Mari Kleman, utgiven av Idus förlag. Sara sköter om Salina tillsammans med ägaren Petra. Salina är dräktig och väntar sitt föl när som helst. Sara kan bara ta ut henne på små promenader, nu när Salina snart ska föla. Sara känner oro för att allt inte är som det ska med fölet. Samtidigt bekymrar hon sig för sin relation med sin kompis Ida nu när hon och hennes bror gjort slut. Och Jonathan sedan, som bara jobbar och jobbar och aldrig tycks ha tid att umgås. Vad är det egentligen han döljer? Detta är den fjärde boken om Sara och hennes hästliv. Det är en lättläst och fin bok om vänskap, kärlek och hästar. Ja, det är inte lätt att vara tonåring. Man oroar sig för kompisar och andra relationer man har runt omkring sig. Livet är inte en dans på rosor och det beskriver författaren på ett fint sätt. Saras tankar och känslor vävs in fint i historien. Jag tycker om den här typen av böcker där ungdomarna tar hand om varandra och sköter hästar, och tar ett stort ansvar för att de ska må bra. Ibland brister det i komunikationen mellan ungdommarna, men det är ju så det är. Ibland är man ovänner, men sedan blir man kompisar igen. Jag tycker boken är välskriven och författarens kunskap om hästar, märks mellan bladen. Denna mysiga hästbok får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Salina går stor och tung på stigen bredvid Sara. Här och där stannar hon till och drar i en kvist eller en grästuva. Sara promenerar på i maklig takt. Idag hörs inget av hennes vanliga småprat i skogen. Inte ens när Selina ger henne en rejäl knuff i ryggen lyckas hon få Saras uppmärksamhet. Otåligt föser Sara undan det stora hästhuvudet, smackar och drar i grimskaft för att mana på hästen framåt. Salina får öka på stegen ordentligt för att hinna med bakom Sara. 

Trots att hon inte dök upp hemma hos Ida igår har Ida varken ringt eller skickat något sms. I morse när Sara var på väg ut ur stallet med Salina kom Matilda just ur sitt hus klädd i ridbyxor. Sara hörde hur Matilda ropade på henne, men hon låtsades inte om det utan hulade sig och skyndade vidare ut mot skogen.

Här går hon nu. Hon har redan gått längre än hon tänkt sig från början men hon vill inte vända om riktigt än. Helst av allt önskar Sara att Matilda ska vara klar i stallet när hon kommer tillbaka.

Till sist blir det ändå dags att vända. Salina verkar glad åt beslutet och frustar belåtet. Hon lägger på stegen och Sara behöver inte mana på henne längre.  Sara kliar Salina i manen och hon frustar till igen så saliven stänker omkring dem.

Baksidestext;

Salina är dräktig och fölet väntas vilken dag dom helst. Sara är orolig, tänk om inte allt står rätt till? Och vad är det med Jonathan? Plötsligt verkar han aldrig ha tid för henne längre. De som var så oskiljaktiga ända sedan den sommaren då Jonathan hjälpte Sara med Galahad. När Sara frågar vad det är som är fel kommer han med lama ursäkter om att han ska jobba. Vad är det han döljer?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En vän för livet

"En vän för livet" är Sofia Sarenbrants debut som barnboks författare. Detta är den första delen i en serie om Mira och ponnyn Månen. Boken är utgiven av Bookmark förlag. Jag som älskar hästböcker kunde inte låta bli att läsa denna mysiga hästbok. Mira är en tjej som har svårt i skolan och svårt att få kompisar. Hennes favoritställe är stallet, där hon kan vara sig själv. Men ridlektionerna börjar bli svårare och hon får tillslut börja i en ny grupp med en annan ridlärare, som motiverar henne bättre. Hennes stora kärlek är ponnyn Månen. Han sköts och rids av elever som rider lite bättre än Mira. Men då han skadar sig är det ingen mer än Mira som bryr sig om honom och tar sig an hans skötsel. En dag vill hon rida och tävla på Månen. För att drömmen ska gå i uppfyllelse måste hon lära sig att rida bättre. Kommer hennes stora dröm att gå i uppfyllelse?

Detta är en verkligen mysig berättelse om vad kärleken till en ponny betyder för någon som är ensam, och har det svårt. Mira har det jobbigt, och förstår inte allt runt sig. Hon har svårt att veta vad som är skämt osv. Hon blir också ofta trött av alla intryck i skolan. Hon ska därför göra en utredning. Mira har svåra tankar. Varför lämnade hennes pappa henne och hennes mamma. Var det för att hon var så jobbig? Var det hennes fel? Det måste vara skönt komma till en plats där ingen bryr sig om att man har det svårt och känner sig utanför. Stallet är den platsen för Mira. Hästarna bryr sig inte om vem du är och hur du ser ut. Jag tyckte att Miras känslor kom fram på ett fint sätt. Hennes tankar och känslor är relevanta för historien. Det är också skönt att hon har en förstående mamma som försöker peppa henne så gott hon kan. Denna historia är hjärtevärmande och kärleksfull. Detta är verkligen en jätte fin hästbok för åldern 9-12 år. Men jag tyckte även den gav mig som vuxen läsare en fin läsupplevelse. Jag tyckte omslaget till boken var underbart. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 16

Hjärtat blir alldeles varmt när Mira kliver ur bilen på ridskolans parkering. Solen lyser upp den kalla decemberdage. Julkalenderns första luckor är öppnade. Hon har fått nagellack, ögonskuggor och en fickspegel. Sådant som hon borde varit intresserad av men inte liksom bryr sig om, även om hon låtsas det inför mamma. Det enda hon tänker på är någon med fyra ben. En som också struntar totalt i smink men har fler följare på Instagram än hon själv. 

Veckorna med Månen har varit de bästa i hennes liv. Mira har tagit bussen till stallet efter skolan nästan varje dag för att hänga med honom. Bandet mellan dem har stärkts, och det bästa av allt: det finns inga tider att passa. De får vara ifred. Ingen annan vill pyssla om en halt ponny som har behandlats för kotledsinflammation och ska vila. Det är bara Fanny som har tagit bilder på honom ibland. Murad favoritfoto är när Månenstår ute i den vita snön och är så ren och blank i pälsen att han nästan smälter ihop med bakgrunden. Fanny tog den när Mira hade ryktat honom i en timme och använt upp halva sin flaska med pälsglans. 

Han har aldrig varit så vacker förut.

Från baksidan;

Drömmen om Månen 

En dag ska ni få se, tänker hon.

Jag ska visa att jag visst duger.

Stallet är Miras favoritplats. I skolan är hon bara luft och hon har svårt att få vänner. Hos hästarna kan hon vara sig själv. Men ridningen känns inte lika kul längre, det börjar bli för svårt.

När stallets finaste ponny Månen skadas lämnas han åt sitt öde- om det inte vore för Mira. Hon sköter om honom och deras band blir allt starkare. Drömmen är att en dag få tävla på honom, men för att nå dit måste hon bli en bättre ryttare.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Våga språnget🐴

"Våga språnget" av Camilla Jönsson, utgiven av Kikkuli förlag. Boken är skriven för unga vuxna. Tilda älskar hästar och speciellt hästen Nova som hon är skötare på. Helst hade hon velat ha en egen häst, men hennes mamma har svårt att få det att gå runt ändå som det är. När hon börjar gymnasiet får hon strax nya vänner. Vänner som inte har samma intresse för hästar som Tilda, men de finner varandra ändå. En kille som heter Edvin börjar också i klassen. Det visar sig att han också är intresserad av hästar och ridning. Dessutom är han lycklig ägare till Joker, som han tävlar i hoppning med. Vi för följa Tilda och hennes vänner när de pluggar, umgås och sköter sina hästar. Tilda får möjlighet att tävla Nova i större klasser och det går riktigt bra, men lyckan varar inte för evigt. Dessutom upptäcker Tilda snart att allt inte står rätt till med Edvin. Någonting är väldigt fel. Snart ställs allt på sin spets och Tilda bestämmer sig för att agera.

Denna boken innehåller det mesta som utgör en fantastisk hästbok. Den innehåller  vänskap, spänning, glädje, sorg och inte minst kärleken till hästen. Det är hjärte värmande att läsa om hur Nova och Tilda utvecklas tillsammans. De har ett väldigt fint samspel mellan varandra. Boken har en fin och lättläst text. Tankar och känslor är bra beskrivna. Jag tycker att Tilda många gånger reagerar och handlar på ett bra och moget sätt, trots att hon inte har det så lätt. Edvins situation är inte heller lätt, och det gjorde ont att läsa om. Jag tänkte också på hur det kan vara att umgås med kompisar, som inte har riktigt samma intresse som en själv. Jag tyckte det var bra att boken är skriven för de som är lite äldre. Det finns inte så många bra hästböcker för den lite äldre läsarskaran. En mysig hästbok som jag tyckte väldigt mycket om att läsa. Boken har ett väldigt fint bokomslag och får ❤❤❤❤❤/5 av mig.

Mitt favorit ställe ur boken;

"Shit, vad bra hon gick!"

Angela klappar om Nova samtidigt som hon måste henne med morotsbitar. Nova mumsar i sig så att det skummar om mulen på henne och ser ut att vara mycket nöjd med sig själv. Själv koncentrerar jag mig på att andas. Lugnt och djupt. Jag tror jag glömde bort det lite inne på banan. 

Men Angela har rätt. Nova gick bra. Skitbra. Felfritt både i första och andra fasen. Inte en enda gång rusade hon iväg, fast det kändes som om hon var på vippen att göra det. Jag har ingen aning om vad tiden blev, jag satsade mer på att rida säkert än på att rida snabbt, vågade inte riktigt chansa i svängarna, men fördelen med Nova är att hon har ganska högt grundregel, så kanske tiden räcker till ändå. Det är tio startande i klassen, och en hel del mer erfarna ekipage, men man kan väl hoppas...

Sen måste Angela skynda sig iväg för att rida fram Merry och jag skrittar av Nova. Hon är inte ens särskilt svettig och skulle nog orka gå en klass till, men frågan är om jag gör det. Jag tycker nog att vi gjort tillräckligt bra ifrån oss redan.

"Snyggt ridet. Igen. Och det är ingen ironi den här gången heller."

Jag tittar förvirrat upp och ser Edvin och Joker skrittande emot mig. Så han såg alltså.

"Eh, tack."

"Är det din häst?" 

Jag skakar på huvudet.

"Nej, tyvärr. Nova står på ridskolan."

"Hon är jättefin."

"Tack."

Jag stryker Nova över halsen, glad över berömmet trots att hon inte är min. Just nu är jag så ruskigt stolt över henne att det kan kvitta. 

Joker och Edvin är fina de med. Joker med vitt schabrak med svarta kantband och nyputsat svart träns, Edvin i vita ridbyxor och kavaj. Jag har bara ett par ridbyxor. Mörkgrå. En praktisk färg enligt mamma, eftersom smuts inte syns särskilt mycket. Visserligen är det här bara en klubbtävling, så det är inget krav på att klä upp sig, men ändå. De ser ungefär tusen gånger proffsigare ut än jag och Nova. De är tusen gånger proffsigare. Jag och Nova ser ut som det vi är. Ett ridskoleekipage. Det spelar ingen roll att vi är med i samma tävling, Edvin och jag spelar ändå inte i samma division.

Från baksidan;

Tildas högsta dröm är en egen häst. Helst Nova, som är hennes favorit på ridskolan. Men hon vet att det aldrig kommer att hända. Det finns helt enkelt inte pengar till en häst. Det finns knappt ens pengar till mat och hyra.

När Tilda börjar gymnasiet träffar hon Edvin. De visar sig ha en hel del gemensamt. Men till skillnad från Tilda så har Edvin en egen häst. Han har möjlighet att träna och tävla och göra allt det som bara Tilda bara fantiserar om. Men allt är inte som det ska med Edvin. I bakgrunden finns hans pappa med sina höga krav och samvetslösa metoder. Ingen orkar riktigt ta striden när Börje Erlandsson drar igång.

När Tilda plötsligt hamnar i korselden inser hon att hon måste agera, trots att det skrämmer henne. Men vad kan hon som bara är en ridskoleryttare egentligen göra. 

  Ha en trevlig dag!🐎

Kram Ninni

Ali & Dagge

 "Ali & Dagge" av Eva Gottfridsson, utgiven av Idus förlag. Den är skriven för barn 9-12 år. Man får följa med Ali och hans kompisar på ett fälttävlansridläger. De har äntligen lyckats övertala föräldrarna att få åka. Det brukar handla om tjejer när det gäller  hästböcker, men nu får vi deltaga i ridlägret genom en killes perspektiv. Man får följa lägerdeltagarna genom träning, hästskötsel och mysiga stunder tillsammans med hästarna. Författaren lyckas få fram den där mysiga känslan, man kan få på ett ridläger.

Det finns nog inte många hästböcker där en kille är huvudkaraktären, så det tycker jag är bra. Killar rider ju också. På ett ridlägret kan man knyta nya vänskapsband och det visar även boken. Också att det är viktigt att handskas med hästarna på ett bra sätt. Trots att Ali först blev besviken att få Dagge som sin häst på ridlägret, så blev det ändå rätt för honom i slutändan. Texten är bra och lättläst och innehåller inga svåra ord. Att författaren kan hästar märks i historien. Tack för en mysig läsupplevelse. Boken får 🐎🐎🐎🐎🐎/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Vilken tur vi har med vädret, säger Pelle under frukosten. Det ska bli en riktigt solig dag, så ni behöver inte bekymra er om att ta med regnkläder. 

Han är redan i färd med att att göra ett stort lass potatissallad som de ska ha till lunchen på Manolito Ranch. Han och Mirre kommer åka dit med bil och de kommer möta upp ryttarna halvvägs med saft och bullar också, så de behöver inte tänka på att ta med någon packning. 

-Skönt att kunna ha lite längre läder i dag, säger Kalle och stryker med händerna över låren.  

Alla håller med. De har träningsvärk i benen efter att ha stått i lätt sits så mycket dagen innan. Lina har sagt att det blir skritt på lång tygel till och från hennes systers gård. Det kommer att ta tre timmar totalt fram och tillbaka, så de kommer bli möta ändå, försäkrar hon.

- Varför heter gården Manolito Ranch? undrar Ali.

Lina berättar att Manolito är ett gotlandsruss som hennes systerdotter Pia hade när hon var liten. Sen när de startade med westernridning började Rosie och Tompa kalla gården för ranchen. Det var Pia som kom på idéen att de skulle döpa den till Manolito Ranch.

-Manolito kommer ni nog att träffa, för han är kvar på gården trots att Pia har blivit vuxen och flyttat hemifrån. Han är en maskot och han går alltid lös som en stor gårdshund.

Från baksidan;

Ali ska åka på fälttävlansridläger med sina kompisar Bojan och Kalle. Trots att de ridit på ridskola i tre år har det tagit ganska mycket övertalning innan deras föräldrar gått med på att låta dem åka. Alis föräldrar tycker det låter farligt, Bojans föräldrar (eller åtminstonde pappa) tycker att ridning är en tjejsport och Kalles pappa kan inte komma över sin besvikelse att ingen av hans barn vill spela fotboll trots att han är fotbollstränare. Men nu ska deras dröm tillslut gå i uppfyllelse!

Grabbarna har tittat på otaliga Youtube- klipp med världseliten och deras hästar, så besvikelsen blir stor för Ali när lägerhästarna delas ut och han inser att hans partner under de närmaste tio dagarna är en norsk fjordhäst. De andra försöker hålla sig för skratt. 

Alis lägerupplevelser med Dagslys, även kallad Dagge, förändrar en hel del och det visar sig att det är dumt att ha fördommar.

Ha en fortsatt trevlig dag 🐎

Kramis Nina 

Sara rider långritt

 "Sara rider långritt" av Mari Kleman, är den tredje och fristående boken i serien om Sara och Selina. Jag har recenserat "Sara och Galahad" och "Sara och Selina" förut. Boken är utgiven av Idus förlag och riktar sig till barn från 9-12 år. Petra berättar en  övveraskning till Sara, dessutom är det snart sommarlov och tjejerna får en idé. De bestämmer sig för att göra en långritt tillsammans. Den kräver noga planering för att få det hela att fungera. De ska övernatta några nätter och behöver hitta bra platser att övernatta på. Sedan är det ju också  Jonatan...Jo Sara har en del att fundera över. Jag tycker att detta är en lättläst och mysig hästbok som bakar in lite fakta och termer som man använder inom rid sporten. Men förutom det som rör hästskötsel och ridning, så involverar boken också varm vänskap och kärlek och lite allvar. Denna underbara hästbok får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;Kvällssolen står lågt på himlen, skuggorna är långa. Salina känns varm och pälsen stickig mot Saras bara ben. 

"Det är nästan så man skulle ha behövt en tröja", huttrar Sara till.

"Äh sjåpa dig inte!" Tycker Ida. " Nu travar vi." Sara hinner inte ens fundera på att säga nej innan Ida manar på Nikita. Salina vill inte komma efter och hänger glatt på. Hon travar med långa steg och Sara glider hit och dit. Hon är inte van vid att rida barbacka och får ta ett stadigt mantag för att inte kana av hästryggen. De passerar Tom och Jonatan som får hoppa av stigen för att inte bli nerridna.Snart skymtar vattenbrynet mellan träden. 

"Försten i!" tjuter Ida och manar på Nikita ytterligare.Nikita spetsar glatt öronen och tar tre stora språng rätt ut i vattnet. Salina saktar självmant in farten när hon närmar sig strandkanten och Sara pustar ut. Pirret i magen smälter bort och ersätts av en stilla glädje när Salina tveksamt går i med framhovarna. 

"Fina tjejen!" viskar Sara och kliar Salina på manken.

Den stilla kvällen bryts i ett frustande, forsande och plaskade. Nikita njuter av att stampa med framhovarna och häva vatten omkring sig. Ida skrattar högt åt hästens upptåg. 

"Hon är så himla härlig!" 

Sara kan inte låta bli att le åt sin vän. De passar verkligen bra ihop, Nikita och Ida. Båda är roliga, kvicka och pigga.

Från baksidan;Vintern har övergått till vår och snart väntar sommarlovet runt hörnet. För Sara har året kretsat kring hästar och ridning. En särskild plats i hjärtat har såklart härliga Salina.

Ida kommer på den fantastiska ide'en att de ska rida långritt på sommarlovet. Snart fylls dagarna av planering och packning inför det stora äventyret. Dessutom kommer Petra med en överraskning som ger Sara mycket att fundera över. Och så är det ju Jonathan...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs också recensionen om "Sara och Galahad" och "Sara och Salina"

Brudnäbben en spökhistoria

Jag har läst "Brudnäbben en spökhistoria" av Elisabeth Sommarström, utgiven av Kikkuli förlag. Boken är skriven för 12-15 år. Hon har tidigare gett ut "Ponnyn som kunde skratta och gråta" genom samma förlag. Författaren har kombinerat en hästbok och spökhistoria i ett. Denna historia är riktigt spännande och den förmedlar också det underbara med att vara med hästar. Man önskade man var med där, bland uteritter och hästskötsel. Författaren lyckades också på ett bra sätt förmedla hur det känns att vara tonåring. Ibland bråkar man med varandra och gör saker man egentligen inte vill. Där grupptrycket spelar stor roll, men också att man ibland måste vara modig och våga göra svåra saker. Hon förmedlar också hur det kan vara att bli kär för första gången. Gillar ni en bra hästbok så kan jag varmt rekommenderar denna. Jag hade gärna läst denna bok om och om igen. Boken får 🐴🐴🐴🐴🐴/5.

Mitt favoritställe ur boken; Det kändes annorlunda när jag släppte Honey i hagen den kvällen. Jag kände en ny samhörighet med henne och det var ömsesidigt. Jag kan inte förklara hur det kom sig den fanns bara där. En känsla av närhet, förståelse och respekt som vi delade, Honey och jag. Den där galoppen när vi kände oss så levande och förenades som ett enda väsen, den förändrade allt. Jag såg på Honey med nya ögon och det var som hon sa till mig:

Du lät mig sträcka ut utan att hindra mig och du behärskade situationen när jag trilskades. Du fick mig att slappna av och använda min kropp på rätt sätt och därför litar jag på dig. 

Jag sparade den känslan i mitt hjärta och tänkte att den kunde bli bra att ha för att plocka fram vid behov. Solen sjönk bakom skogsbrynet och den gula månen avtecknade sig över sjön men i den stunden ville jag inte tänka på de fasor som väntade så snart det blev natt. Jag ville bara dra ut på ögonblicket när jag kramade Honey och hon dröjde sig kvar hos mig, fastän jag lossat grimman och ingenting hindrade henne från att följa efter de andra hästarna.

Från baksidan; Det är sommarlov och året är 1974. Radion spelar disco musik och Svensktopps-låtar, televisionen har bara två kanaler och det har börjat bli poppis att rida på ridskola. 

Jenny, 13 år och hennes bästis Fia åker till Ekehovs slott på ridläger men det som skulle bli en ljus och glädjefylld vecka, utvecklar sig till något helt annat. Det vilar ett hotfullt mörker över den drömlikt vackra gården som ger Jenny kalla kårar i sensommarvärmen. Vem är kvinnan i fönstret? Vad är det den stränga ridläraren är så rädd för? Och vad var det som hände på slottet för 200 år sen, som ingen vill prata om?

Jenny dras motvilligt in i ett historiskt drama och börjar inse att hon inte hamnat på Ekehov av en slump. Hon ser tecken som förebådar något fasansfullt, samtidigt som hon måste hantera sin svekfulla vännina och de lömska intrigerna i gruppen av tonåringar.

Men där finns även de älskade hästarna, magiska ögonblick, äventyrliga ridturer och en växande insikt hos Jenny om att man ibland måste våga göra det man är allra mest rädd för.

Ha en fin kväll

Kram Nina

 

Vem kan rädda Artemis?

 "Vem kan rädda Artemis?" författare Lena Furberg utgiven av Egmont publishing. Detta är den andra delen av Stallgänget på Tuva. Lena Furberg beskriver så fint hur det är att leva med hästar. Om oro när de blir sjuka, glädje när ett nytt föl föds och sorgen när en älskad häst dör. Hon beskriver också glädjen hur det kan kännas när man gör små framsteg med en knepig häst. I det här stallet finns det stor varm gemenskap. Här bryr man sig om varandra, vilket gör att man gärna skulle vilja vara häst tjej på nytt och rida där. Jag hoppas det kommer fler böcker i den här serien, för man vill ju veta hur det går. Boken är baserad på verkliga händelser. Omslaget på den här fina hästboken är illustrerat av författaren. Jag kan sakna författarens illustrationer inuti boken, vilket hade gjort boken ännu finare. Annars är boken perfekt och får 🐴🐴🐴🐴🐴/5 av mig.

Ungdomarna som rider på Tuva stallet ser fram emot ett bra år, men snart händer det något som oroar dem. Framför allt Jonas som äger Artemis. Hon får kolik gång på gång.Vad är det för fel? Kan man göra något? Petras häst Jasmin Way börjar lägga på sig hullet när hon sluppit all stress och Petra ser fram emot att träna henne. Gänget rider till ridhuset för att träna, men Jasmin Way tycker det är läskigt där. Petra känner sig lite dum men så träffar hon en tjej som tycker att hon har gjort ett stort framsteg med hästen. En dag klarar inte Artemis mer utan hon kollapsar i hagen. Det finns inget man kan göra och Jonas är förtvivlad. Han kommer inte till stallet mer och kompisarna blir oroliga. Det försöker ta kontakt med honom, men han vill inte prata. De saknar Jonas och Artemis och vill inte att boxen ska hyras ut till någon annan. Så ser de en ryttare en stor vit häst på avstånd. Vem kan det vara? 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Läs recensionen om "Du och jag Rejsab" här.

Från baksidan;

I det mysiga lilla Tuva stallet finns sex hästar. Ingen är den andra lik och alla har sin egen speciella historia. Gänget som har hästarna hjälper varandra i vått och torrt. Det finns inga genvägar för att hitta fram till hjärtat hos en knepig häst, men heller ingen större glädje än när det lyckas-och inget smärtsammare sorg än när man måste skiljas åt. 

Det nya året började så bra i Tuvastallet. Petra hade äntligen hittat sin drömhäst Jasmin Way, lilla shettisen Josefin av friheten skulle föla till våren och Jenny hade bestämt sig för att behålla fina Contessa. Rejsab, Granis och Trullan var busiga som vanligt, men det var ju alla vana vid....

Allt var toppen förutom att Artemis hade fått kolik. Inte bara en gång, utan flera. Jonas var orolig. Han måste komma på vad som var fel. Älskade Artemis...Vem kan lösa mysteriet och hjälpa henne.

Du och jag Rejsab

"Du och jag, Rejsab" Är den första boken i en serie om Stallgänget på Tuva. Boken är skriven av Lena Furberg och utgiven av Egmont publishing. Den vackra och speciella illustrationen på framsidan är tecknade av författaren. Hästböcker är verkligen speciella. Jag kan inte låta bli att älska dem alla. Den här serien om stallgänget på Tuva, är verkligen en helt underbar hästbok. Författaren är känd för sina vackra illustrationer och vem känner inte till Mulle världens mesta häst? Om ni gillar häst böcker så blir man inte besviken på denna bok. Lena berättar så målande och fint om hästarna och ungdomarna på stallet. Man kan nästan känna den underbara doften av häst och den för mig tillbaka i tiden när jag var häst tjej i tonåren. Jag kan längta tillbaka till tiden i stallet, hästarna och kompisarna där. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen på den här fina hästbok serien. Boken är underbar och mysig och den får 🐎🐎🐎🐎🐎/5.
Medan Petra hjälper Katrin att ta hand om underbara Rejsab, försöker hon spara ihop till en egen häst. Petra känner att hon kanske inte kan klara av att ha egen häst, efter en olycka med Rejsab. Hon vågar nästan inte gå till stallet längre. Men hennes kompisar försöker få henne på andra tankar. Olyckan var inte hennes fel och allt gick ju bra. Jenny försöker rida sin nya häst, Killen, men han bara bockar. De försöker få reda på om han har några problem med ryggen, men veterinären kan inte hitta något. När han har slängt av henne, så hon skadat sig och Jennys mamma ser hur han även kastar av Jonas, som vill prova att rida Killen, beslutar sig mamman för att köpet måste gå tillbaka. Jenny blir ledsen för hon vill behålla sin ponny. Tårarna rinner när hon städar ur den tomma boxen. Varför vill Jennys mamma att hon ska gå till stallet? Hittar Petra någon häst?

Ha en fortsatt trevlig helg!

Kram Nina

Silverskugga

"Silverskugga" av Pippa Funnell utgiven av Argasso förlag. Illustrerad av Jennifer Miles och översatt av Maria Fröberg. Detta är den första delen om Tillys Hästliv. Längst bak i boken får man lite tips om hästar och beskrivning om hästens anatomi samt en liten ordlista. Jag har läst "Rosie den perfekta ponnyn" i samma serie. Jag är så förtjust i dessa böckers fina bokomslag och jag gillar verkligen flickan i boken. Hon är väldigt speciell. Hennes största intresse är hästar. Så länge hon kan minnas har hon drömt om en egen ponny. Hon läser jämt om hästar, men hennes föräldrar har inte råd med ridlektioner. Trots det har hon ett speciellt band till hästar. Tilly är adopterad och ingen vet var hon kommer ifrån. Hon har ett speciellt armband, flätat av hästhår. Tilly följer med sin mamma till stormarknaden, men de hamnar i en bilkö. Tilly ser en häst, mellan bilarna och hon springer dit. Tilly förstår att hästen är rädd. Hon lugnar hästen och tar den bort från bilarna. En kvinna kommer för att hämta hästen. Hästen får namnet Silverskugga. Kvinnan ser att Tilly har talang med hästar och vill att hon ska få hjälpa till med hästarna på Mångläntans hästgård. Silverskuggas skador tas om hand, men han är rädd. De andra tjejerna på hästgården låter henne få vara med och Tilly är lycklig. På hästgården funderar man på varför Silverskugga är så rädd, men snart förstår man att det beror på att andra hästar har varit dumma mot honom. De hittar bitmärken. Så får Tilly ett telefonsamtal och något har hänt. Innan hon får reda på vad som hänt bryts telefonsamtalet. Tilly blir så orolig och vill genast åka till hästgården. Den här mysiga hästboken får 🐴🐴🐴🐴🐴/5.

Ja vad som har hänt med Silverskugga?

Ha en riktigt trevlig dag 🌸
 kram Nina

Här kan du läsa om "Rosie den perfekta ponnyn"