Visar inlägg med etikett verklighets baserat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett verklighets baserat. Visa alla inlägg

onsdag 30 augusti 2023

De avhuggna, de räddade

"De avhuggna, de räddade" av Elisabeth Wolpert, utgiven av Lava förlag. Detta är en berättelse om författarens föräldrar. Vi får följa juden Davids (Thadeuz) berättelse om hur det var att vara jude under andra världskriget. Författarens mamma ville inte berätta så mycket, så det är mest pappans berättelse vi får ta del av. David har beskrivit de fasor judarna fick utstå, och allt det han har bevittnat. Från krigets första dag till slutet, får vi ta del av hans och familjens öde under andra världskriget. Allt om skräcken, oron, sorgen, svälten, depressionen och sjukdommarna. Och om hur man gör allt för att överleva. David, var som sagt en av överlevarna, men många i hans familj dog, och när kriget var slut fanns inte många kvar. Bara David och hans mamma. Genom att skaffa sig falska id-handlingar och ha en enorm tur, lyckades David och hans mamma överleva till krigets slut. Givetvis inte utan psykiska och fysiska men. 

Detta är en dokumentär berättelse baserad på ögonvittnesskildringar gjorda av författarens föräldrar om andra världskrigets fasor. Det är fruktansvärda berättelser och händelser vi får ta del av. Hur de ibland svalt, och led när någon i familjen hade blivit fångatagna eller dödade. Det fanns också hjältar som försökte hjälpa judarna på olika sätt. Motståndsrörelsen. Man fick passa sig väldigt noga för att uttrycka sina känslor, då en fel min, t ex av avsky eller en blick på fel person, kunde resultera att man åkte fast och blev dödad. Rena och ondskefulla avrättningar där tyskarna helt enkelt sköt den dödsdömda i huvudet, eller i ryggen om den försökte fly. Boken är tankeväckande och lämnar mig en känsla av sorg, för alla de som dog, och dör i krig idag. Har vi inte lärt oss ännu? En väldigt viktig bok alla borde läsa. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Muren

Flyktdagen började närma sig, men David hade ännu inte listat ut flyktvägen. Att fly genom den stora bevakade ingången var uteslutet. Att avvika från ett arbete utanför ghettot, i tyskarnas regi, var kanske omöjligt men mycket farligt.

David hade gått ut ur ghettot några gånger, på arbete för tyskarna. Det var inte alltför fysiskt tungt och man fick bra med mat, inget våld hade förekommit. Det hade varit skönt att få komma ut ur ghettot en stund. Han hade spanat efter flyktvägar men bedömt det för riskabelt-judarna arbetade under vakenhet från tyskarna hela tiden. Han hade hört om människor som försökt fly under dessa arbeten men blivit skjutna. 

David fortsatte att promenera omkring i ghettot och studera muren som tyskarna byggt, för att avskilja en judisk del av staden. Han såg att muren var välbevakad på vissa ställen men inte alla. Ibland gick muren genom bakgårdar, och ibland hade muren ingen taggtråd ovanpå. Det var nästan som om det var en fälla-att man skulle vilja klättra över där. Muren bevakades vid bakgårdarna av en judisk vaktstyrka och David visste att den vaktstyrkan var omöjlig att muta.

Muren var dock för hög för honom att klättra upp på. Han fortsatte att promenera omkring och spana. Han skymtade en träpinne under ett smutsigt tygskynke och hjärtat hoppade till av glädje, men det visade sig inte vara någon stege utan bara några träpåkar. 

Han fortsatte att envist söka av kvarteren, nära den plats på muren han valt, och slutligen fann Han en gammal sliten stege invid en husvägg. Var det bara en enorm tur att stegen låg just här?

David att kanske hade någon annan identifierat att platsen vid muren var bra att ta sig ut på och använt den stegen? Det betydde i så fall att denne eventuelle föregångare hade haft medhjälpare, som lagt tillbaka stegen. 

Nästan alla pusselbitar var på plats. Men för att det skulle gå snabbt att bära fram stegen och för att ta tillbaka den och dölja spåren behövde han en medhjälpare. Han beslutade sig för att fråga sin moster Dora därför att hans mamma och pappa var för långsamma och hans syster Rachela var för känslosam.

Baksidestext;

"Tadeuz, döljer du något för mig?"

Han tittade på sin flickvän, hennes ögon var fulla av oro. Det var dags att berätta allt för henne. Om förföljelserna i Lodz. Om svälten och hopplöshet i Warszawas ghetto. Om flykten över muren. 

"De avhuggna, de räddade" är en dokumentärroman, byggt på ögonvittnesskildringar från det naziokupperade Polen. Författarens pappa flydde ut ur Warszawas ghetto. Författarens mamma var ett barn som smugglade ut ur ghettot. 


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

tisdag 18 april 2023

Mellan väggarna

"Mellan väggarna" av Maria Andersson  utgiven av Idus förlag. Denna boken belyser några få av flera tusentals kvinnor och barn som drabbats av våld i hemmet. Maria har gett deras berättelse en röst med denna boken. Maria, som är journalist har låtit kvinnorna berätta sin historia. Det är tungt att läsa dessa berättelser. Många av de kvinnor och barn, som blivit utsatta för misshandel, har djupa sår i själen och skador som aldrig kommer att läka. Dessa utsatta kvinnor får inget gehör från samhället och de som ska hjälpa stjälper. De befinner sig i ett så kallat skyddat boende, men när som helst kan deras skyddande tillvaro röjas av myndigheterna. Männen väntar bara på sin chans att se till att de dör. På nyheterna hör man att våldet i hemmen minskat, men det tror jag inte på. Någon stans har utsatta kvinnor lärt sig att det inte är lönt att anmäla sina monster till män. De blir ändå inte trodda. De får ju skylla sig själva. När ska samhället vakna? Vad hade den lilla flickan bara sex år gammal, som våldtogs av sin egen pappa, egentligen gjort för fel?

Trots att kvinnorna har utsatts för övergrepp och misshandel läggs utredningar ner i brist på bevis. Man undrar ju hur ett samhälle, som ska vara så jämlikt egentligen fungerar, då män kan vålta och misshandla kvinnor både psykiskt och fysiskt och ändå gå fria. Där kvinnan anses vara skulden till mannens beteende. Där andra människor ser, men inget gör. Där man låter mannen som misshandlar mamma och barn tilldelas vårdnaden. Vad är det för sjukt rättsväsende och vad är det för fundamentalt fel på de myndigheter som med vilje röjer en kvinna med skyddat boende? Det är något riktigt galet med vårt samhälle. Varför låter man dessa monster gå fria och utsätta kvinna efter kvinna för samma sak? När jag läser de olika kvinnoödena gråter jag flera gånger och har egentligen bara lust att kasta boken i väggen! Ändå är jag tacksam att jag läst den, och fler borde göra det. Detta är en viktig bok. Tack Maria för att du belyser dessa utsatta kvinnors öden. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Från boken;

Min styrka är nog att det är svårt att trycka ner mig psykiskt. Han försökte, men lyckades inte riktigt. Det var det fysiska som drabbade mig. Faktum är att det hände flera gånger på jobbet. En gång kom en personal in på mitt kontor. Då ligger jag på golvet och han sitter på mig med sitt knä över mitt bröst. Hon sa åt honom att sluta och det gjorde han. En annan gång skedde det i köket. Det var aldrig någon upptrappning till våldet, det bara hände. Från att vara en vanlig dag, till att smällen kom. Vi pratar en vändning på sekunden. Jag kunde vakna en morgon och han tyckte att jag skulle åka därifrån. När jag packade ihop mina saker så blev han förbannad och sa att jag skulle be om att gå stanna kvar. Hur skulle jag veta hur han tänkte? 

Jag har blivit utslängd ur lägenheten där han drog mig i håret och kastade ut mig i trapphuset. Även den gången helt utan förvarning. En annan gång satt jag i hans kök och jobbade. Jag frågade om vi skulle äta eller gå ut med hundarna. Han tyckte vi skulle gå ut med hundarna. Han kom fram till bordet där jag satt, gav mig en komplimang och gick två steg för att sedan vända sig om och vara svart i blicken. Åter igen sa han åt mig att jag skulle åka därifrån. Medan jag packade ihop mina saker så fick jag ett slag över axeln. Jag bad honom lugna sig då hans dotter var i rummet bredvid. När jag packade in mina grejer i bilen så kom det första slaget mot ansiktet, en rak höger. Han slog så hårt att jag flög in i husväggen med bakhuvudet före och svimmade.

När jag vaknade så satt han på mig och hade vridit min tröja runt halsen och laddade för nästa slag. Det enda jag tänkte på var att någon vuxen skulle höra mina skrik, men den enda som hörde var hans dotter som hade öppnat fönstret och skrek på honom. Det gjorde att han lugnade ner sig. Jag tog mig in i bilen och ringde en vän som hjälpte mig till sjukhuset. Där gjorde de ingen dokumentation som behövde göras, så jag fick åka till ytterligare ett sjukhus, fyra mil bort, för dokumentation. Jag blev inlagd för observation och förmodad hjärnskakning. Det var den första anmälan som jag gjorde mot honom.

Baksidestext;

Våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem, ändå tystas det ner och nedprioriteras av både myndigheter och av samhället i stort. Journalisten och författaren Maria Andersson bestämde sig för att träffa några av kvinnorna som levt nära våldet och låta deras röster bli hörda. Berättelserna är fria från filter och visar e  sanning som är svår att ta in. Sanningen om smärtan och sorgen. Historier som berättar om att utsättas av någon, ofta en person man älskat, men även ett samhälle som säger sig skydda de mest utsatta.

Flera av kvinnorna i boken lever gömda, då det finns risk att de dödas av sin före detta partner, ofta är det den man som är pappa till deras barn. Anmälningar läggs ner på grund av bristande bevis, ändå anses kvinnor och barn vara under så stort hot att de göms undan och tas ifrån rätten till ett normalt liv. Maria valde att träffa några av kvinnorna någon annan stans än i deras hem, då det är förenat med risker. Det enda vi vet är att de lever någonstans i Sverige. Samtliga har fått livstidsstraff för ett brott de inte begått. Eller som en av kvinnorna säger "Det sägs att Sverige inte har några dödsdomar, men de har fel. Jag är dömd till döden, och det är han som ska verkställa domen." 


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

tisdag 8 november 2022

Den falske Schamanen

"Den falske Schamanen" av Eva Brenckert, utgiven av Ordberoende förlag. Detta är en berättelse som några av deltagarna i den innersta kretsen i Pablos grupp, har delat med sig av till journalisten Eva Breneckert. Vi får följa några familjer som vill hitta mening med livet. De träffar Pablo och börja gå på träffar hos honom. Han utbildar dom inom schamanismen. Till en början ser man fram emot träffarna med honom, men det ändras snart. Pablo har en karismatisk utstrålning och har en förmåga att få deltagarna dit han ville med listiga och ibland grymma metoder. Med list får han dem att lita på honom och lurar dem att den sex han har med dem är nödvändig för deras utveckling. De får en så kallad special behandling. Under flera år betalar familjerna dessutom för hans sk utbildning, vilket gör att han kan klä sig i nya märkeskläder. När man får reda på att att han har utnyttjat barn och kvinnor väljer man att anmäla honom. Övergreppen visar sig vara fler än man anat.

Det är svårt att förstå den gruppdynamik som gör att medlemmarna i Pablos grupper inte reagerar. Han la till exempel sig i deltagarnas privatliv, vad de skulle äta, när de skulle ha sex osv. Han bestraffade den hårt som inte ville underkasta sig hans vilja. Hans metoder var både utfrysning, samt både psykisk och fysisk misshandel, allt för att de ska bli ödmjuka, och göra det han sa åt dem att göra. De deltagande människorna såg och upplevde allt detta. Trots det växte skaran runt Pablo lavinartat. Boken var hur som helst väldigt läsvärd och lättläst. Människor som vill ha makt kan lätt få med sig människor. Det är fascinerande och skrämmande att det inte är svårare. Människor följer gärna flocken. Pablo hjärntvättade sina deltagare genom att säga att de hade en kärlek mellan varandra på ett kosmiskt plan. På så sätt kunde han utnyttja kvinnor och barn. Boken är tänkvärd och får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 39

Vecka 4

Svenskgruppen var flitig. Halva dagarna ägnade de åt att rensa ogräs i odlingarna, laga mat och diska, de åkte runt i byarna och delade ut kläder hjälpte till i skolor, rensade bikupor, snurrade bivax. Mellan allt volontärarbete  mediterade de och gjorde utflykter i berget.

Bränder härgade nästan dagligen på något av bergen runt missionsstationen. Den här morgonen brann det på den sydliga bergskedjan. Bergets siluett hade förvandlats till en rörlig orangefärgad våg som vandrade ner mot det dem. Några av de andra volontärerna hade väckt gruppen innan gryningen. De trängde ihop sig i bilarna och körde med inhemsk musik på hög volym och fönstren nervevade i en lång karavan upp mot branden. Vid det sista huset på berget stannade de, bara några hundra meter från lågorna. Människorna bildade kedjor, vatten drogs upp i hinkar ur brunnar och skickades vidare mot eldens kant. Det var hett, trots att det var gryning. De arbetade intensivt under några timmar tills elden var släckt för den här gången. Detta var första gången branden kommit nära missionsstationen under tiden gruppen var där.

Vid frukosten satt de vända mot det motsatta berget där en stor cirkel var utbränd i det torra gräset. Platsen sades vara en landbana för ufos, utomjordiska farkoster. Människor åkte dit från hela världen för att se ufos. Berget bredvid sades vara ett kvinnligt berg med stark healingenergi. Även dit vallfärdade folk för att ta del av bergets helande kraft. Det kvinnliga berget som de skulle bestiga låg ett tiotal mil bort. De parkerade vid vägens slut och började vandra. När de hunnit ungefär halvvägs upp bröt ett oväder ut. De spöregnade och blåste hårt, samtidigt som åskan rullade in över dem. Inga träd växte så här högt och det fanns inga hus. De tog varandra i händerna, sjöng och kämpade sig upp som en kropp. När de nådde en platå på toppen var ovädret över och solen sken igen. 

Pablo gjorde en eld och de satte sig i en ring för att meditera och torka kläderna. Alla hade med sig sötsaker som de offrade till elden. En tanke inom schamanismen var att man måste ge för att få.

Från baksidan;

ÖVERGREPP, VÅLD OCH PSYKISK TERROR. INGEN ANADE VIDDEN AV SEKTENS MÖRKA BAKSIDA.

En karismatisk man som kallade sig schaman dök upp från ingenstans. Han sa sig besitta kosmisk kunskap som gav honom förmågan att läsa människors inre och hela deras trauman. Unga, gamla, singlar och gifta par med en andlig längtan drogs till honom. De ville utvecklas och höja sitt medvetande för att bli redo att rädda världen från undergång.

Steg för steg lade de sina liv i mannens händer, de känner sig utvalda och speciella. Så småningom styrde han allt i deras liv, hur barnen skulle uppfostras, vad de skulle äta, tänka och känna, när och om de skulle ha sex. Hur kunde det gå så långt?
Detta är en berättelse om längtan efter mening, förnekelse, grupptryck och grymhet. Men också vägen ut ur sektens makt.


 Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Det lilla kaf'eet Spicy Cocoa

"Det lilla kaf'eet Spicy Cocoa" av Harper Graham , utgiven av Polaris förlag . Bokomslag? Bokrecension ;📚❤️Detta är del två i...