Summering av Januaris lästa böcker

Denna månad hann jag med att läsa 16 st böcker. Favoriten denna månad blev "Liket I biblioteket". "I skogens hjärta", hittade jag en blurp. Det är alltid roligt när man hittar en sådan i en bok.

1. Efterstygn

2. Skuggriket del 1-Nattkrigaren

3. Frihetslängtan 

4. Vithet

5. När tranorna dansar 

6. Ur byrån för ovanliga händelser-Den indiska isdraken 

7. En frågan om mord

8. Den gyllene hämden 

9. Drakvännerna 1-Svartimus och Draksystrarna 

10. Bruket del 1- Gnisteregn 

11. Skogens hjärta

12. Sockersött smicker och snickeri 

13. Liket i salongen 

14. Den onde kungen 

15. Windermere 4-6 

16. Ensam barn

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Sockersött smicker och snickeri

"Sockersött smicker och snickeri" av Ther`ese Johansson utgiven av Wordaudio Publishing förlag. Bokrecension; Karin kämpar med att få sin firma att gå runt. Efter en intervju blir hon erbjuden att delta i en prestigefull antikvitetsmässa nere i Skåne. Eric följer motvilligt med henne. På mässan får hon visa sina fina och personliga möbler, och träffar många intressanta människor. Bland annat dyker Erics fd affärspartner Joakim upp tillika även Erics mamma. Men varför är Eric så emot att träffa dem? Stämningen är spänd, och Karin får en känsla av att Eric tycker att hon och hennes möbler inte duger. Eric verkar dessutom bära på hemligheter, som han inte vill dela med sig av. Varför är han så hemlighetsfull? Efter mässan vill Joakim göra affärer med Karin, vilket Eric inte tycker hon ska. Han ger ingen vettig förklaring till detta, utan drar sig undan från Karin, när han förstår att hon ändå nappar på Joakims erbjudande. Men Karin känner att något skaver. Vad det beror på får Karin lära sig den hårda vägen. När Karins firma håller på att bli något hon inte kan stå för, får hon hjälp från oväntat håll.

Detta är den tredje delen i serien i Gränna serien. Men jag har tyvärr inte läst de två första delarna, vilket jag hade önskat. Denna serie är ju så fin. Dock går boken att läsa fristående. Boken är trivsam och mysig och ger mig en fin och varm feelgood känsla. Den innehåller lagom mycket svärta, som är blandat med en härlig portion humor och varm vänskap. Jag har dock läst en annan bok av författaren. Författaren har gjort en bra bakgrundsresearch och bakar in bitarna om hur huvudpersonen tillverkar sina personliga möbler på ett bra och trovärdigt sätt. Hon väver även in lite övernaturliga bitar i berättelsen. Jag finner sympati för huvudpersonen, och jag kände mig lite irriterad på hennes pojkvän, som inte talar om sanningen om sin partners oärlighet, och dessutom tänker överge henne. Fast det är klart då hade det inte blivit någon spänning i boken. Skönt när boken ändå slutar så fint. Bra karaktärs- tillika miljöbeskrivningar. Författaren beskriver miljön där huvudpersonen befinner sig så bra att man gärna skulle vilja bo där i Gränna eller på Visingsö. Jag läser gärna mer av författaren. Denna mysiga och varma feelgood pralin får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 10

Det metalliska ljudet från färjan när den fällde ner landgången var signalen till bilisterna att starta motorerna. Bromsljusen på bilen framför Karins började lysa. Regnet hade fått dem att skippa tanken på att ta snurran över till hennes föräldrars gård på Visingsö. Det var rätt skönt att komma fram torra även om det betydde att de skulle vara tvungna att anpassa sig efter färjans tider. Men ikväll skulle hon och Eric sova över i hennes gamla flickrum, vilket kändes både lite förbjudet och spännande. 

Bilen framför dem började röra på sig när den varselklädda mannen vinkade för att de skulle köra av. Som alltid när hon kom över på ön andades hon ut. Det var något med luften som var annorlunda. Hur den nu kunde vara annorlunda än den i Gränna? Det tog ändå bara en halvtimme att åka över. Leendet blev större på hennes läppar när hamnen försvann i backspegeln och hon styrde mot den norra delen av ön. När de körde förbi Brahekyrkan vände sig Eric om i sätet och såg längtansfullt på den stora, vita stenkyrkan med det grå taket dom nästan såg svart ut i regnet. Det var som om han inte sett den innan, trots att de varit där inne flera gånger under året som gått än hon någonsin varit innan. Men det var som om dess interiör drog honom till sig. 

"Ja, det är en fin kyrka, men jag tror inte vi hinner stanna där", sade hon och gasade på lite extra.

Han gav henne en hundvalpsblick. "Den är väldigt fascinerande", sa han och såg längtansfullt mot kyrkan igen som försvann bakom dem. Eric älskade allt som hade med 1600-talet att göra. Han samlade på böcker som Greve Per Brahe låtit trycka i det tryckei han haft på ön och kunde stå i timmar med tjocka luntor i händerna. Karin kunde absolut inte förstå hur man kunde betala tusenlappar för en gammal bok som till på köpet var svårläst och gav henne huvudvärk bara hon tittade på den. 

De susade förbi ängar där gräset låg piskat mot marken i det häftiga regnet. Borta var den ljumma sensommarsol som omgett dem bara för en vecka sedan. Men ännu blommade renfana och en och en annan fibbla i diket. Vättern låg stålgrå och regndropparna skapade en komplex väv av ringar på ytan som överlappade och korsade varandra, vilket gjorde att ytan såg orolig ut, den vibrerade. Ön smalnade av och snart hade de Vättern på båda sidor av vägen. Föräldrarnas gård låg i en vik på öns norra del nästan mitt emot hennes eget hus på fastlandet. 

Bilen krängde till när framhjulen dunsade ner i ett av de stora hål som fanns i grusvägen. Gyttjan skvätte ända upp på vindrutan. De parkerade bredvid den stora familjebil som Jens bytt ut sin BMW mot strax innan Jonas födelse. Karin var precis på väg att kliva ur när Eric stoppade henne. 

"Var är det där djuret?" sa han aktsamt och stirrade ut genom rutorna mot trädgården och det stora huset. 

Baksidetext;

Karin har äntligen gjort sig ett namn som möbelkonstnär. Till och med landets största inredningsmagasin vill göra ett reportage om Gränna möbeldesign. Samtidigt kämpar hon med att få firman att gå runt. Som tur är har hon den nyblivna pojkvännen Eric vid sin sida. 

Men Eric bär på många hemligheter. Varför sålde han sitt företag och slutade som antikexpert i dansk tv för att glutta till lilla Gränna? Och varför vill han inte att Karin ska träffa hans mamma?

Tillsammans åker de till en prestigefull antikvitetsmässa, där de träffar Joakim, Ericsson tidigare affärspartner. Stämningen mellan de båda männen är märkligt spänd. Karin får ett erbjudande av Joakim, men Eric tycker inte att hon ska ta det. Bör hon lyssna på sin pojkvän eller följa drömmen som Joakim lagt framför henne?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Drakvännerna 1-Svartimus och Draksystrarna

"Drakvännerna 1-Svartimus och Draksystrarna" av Elin Österberg illustrationerna är gjorda av Emma Billgren Söderström, utgiven av Visto förlag. Bokrecension; I denna boken för barn 6-9 år, lär vi känna prins Svartimus som bor i ett slott i landet Lorhem. En kväll ser Svartimus skuggan av en drake. Sedan hörs tre isande skrik. Svartimus springer till kusinernas torn, för att se vad som står på. Det visar sig att hans bästa kompis och kusin, Vitamus, trillingsystrar har försvunnit från sitt gemak. Men vem är det som har kidnappat de tre flickorna? När Svartimus och Vitamus undersöker flickornas rum, förstår de snart att en drake har kidnappat dem. Svartimus och Vitamus rymmer från slottet, för att hitta flickorna. Detta blir inledningen till ett rafflande äventyr, där Svartimus möter riddare, stentroll och mäktiga drakar. Till hjälp får de Vitamus farmor Granita. När även Vitamus försvinner, blir Svartimus förtvivlad. Men även Svartimus kommer ivägen för draken, och Svartimus blir förvandlad till en drake. Det kommer förändra hans liv för alltid. Kommer Svartimus kunnat rädda sin vän och trillingarna och kommer han kunna bli sig själv igen? Och varför har draken Askita kidnappat trillingarna?

Detta är första delen i serien om Drakvännerna. Jag har läst en annan bok av författaren förut, Kristallstaven, som är första delen i en annan bokserie, som jag också kan rekommendera. För det första så gillar jag alla fantasifulla namn som författaren har hittat på. De är både väldigt fina tillika fyndiga. Jag gillar också alla spännande karaktärer och miljöer. Författaren beskriver alla karaktärer och miljöer, och hur de ser ut på ett bra sätt. Boken är spännande och det händer saker hela tiden. Boken har också en stor och läsvänlig text för de som precis har lärt sig att läsa. Jag rekommenderar denna mysiga bok till alla barn som gillar historier om prinsar, drakar, och spännande äventyr. Boken har ett fint slut och allt löser sig till det bästa. Hur det ser ut i landet Lorhem, kan man se i kartan som finns illustrerad i början på boken. Det ska bli spännande att följa Svarimus och de andra karaktärerna i de följande delarna. Jag gillar även omslaget. Denna mysiga fantasybok för barn får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 2

Kidnappningen

Svartimus drog isär de eldröda draperierna och nu hördes de tre isande skriken igen. Genast sprang han mot kusinernas torn med Vitamus i hasorna. 

När Svartimus kom upp brakade Gnejse just igenom den låsta dörren till sina döttrar. Vitamus stod stel av chock kvar utanför och Svartimus tog honom om axlarna.

"Mina flickor!" Gnejse föll på knä i trillingarnas rum mellan omkullvälta möbler. Delar av sängdraperierna singlade ned över honom men han verkade inte ens märka det. Flickorna var borta! Vitamus sjönk ned bredvid sin pappa och de vita ögonen tårades. 

"Vad är det som pågår?" pep en röst bakom Svartimus. 

"Pappa!"

Lore kramade sin son. 

"Berätta vad dom hänt!"

"Jag vet inte. Jag vet inte, pappa", sa Svartimus och skakade på huvudet. 

Lore nickade kort. "Jag ska tala med Gnejse, ta med Vitamus till hans rum och skicka efter resterna av chokladmjölken till honom!" 

"Ja, pappa!" Svartimus föste ut Vitamus genom gemaksdörrarna. Långt ned i korridoren hörde de Gnejses skrik bakom sig. Svartimus hastade ned till kokerskan och bad om chokladmjölk i två krus. 

När han kom tillbaka hade Vitamus lämnat sitt sovgemak och även trillingarnas rum stod tomt. Lore och Vitamus satt framför brasan i torgets bibliotek.

Lore reste sig när han såg Svartimus komma in. 

"Flickorna har blivit kidnappade. Gnejse har gett sig iväg innan spåren försvinner. Jag föreslår att du stannar hos din vän i natt", sa Lore. Svartimus nickade. "Jag har lovat Gnejse att förbereda riddarna. Vi ses till frukosten."

Svartimus betraktade sin pappa när han med tunga steg lämnade dem. Det såg ut som att han bar alla bekymmer i Lorhem på sina axlar. Kanske gjorde han det också. Svartimus tänkte på draken han sett och svalde hårt.

Baksidetext;

I det kungliga slottet i landet Lorhem, står prins Svartimus ofta och tittar ut genom fönstergluggen i sitt torn. Han längtar till fälten och skogarna utanför. Dit, säger Hans pappa, att han inte går gå. Där finns rövare och farliga djur. I andra änden av Lorhem bortanför Taggbergen, finns något ännu värre. 

I Askdalen, där allt är svart och dött, lurpassar de farliga drakarna. 

En kväll ser Svartimus en enorm drakliknande skugga utanför fönstret, och när bästa vännen Vitamus trillingsystrar försvinner förstår Svartimus att något är riktigt fel. Vännerna bestämmer sig för att rymma från slottet. Men äventyret visar sig bli farligare än Svartimus kunnat föreställa sig. Vännerna möter allt ifrån riddare till stentroll och mäktiga drakarna.

Askita, en enorm drake med glödande ögon och en smittande sotsvart rök, förändrar Svartimus liv för alltid. Kommer de att kunna bryta Askitas förtrollning så att allt blir som förut?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs även min recension av "Kristallstaven" 

här

Läs min intervju av författaren här

Efterstygn

"Efterstygn" av Lisbeth Pia Törner, egen utgiven bok. Bokrecension; Jag får följa författarens sökande efter sin farfar som for till Amerika och sedan försvann. Han skickade endast ett brev, men sedan kom det inga fler. Efter sig lämnade han fru och barn. Han var 32 år då. Vad hände egentligen under hans sista år i livet? Sonen, författarens far, tror att han kanske fann guld där borta, men blev rånad och dödad. Men var det verkligen så det gick till? Författaren försöker lösa pusslet och leta efter ledtrådar till vad som egentligen hände honom. Många faktorer försvårar sökandet, som att hennes farfar t ex gjorde sitt namn mer amerikanskt. Även den mänskliga faktorn försvårade hennes arbete. Dock lyckas hon ändå kartlägga vissa delar ur sin farfars liv, vart han bodde och vart han sedemera blev begravd. Jag tyckte det var spännande att följa författarens tankegångar. Hon delar även med sig av små bitar ur sitt eget liv med mig som läsare. Hennes svårigheter att tycka om sin egen pappa som drack för mycket i perioder och sorgen efter hennes mamma som omkom i en tragisk olycka. Jag uppskattade att få följa författarens berättelse, och ger hennes fina lilla bok ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Ur boken;

Besöket

Det blev en stor händelse för vår familj och gör släkten. Minns hur mamma fejade inför besöket nästan lika mycket som hon brukade städa och feja under hela december inför julhelgen. Tant Karolina skulle bo hos oss i vårat hus på Lundgrens vägen 16, då fär skulle det vara rent och fint. Det förmedlade våra föräldrar till oss och också en viss oro över det hela. Hade vi det verkligen så "fint" att vi kunde ta emot någon ända från Amerika? Lite märkvärdigt var det allt men inte kunde vi vara märkvärdiga? Vi var ju vanligt folk från Vargön.

Jag kommer ihåg det mest som en saga! Min bror och jag fick följa med våra föräldrar till storstan Göteborg för att ta emot tant Karolina på Amerikakajen. Vi åkte dit med farbror Bertil och Stina. Hon som var pappas lillasyster. De hade ju bil och det hade inte vi. En mörkblå Volvo Pv. Det blev ett stort och spännande ögonblick i mitt liv. Kajen var full av förväntansfulla människor, när enormt stora vita båten Kungsholm gled in mot land. Glada människor överallt på kajen hälsade på hemvändande släktingar välkomna. Det var sång och musik, glädjerop och en och annan tår fälldes. Det var blombuketter i alla möjliga färger minns mest de blå och gula tulpanerna, fast där kanske jag minns fel för några med blå färg på dessa blommor har jag aldrig mer sett. Hur som helst det var glam och det var fest! Det var inte riktigt så som det brukade vara hemma. Iallafall inte i Vargön. 

Då kom hon vandrande på däcket tant Karolina med glittriga glasögon, lockigt, permanentat hår, klädd i en vacker dräkt och med brutet prat ömsom svensk och ömsom amerikanskt.

Det var enormt spännande för mig att träffa någon utanför skolan som jag kunde prata lite engelska med. Jag vill inte påstå, att det var så flytande men hon förstod vad jag sa och även om min blyghet ibland tog överhanden så fanns där också en stolthet i mig. Jag var i stort sett den enda i släkten som kunde prata engelska. Jag hade börjat läsa det när jag började i flickskola i Vänersborg.

Baksidetext;

Åkte till Amerika och kom aldrig tillbaka...

En gång på 1950-talet berättade min pappa Olle för mig och min lillebror, art när han var 6 år gammal så åkte hans far iväg till Alaska för att gräva guld. Året var 1910. 

Pappa visade oss det enda brevet han hade fått från din far. 

"Guld hittade han", sa Olle, men han blev rånad och dödad, fortsatte han, så förför kom han aldrig tillbaks...

Vi barn "köpte hans berättelse rakt av" den gången. Det hade säkert kunnat gå till så där långt borta i Amerikat. Vi kände kungen som varit där och kommit hem igen. 

Men nån gång senare i livet började Olle tvivla...Det kanske inte var så det gått till...

Då fick han mig att lova, att jag skulle försöka leta reda på vad som hänt hans far. 

Nu ska ni få följa med mig in i denna berättelse, när jag försöker hitta spår efter min farfar.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Rodins auktionshus - Den gyllene hämden

"Rodins auktionshus - Den gyllene hämden" av Veronica Sjöstrand, utgiven av Romanus och Selling förlag. Bokrecension; I den här bokserien får vi följa med huvudpersonen Stella in i konstens värld. Hennes pappa har sysslat med illegal verksamhet parallellt med att han hade drivit auktionshuset Rodin. När hennes bror pressas på information om en försvunnen tavla av en ökänd hälarliga, är Stella tvungen att infiltrera verksamheten och komma närmare den karismatiske ledaren Moira. Man vill nu att Stella ska ordna en stängd auktion för några få köpare. Dessa män är ofattbart rika och drar sig inte för att ta till våld för att få det de vill ha. Vi får nu följa Stellas arbete med att rädda Rodins auktionshus, samtidigt som hon försöker ta reda på vem som mördade hennes pappa. Samtidigt knakar hennes förhållande till Lucien, som vill att hon dka vara mer närvarande. Då hans mamma behöver hans hjälp, flyttar han hem för att ta hand om henne tills hon mår bättre, samt så att Stella ska kunna reda ut vad hon vill med deras förhållande. Ska Stella lyckas fälla den ökända ligan och rädda Rodins Antikvariat?

Detta är den fjärde delen i serien om Stella Rodin som är en av världens främsta konstexperter. Hon har känsla för konst och är skicklig på att se om en tavla är falsk, samt att hon själv är otroligt vass på att förfalska tavlor. Stella jobbar också för Interpol, vilket gör henne till den som måste infiltrera hälarligan. Hon måste bara komma på vilken roll hon ska spela, som passar bäst. Jag har inte läst de tre första delarna i serien, men man kan läsa dem fristående. Detta är för övrigt första boken jag läser av författaren. Jag tycker det är spännande att följa arbetet med att hitta den försvunna tavlan tillika arbetet på antikvariatet. Antikviteter är något som jag inte vet så mycket om, så jag gillade att få en inblick i denna världen. Boken känns välskriven, vilket gör att författaren får mig att tro på vartenda ord hon skriver. Det märks att författaren har gjort sin research, och har stor kunskap om tavlor tillika andra antika föremål. Jag läser gärna mer av författaren. Denna snyggt förpackade boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 11

På fredagen hade jag torkat och åldrat tavlan tillräckligt. Bland annat genom att fernissa den med ett ämne som gjorde att färgen krackelerade och sen fylla sprickorna med utspädd brun färg blandat med damm från mina fönsterbrädor. Det var dags att ge sig av. Jag gick ner till vår kontorsvåning och letade upp farmor och Adam för att se till att de hade alltid de behövde från mig för att få verksamheten att fungera när jag var borta. Hur lång tid det skulle ta för mig att hitta bevis för pappans affärer visste jag inte, men jag måste lyckas innan Skatteverkets deadline i augusti.

Sent på eftermiddagen var jag klar med alla förberedelser. Då gick jag tillbaka till ateljén och tittade på tavlan igen. Stirrade länge utan att kunna avgöra om jag tyckte den var bra nog. Tillslut gav jag upp, tog tavlan under armen och gick hem för att packa. Jag plockade fram resväskan och funderade på vilken personlighet jag skulle ha, nu när jag gick under täckmantel som mig själv. Jag tänkte på pappa. På hans personlighet. Ena stunden utåtriktad med fingertoppskänsla och elegans. I andra stunden butter, enkelspårig och korthuggen. Han hade till skillnad från mig varit egocentrisk och hetlevrerad, även om jag måste erkänna att jag kunde ha ett hett humör ibland, jag med. Men framför allt hade han varit mycket mer extrovert än vad jag var. Själv var jag mer bekväm med en tavla framför mig än en person. 

Moraliskt tveksamma Stella, som jag skulle spela i den här operationen, fick nog vara lite närmare pappa i personlighet. Lite yvigare, lite mer ego. Men lika bra på konsten. Det hade vi gemensamt, pappa och jag, och det var min styrka i det här. 

Vad nu det här var.

Det knackade på dörren. Jag övergav min halvpackade resväska och gick ner i hallen och öppnade. Där stod farmor med en flaska vin i handen. Ett amerikanskt zinfandel. Vår favorit. 

Baksidetext;

EFTER SIN PAPPAS död står Stella Rodin kvar i en härva av ekonomisk brottslighet. När våldsamma indrivare pressar brodern Matteo i jakt på en Matissetavla hotas hela det antika auktionshusets framtid. Spåren efter faderns kriminella verksamhet leder Stella till en exklusiv och ökänd hälarliga i London, med den karismatiske ledaren Moira i spetsen. För att rädda familjens auktionshus tvingas Stella ge sig in i lejonets kula. Under hemlig identitet infiltrerar hon organisationen som säljer konst till män som inte bara har pengar, utan även makt och våldskapital. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Skogens hjärta

"Skogens hjärta" av Marija Fischer Od`en utgiven av Fåglar förlag. Bokrecension; Ursula är den unge drottningen över hamnskiftarna. Hon kan dessutom själv skifta till björnhamn. Dessutom är hon drottning över människorna. Dock finns det någon som inte vill att hon ska regera, nämligen greve Warg. Han har försökt att mörda henne en gång, men den gången misslyckades han. Nu skickar han bort hennes lärare Frans, som hon tycker så mycket om. Istället får Wargs son ta den platsen. Men något annat är på gång och Ursula anar att han har nya planer, för att röja undan henne. På en annan plats dyker det upp en främling. Mannen tycks ha svultit och är inte mer än skinn och ben. Kläderna är trasiga och han kan inte tala. Två ljus har börjat lysa i fönstren där de fattiga bor i Askhamn. Men vad betyder det? Är det ett hemligt meddelande och vilka är det som tänder dem?

Detta är den andra delen i serien som handlar om "En björn i en bur". Jag har läst och recenserat den första delen, och jag blev så glad när min blurp dök upp på baksidan av denna delen. Jag blev förtjust i denna bokserie från första boken, trots att serien egentligen riktar sig för barn 9-12 år. Men jag gillar tanken på hamnskiftare, magi och kampen mellan goda och onda krafter. Jag finner sympati för den ensamma unga drottningen, Ursula, och tycker det är hemskt att hon ska vara så ensam. Hennes kamp om gemenskap och rättvisa går dock vidare, tillsammans med de uråldriga varelser som bor i skogen. Nu får vi lära känna Ursula ännu bättre. Nu dyker det även upp nya karaktärer i boken, som ska bli spännande att följa i nästa bok. Jag gillar de två upprorsmakarna som försöker lura de elaka soldaterna. Jag skrattade gott åt dem när de låtsades att de inte hörde. Boken slutade väldigt spännande. Greve Warg har nämligen kommit på en plan för att kunna ta över riket. Men vad den hårda utpå tänker jag så klart inte spoila. Boken innehåller även fina bilder och bokomslaget är så fint och stämningsfullt. Jag ser fram emot nästa del i serien. Denna fina fantacy saga får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

4

Petri

Utanför Askhamns borg lyste höstsolen klart på färgsprakande träd och flyttfåglar skränade på din färd söderut. Men genom den smala och djupa fönstergluggen i rummet där Ursula fick sina lektioner kunde bara ett svagt ljus kämpa sig in. Det hade lika härna kunnat vara mörkvinter. För att de skulle se något hade hennes nya lärare Petri Warg ställt ett talg ljus på bordet där han lade sina böcker. Lågan fladdrade häftigt av det kalla draget och kastade vajande skuggor över väggarna utan att lyckas lysa upp ordentligt.

Skuggorna påminde Ursula om att hon innan frukosten tyckt sig ana silhuetten av en sparvhök utanför sitt fönster. Som alltid blev hon mindre bedrövad när fågeln var i närheten, och när ett gällt skri letade sig in till henne log hon för första gången sedan Frans lämnade borgen. 

Varken skränande flyttfåglar eller skriande hökar hördes dock inte till henne nu trots att det rådde tryckande tystnad. Petri inledde dagens första lektion med att ställa frågor och Ursula skakade på huvudet åt dem alla utan att lyfta blicken. 

"Vid alla helgon, kan du inte adelns hederskodex heller?" utbrast Petri. Efter bara några minuters lektion var han rödflammig på halsen och talade onödigt högt. 

Frans hade gärna berättat om okända drottningars hemligheter eller köksskvaller om adeln när det stod "Riddardkapet och adeln" på schemat. Men Petri försökte få henne att rabbla de olika adelssläktena och deras vapen. Det visade sig att hon inte kunde fler adelssläkter än att fingrarna räkte och han gick över till riddarnas och adelns hederkodex. När hon inte ens förstod vad det handlade om tappade han behärskningen.

"Hur i alla glödgade helveten kan du ha undgått att lära dig hederskodexen?"

Petris röst sprack och han knöt och öppnade händerna i hetsig takt. Förvånad upptäckte Ursula att hon knappt kunde kväva ett leende.

Hur kan jag våga le fast en lärare, till på köpet greve Wargs egen son, är arg på mig?

Baksidetext;

Ursula önskade att någon annan var den drottning som då uråldriga varelser ville tala om viktiga saker med. Men det hjälpte inte att önska. Här var hon, och här var de gamle som ville tala med henne. Hon tog ett djupt andetag för att försöka dra in lugnet och glädjen från platsen. Så steg hon fram, "Välkommen till skogens hjärta", hördes en hes röst. 

När det äntligen finns glädje i Ursulas liv igen försöker greve Warg döda henne. Han misslyckas. Men borgen fylls av viskningar och hon är rädd att de handlar om hans nya planer att göra sig av med henne.

Långt från borgen, intill de underjordiskas skog, dyker en främling upp. Vem är han och varför kan han inte tala? Samtidigt brinner dubbla ljus i fönstren i Askhamns fattigkvarter. Är det ett hemligt meddelande? Vilka är det i så fall som tänder dem? 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs härna min recension av "Ursulas 

hemlighet" här

Frihetslängtan

"Frihetslängtan" av Charlotte Sirc utgiven av Harper Love Förlag. Bokrecension; Vi gör en tidsresa till 1800-talet. Nu får vi lära känna två olika kvinnor ur familjen von Weidenhof. Hermine och Constance lider av kärleksbekymmer. Hermines äktenskap får henne att känna sig kvävd, och sedan hon fick sin son har maken Thorsten dragit sig undan all närhet, och de sover numera i skilda sovrum. Han stannar ofta sent på arbetet och vad han egentligen gör på kvällarna, vill hon inte ens tänka på. Men då får hennes son en ny lärare, den unge konstuderande Johannes. Han är allt hon någonsin kunnat drömma om. De inleder därmed en förbjuden kärlekshistoria. Men Johannes vill ha mer, och vill att Hermine lämnar Thorsten. Men i hennes kretsar skiljer man sig inte utan orsak. Constance far vägrar att hon ska ha något med hans ärkefiendes son att göra och skickar henne till Hermines föräldrar i Stockholm. Hennes stora kärlek söker upp till henne i Stockholm, men han förolyckas. De båda kvinnorna söker både tröst hos varandra, och de går på seans för att få svar på sina frågor. Ska de båda kvinnorna få den kärlek som de så hett längtar efter?

Detta är del två i serien om familjen von Weidenhof. Jag har även läst och recenserat den första delen i serien. I förra boken fick vi följa stora systern, och nu följer vi den yngre systern samt hennes kusin. Jag tyckte det var spännande att återse familjen igen. Kvinnorna i familjen von Weidenhof är starka och går sin egen väg, i en tid där kvinnorna mest skulle lyda sina män. Man skulle definitivt inte inleda några förhållanden utanför äktenskapet. Men med tanke på att Hermine inte får någon kärlek alls utav sin make får hon min sympati. Men här börjar kvinnans frigörelse arbete, mot att få bestämma över sitt eget öde. Författaren beskriver de båda kvinnornas tankar och känslor på ett bra sätt och de båda kvinnorna får stöd utav varandra. De historiska bitarna är bra inbakade i historien, och författaren får historien att kännas äkta och trovärdig. Författaren har sedemera gjort noga research och det märks. Vi befinner oss både i Tyskland och i Sverige, och får följa hur livet är under slutet på 1800-talet. Jag gillade verkligen hur det blev för de båda kvinnorna i slutet. Jag ser redan fram emot nästa del i serien. Denna historiska romance får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 18

Det var en tidig förmiddag och Hermines resa till Stockholm närmade sig. Hon satt vid spegelbordet i sin kammare och funderade på vad hon skulle ge sin far i julklapp. En man i hennes fars ålder hade redan allt man kunde önska sig och det var extra svårt eftersom han aldrig kunde ge några förslag. Föräldrarna hade sedan länge planerat en resa till Egypten så att fadern skulle gå se pyramiderna vid Nilen. Nästa höst var det äntligen dags. Kanske skulle han uppskatta en ny tropikkostym? Hermine påminde sig om att göra en lista med alla ärenden i Stockholm i mellandagarna, fick inte glömma att skicka en beställning till Kaedings skrädderi på Fredsgatan. 

Med flinka fingrar stack hon in några hårnålar i frisyren och drog ut håret så att det låg som en mjuk gloria kring ansiktet. Hon synade de små rynkorna kring ögonen och rös till. Nu var hon precis som sin mor, överdrivet intresserad av att se evigt ung ut. Hermine kände sig egentligen inte särskilt gammal, det var bara det att Johannes var ännu yngre. Hur idiotiskt var det inte ändå, vad hade hon att erbjuda en ung man som han? Det stod förmodligen tusen och åter tusen unga flickor som Anna i kö. Men efter den där kyssen kände Hermine sig nästan som förhäxad. Hon ville vara nära Johannes så ofta hon kunde, tanken på att han ville ge henne lektioner i måleri gjorde henne alldeles varm. Hon nålade fast kame`broschen i halsen och vek till en spets på den vita bommulsblusen. Sedan ångrade hon sig och tog av sig broschen igen. Det var precis en sådan hennes mor skulle ha burit. 

Thorsten hade som vanligt åtaganden på beskickningen och det var bestämt att de skulle äta en sen lördagsmiddag. John hade blivit lovad av Elin att få besöka de botaniska trädgårdarna tillsammans med en annan pojke och hans jungfru, och efter frukost hade de givit sig av.

Hermine stängde dörren till kammaren och skyndade nerför trappan och bort genom korridoren mot tjänsefolkets domäner. Hon fick inte döka upp Johennes på eget bevåg, det gick emot all vett och etikett, men om ärendet gällde John skulle det kanske passera. Med klappade hjärta ställde hon sig framför Johannes dörr och kände sig så sårbar och nervös att hon nästan mådde illa. Men så svalde hon all heder och lyfte handen, kastade en blick bortåt korridoren och knackade tre lätta knackningar. Ångern drabbade henne genast men hon hade noga bestämt vad hon skulle säga. När Johannes ansikte visade sig skulle hon säga det hon hade planerat utan att låta tankarna komma i vägen Baksidetext;. Om någon i tjänstefolket såg eller hörde något skulle allt vetka helt oskyldigt. 

Baksidetext;

KONSTNÄRSDRÖMMAR, SYSTERSKAP OCH FÖRBJUDEN KÄRLEK

Livet i Berlin blev inte som Hermine von Weidenhof hade tänkt sig. Hon känner sig kvävd i sitt äktenskap och avskyr sitt inrutade societetsliv. När den unge konststudenten Johannes Cavallius flyttar in för att undervisa hennes son ställs tillvaron på ända och en förbjuden kärlekshistoria tar sin början. 

Samtidigt flyttar Hermines kusin Constance in i greveparet von Weidenhofs palats i Stockholm. Constance sörjer en förlorad kärlek, men gör succé inom cocieteten och finner snart nytt hopp.

Julen närmar sig och kusinerna möts i Stockholm. Problemen tätnar när det förflutna kommer ikapp Constance, och Hermine funderar på att genomföra det mest förbjudna - en skilsmässa. Via konstnärsvänner söker sig kvinnorna till den spirituella världen och en högre sanning. Ska en seans ge dem svar på sina frågor?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs gärna min recension av "Brytningstid" 

här

Bruket del 1-Gnistregn

"Bruket del 1-Gnistregn" av Elin Olausson utgiven av Ravenheart förlag. Bokrecension; Vi förflyttar oss till den lilla orten Eldarsfors. Sommaren är på gång, och med den kommer det turister, som besöker det gamla järnbruket, där guidade turer erbjuds. I Eldarsfors får vi lära känna flera olika karaktärer, som har anknytning till bruket på olika sätt. Vi får följa dessa excentriska människor som bär på hemligheter och känslor som bubblar under ytan. Självklart finns det också vissa konflikter mellan de olika individerna. Noras barndoms kamrat Jeremias flyttar plötsligt tillbaka till Eldafors. Ska hon och Jeremias bli något mer än bara vänner? och Wolf vill lära känna guiden Gillis lite bättre. Det verkar vara svårt att nå honom, men Wolf vill inte ge upp i första taget. Han är ju så snygg. Sedan har vi Vincent som råkar på ett väsen han inte trodde fanns, men som vänder upp och ner på hela hans tillvaro. Snart kan han inte tänka på något annan än Näcken. Medan människorna lever sina liv, verkar det vara något på gång i skogarna runt den lilla bruksorten. 

Jag har inte läst något förut av författaren, men jag läser gärna mer av henne. Detta är den första delen i serie om bruket i Eldarsfors. Det är en plats där alla känner alla, vilket gör att en hel del konflikter bubblar under ytan. I denna boken dyker vi också ner i den nordiska folktron. För i skogarna runt omkring Eldarsfors tycks det nämligen finnas gott om mytologiska varelser. I första delen i serien får vi t ex möta Näcken. Vi får lära känna de olika karaktärerna på ett bra sätt, och vad de kämpar med i sin vardag tillika deras längtan efter kärlek. Karaktärerna har olika kapitel, där vi får lära känna dem bättre. Boken innehåller också fina miljöbeskrivningar och karaktärerna är lätt att tycka om. Kapitlen är lagom långa och för berättelsen frammåt i lagom takt. Något håller på att hända i skogarna runt den lilla brukbyggden, och spänningen ökas allt eftersom. Boken slutar med en väldigt spännande cliffhanger, så jag ser fram emot att få läsa nästa del i serien. Även bokomslaget är fint och tilltalande. Denna nutida fantacy berättelse får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Måndag 1 maj

Nora Sander

En gång i tiden hade hon älskat första maj. Det var en dag då de vuxna var lediga och hon själv slapp gå till skolan, en dag då de gick ut till skogen med en utflycktskorg och fiskade uppe vid Kattåsen eller någon av de andra utsiktsplatserna. Farfar berättade om torpställena som hade legat i skogen förr och Britta sjöng ibland något på sin mjuka dalmål, när farfar lyckades övertala henne. När Nora var liten hade pappa och mamma också varit med. Mamma dom visslade medan de gick och pappa som kunde namnen på alla växter. 

Det var länge sedan. Nu för tiden var första maj en dag då Britta gick ut själv, för att "rensa huvudet" som hon sa, och Nora stannade hemma och låtsades njuta av ledigheten. Men distanskursen gjorde att hon pluggade lite hela tiden, oavsett dag eller tid på dygnet, och idag var inget undantag. Hon satt i fönstersmygen i biblioteket, där det var som ljusast och där hon kunde se en skymt av gårdsplanen utanför. Det var fånigt att oroa sig för Britta, det visste hon, men Britta var ändå över sjuttio och hon vägrade att hålla sig till stigar och snitslade banor. Ingen telefon hade hon med sig heller. Hon hade bara varit borta några timmar, men Nora sneglade ändå genom fönstret då och då i hopp om att få se hennes gröna fleecejacka därute. 

Biblioteket låg i anslutning till hallen i husets västra del, men på något sätt var det som om man befann sig i ett eget universum därinne. Rummet var mörkt och dystert, till skillnad från kökets bländvita väggar och vardagsrummet blommiga tapeter, och de höga hyllorna svalde alla ljud och gav intryck av att det inte fanns något utanför dörren. I vanliga fall undvek hon rummet av den anledningen, men hon hade märkt att stämningen därinne var perfekt när hon behövde plugga. Och I den breda fönstersmygen fick hon plats med både sig själv, datorn och alla block och böcker. 

Erland var antagligen hemma - hon hade inte sett honom sedan frukost, men hans bil stod parkerad utanför och han gick sällan någonstans till fots. Minnet av hans flirtiga samtal med Elsa igår fick henne att grimasera. Hur kunde Elsa se något attraktivt hos en sån som han?

Baksidetext;

Det lilla samhället Eldarsfors förbereder sig för sommarens turistströmmar till det gamla järnbruket, men bruket har fått en ny ägare och inget är som förr. På herrgården sitter Nora Sander och ser hur hennes kusin förstör deras farfars livsverk, men när barndomsvännen Jeremias återvänder till samhället får hon annat att tänka på. 

Brukets HR-chef Wolf Krause försöker lära känna ensamvargen Gillis Sinclair, som arbetar som guide i gruvorna, men börjar inse att det är omöjligt. Vilket vore enklare att acceptera, om Gillis bara inte var så snygg.

På den närliggande campingen bor Vincent, som tar ströjobb på bruket men helst inte vill jobba alls. Vid en tjärn i skogen möter han en mystisk varelse han inte trodde fanns-Näcken- och från den stunden är deras liv sammanflätade.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Ensambarn

"Ensambarn" av Anneli Jangegård Fogelberg utgiven av Lava förlag. Bokrecension; Vi får följa författarens många gånger svåra resa genom uppväxten. En uppväxt som präglas av mobbing, smärta och sociala utmaningar. Mobbingen har så klart satt sina spår, och det måste hon bearbeta i vuxen ålder, då självkänslan har fått sig en törn. Då hälsan redan från barndomen präglades av olika sjukdomstillstånd, som svår migrän krävdes även anpassning i skolan. Det blev många turer till olika läkare för att ställa rätt diagnoser tillika få rätt hjälp av vården. Fibromyalgi är en sjukdom som inte syns, men den är högst verklig. Författaren drabbas av många motgångar, samtidigt som hon upplever stor kärlek och uppbackning av hennes nära och kära. Författarens kärlek till både familj och hennes djur finns som en röd tråd genom hennes liv. Trots att författaren egentligen inte klarar det, ger hon ändå inte upp, utan försöker ändå jobba heltid. När hälsan sviker blir hon sjukskriven gång på gång. Jag uppfattar författaren som en person som inte ger upp trots alla hälsomässiga motgångar.

Jag tyckte att denna självbiografi var väldigt tankeväckande. Vi får en inblick i hur det är att leva med kronisk smärta. Men det är inte bara fibromyalgi som drabbar författaren. Migrän och diskbråck, är bara några av de sjukdomstillstånd hon drabbas av ovanpå fibromyalgin. Författaren möts av många motgångar i sitt liv tillika brist på empati av sjukvården, vilket kändes jobbigt att läsa om, för man blir både ledsen och arg. Varför finns det ingen förståelse för andra människors situation i vårt samhälle? Jag förstår inte att ett samhälle måste byggas upp på att alla ska arbeta 100%. De som inte klarar av samhällets krav möts av människor utan empati, och ses som en belastning. Det skapar såklart stor stress hos den enskilda individen, och man kan lätt hamna i en depression. Varför kan inte samhället var mer ampassningsbart i stället? Försäkringskassan och sjukvården är många gånger ett stort skämt. Denna bok borde läsas av alla de människor som jobbar inom sjukvården samt försäkringskassan. Tack, Anneli, för att du delat med dig av din resa. Jag ser fram emot att läsa mer av det som du skriver i framtiden. Jag skickar författaren en stor varm styrkekram. Denna tankeväckande självbiografi får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Utdrag ur boken;

TONÅRING

USCH, JAG AVSKYDDE tonåren. Mensen kom när jag var 12 och med den extremt svåra menssmärtor. Den var alltid riklig, extremt smärtsam och varade ungefär en vecka. Här räckte inte dåtidens bindor till och tamponger användes inte lika mycket. Så i början var det bindor, massor av bindor, handdukar i sängen och liniment på mage och rygg.

Smärtan kunde inte stillas med hjälp av receptfria läkemedel, så det fick bli lite starkare saker, som jag idag inte kommer ihåg namnet på. Hur som helst, de hjälpte lite, men inte helt. Jag var däckad de första dagarna. Om du som läser detta har samma som jag, så förstår du exakt vad jag menar. 

Men för dig som inte har detta problem: tänk dig att ha en extrem smärta, en tia på en tiogradig skala där tio är värst. Smärtan sitter krampaktigt i nedre delen av buken, vandrar runt till ryggen och ner i hela benen. Den är så extrem att den är förlamande. Jag blir samtidigt förstoppad. Så, jättehård i magen och då ska man krysta ut det samtidigt som buken håller på att hå itu. 

Där och då funderade jag på om jag skulle få dras med detta elände hela mitt liv. Föga visste jag vad ödet hade på lut för mig. Och tur är väl det. Jag vill inte veta mitt framtida öde. 

13: När man börjar i högstadiet är allt nytt och läskigt, så även för mig. Niorna var så stora. Det var så mycket nytt och så många nya. För mig som var synsk empati, med svårigheter att passa in någonstans, var det väldigt jobbigt. Hur jag än var eller vad jag än gjorde så passade jag aldrig riktigt in. 

Sjuan gled förbi rätt obemärkt ändå. Jag började greppa min roll, vara mig själv, men bara lagom, så att jag inte står ut ur mängden för mycket.

Det här med mode har aldrig varit något för mig. Jag struntade fullständigt i vad som var modernt och inte. Jag klädde mig i det jag gillade. Punkt.

Baksidetext;

I denna djupt personliga självbiografi tar Anneli Jangengård Fogelberg oss med på en resa som börjar i en barnfom präglad av mobbing och sociala utmaningar, och fortsätter genom ett liv dominerat av kronisk smärta. Ensambarn är en berättelse om mod, motgångar och drn obevekliga kampen för att bli förstådd och accepterad i rn värld som ofta blundar inför osynlig smärta.

Författarens kamp med fibromyalgi och bristen på empati inom sjukvården speglas genom hennes uppriktiga och emotionella berättelse. När hon väljer att utbilda sig behandlinspedagog, öppnas en ny värld av emotionella utmaningar men också möjligheter till helande och självförverkligande.

Denna boken är en berättelse om överlevnad och en inspirationskälla. Fogelberg bjuder in läsaren till en intim inblick i sitt liv, bryter traditionella narrativa strukturer och väver samman sina egna reflektioner med verklighetens råa känslor.

Ensambarn är en viktig läsning för alla som söker förstå och känna medkänsla för de som lever med osynlig smärta, och för de som själva kämpar med liknande utmaningar.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Vithet

"Vithet" av Jon Fosse utgiven av Albert Bonniers förlag. Bokrecension; Boken handlar om en man som plötsligt drabbas av leda. Han tar sin bil och bara kör, tillslut hamnar han djupt inne i skogen, och där fastnar bilen. I stället för att skaffa hjälp,  sitter han kvar i bilen. Det är så sent på året att det plötsligt börjar snöa. När det slutat snöa och det börjar bli mörkt, går han ur bilen. Inte heller nu väljer han att att gå tillbaka för att söka hjälp, utan väljer att fortsätta på stigen rätt in i den mörka och kalla skogen. När jag lära känna den här mannen genom hans tankar, förstår jag att han känner sig väldigt ensam, ingen skulle sakna honom om han försvann. Han berättar att han drabbats av leda- depression. Jag får följa hans sista förvirrande tankar innan han duckar under för kyla, trötthet tillika törst och hunger. Hans föräldrar kommer och för honom in till vitheten. Det är det sista vi får veta.

Detta är den första boken jag läser av författaren, men jag hoppas inte det blir den sista. Det är inte en bok som innehåller så många sidor, men det är inte det viktiga i den här historien. Detta är en fint beskriven historia om hur man kan känna en omedveten längtan om att göra slut på allt- och om döden. För huvudpersonen tycks inte vara medveten om sin längtan efter att dö. Bara hans omedvetna beslut som leder fram till slutet. Jon Fosse är en norsk författare som har skrivit ett stort antal böcker i olika genrer, och hans böcker är översatta till femtio olika språk. Han har även fått Nobellpriset i litteratur 2023. Jag uppskattar hur han beskriver huvudpersonens tankar och känslor på ett fint sätt. Jag uppskattar även hans språkbruk, som är väldigt vackert. Ibland kan en bok ge mig som läsare något speciellt, detta är en sådan bok. Om jag får möjlighet läser jag gärna mer av författaren. Denna vackert förpackade bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Utdrag ur boken;

Jag körde iväg. Det gjorde gott. Rörelsen gjorde gott. Jag visste inte vart jag skulle. Jag bara körde. Det var en leda som hade kommit över mig, jag som annars aldrig kände mig uttråkad hade gripits av djup leda. Inget jag kunde komma på att göra ingav mig någon glädje. Och därför bara gjorde jag nåt.

Jag satte mig i bilen min och körde och där jag kunde ta antingen åt höger eller åt vänster tog jag åt höger, och där jag vid nästa vägskäl kunde ta antingen åt höger eller åt vänster, där tog jag åt vänster. Och på det sättet fortsatte jag att köra. Till slut hade jag hamnat långt in på en skogsväg där hjulspåren efterhand var så djupa att jag kände att bilen skrapade mot backen. Jag körde bara på, ända tills bilen skrapade mot backen. Jag körde bara på, ända tills bilen stod fast som berget. Jag försökte backa den bakåt, men det gick inte, så jag lät den stå där den stod. Slog av motorn.

Jag blev sittande kvar i bilen. Ja nu står jag alltså  här, tänkte jag, och jag kände mig tom, som om ledan hade förvandlats till tomhet. Eller kanske snarare till ängslan, för jag kände mig tom, som om ledan hade förvandlats till tomhet. Eller kanske snarare till ängslan, för jag kände som en rädsla i mig där jag satt och såg rakt framför mig, tomt, som in i ett ingenting. In i ingenting. Vad är nu det för ett uttryck, tänkte jag. Där framför mig är dkogen, bara skogen, tänkte jag. Så det var alltså till skogen som den här hastigt påkommna bilturen hade lett mig.

Baksidetext;

En man kör iväg med bilen utan att veta vart han ska. Han kommer tillslut in på en skogsväg och stannar inte förrän bilen kör fast. Det blir mörkt och kallt och börjar snöa. 

Men istället för att leta efter hjälp går mannen vidare in på en stig i skogen. Han gör det trots att det redan är så mörkt att han knappt ser något, och trots att han vet att det är ren idioti. 

Vithet är en lysande berättelse om gränsen mellan liv och död, skriven med Jon Fosses särpräglade minimalistiska mångsidighet.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Ur byrån för ovanliga händelser arkiv 3-Den indiska isdraken

"Ur byrån för ovanliga händelser arkiv 3- Den indiska isdraken" av Håkan Borg utgiven av Books on Demand förlag. Bokrecension; Lisa har nu hunnit bli sexton år gammal och har börjat intressera sig för pojkar. Jan och Lisa har fullt upp med att jaga olika troll på olika plstser och städer jör i Sverige, men plötsligt blir Jan och Lisa kallad till Devetas sluttningar, där också skolan för vidsynta barn ligger. Något mystiskt pågår nämligen på platsen. Människor hittas frusna, och snön ligger kvar trots att den borde ha varit borta för länge sedan. Trots att både Jan och Lisa har kallas, så tycks det vara Lisas speciella förmågor som eftersöks, inte Jans. Detta får Jan att känna sig stött. Har han verkligen inte mer att ge? Vi träffar även de klantiga tvillingarna Lo och Lu, från förra delen i serien. De ska vara sk experter, men verkar inte vara till så stor nytta. Jans förmågor som trolljägare verkar inte heller vara det som söks, utan man har anlitat en drakjägare och hans lärling. Nämligen Kurt och Tom. Man har upptäckt att det är en så kallad Indisk isdrake som härjar i trakten. Nu måste man göra allt för att oskadliggöra den livsfarliga varelsen, innan fler människor råkar illa ut. Men kommer man att lyckas? Och kommer Jans kunskaper trots allt att behövas?

Denna bokserie skulle nog vara spännande att se som film. Tänk att få se alla olika troll och även isdraken på "riktigt". Författaren lyckas ändå beskriva dem så bra, att man nästan kan se dem framför sig. Detta är den tredje delen om byrån för ovanliga händelsers arkiv, och den är skriven för den lite yngre läsarskaran. Men det stör emellertid inte mig. Den här historien är skriven, som från en berättares synvinkel. Så jäkla skickligt gjort tycker jag. Det är en berättare som har mycket humor dessutom. Åter igen får vi följa med Jan och Lisa på ett rafflande äventyr, bland en värld full av troll och nu även drakar. Boken är väldigt spännande, men bjuder även på en hel del skratt. Jag skrattar speciellt åt de båda tvillingarnas tokigheter. De är klantiga, men ändå sköna karaktärer. Även lite romantik och missförstånd är inbakade i historien. Om jag tyckte att Lisa var bad ass i förra boken, är det ingenting emot vad hon blivit nu. Hon blir bara bättre och bättre. Jag gillar den fina värmen det är mellan Jan och Lisa. Jag ser fram emot att följa Jan och Lisa i fler äventyr. Jag gillar allt med boken, men slutet var väldigt fint och speciellt. Denna bokserie är väldigt läsvärd tycker jag. Jag gillar även bokomslaget på boken. Denna bokserien blir bara bättre och bättre. Denna fantasy pärla får ❤️❤️❤️❤️❤️/5. 

Mitt favoritställe ur boken;

5 Skolan för vidsynta barn

Den vita landrovern snirklade sig fram den sista biten uppför bergets sida. Vägen var förvånansvärt bra för att vara en väg till någon av byråns anläggningar. Lisa hade sneglat på Jan varje gång de passerade en skylt som deklarerade att vägen var avstängd. Enligt skyltarna skulle vägen inte vara farbar men nu hade de kört en god stund utan att en enda gång stöta på hinder. En kilometer från själva skolan tog det dock stopp. Vid en bred ravin hade bron rasat och resterna hängde som en sorglig gardin ner över kanten. Jan suckade irriterat och stannade bilen. Med en grymtning vevade han ner rutan och ropade rakt ut i natten.

-Jan Jäsperson med lärling.

Till Lisas förvåning klickade det till bland resterna av den gamla bron och en hel och fin bro sköts ut över den. Ett metallidkt rasslande hördes när de båda brohalvorna möttes och låstes på plats. Jan grymtade igen, den här gången med en lite muntrare ton innan han lade i ettan och rullade vidare. Han körde försiktigt som om han inte riktigt litade på konstruktionen. Nu var det inte nödvändigt att vara försiktig då bron var ett mästerverk och klarade betydligt större vikter än en vanlig bil. Den sista biten av vägen gick tätt utmed bergsvägen. Utifrån syntes inte vägen utan doldes av kraftiga klippblock. Ingen skulle kunna se om någon körde mellan ravinen och skolans område. De körde förbi en öppen stålgrind och framför dem låg plötsligt skolan. Den såg ut precis som Lisa mindes den. De långa huslängorna följde bergsväggens kanter och gårdsplanen var överströdd med stenar sv olika storlekar. Minnet av hur de lekt "inte nudda mark" bland stenarna fick ett leende att spridas över hennes ansikte. Hon hade varit en stjärna på den leken. Nere vid ingången till avskiljningsgrottan låg det en damm. Där hade de brukat åka skridskor på vintern. De hade dock aldrig badat i den, inte ens under sommarens varmaste dagar. Vattne Baksidetext;  t kom från bergets glaciär och var svinkallt. 

Baksidetext; 

Något märkligt sker på Devetas sluttningar. Människor hittas frusna i ögonblicket och snön ligger kvar även när den för länge sedan borde varit borta. Av en ren slump ligger byråns skola för vidsynta barn rakt under platsen för de mystiska händelserna. Trots det tar det lång tid innan byrån reagerar.

Jan blir utlånad för att ta sig an det uppkommna problemet. Det är dock någonting som är skumt med utlåningen. Är det verkligen Jans vidsträckta erfarenhet de vill ha eller är det kanske någon annans kunskap de eftersöker? Kan det vara så att det är Lisa som är nyckel till att lösa fallet. Är fasorna i de andalusiska bergen verkligen så stora att byrån inte anser att Jan är rätt man för uppdraget? Tycker de att han slutligen blivit för gammal för att klara av de faror som ruvar inne i bergens skrymslen.

Läs gärna min recension av "Trolljägarens 

dotter" här 

Läs gärna min recension  av "Svsrta bingar 

över muren" här 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Liket i salongen

"Liket i salongen" av Madeleine Gustavsson utgiven av Pia & Co. Bokrecension; Detta är den första delen i en ny bokserie, av författaren. Boken handlar om paret, Jack och Filip. Efter en kväll med för mycket vin, har de nu köpt Sveriges billigaste slott. Slottet ligger i Småland. Jack och Filips dröm är att starta ett alldeles eget bed & breakfast. De beger sig snart till slottet för att börja den omfattande renoveringen. Den första de möter är sexbarmamman Amanda. Hon är den som har koll på det mesta som händer i trakten, och hon driver även en Facebookgrupp. Men det är någon som tycks vara intresserade av något i slottet, och snart märker Jack och Filip att underliga personer tycks röra sig runt och i slottet. Sedemera dyker det snart upp ett lik i slottets fina salong. När de får reda på vem den mördade personen egentligen är, börjar Jack nysta i mysteriet. Under sitt sökande efter sanningen, lär paret känna byns mest excentriska invånare, invånare som alla har koppling till slottets förflutna. Så vem är det som gör inbrott på slottet och vem är mördaren? Samtliga personer de lär känna i trakten, tycks bära på hemligheter. Det verkar också som om det ska finnas en skatt på slottet, men är skatten verkligen man tror att den är? 

Detta är första boken jag läser av författaren. Wow, vilken bra och spännande bok. Jag älskade att läsa denna mysdeckare från allra första sidan, till den sista. Denna boken var för mig en riktig sträckläsarbok. Jag älskar författarens humor och boken bjuder på en hel del fniss, mitt i allvaret. Jag får lära känna flera olika, exentriska tillika festliga karaktärer, som är bra beskrivna och jag gillar dem alla. Även miljön är bra och tilltalande beskriven. Jag gillar också de båda huvudpersonerna, Jack och Filip. De är underbara båda två, och jag hoppas jag får läsa mer om dem, i följande böcker i serien. Dialogerna mellan de olika karaktärerna är rappa och underfundiga. Boken är välskriven, och gåtan är svår att lösa. Fler än en person kan vara förövare. De lösa trådarna leder åt olika håll. Jag gillar också det fina bokomslaget. Jag kan varmt rekommendera denna mysdeckare. Och denna boken hamnar för övrigt, som den allra första boken för året, som en av mina bokfavoriter. Jag tror också att jag har fått ännu en favoritförfattare. Jag läser väldigt gärna mer av författaren, boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

"Vi har en vinkällare!"

Jack hade nog aldrig hört Filip så upphetsad.

"Men nyckeln saknas. Har vi fått några mer nycklar av mäklaren?"

"Jag tror inte det."

"Förbannat." Filips ansikte gick i moln. "Har vi en kofot?" 

"Jag vet inte, packade du ner någon?" Jack ironiska ton verkade till hans förtret gå Filip förbi. 

"Nej, jag tror inte det. Skit också."

"Jag kan åka in till samhället. Kan behöva ta en paus från röjandet och passa på att handla lite förnödenheter. Vad behöver vi?"

"Gruy`ere."

Jack blinkade överraskat. "Räknar du det som förnödenheter?"

"Säger du emot menar du?" sa Filip bestört. 

Jack suckade. Visst lät vin, ost och solnedgång trevligt- men det fick lov att vänta tills de hade sitt på det torra. Nu behövde de spara på pengarna. 

"Jag tänkte kanske med fokus på basvaror."

"Gruy`ere är en besvara."

"Jaja, jag ska se vad de har." Jack himlade med ögonen. Varje gång som pengar lämnade deras hushållskassa gjorde det ont i själen. Han var luspank och dessutom skuldsatt efter slottköpet. Försäljningen av deras lägenhet hade inte gått igenom än. Det kändes obekvämt att han helt och hållet levde på Filip, även om Filip insisterat på att det inte var någon fara. Dessutom skulle arvet efter Filips faster inte räcka hur länge som helst. Men han hade verkligen grävt ner sig i skiten när de köpte det här rucklet. Enda sättet att komma ur sin beroendeställning var att få det här stället att bli en succé.  Då skulle de faktiskt dra in pengar till hushållskassan bägge två. 

Ett oväntat raspande ljud hördes när en tapetvåd, som tidigare buktar misstänkt utåt, nu rasade ner till golvet med en fuktig suck. 

"Succ`e var det, ja", mumlade Jack för sig själv. 

Baksidetext;

Jack är i desperat behov av förändring efter att ett öderstigert misstag förstört hans karriär. Efter en kväll med alldeles för mycket billigt rödvin hittar han och sambon Filip Sveriges billigaste slott till salu på Hemnet. Och de bestämmer sig för att slå till. 

Med planer om att starta om att starta ett charmigt bed & breakfast beger sig paret till sitt nya hem för att dra igång renoveringen. Men det dröjer inte lång tid innan ett lik hittas i slottets salong. Och när det uppdagas vem som bragts om livet väcks ännu fler frågor. 

Jack börjar luska i mysteriet, och till sin hjälp får han den lokala sexbarnsmsmnan Amanda, som dessutom driver byns skvallriga Facebookgrupp. Men det blir snart tydligt att många i trakten bär på hemligheter...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Windermere 4-6

"Windemere del 4-6" av Lovisa Wistrand utgiven av Saga Egmont förlag. Bokrecension; Denna boken innehåller tre delar, "Tjänarinnans hemlighet", "Butlern och Betjänten" samt "Djävulen bär kravatt". De kan läsas fristående från de tre första delarna, eftersom det handlar om helt nya karaktärer. Phoebes far har aldrig uppskattat sin dotter. Hon har varit helt i händerna på hans grymheter, sedan Phoebes mor dog i barnsängsfeber. Nu tänker han att  det är dags att slippa henne för gott. Han bestämmer att hon ska gifta sig med en man som både är gammal och grym. Phoebe kan inte tänka sig att leva ett liv med den hemska mannen, så hon rymmer, klipper av sig sitt långa röda hår, och klär ut sig till man. Hon tar sig ett arbete som betjänt på Windermere Manor, där butlern mr Adams snabbt märker att det är något som inte stämmer med Charles, som hon numera kallas. Men han är inte den enda som har onda aningar, vad det gäller den unga betjänten. För även första betjänten James anar oråd, och han är besatt av att få reda på Phoebes hemlighet. Snart får mr Adams reda på att Phoebe egentligen är en kvinna, och han gör allt för att hålla henne på avstånd. Det funkar så där faktiskt. Vad händer den dag, när Phoebes hemlighet tillslut kommer fram?

Jag har läst ännu en underbar historisk romance, skriven av en av mina favorit författare. I den här boken förflyttar vi oss till 1800-talets England. Vi lär känna den unga kvinnan Phoebe, som rymmer från ett oönskat giftermål, som hennes far har bestämt. Som vanligt är Lovisas karaktärer som vänner, man vill lära känna bättre. Jag tycker Phoebe är en spännande karaktär, och jag beundrar hennes mod och handlingskraft. Boken innehåller även andra intressanta karaktärer tillika miljöer. I den här boken vankas det bröllop mellan Lady Elizabeth Primrose och Lord Hexham från de tre första delarna i serien. Vi följa med arbetet bakom kulisserna, och intrigerna tillika skvallret mellan de olika tjänarna, som arbetar på det storslagna godset Windermere. Även här råder det en viss heraki, där butlern bestämmer över alla de andra tjänarna. Jag tänker att författaren har gjort sin research, för att hon ska kunna beskriva arbetet på godset, på ett så trovärdigt sätt som hon har gjort. Vart enda ord i historien känns trovärdigt. Jag har fnissat en hel del vad det gäller Phoebes oerfarenhet när det kommer till hushållsarbete. I den här historien visas det hur kvinnan förr i tiden var mannens ägodel och hon skulle lyda honom oavsett. Jag längtar redan efter att få läsa ännu en bok av Lovisa. Denna historiska romance får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

7.

"Någon som tänker förklara vad det är frågan om?"

Phoebe sneglade mot mr Adams och hoppades att han skulle ta på sig att svara James. Själv hade hon ingen aning om vad hon skulle förtälja. De hade inte diskuterat den saken. Axlarna skakade och själen låg i oordning, som om den på något vis hamnat snett i kroppen. Mr Adams visste att hon var kvinna. Det var fruktansvärt men också oundvikligt. Hennes hemlighet var ute och hon var blottad inpå bara skinnet.

Samtidigt var det befriande att slippa låtsas för åtminstone en person i världen, även om det var den sämsta tänkbara person av alla. Eller kanske inte. Det vore snäppet värre om det var James som visste sanningen. Han skulle inte ha väntat med att berätta, det var Phoebe säker på. 

Mr Adams ställde sig i position med ryggen mot de höga buskarna, knäppte händerna bakom svanken och gav James en avmätt blick. "Det angår er inte."

James ställde ifrån sig den tomma silverbrickan på ett högt, vitt bord och såg ut som om han svalde en frysning. "Ni var borta oväntat länge. Under tiden blev jag tvungen att ta ett större ansvar. Ni anar inte hur många av de inhyrda som blivit sjuka, jag vet inte vad det är för fel på dem. Och betjänten från Wolvertons smygdricker när ingen..."

"Det anstår en första betjänt att ta ett stort ansvar", avbröt mr Adams. "Vill ni bli degraderad till andra?"

Phoebe gjorde stora ögon när hon ställde upp sig bredvid butlern. Han försvarade henne. Visserligen bara tillfälligt, men för en gångs skull kändes det som om de var på samma sida. 

Skulle han verkligen avslöja henne efter bröllopsveckan? Kunde han vara så grym? 

Kvickt såg hon sig omkring i jakt på sin far och lord Rothergate, men de båda herrarna var inte synliga från hennes plats vid sidan av bjudningen. Hon tillät sig själv att slappna av en smula. För tillfället var hon säker. Det återstod många prövningar innan veckan var till ända, men hon fick trots allt se detta som en seger.

Baksidetext;

Lady Phoebe har alltid vetat att hon är en besvikelse i hennes fars ögon, ett problem som måste lösas. När hennes far en dag lovar bort hennes till den fruktansvärde Lord Rothergate ser Phoebe ingen annan utväg än att fly. Hon klipper av sig sitt långa röda hår, klär ut sig till man och tar arbete dom betjänt hos herrskapet på Windemere Manor. Men att låtsats vara någon annan är lättare sagt än gjort - särskilt under husets butler Elijah Adams intensiva blick...

Elijah går-något motvilligt- med på att hjälpa Phoebe bli bättre på hennes arbetsuppgifter för att lättare smälta in bland tjänsterfolket. Men ju mer tid de tillbringar tillsammans, desto svårare är det att ignorera attraktionen mellan dem. 

Läs gärna min recension av Windermere 1-3 

här

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

När tranorna dansar

"När tranorna dansar" av Charlotte Dahlström utgiven av Harper Love förlag. Bokrecension; Sofie och hennes mamma hade många bråk, om hennes pojkvän Jax. Så för tio år sedan lämnade Sofie allt bakom sig. Borås, familjen, den bästa vännen, Maja, samt hennes stora ungdomskärlek, för att skapa sig ett nytt liv i Stockholm. Men för henne är fortfarande Borås hemma trots allt. Hon längtar ständigt tillbaka till familjen och vännerna, och frågar sig själv om hon verkligen tog det bästa beslutet när hon var 21 år. Nu tänker hon gifta sig med sin pojkvän, Erik, som hon levt med sedan sju år tillbaka. De planerar nu deras bröllop, men något skaver och hennes kropp reagerar genom att hon får nässelutslag. En vän på jobbet rekommenderar henne därför att ta lite ledigt från pojkvännen över jul, för att fundera vad det som är fel, och vad hon egentligen vill göra med sitt liv. Förutom att fira jul med familjen, träffar hon bästa vännen Maja. De bestämmer sig för att gå ut en kväll. Då står han plötsligt där. Hennes stora ungdomskärlek och allt känns precis som förr mellan dem. Problemet är att hon är förlovad, och han är gift. Ska Sofie och Jax ändå våga satsa på det de innerst inne vill? 

Man tror egentligen att Sofie har allt man kan önska sig, men ändå inte. Hennes liv kontrolleras och även dokumenteras av sambon Erik. Sofie får inte nästan inte bestämma någonting i sitt liv, inte kläderna hon har på sig, vart de ska resa eller vilka möbler de ska ha i sin lägenhet. Inte konstigt att hon mår dåligt, när det kommer till att hon ska gifta sig med den kontrollerande Erik. Denna boken handlar om att hitta tillbaka till sig själv och att våga satsa på sig själv tillika kärleken. Jag finner sympati för de båda huvudpersonerna. Det kan inte vara ett lätt beslut, att rasera allt man byggt upp, för att satsa på sig själv och det man innerst inne vill. Detta beskriver författaren på ett fint sätt. Jag tyckte det var sååå fint att Sofie och Jax hittade tillbaka till varandra och att deras attraktion fortfarande fanns kvar efter alla år. Inget är väl som den första kärleken? Sedan uppskattade jag den fina vänskapen mellan Sofie och Maja. Trots avståndet emellan dem, finns de ändå alltid där för varandra. Boken har fler intressanta karaktärer, som jag tycker skulle vara kul att få lära känna lite bättre. Jag hoppas få läsa något nytt av författaren inom kort. Denna mysiga feelgoodroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 10

Musiken på Underbar tycktes ha ökat i tempo i takt med att berusningen tagit hennes kropp i besittning. Det var länge sedan hon släppt kontrollen på det här sättet. Hon tillät sig själv att bara flyta med i folkvimlet, att knuffas hit och dit. Någonstans där borta satt Maja och höll ett vakande öga på henne, det var hon säker på. 

En arm for ut framför Sofie och fick henne att ramla baklänges. Hon knep ihop ögonen och förberedde sig mentalt på att dunsa i golvet. i stället möttes hennes kropp av något annat. Ett par starka armar fångade upp henne och hjälpte fötterna att återfå fästet. 

Sofie vände sig om, redo att tacka den som räddat henne från att falla. När hon såg vem det var drog hon djupt efter andan och kände hur fötterna återigen tappade fästet om dansgolvet. Det kunde inte vara sant! Hur var det nu man andades? Skulle hjärtat verkligen slå så här obarmhärtigt fort? Yrseln slog till med full kraft och hon greppade tag i hans arm. 

"Jax!", fick hon fram.

För framför henne stod Jonas Axelsson, av sina närmaste mest känd som Jax. Sofies första, och största, kärlek. Tiden verkade inte ha påverkat honom alls. Det blonda håret som tidigare nått till axlarna var kortare, men bortsett från det var han sig lik. Hans vältränade, resliga kropp och de framträdande smilgroparna var precis som hon mindes dem.

Han såg roat på henne och de ljusblå ögonen glittrade okynnigt. 

"Hej Fi." Han drog henne till sig och höll henne hårt. Hon inbillade sig att han drog in hennes doft, men det kunde lika gärna  vara hennes fantasi som spelade henne ett spratt. Tankarna letade sig tillbaka till den dröm som både plågat henne och eggat henne den senaste tiden. Men den som höll om henne nu var ingen dröm, han var verklig, och som vanligt fick han hela kroppen att pirra av välbehag. 

Baksidetext;

Varför känns allt fel när det utåtsett är så rätt?

Sofie har ett prestigefullt jobb, en svärmorsdröm till fästman och ett smakfullt inredd bostadsrätt. Ändå känner hon sig vemodig och får nässelutslag när hon ska prova ut sin bröllopsklänning.

För tio år sedan lämnade Sofie sitt älskade Skövde, ungdomskärleken, familjen och bästa vännen Maja för Stockholm. Sedan dess har hon blivit en helt annan, en som reser ofta, alltid omger sig med vänner och tycker att en kväll hemma i soffan är ett misslyckande.

Men nu är det något som inte längre stämmer, och hon försöker ta reda på vad. 

När Sofie åker hem till Skövde för att fira jul och Maja drar med henne ut för en kväll på stan, är han plötsligt där - den stora kärleken- och Sofies hjärta slår som det inte har slagit på flera år.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En fråga om mord

"En fråga om mord" av Frida Gråsjö utgiven av Bokfabriken. Bokrecension; Elin blir dumpad i direktsändning av pojkvännen Paul. Han har nämligen gjort en annan kvinna gravid. Elin har nu varken pojkvän eller bostad. Då får hon plötsligt ett jobberbjudande från en advokatbyrå i Dalsland. Man letar efter en läkare som är anklagad för mord på en ung kille. Mordet skedde för tio år sedan. Läkaren nekar till att ha mördat killen, och menar att någon annan utfört mordet. Läkaren har därför hållit sig undan lagens långa arm, ända sedan domen. Nu vill man att Elin ska hitta honom, eftersom han synts till i trakten. Elin beger sig därför till den lilla byn, där alla känner alla. Hon börjar sin utredning och till sin hjälp har hon Sebastian, som även han jobbar på advokatbyrån. Hon lär sig sakta lära känna omgivningarna, och hon får nya vänner i den lilla byn. Hon förstår snart att läkaren är oskyldig till mordet. Någon av hennes nya vänner verkar lägga ut villospå, men vem? Samtidigt som utredningen går framåt, funderar hon även på vad hon ska göra när utredningen är klar. Snart sker ytterligare ett mord, och Elin tror att hon börjar närma sig sanningen. Ska Elin lyckas hitta den verkliga mördaren innan ytterligare mord sker?

Wow, denna mysdeckare är så bra! Jag har läst flera böcker av Frida, både feelgoodromaner och mysdeckare och hon är fortfarande en av mina absoluta favorit författare. Detta är den första delen i en ny bokserie som heter "Advokatbyrån i mitten av ingenstans". I den här boken förflyttar vi oss till Dalsland. Jag gillar kombon feelgood och deckare och mordgåtan var riktigt klurig. Det var kul att försöka luska ut vem den riktiga mördaren var. Jag gillar den smarta huvudpersonen, Elin, alla mysiga och charmiga karaktärer tillika den mysiga och inbjudande miljön runtomkring. Jag gillar också att huvudpersonen får nya och varma relationer runt sig, för hon känns rätt ensam. Boken håller en hög fart redan från första början, och för mig blir det aldrig en tråkig stund medan jag läser. Jag lägger ifrån mig boken med ett leende och längtar redan till nästa del i serien. Jag hoppas därför att nästa del i serien kommer snart. Denna mysdeckare rekomender jag varmt. Boken är välskriven och slutar också väldigt spännande. Denna mysdeckare får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 14

ELIN SLOG SIG ner vid skrivbordet. Sebastian måste ha pratat med städerskan för nu syntes inte minsta dammkorn. Däremot var några pennor oregelbundet nedstoppade i en mugg så hon tog genast ut dem och sorterade dem i storleks- och färgordning. En dator låg mitt på bordet och ovanpå den en handskriven lapp med vad som såg ut som inloggningsuppgifter. Elin fnissade när hon såg den.

"GaryB som lösenord?" sa hon och såg på Sebastian. 

Han flinade. "Du får då klart välja själv, men det är lätt att komma ihåg", sa han. "Du kan däkert gissa vad jag har."

Elin skakade på huvudet. "Sådant dka du inte berätta, du gör det enkelt att bryta sig in i din dator."

"Äsch, jag har ingenting att dölja. Min sökhistoria är ren som snö", sa Sebastian och knyckte på nacken. "Och med det menar jag lite grådassig med stänk av gult."

Elin fnissade på nytt och försökte fokusera. Hon behövde sätta igång med utredningen, och för det behövde hon en plan. Händerna darrade lätt när hon tog fram mobiltelefonen ur sin väska. Hennes första helt egna utredning skulle precis börja, det var lika delar skrämmande som underbart. 

Hon öppnade sin skrivapp. En att göra-lista skulle ge henne en plan för utredningen och leda henne framåt. Efter att ha som vana att göra listor för allt som hände i livet skulle en lista för uppdraget också få henne att känna dig trygg, och dessutom älskade honom tillfredsställelsen i att stryka det hon redan gjort. 

Muttrande, så att Sebastian inte skulle höra, talade hon in ordet Utredning längst upp och gjorde det fetstilt. Därefter listade hon steg för steg vad hon skulle göra. Efter en stund tittade hon på punkterna som stod på mobilskärmen. När hon var klar stirrade Sebastian på henne. 

"Vad gör du?"

"Jag har påbörjat utredningen", sa Elin lungt. Det var inte första gången någon undrade över hennes hjälpmedel. Hon höll upp telefonen. "Det är världens bästa app." Sebastian nickade, men sa inget mer så Elin återgick till arbetet.

Baksidetext;

NÄR ELIN FORS blir brutalt dumpad i direktsändning står hon inte bara utan pojkvän och bostad, hon behöver också ta en timeout från jobbet på tv-programmet Utredarna. Lösningen blir ett jobberbjudande i form av ett lysande blått kuvert som dimper ner på hallmattan. Avsändaren är Björklanda advokatbyrå.

Hon har inget att förlora. Sagt och gjort, hon packar en väska och ger sig av mot den lilla orten i Dalsland. Hennes uppdrag är att hitta läkaren som mot sitt nekande dömts för mord, men gått under jorden för att undvika ett långt fängelsestraff. Ryktet säger att han befinner sig i trakten, men var?

Ortens skarpaste quizlag erbjuder oväntad hjälp i sökandet. Men vem och vem stjälper egentligen, när alla känner alla och byggden kryllar av excentriska personligheter.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Den onde kungen

"Den onde kungen" av Holly Black utgiven av Mius förlag. Bokrecension; Jude har bundit den onde kungen, Cardan, till sig och är nu makten bakom tronen. Hon har ett år ca på sig att behålla den makten. Men Judy har det inte lätt att förutse allt som kan hända i Älvaland, och kungen själv gör allt för att förödmjuka henne och undergräva hennes auktoritet. Hon får verkligen kämpa för att överleva på en plats där man aldrig kan förutse vem som är vän eller fiende. Samtidigt måste hon försöka hålla de känslor hon har för Cardan i schack. För de känslorna blir allt starkare. Hon oroas också  av det faktum att Cardan trots allt verkar trivas på sin plats på tronen. Lite för bra för att det ska kännas bekvämt. När Judes tvillingsyster ska gifta sig får Jude reda på att någon i hennes familj svävar i fara, och att man tänker slå till under bröllopet. Då hon tror att det är hennes lillebror, Ek, som är måltavlan, måste hon göra allt för att beskydda honom. Och hon måste nu göra allt för att ligga steget före och avslöja förrädaren. Dock är det hon själv som är måltavlan, och hon blir därmed fången hos Orlagh i underhavet. Under tiden hon är fånge, har Cardan kommit på en plan för att få bort hennes hållhake på honom för gott. Och Jude går rakt i fällan.

Vi fortsätter det rafflande äventyret i del två av bokserien om feernas värld i Älvaland och "Luftens folk". Jag såg fram emot att få läsa "Den onde kungen", och jag blev verkligen inte besviken, för den är precis lika bra och spännande som den första delen i serien. I den här boken får vi lära känna karaktärerna ännu bättre och följa maktspelet mellan Jude och den onde kungen Cardan, och alla andra som också vill ta makten. Det är spännande att följa Jude och hennes tankar och känslor. Samtidigt som man får njuta av målande miljöbeskrivningar och spännande karaktärer. Författaren är skicklig på det politiska språket, intrigerna och falskspelen, för i den här berättelsen kan inte huvudpersonen lita på någon, inte ens hennes närmaste familj. När som helst kan Jude falla på målsnöret. Och där ett enda felaktigt beslut, kan vara livsavgörande. Boken innehåller en hel del twister i slutet av boken som jag inte såg komma. Längtar verkligen efter del tre i serien nu. Älskar också omslaget, väldigt fint. Även denna del får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 6

Hela förmiddagen sitter jag på en stol bakåtlutad mot väggen i mitt eget sovrum. Min fars svärd ligger tvärsöver knäet. I tankarna ältar jag det Nicasia sa.

Du förstår inte. Hon vill att vi ska gifta oss. Hon vill att jag ska bli drottning.

Trots att jag är på andra sidan rummet förirrar sig blicken ofta till sängen och killen som sover där.

De svarta ögonen är slutna, det mörka håret utbrett över min kudde. Först verkade han inte kunna slå sig till ro utan trasslade in fötterna i lakanet, men så småningom blev andhämtningen mjukare och hans rörelser med. Han är lika löjligt vacker som någonsin, munnen mjuk, läpparna lätt särade, ögonfransarna så långa att när han blundar vilar de mot kinden. 

Jag är van vid Cardans skönhet, men inte vid någon sårbarhet. Det känns obehagligt att se honom utan de tjusiga kläderna, utan den vassa tungan och den elaka blicken som pansar.

Under de fem månader som gått sedan vår överenskommelse har jag försökt förutse det värsta. Jag har gett befallningar som ska hindra honom från att undvika, ignorera eller göra sig kvitt mig. Jag har tänkt ut regler som ska hindra dödliga från att bli inlurade i årtals träldom och fått honom att utfärda dem. 

Men det verkar aldrig vara tillräckligt. 

Jag minns när jag promenerade med honom i palatsträdgården i skymningen. Cardan hade händerna knäppta bakom ryggen och stannade till gör att lukta på en enorm, sluten vit ros med röda bladkanter, precis innan den nafsade i luften. Han log brett och höjde på ögonbrynen mot mig, men jag var för nervös för att le tillbaka. 

Bakom honom, i utkanten av trädgården, fanns ett halvdussin riddare, hans personliga vaktstyrka där Spöket redan hade placerats. 

Baksidetext;

"Jag har hört att för dödliga är känslan av att bli kär väldigt likt känslan av att vara rädd. Hjärtat slår snabbt. Sinnesförnimelserna skärps. Ni blir virriga, kanske till och med yra. Stämmer det?"

JUDE HAR BUNDIT DEN ONDE KUNGEN, Cardan, till sig och gjort sig själv till makten bakom tronen. Att navigera bland de ständigt skiftande politiska allianserna i Älvaland skulle vara svårt även om Cardan vore foglig. Men han gör allt i sin makt för att förödmjuka henne och undergräva hennes auktoritet, samtidigt som hans fascination för henne kvarstår.

När det blir uppenbart att någon som står Jude nära tänker svika henne, vilket hotar både hennes eget liv och alla hon älskar, måste Jude avslöja förrädaren och kämpa mot sina egna komplicerade känslor gör Cardan för att behålla kontrollen som en dödlig i älvornas rike.

Läs gärna min recension av "Den grymme

prinsen" här

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina