"Skogens hjärta" av Marija Fischer Od`en utgiven av Fåglar förlag. Bokrecension; Ursula är den unge drottningen över hamnskiftarna. Hon kan dessutom själv skifta till björnhamn. Dessutom är hon drottning över människorna. Dock finns det någon som inte vill att hon ska regera, nämligen greve Warg. Han har försökt att mörda henne en gång, men den gången misslyckades han. Nu skickar han bort hennes lärare Frans, som hon tycker så mycket om. Istället får Wargs son ta den platsen. Men något annat är på gång och Ursula anar att han har nya planer, för att röja undan henne. På en annan plats dyker det upp en främling. Mannen tycks ha svultit och är inte mer än skinn och ben. Kläderna är trasiga och han kan inte tala. Två ljus har börjat lysa i fönstren där de fattiga bor i Askhamn. Men vad betyder det? Är det ett hemligt meddelande och vilka är det som tänder dem?
Detta är den andra delen i serien som handlar om "En björn i en bur". Jag har läst och recenserat den första delen, och jag blev så glad när min blurp dök upp på baksidan av denna delen. Jag blev förtjust i denna bokserie från första boken, trots att serien egentligen riktar sig för barn 9-12 år. Men jag gillar tanken på hamnskiftare, magi och kampen mellan goda och onda krafter. Jag finner sympati för den ensamma unga drottningen, Ursula, och tycker det är hemskt att hon ska vara så ensam. Hennes kamp om gemenskap och rättvisa går dock vidare, tillsammans med de uråldriga varelser som bor i skogen. Nu får vi lära känna Ursula ännu bättre. Nu dyker det även upp nya karaktärer i boken, som ska bli spännande att följa i nästa bok. Jag gillar de två upprorsmakarna som försöker lura de elaka soldaterna. Jag skrattade gott åt dem när de låtsades att de inte hörde. Boken slutade väldigt spännande. Greve Warg har nämligen kommit på en plan för att kunna ta över riket. Men vad den hårda utpå tänker jag så klart inte spoila. Boken innehåller även fina bilder och bokomslaget är så fint och stämningsfullt. Jag ser fram emot nästa del i serien. Denna fina fantacy saga får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
4
Petri
Utanför Askhamns borg lyste höstsolen klart på färgsprakande träd och flyttfåglar skränade på din färd söderut. Men genom den smala och djupa fönstergluggen i rummet där Ursula fick sina lektioner kunde bara ett svagt ljus kämpa sig in. Det hade lika härna kunnat vara mörkvinter. För att de skulle se något hade hennes nya lärare Petri Warg ställt ett talg ljus på bordet där han lade sina böcker. Lågan fladdrade häftigt av det kalla draget och kastade vajande skuggor över väggarna utan att lyckas lysa upp ordentligt.
Skuggorna påminde Ursula om att hon innan frukosten tyckt sig ana silhuetten av en sparvhök utanför sitt fönster. Som alltid blev hon mindre bedrövad när fågeln var i närheten, och när ett gällt skri letade sig in till henne log hon för första gången sedan Frans lämnade borgen.
Varken skränande flyttfåglar eller skriande hökar hördes dock inte till henne nu trots att det rådde tryckande tystnad. Petri inledde dagens första lektion med att ställa frågor och Ursula skakade på huvudet åt dem alla utan att lyfta blicken.
"Vid alla helgon, kan du inte adelns hederskodex heller?" utbrast Petri. Efter bara några minuters lektion var han rödflammig på halsen och talade onödigt högt.
Frans hade gärna berättat om okända drottningars hemligheter eller köksskvaller om adeln när det stod "Riddardkapet och adeln" på schemat. Men Petri försökte få henne att rabbla de olika adelssläktena och deras vapen. Det visade sig att hon inte kunde fler adelssläkter än att fingrarna räkte och han gick över till riddarnas och adelns hederkodex. När hon inte ens förstod vad det handlade om tappade han behärskningen.
"Hur i alla glödgade helveten kan du ha undgått att lära dig hederskodexen?"
Petris röst sprack och han knöt och öppnade händerna i hetsig takt. Förvånad upptäckte Ursula att hon knappt kunde kväva ett leende.
Hur kan jag våga le fast en lärare, till på köpet greve Wargs egen son, är arg på mig?
Baksidetext;
Ursula önskade att någon annan var den drottning som då uråldriga varelser ville tala om viktiga saker med. Men det hjälpte inte att önska. Här var hon, och här var de gamle som ville tala med henne. Hon tog ett djupt andetag för att försöka dra in lugnet och glädjen från platsen. Så steg hon fram, "Välkommen till skogens hjärta", hördes en hes röst.
När det äntligen finns glädje i Ursulas liv igen försöker greve Warg döda henne. Han misslyckas. Men borgen fylls av viskningar och hon är rädd att de handlar om hans nya planer att göra sig av med henne.
Långt från borgen, intill de underjordiskas skog, dyker en främling upp. Vem är han och varför kan han inte tala? Samtidigt brinner dubbla ljus i fönstren i Askhamns fattigkvarter. Är det ett hemligt meddelande? Vilka är det i så fall som tänder dem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar