"En skärgårdsjul" av Anna Winther utgiven av Pia&co förlag. Bokrecension; Ensamstående Marias femtioårsdag närmar sig. Precis innan jul, blir hon uppsagd från cafèet där hon jobbat i femton år. Det enda hon gör på sin fritid, är att passa sin sju år yngre systers, båda små pojkar. Hon älskar dem, men det kan bli för mycket i bland. Ett annat intresse hon har är att baka, trots att det bara är hennes båda syskonbarn som vill smaka. En dag blir hon kontaktad av en kille som heter Dennis. Han vill att Maria ska komma och jobba hos honom, ute på en ö i skärgården där han precis ärvt en gammal gård. Maria tackar ja, trots att arbetet kräver mer än hon tänkt sig. Dennis ska nämligen servera julbord till olika grupper, som kommer till Strömmingsö. Trots allt det obekväma, blir Maria snabbt förälskad i den gamla gården på Strömmingsö. Maria inser också att Dennis behöver all hjälp han kan få. Dessutom undkommer hon alla de krav som systern ställer på henne. Alltsom oftast vill systern att hon ska passa hennes barn, utan att tänka på att Maria kanske vill ägna sig åt något annat. Under julborden får Maria nya bekantskaper, och en man från det förflutna dyker upp som gäst. Maria har aldrig kunnat glömma honom under de tjugofem år som gått, sedan de de såg senast. Kanske blir julen och hennes födelsedag inte så ensam som hon tänkt sig.
Wow, denna boken är lika ljuvlig som de bakverk som huvudpersonen bakar i boken. Jag har verkligen njutit av varje minut med den här boken. Författarens beskrivningar på hur maten och de olika bakverken doftar och smakar, får det att vattnas i munnen. De målande beskrivningarna av den lilla ön, får mig att längta efter att få vara på plats. Författaren får mig verkligen att känna den speciella julkänslan, som de skapar på det gamla vandrarhotellet och jag kan nästan se det framför mig. Jag hade jättegärna firat jul där med Maria och alla de andra. Det är kul att få följa Maria och Dennis arbete med att få allt att fungera, med strömavbrott, oväder samt både trevliga tillika otrevliga besökare och ett och ett annat psykbryt. Jag hoppas få läsa mer av författaren i framtiden. Jag skulle också vilja läsa mer om hur det går sedan, med Maria och alla de andra karaktärerna i boken. Detta blir en av årets bokfavoriter, som får en speciell plats på bloggen. Boken lämnar mig med en varm och lycklig känsla. Denna pärla passar när man vill mysa till det lite extra, och skulle passa bra som julfilm. Boken är också väldigt vackert förpackad med ett underbart och tilltalande bokomslag. Denna underbara bokpralin får 🩵🩵🩵🩵🩵/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Kapitel 21
Måndagen den 9 december
Maria sitter framför den öppna spisen med en kopp kaffe. Huset är helt tyst, förutom brasan som Dennis tänt och som sprakar och knäpper. Framåt middagstid under gårdagen lugnade sig havet så pass att Dennis kunde köra tillbaka gästerna till fastlandet. Maria hade följt med ner till bryggan och hjälpt alla ombord. John hade inte sagt ett enda ord till henne, men hans mamma hade åtminstone tackat gör vistelsen och berömt maten innan hon önskat Maria en god jul. Lika bra att han inte sa något, nu var han borta ur hennes liv. Igen.
Hon hade grubblat så mycket på den fär kvällen få de träffades första gången. För henne hade deras möte kännts så speciellt, så starkt. Den närheten hon upplevt med honom hade hon aldrig upplevt med någon annan igen, inte ens senare, med Fredrik. Det John hade gett henne då ville hon ha igen. Fast minnena kom med dubbla känslor, för hans avvisande efteråt hade stuckit som knivar i hjärtat. Hon hade inte kunnat annat än känna sig lurad och kränkt. Men med åren lyckades hon sudda ut honom ur sitt inre, i alla fall nästan...
Det här kanske var det avslut hon behövde? Nu kunde hon inte fundera på hur det skulle bli om de träffades igen. För nu hade de träffats igen och han hade knappt ägnat henne en blick.
Dennis har lovat att skjutsa henne till tåget i stan på förmiddagen och hennes väska står redan packad och klar vid ytterdörren. Hon dricker upp det sista av kaffet och ställer koppen i diskmaskinen. Hon ser sig om i det stora lantköket som nästan blivit som en kollega för henne under tiden hon varit på ön. Hur många dom skulle komma till nästa helgs julbord har de ännu inte pratat om, men att hon ska komma tillbaka till Strömmingsö innan dess har hon lovat honom. Det som först verkade så väldigt komplicerat har blivit ett arbete hon kommit att uppskatta.
Maria knäpper på sig flytvästen Dennis tagit fram åt henne och kliver sen ombord båten med darriga ben. Hon ser en röd sjal ligga på stolen hon ska sitta på och känner igen den. Det är Johans mammas sjal. Så förargligt att hon glömt den, tänker hon. Hon stoppar ner den i sin väska. John kom också från Stallinge. Kanske att hans mamma bor kvar där? Mona hade känts beksnt på något vis, hon måste ha fikat på Brittas någon gång.
Baksidetext;
Maria lever ett tillbakadraget liv i en liten ort där allt står stilla. 50-årsdagen närmar sig och hon har precis blivit uppsagd från Cafèet där hon jobbar - folk nöjer sig numera med bake off-bröd från den lokala matvarubutiken. Dessutom är hon ensam - och julen närmar dig med stormsteg.
När hon söker tröst i gruppen Äkta grädden vänner på Facebook får hon kontakt med unga Dennis, som söker personal till sitt julcafé i Stockholm, och Maria tackar snabbt ja. Men det Dennis inte varit helt ärlig med är att julcafèet egentligen är ett fullskaligt julbord på Strömmingsö i skärgården, där Dennis precis ärvt en nedgången gård.
Maria förälskar sig snabbt ivden gamla gården på Strömmingsö och inser att Dennis behöver all hjälp han kan få. Och när John, en msn från Marias förflutna, dyker upp som gäst, tänds hoppet om att julen kanske inte blir helt ensam i år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar