Glad midsommar till alla bokälskare! 🌸📚

Så kom den – midsommaren. En tid fylld av blomsterkransar, jordgubbar, solsken (förhoppningsvis!) och den där efterlängtade känslan av lugn. 🌿✨

Jag vill ta ett ögonblick och skicka en extra varm midsommarhälsning till alla er som följer mig – bokbloggare, författare, förlag och alla andra fina bokvänner där ute. Tack för allt ni delar, skriver, recenserar, peppar och inspirerar. Det är så värdefullt att få vara en del av det här magiska bokuniversumet med er! 💛📖

Oavsett om ni dansar runt midsommarstången eller kryper upp med en bok i skuggan av en blommande syrén, så hoppas jag att ni får en riktigt fin och vilsam midsommarhelg. 💐

Och glöm inte: en riktigt bra bok passar precis lika fint till sill och färskpotatis som till kvällssolen 🌅😉

Stor midsommarkram till er alla!

/Nina

📚 Magin i att läsa – från hästböcker till bokrecensioner

Det bästa med att börja skolan var inte rasten, mjölken eller skolbänken. Det var att jag äntligen fick lära mig läsa och skriva ✨

Två enkla färdigheter på ytan – men för mig öppnades en hel värld.

Jag minns fortfarande känslan av att hålla min första "riktiga" bok i handen. Den där boken som inte bara var en uppgift i klassrummet, utan ett äventyr som skulle få följa med hem, in i mitt flickrum. Jag älskade biblioteket. ÄLSKADE. Det doftade papper, möjligheter och mysterier 📖💫

Att få gå mellan hyllorna, dra med fingrarna över bokryggarna, läsa baksidor och fundera på vilken som var "rätt" för just den här veckan – det var något alldeles speciellt.

Och när jag väl hittade den, den där boken som grep tag i mig från första sidan – då var det bara att bädda ner sig, gärna när regnet smattrade mot rutan 🌧️, och försvinna in i berättelsen.

Jag vet inte hur många gånger jag läste “bara ett kapitel till” och plötsligt var klockan långt över läggdags ⏰🙈 Men hur kunde man släppa en bok när huvudpersonen just skulle rymma med sin ponny, bli avslöjad, eller kanske – äntligen – vinna den där tävlingen?

För ja, det var oftast hästböcker som fyllde mina kvällar 🐎

Britta och Silver. Jill. Pysen.

De var mer än karaktärer. De blev mina vänner. De fanns där när jag var ensam, när jag behövde tröst, när jag ville drömma.

Jag läste många av de där böckerna flera gånger. Inte för att jag hade slut på nya, utan för att jag ville tillbaka. Ville känna det där varma, trygga, välbekanta.

Och så här i efterhand kan jag se hur böckerna bar mig. De lärde mig empati, gav mig nya perspektiv och visade mig att känslor – även de stora – ryms på sidorna av en bok och i hjärtat hos en läsare ❤️

Att jag idag får vara bokrecensent känns nästan som en cirkel som sluter sig. Jag får fortfarande kliva in i nya världar, möta människor jag aldrig annars hade lärt känna – och jag får dela de resorna med andra. Vilken lycka!

📚 Böcker berikar fortfarande mitt liv – på det allra bästa sättet.

Och den där lilla flickan i hästsvans som låg vaken sent för att läsa "bara lite till", hon ler nog fortfarande när jag bläddrar i en ny bok.

---

Har du också haft en bok som blev som en vän? Dela gärna i kommentarerna! 💬

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina