"Frost i trädgårds kaféet" av Jenny Clevström utgiven av Louise Bäckelin förlag. Bokrecension; Vi får återigen knyta kontakt med Pommie och alla de andra på Äppelgården. Nu förbereder man både för att ordna en mysig julmarknad, samtidigt som man har som mål att sälja fyratusen amarylis. Samtidigt ska Pommie färdigställa en bakbok tillsammans med en fotograf som tar fina bilder men är alltför tidsoptimisk. Nytillskottet, labradoren Bella är dräktig och valpar väntas innom kort. Pommie fyra år gamla brorson måste bo hos dem tillfälligt. Pommie älskar att ta hand om den lilla pojken med sina härliga och spännande kommentarer, även om sömnen kan bli lite lidande ibland. Ja, livet kunde ha varit helt underbart om inte Frank plötsligt börjat bete sig konstigt. Att han helt plötsligt börjar använda en helt ny parfym och hans hemlighetsmakeri, får henne att tvivla på deras relation. Även Pommies syster Rosa verkar dölja något och dessutom upptäcker man att det fattas pengar på kaféet. Kan det vara det senaste tillskottet på Äppelgården som är den skyldiga? Även hon beter sig märkligt. Vad pågår i hennes familj egentligen? Och vem är det som lämnar godis papper i snön? Pommie har mitt i allt arbete mycket att fundera över. Vad pågår egentligen? Ska hon få den jul som hon längtar efter och ser fram emot?
Detta är den fjärde och fristående delen i serien om Pommie och jag har även läst de tre föregående delarna i serien. Alla böcker i denna serien är väldigt läsvärda. Den här boken andas äkta julkänsla. Det bjuds både på pepparkaksbak och snö som faller och annat mys som hör julen till. Jag gillar verkligen Jennys sätt att skriva. Hennes miljöbeskrivningar är ljuvliga vilket gör att man gärna vill vara där på plats i hennes historia. Jag kan nästan känna dofterna av det hon bakar till sina bilder och jag kan se framför mig hur de sitter i Äppelgårdens kök tillsammans och samtalar medan de äter beouf bourguignon. Jag gillar att följa med Pommie och alla andra på Äppelgården i deras förberedelser inför julen och arbetet på handelsträdgården. Samtidigt får vi följa Pommes tankar och känslor på ett fint sätt och allt hon har att fundera på. Alla karaktärerna är mysiga och lille Tom och labradoren Bella är favoriter. När jag läst ut det sista kapitlet känner jag att allt ordnade sig fint på slutet. Jag hoppas verkligen att detta inte är sista delen om Pommie och de andra, för jag återvänder mer än gärna till den lilla handelsträdgården på Österlen. Boken får 💜💜💜💜💜/5.
Mitt favoritställe ur boken;
KAPITEL 7, SÖNDAG 3 DECEMBER
Familjemiddag
DE GULA LÖKARNA formade lekfulla öar i den mustiga skyn när Pommie rörde om i gjutjärnsgrytan. Hungrigt sög hon i sig ångorna. Efter en dag med så mycket jobb att hon mest fått i sig kaffe och sött skulle det bli underbart med riktig mat och hon tackade sig själv för den beuf bourguignon hon lagat till tidigare under veckan. Högreven som dragit länge i vinet puffa de upp riktig väldigt och grytan var praktisk att ha till hands när de var så många till bords. Kanske skedde måltiden aningens för sent för att vara idealisk för de minsta, men det hade tagit tid att stänga, och alldeles strax var potatisen klar.
"Hjälp mina fötter", sa Claudia som satt på kökssoffan med Juliette vid bröstet. " Och du har kanske ont i öronen?" Hennes blick var full av känsla när hon lurade upp ansiktet mot Vojtek som haft hand om barnen hela dagen.
"Lite." Vojtek kupade handen över ena örat med en min av att vilja skydda det. "Tom pratar snabbt och mycket. "
Marcia hade hållit en kurs för utländska studenter, så hans barnvaktande hade även inkluderat Tom. Vojtek log sitt sneda leende, som kom allt oftare numera. Pommie mindes hur sällsynt det hade varit när de först träffades. Som att fånga en regnbåge. Numera banade det sin väg utan samma ansträngning.
"Tom rör sig över ett brett spann av ämnen med snabba och oväntade vändningar", sa Pommie medan hon makade på en hyacint för att komma åt att tända ljuset i adventstaken. Hon kunde ana att det inte var helt lätt att hänga med i pojkens många samtalsämnen om man inte hade svenska som modersmål. Han var som en stavhoppare som yviga svingade sig från en kunskapstuva till en annan.
" I ljusets hastighet... ", inflikade Claudia och skrattade. Rymden var hans favoritämne.
Pommie lät blicken svepa över sin utökade familj. Där fanns Tom och Lucia som lekte med bilar på golvet, Claudia och Vojtek, och så hennes pappa som var inbegripen i ett samtal vid kökssoffan med Rosa och Maja. Karin satt böjd över sin telefon en bit bort. Familjemiddag på Äppelgården första advent efter stängning hade blivit en tradition. De såg alla rödblossiga ut. Som om de just kommit in i fjällstugan efter en dag i skidbacken trots att det i själva verket rört sig om en dag med en massiv mängd kunder. Kanske också att en gnutta av det röda kom från glöggen som Frank nyss serverat och värmen från öppna spisen. Hon drog lite i din stickade tröja för att fläkta in luft.
Baksidetext;
Julen nalkas på Äppelgården och för Pommie och Frank är julbestyren intensiva. Ska de lyckas sälja fyratusen amarylis och anordna en julmarknad samtidigt som de ska slutföra en bakbok tillsammans med en tidsoptimistisk fotograf.
Med nytillskottet Bella, deras dräktiga labrador som troget följer dem i hasorna, och en fyraårig brorson som tillfälligt flyttar in, får livet ännu mera färg, fast på bekostnad av sömnkontot.
Men Frank beter sig märkligt vilket får Pommie att tvivla på deras relation och även systern Rosa har hemligheter. Dessutom saknas det pengar på kaféet. Även om det inte känns rätt går misstankarna till Vibeke, deras unga nyanställda på kaféet. Varför beter hon sig så underligt och vad pågår egentligen i hennes familj?
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar