Liket i salongen

"Liket i salongen" av Madeleine Gustavsson utgiven av Pia & Co. Bokrecension; Detta är den första delen i en ny bokserie, av författaren. Boken handlar om paret, Jack och Filip. Efter en kväll med för mycket vin, har de nu köpt Sveriges billigaste slott. Slottet ligger i Småland. Jack och Filips dröm är att starta ett alldeles eget bed & breakfast. De beger sig snart till slottet för att börja den omfattande renoveringen. Den första de möter är sexbarmamman Amanda. Hon är den som har koll på det mesta som händer i trakten, och hon driver även en Facebookgrupp. Men det är någon som tycks vara intresserade av något i slottet, och snart märker Jack och Filip att underliga personer tycks röra sig runt och i slottet. Sedemera dyker det snart upp ett lik i slottets fina salong. När de får reda på vem den mördade personen egentligen är, börjar Jack nysta i mysteriet. Under sitt sökande efter sanningen, lär paret känna byns mest excentriska invånare, invånare som alla har koppling till slottets förflutna. Så vem är det som gör inbrott på slottet och vem är mördaren? Samtliga personer de lär känna i trakten, tycks bära på hemligheter. Det verkar också som om det ska finnas en skatt på slottet, men är skatten verkligen man tror att den är? 

Detta är första boken jag läser av författaren. Wow, vilken bra och spännande bok. Jag älskade att läsa denna mysdeckare från allra första sidan, till den sista. Denna boken var för mig en riktig sträckläsarbok. Jag älskar författarens humor och boken bjuder på en hel del fniss, mitt i allvaret. Jag får lära känna flera olika, exentriska tillika festliga karaktärer, som är bra beskrivna och jag gillar dem alla. Även miljön är bra och tilltalande beskriven. Jag gillar också de båda huvudpersonerna, Jack och Filip. De är underbara båda två, och jag hoppas jag får läsa mer om dem, i följande böcker i serien. Dialogerna mellan de olika karaktärerna är rappa och underfundiga. Boken är välskriven, och gåtan är svår att lösa. Fler än en person kan vara förövare. De lösa trådarna leder åt olika håll. Jag gillar också det fina bokomslaget. Jag kan varmt rekommendera denna mysdeckare. Och denna boken hamnar för övrigt, som den allra första boken för året, som en av mina bokfavoriter. Jag tror också att jag har fått ännu en favoritförfattare. Jag läser väldigt gärna mer av författaren, boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

"Vi har en vinkällare!"

Jack hade nog aldrig hört Filip så upphetsad.

"Men nyckeln saknas. Har vi fått några mer nycklar av mäklaren?"

"Jag tror inte det."

"Förbannat." Filips ansikte gick i moln. "Har vi en kofot?" 

"Jag vet inte, packade du ner någon?" Jack ironiska ton verkade till hans förtret gå Filip förbi. 

"Nej, jag tror inte det. Skit också."

"Jag kan åka in till samhället. Kan behöva ta en paus från röjandet och passa på att handla lite förnödenheter. Vad behöver vi?"

"Gruy`ere."

Jack blinkade överraskat. "Räknar du det som förnödenheter?"

"Säger du emot menar du?" sa Filip bestört. 

Jack suckade. Visst lät vin, ost och solnedgång trevligt- men det fick lov att vänta tills de hade sitt på det torra. Nu behövde de spara på pengarna. 

"Jag tänkte kanske med fokus på basvaror."

"Gruy`ere är en besvara."

"Jaja, jag ska se vad de har." Jack himlade med ögonen. Varje gång som pengar lämnade deras hushållskassa gjorde det ont i själen. Han var luspank och dessutom skuldsatt efter slottköpet. Försäljningen av deras lägenhet hade inte gått igenom än. Det kändes obekvämt att han helt och hållet levde på Filip, även om Filip insisterat på att det inte var någon fara. Dessutom skulle arvet efter Filips faster inte räcka hur länge som helst. Men han hade verkligen grävt ner sig i skiten när de köpte det här rucklet. Enda sättet att komma ur sin beroendeställning var att få det här stället att bli en succé.  Då skulle de faktiskt dra in pengar till hushållskassan bägge två. 

Ett oväntat raspande ljud hördes när en tapetvåd, som tidigare buktar misstänkt utåt, nu rasade ner till golvet med en fuktig suck. 

"Succ`e var det, ja", mumlade Jack för sig själv. 

Baksidetext;

Jack är i desperat behov av förändring efter att ett öderstigert misstag förstört hans karriär. Efter en kväll med alldeles för mycket billigt rödvin hittar han och sambon Filip Sveriges billigaste slott till salu på Hemnet. Och de bestämmer sig för att slå till. 

Med planer om att starta om att starta ett charmigt bed & breakfast beger sig paret till sitt nya hem för att dra igång renoveringen. Men det dröjer inte lång tid innan ett lik hittas i slottets salong. Och när det uppdagas vem som bragts om livet väcks ännu fler frågor. 

Jack börjar luska i mysteriet, och till sin hjälp får han den lokala sexbarnsmsmnan Amanda, som dessutom driver byns skvallriga Facebookgrupp. Men det blir snart tydligt att många i trakten bär på hemligheter...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Windermere 4-6

"Windemere del 4-6" av Lovisa Wistrand utgiven av Saga Egmont förlag. Bokrecension; Denna boken innehåller tre delar, "Tjänarinnans hemlighet", "Butlern och Betjänten" samt "Djävulen bär kravatt". De kan läsas fristående från de tre första delarna, eftersom det handlar om helt nya karaktärer. Phoebes far har aldrig uppskattat sin dotter. Hon har varit helt i händerna på hans grymheter, sedan Phoebes mor dog i barnsängsfeber. Nu tänker han att  det är dags att slippa henne för gott. Han bestämmer att hon ska gifta sig med en man som både är gammal och grym. Phoebe kan inte tänka sig att leva ett liv med den hemska mannen, så hon rymmer, klipper av sig sitt långa röda hår, och klär ut sig till man. Hon tar sig ett arbete som betjänt på Windermere Manor, där butlern mr Adams snabbt märker att det är något som inte stämmer med Charles, som hon numera kallas. Men han är inte den enda som har onda aningar, vad det gäller den unga betjänten. För även första betjänten James anar oråd, och han är besatt av att få reda på Phoebes hemlighet. Snart får mr Adams reda på att Phoebe egentligen är en kvinna, och han gör allt för att hålla henne på avstånd. Det funkar så där faktiskt. Vad händer den dag, när Phoebes hemlighet tillslut kommer fram?

Jag har läst ännu en underbar historisk romance, skriven av en av mina favorit författare. I den här boken förflyttar vi oss till 1800-talets England. Vi lär känna den unga kvinnan Phoebe, som rymmer från ett oönskat giftermål, som hennes far har bestämt. Som vanligt är Lovisas karaktärer som vänner, man vill lära känna bättre. Jag tycker Phoebe är en spännande karaktär, och jag beundrar hennes mod och handlingskraft. Boken innehåller även andra intressanta karaktärer tillika miljöer. I den här boken vankas det bröllop mellan Lady Elizabeth Primrose och Lord Hexham från de tre första delarna i serien. Vi följa med arbetet bakom kulisserna, och intrigerna tillika skvallret mellan de olika tjänarna, som arbetar på det storslagna godset Windermere. Även här råder det en viss heraki, där butlern bestämmer över alla de andra tjänarna. Jag tänker att författaren har gjort sin research, för att hon ska kunna beskriva arbetet på godset, på ett så trovärdigt sätt som hon har gjort. Vart enda ord i historien känns trovärdigt. Jag har fnissat en hel del vad det gäller Phoebes oerfarenhet när det kommer till hushållsarbete. I den här historien visas det hur kvinnan förr i tiden var mannens ägodel och hon skulle lyda honom oavsett. Jag längtar redan efter att få läsa ännu en bok av Lovisa. Denna historiska romance får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

7.

"Någon som tänker förklara vad det är frågan om?"

Phoebe sneglade mot mr Adams och hoppades att han skulle ta på sig att svara James. Själv hade hon ingen aning om vad hon skulle förtälja. De hade inte diskuterat den saken. Axlarna skakade och själen låg i oordning, som om den på något vis hamnat snett i kroppen. Mr Adams visste att hon var kvinna. Det var fruktansvärt men också oundvikligt. Hennes hemlighet var ute och hon var blottad inpå bara skinnet.

Samtidigt var det befriande att slippa låtsas för åtminstone en person i världen, även om det var den sämsta tänkbara person av alla. Eller kanske inte. Det vore snäppet värre om det var James som visste sanningen. Han skulle inte ha väntat med att berätta, det var Phoebe säker på. 

Mr Adams ställde sig i position med ryggen mot de höga buskarna, knäppte händerna bakom svanken och gav James en avmätt blick. "Det angår er inte."

James ställde ifrån sig den tomma silverbrickan på ett högt, vitt bord och såg ut som om han svalde en frysning. "Ni var borta oväntat länge. Under tiden blev jag tvungen att ta ett större ansvar. Ni anar inte hur många av de inhyrda som blivit sjuka, jag vet inte vad det är för fel på dem. Och betjänten från Wolvertons smygdricker när ingen..."

"Det anstår en första betjänt att ta ett stort ansvar", avbröt mr Adams. "Vill ni bli degraderad till andra?"

Phoebe gjorde stora ögon när hon ställde upp sig bredvid butlern. Han försvarade henne. Visserligen bara tillfälligt, men för en gångs skull kändes det som om de var på samma sida. 

Skulle han verkligen avslöja henne efter bröllopsveckan? Kunde han vara så grym? 

Kvickt såg hon sig omkring i jakt på sin far och lord Rothergate, men de båda herrarna var inte synliga från hennes plats vid sidan av bjudningen. Hon tillät sig själv att slappna av en smula. För tillfället var hon säker. Det återstod många prövningar innan veckan var till ända, men hon fick trots allt se detta som en seger.

Baksidetext;

Lady Phoebe har alltid vetat att hon är en besvikelse i hennes fars ögon, ett problem som måste lösas. När hennes far en dag lovar bort hennes till den fruktansvärde Lord Rothergate ser Phoebe ingen annan utväg än att fly. Hon klipper av sig sitt långa röda hår, klär ut sig till man och tar arbete dom betjänt hos herrskapet på Windemere Manor. Men att låtsats vara någon annan är lättare sagt än gjort - särskilt under husets butler Elijah Adams intensiva blick...

Elijah går-något motvilligt- med på att hjälpa Phoebe bli bättre på hennes arbetsuppgifter för att lättare smälta in bland tjänsterfolket. Men ju mer tid de tillbringar tillsammans, desto svårare är det att ignorera attraktionen mellan dem. 

Läs gärna min recension av Windermere 1-3 

här

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

När tranorna dansar

"När tranorna dansar" av Charlotte Dahlström utgiven av Harper Love förlag. Bokrecension; Sofie och hennes mamma hade många bråk, om hennes pojkvän Jax. Så för tio år sedan lämnade Sofie allt bakom sig. Borås, familjen, den bästa vännen, Maja, samt hennes stora ungdomskärlek, för att skapa sig ett nytt liv i Stockholm. Men för henne är fortfarande Borås hemma trots allt. Hon längtar ständigt tillbaka till familjen och vännerna, och frågar sig själv om hon verkligen tog det bästa beslutet när hon var 21 år. Nu tänker hon gifta sig med sin pojkvän, Erik, som hon levt med sedan sju år tillbaka. De planerar nu deras bröllop, men något skaver och hennes kropp reagerar genom att hon får nässelutslag. En vän på jobbet rekommenderar henne därför att ta lite ledigt från pojkvännen över jul, för att fundera vad det som är fel, och vad hon egentligen vill göra med sitt liv. Förutom att fira jul med familjen, träffar hon bästa vännen Maja. De bestämmer sig för att gå ut en kväll. Då står han plötsligt där. Hennes stora ungdomskärlek och allt känns precis som förr mellan dem. Problemet är att hon är förlovad, och han är gift. Ska Sofie och Jax ändå våga satsa på det de innerst inne vill? 

Man tror egentligen att Sofie har allt man kan önska sig, men ändå inte. Hennes liv kontrolleras och även dokumenteras av sambon Erik. Sofie får inte nästan inte bestämma någonting i sitt liv, inte kläderna hon har på sig, vart de ska resa eller vilka möbler de ska ha i sin lägenhet. Inte konstigt att hon mår dåligt, när det kommer till att hon ska gifta sig med den kontrollerande Erik. Denna boken handlar om att hitta tillbaka till sig själv och att våga satsa på sig själv tillika kärleken. Jag finner sympati för de båda huvudpersonerna. Det kan inte vara ett lätt beslut, att rasera allt man byggt upp, för att satsa på sig själv och det man innerst inne vill. Detta beskriver författaren på ett fint sätt. Jag tyckte det var sååå fint att Sofie och Jax hittade tillbaka till varandra och att deras attraktion fortfarande fanns kvar efter alla år. Inget är väl som den första kärleken? Sedan uppskattade jag den fina vänskapen mellan Sofie och Maja. Trots avståndet emellan dem, finns de ändå alltid där för varandra. Boken har fler intressanta karaktärer, som jag tycker skulle vara kul att få lära känna lite bättre. Jag hoppas få läsa något nytt av författaren inom kort. Denna mysiga feelgoodroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 10

Musiken på Underbar tycktes ha ökat i tempo i takt med att berusningen tagit hennes kropp i besittning. Det var länge sedan hon släppt kontrollen på det här sättet. Hon tillät sig själv att bara flyta med i folkvimlet, att knuffas hit och dit. Någonstans där borta satt Maja och höll ett vakande öga på henne, det var hon säker på. 

En arm for ut framför Sofie och fick henne att ramla baklänges. Hon knep ihop ögonen och förberedde sig mentalt på att dunsa i golvet. i stället möttes hennes kropp av något annat. Ett par starka armar fångade upp henne och hjälpte fötterna att återfå fästet. 

Sofie vände sig om, redo att tacka den som räddat henne från att falla. När hon såg vem det var drog hon djupt efter andan och kände hur fötterna återigen tappade fästet om dansgolvet. Det kunde inte vara sant! Hur var det nu man andades? Skulle hjärtat verkligen slå så här obarmhärtigt fort? Yrseln slog till med full kraft och hon greppade tag i hans arm. 

"Jax!", fick hon fram.

För framför henne stod Jonas Axelsson, av sina närmaste mest känd som Jax. Sofies första, och största, kärlek. Tiden verkade inte ha påverkat honom alls. Det blonda håret som tidigare nått till axlarna var kortare, men bortsett från det var han sig lik. Hans vältränade, resliga kropp och de framträdande smilgroparna var precis som hon mindes dem.

Han såg roat på henne och de ljusblå ögonen glittrade okynnigt. 

"Hej Fi." Han drog henne till sig och höll henne hårt. Hon inbillade sig att han drog in hennes doft, men det kunde lika gärna  vara hennes fantasi som spelade henne ett spratt. Tankarna letade sig tillbaka till den dröm som både plågat henne och eggat henne den senaste tiden. Men den som höll om henne nu var ingen dröm, han var verklig, och som vanligt fick han hela kroppen att pirra av välbehag. 

Baksidetext;

Varför känns allt fel när det utåtsett är så rätt?

Sofie har ett prestigefullt jobb, en svärmorsdröm till fästman och ett smakfullt inredd bostadsrätt. Ändå känner hon sig vemodig och får nässelutslag när hon ska prova ut sin bröllopsklänning.

För tio år sedan lämnade Sofie sitt älskade Skövde, ungdomskärleken, familjen och bästa vännen Maja för Stockholm. Sedan dess har hon blivit en helt annan, en som reser ofta, alltid omger sig med vänner och tycker att en kväll hemma i soffan är ett misslyckande.

Men nu är det något som inte längre stämmer, och hon försöker ta reda på vad. 

När Sofie åker hem till Skövde för att fira jul och Maja drar med henne ut för en kväll på stan, är han plötsligt där - den stora kärleken- och Sofies hjärta slår som det inte har slagit på flera år.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

En fråga om mord

"En fråga om mord" av Frida Gråsjö utgiven av Bokfabriken. Bokrecension; Elin blir dumpad i direktsändning av pojkvännen Paul. Han har nämligen gjort en annan kvinna gravid. Elin har nu varken pojkvän eller bostad. Då får hon plötsligt ett jobberbjudande från en advokatbyrå i Dalsland. Man letar efter en läkare som är anklagad för mord på en ung kille. Mordet skedde för tio år sedan. Läkaren nekar till att ha mördat killen, och menar att någon annan utfört mordet. Läkaren har därför hållit sig undan lagens långa arm, ända sedan domen. Nu vill man att Elin ska hitta honom, eftersom han synts till i trakten. Elin beger sig därför till den lilla byn, där alla känner alla. Hon börjar sin utredning och till sin hjälp har hon Sebastian, som även han jobbar på advokatbyrån. Hon lär sig sakta lära känna omgivningarna, och hon får nya vänner i den lilla byn. Hon förstår snart att läkaren är oskyldig till mordet. Någon av hennes nya vänner verkar lägga ut villospå, men vem? Samtidigt som utredningen går framåt, funderar hon även på vad hon ska göra när utredningen är klar. Snart sker ytterligare ett mord, och Elin tror att hon börjar närma sig sanningen. Ska Elin lyckas hitta den verkliga mördaren innan ytterligare mord sker?

Wow, denna mysdeckare är så bra! Jag har läst flera böcker av Frida, både feelgoodromaner och mysdeckare och hon är fortfarande en av mina absoluta favorit författare. Detta är den första delen i en ny bokserie som heter "Advokatbyrån i mitten av ingenstans". I den här boken förflyttar vi oss till Dalsland. Jag gillar kombon feelgood och deckare och mordgåtan var riktigt klurig. Det var kul att försöka luska ut vem den riktiga mördaren var. Jag gillar den smarta huvudpersonen, Elin, alla mysiga och charmiga karaktärer tillika den mysiga och inbjudande miljön runtomkring. Jag gillar också att huvudpersonen får nya och varma relationer runt sig, för hon känns rätt ensam. Boken håller en hög fart redan från första början, och för mig blir det aldrig en tråkig stund medan jag läser. Jag lägger ifrån mig boken med ett leende och längtar redan till nästa del i serien. Jag hoppas därför att nästa del i serien kommer snart. Denna mysdeckare rekomender jag varmt. Boken är välskriven och slutar också väldigt spännande. Denna mysdeckare får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 14

ELIN SLOG SIG ner vid skrivbordet. Sebastian måste ha pratat med städerskan för nu syntes inte minsta dammkorn. Däremot var några pennor oregelbundet nedstoppade i en mugg så hon tog genast ut dem och sorterade dem i storleks- och färgordning. En dator låg mitt på bordet och ovanpå den en handskriven lapp med vad som såg ut som inloggningsuppgifter. Elin fnissade när hon såg den.

"GaryB som lösenord?" sa hon och såg på Sebastian. 

Han flinade. "Du får då klart välja själv, men det är lätt att komma ihåg", sa han. "Du kan däkert gissa vad jag har."

Elin skakade på huvudet. "Sådant dka du inte berätta, du gör det enkelt att bryta sig in i din dator."

"Äsch, jag har ingenting att dölja. Min sökhistoria är ren som snö", sa Sebastian och knyckte på nacken. "Och med det menar jag lite grådassig med stänk av gult."

Elin fnissade på nytt och försökte fokusera. Hon behövde sätta igång med utredningen, och för det behövde hon en plan. Händerna darrade lätt när hon tog fram mobiltelefonen ur sin väska. Hennes första helt egna utredning skulle precis börja, det var lika delar skrämmande som underbart. 

Hon öppnade sin skrivapp. En att göra-lista skulle ge henne en plan för utredningen och leda henne framåt. Efter att ha som vana att göra listor för allt som hände i livet skulle en lista för uppdraget också få henne att känna dig trygg, och dessutom älskade honom tillfredsställelsen i att stryka det hon redan gjort. 

Muttrande, så att Sebastian inte skulle höra, talade hon in ordet Utredning längst upp och gjorde det fetstilt. Därefter listade hon steg för steg vad hon skulle göra. Efter en stund tittade hon på punkterna som stod på mobilskärmen. När hon var klar stirrade Sebastian på henne. 

"Vad gör du?"

"Jag har påbörjat utredningen", sa Elin lungt. Det var inte första gången någon undrade över hennes hjälpmedel. Hon höll upp telefonen. "Det är världens bästa app." Sebastian nickade, men sa inget mer så Elin återgick till arbetet.

Baksidetext;

NÄR ELIN FORS blir brutalt dumpad i direktsändning står hon inte bara utan pojkvän och bostad, hon behöver också ta en timeout från jobbet på tv-programmet Utredarna. Lösningen blir ett jobberbjudande i form av ett lysande blått kuvert som dimper ner på hallmattan. Avsändaren är Björklanda advokatbyrå.

Hon har inget att förlora. Sagt och gjort, hon packar en väska och ger sig av mot den lilla orten i Dalsland. Hennes uppdrag är att hitta läkaren som mot sitt nekande dömts för mord, men gått under jorden för att undvika ett långt fängelsestraff. Ryktet säger att han befinner sig i trakten, men var?

Ortens skarpaste quizlag erbjuder oväntad hjälp i sökandet. Men vem och vem stjälper egentligen, när alla känner alla och byggden kryllar av excentriska personligheter.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Den onde kungen

"Den onde kungen" av Holly Black utgiven av Mius förlag. Bokrecension; Jude har bundit den onde kungen, Cardan, till sig och är nu makten bakom tronen. Hon har ett år ca på sig att behålla den makten. Men Judy har det inte lätt att förutse allt som kan hända i Älvaland, och kungen själv gör allt för att förödmjuka henne och undergräva hennes auktoritet. Hon får verkligen kämpa för att överleva på en plats där man aldrig kan förutse vem som är vän eller fiende. Samtidigt måste hon försöka hålla de känslor hon har för Cardan i schack. För de känslorna blir allt starkare. Hon oroas också  av det faktum att Cardan trots allt verkar trivas på sin plats på tronen. Lite för bra för att det ska kännas bekvämt. När Judes tvillingsyster ska gifta sig får Jude reda på att någon i hennes familj svävar i fara, och att man tänker slå till under bröllopet. Då hon tror att det är hennes lillebror, Ek, som är måltavlan, måste hon göra allt för att beskydda honom. Och hon måste nu göra allt för att ligga steget före och avslöja förrädaren. Dock är det hon själv som är måltavlan, och hon blir därmed fången hos Orlagh i underhavet. Under tiden hon är fånge, har Cardan kommit på en plan för att få bort hennes hållhake på honom för gott. Och Jude går rakt i fällan.

Vi fortsätter det rafflande äventyret i del två av bokserien om feernas värld i Älvaland och "Luftens folk". Jag såg fram emot att få läsa "Den onde kungen", och jag blev verkligen inte besviken, för den är precis lika bra och spännande som den första delen i serien. I den här boken får vi lära känna karaktärerna ännu bättre och följa maktspelet mellan Jude och den onde kungen Cardan, och alla andra som också vill ta makten. Det är spännande att följa Jude och hennes tankar och känslor. Samtidigt som man får njuta av målande miljöbeskrivningar och spännande karaktärer. Författaren är skicklig på det politiska språket, intrigerna och falskspelen, för i den här berättelsen kan inte huvudpersonen lita på någon, inte ens hennes närmaste familj. När som helst kan Jude falla på målsnöret. Och där ett enda felaktigt beslut, kan vara livsavgörande. Boken innehåller en hel del twister i slutet av boken som jag inte såg komma. Längtar verkligen efter del tre i serien nu. Älskar också omslaget, väldigt fint. Även denna del får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

KAPITEL 6

Hela förmiddagen sitter jag på en stol bakåtlutad mot väggen i mitt eget sovrum. Min fars svärd ligger tvärsöver knäet. I tankarna ältar jag det Nicasia sa.

Du förstår inte. Hon vill att vi ska gifta oss. Hon vill att jag ska bli drottning.

Trots att jag är på andra sidan rummet förirrar sig blicken ofta till sängen och killen som sover där.

De svarta ögonen är slutna, det mörka håret utbrett över min kudde. Först verkade han inte kunna slå sig till ro utan trasslade in fötterna i lakanet, men så småningom blev andhämtningen mjukare och hans rörelser med. Han är lika löjligt vacker som någonsin, munnen mjuk, läpparna lätt särade, ögonfransarna så långa att när han blundar vilar de mot kinden. 

Jag är van vid Cardans skönhet, men inte vid någon sårbarhet. Det känns obehagligt att se honom utan de tjusiga kläderna, utan den vassa tungan och den elaka blicken som pansar.

Under de fem månader som gått sedan vår överenskommelse har jag försökt förutse det värsta. Jag har gett befallningar som ska hindra honom från att undvika, ignorera eller göra sig kvitt mig. Jag har tänkt ut regler som ska hindra dödliga från att bli inlurade i årtals träldom och fått honom att utfärda dem. 

Men det verkar aldrig vara tillräckligt. 

Jag minns när jag promenerade med honom i palatsträdgården i skymningen. Cardan hade händerna knäppta bakom ryggen och stannade till gör att lukta på en enorm, sluten vit ros med röda bladkanter, precis innan den nafsade i luften. Han log brett och höjde på ögonbrynen mot mig, men jag var för nervös för att le tillbaka. 

Bakom honom, i utkanten av trädgården, fanns ett halvdussin riddare, hans personliga vaktstyrka där Spöket redan hade placerats. 

Baksidetext;

"Jag har hört att för dödliga är känslan av att bli kär väldigt likt känslan av att vara rädd. Hjärtat slår snabbt. Sinnesförnimelserna skärps. Ni blir virriga, kanske till och med yra. Stämmer det?"

JUDE HAR BUNDIT DEN ONDE KUNGEN, Cardan, till sig och gjort sig själv till makten bakom tronen. Att navigera bland de ständigt skiftande politiska allianserna i Älvaland skulle vara svårt även om Cardan vore foglig. Men han gör allt i sin makt för att förödmjuka henne och undergräva hennes auktoritet, samtidigt som hans fascination för henne kvarstår.

När det blir uppenbart att någon som står Jude nära tänker svika henne, vilket hotar både hennes eget liv och alla hon älskar, måste Jude avslöja förrädaren och kämpa mot sina egna komplicerade känslor gör Cardan för att behålla kontrollen som en dödlig i älvornas rike.

Läs gärna min recension av "Den grymme

prinsen" här

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Skuggriket 1 - Nattkrigaren

"Skuggriket 1- Nattkrigaren" av Sabine Mickelsson utgiven av Seraf förlag. Bokrecension; Ända sedan Ella höll på att drunkna som barn, har hon kunnat se dem- skuggorna. Det har gjort att omgivningen trott att hon har en psykisk sjukdom och hon har åkt in och ut på psyket, under många år, för att prova ut nya mediciner. Men är verkligen Ella galen? Ella blir ännu en gång utskriven, med en ny medicin. Hon får bo hos sin gammelfaster, Sibylla, denna gången. Ella träffar av en tillfällighet Quinn, eller Bi som hans vänner kallar honom. Han är en av de som kommer från skuggriket, och när Ellas gammelfaster dör av en smitta som sprids på grund av Nattkrigaren Keilan, bestämmer Ella och Bi för att på något sätt stoppa honom. Vi får nu följa med Ella och Bi ner till Skuggriket, en annorlunda värld djupt nere i underjorden. Men gammelfaster har varnat Ella för skuggfolket, så kan Ella verkligen lita på Bi? Och vad händer när de kommer allt närmare varandra? Ska Ella och Bi lyckas hitta bevis för Keilans planer att förgifta jordborna och ta över tronen? Följ med på ett rafflande äventyr nere i underjorden- i skuggfolkets rike.

Denna värld som författaren har fabulerat ihop är magisk och spännande. Boken är välskriven och jag gillar att författaren har förmåga att sluta varje kapitel, så spännande, att man bara vill fortsätta att läsa nästa kapitel. Boken fångar mig från första sidan och har ett bra driv, så jag varnar för sträckläsning. Jag hade åtminstone svårt att lägga boken ifrån mig. Dessutom är författarens miljöbeskrivningar samt karaktärsbeskrivningar båda magiskt tillika vackert, samt målande beskrivna. Om denna platsen hade funnits hade jag gärna besökt den och alla spännande karaktärer. Jag hade velat se allt, och lära känna dem alla. Allt är inbakat i ett riktigt spännande äventyr och en kamp mellan det onda och det goda. Vi lär känna huvudpersonen, Ella. Hennes tankar och känslor presenteras på ett fint sätt. Vi bjuds in i hennes tankar om hur det kan  kännas, när man tror man är psykiskt sjuk. När andra säger att det man ser, inte finns i verkligheten, och hur skrämmande det kan kännas. För Ella ser ju skuggfolket klart och tydligt, även om ingen annan gör det. Även Ellas sorg över att förlorat dem hon älskar, är inbakat i berättelsen. Jag läser mer än gärna mer av författaren. Jag längtar redan efter fortsättningen på denna spännande fantasyroman. Denna fint förpackade bok får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

20

Jag har inga ord för det jag ser, eller för vad jag känner. Sinnena bränner av alla intryck. Det är som att befinna sig inuti en bikupa, en jättelik grotta full av hål där hundratals tunnlar slutar i kopparröda balkonger och trappor i ett kaotiskt mönster, högt och lågt om vartannat. Den bortre väggen går inte att urskilja, om det ens finns någon. Horisonten är dold av ett gyllene dis. 

I mitten av grottan reser sig vad som måste vara kungens slott. Byggnaden är hög och bred, och tycks vara gjord av tvinnade trädrötter. Är det ett träd? Nej, det kan bäl ändå inte vara möjligt? Rötterna bildar sinnrika mönster, likt symbolerna på guldkarmen vid ytterporten: skuggorna, växter och djur. Mer kan jag inte urskilja på det här avståndet. 

Runtomkring slottet sträcker sig en brant sluttning full av olikstora etager, vissa bildar stadsdelar medan andra ser ut att vara trädgårdar och jag upptäcker åtminstone tre torg. Den största plattformen försvinner i fjärran och slutar i en jätteskugga.

"Vad är det där?" frågar jag och pekar. 

Bi kisar mot det mjuka ljuset.

"Vilket? Palatset?"

"Nej, till vänster."

"Det där", Bi lutar sig närmare så att jag omsluts av hans citrusdoft, "är Kopparormens temprlområde."

En kyrka? Ja, självklart måste det finnas någon typ av religion också bland skuggfolket, när vi människor har ett överflöd av sådana. Men jag vet inte om jag gillsr namnet. 

"Finns det ormar här?"

"Ja, men bara vid templet. Du behöver inte vara rädd". 

Jag sträcker på nacken. 

"Jag är inte rädd."

Jag är bara överväldigad. Hur kunde Sibylla bo här? Saknade hon aldrig solen, vinden, havet eller himlens oändlighet. Sent omsider förstår jag hur olika vi är, skuggfolk och jordfolk. Det är dom att landa på en annan planet. 

Jag böjer mig över räcket och Bis fingrar greppar min armbåge. 

"Akta så att du inte faller."

Men jag har inte tid gör hans varningar. Jag vill förstå. Se mer. Varför är allting kopparrött, alla byggnader, alla vägar, allt utom palatset? Varifrån kommer dofterna? Jag sluter ögonen. Syrligt äpple från trädgårdarna, blandade kryddor från torgen och en svag stank av avskräde från gränderna mellan husen. 

Baksidetext;

Efter att ha varit nära att drunkna som barn börjar Ella se skuggvarelser, vilket slutar med att hon hamnar på en psykiatrisk avdelning. När hon äntligen blir utskriven har hon ingen att ty sig till förutom sin gammelfaster.

Men det dröjer inte länge innan skuggorna dyker upp igen och Ella upptäcker att det finns en värld bortom hennes egen...En värld som hotar människornas existens.

När allt rasar samman omkring henne bestämmer sig Ella för att lämna gammelfasters gård och jaga rätt på den som ligger bakom allt elände. Men vem kan hon egentligen lita på i Skuggriket?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Författarintervju med Sonja Josipovic

 Denna författarintervju belyser författaren Sonja Josipovic. Jag läste nyligen hennes diktsamling Introspektion för ett tag sedan, så recension finns här på bloggen. Detta är en diktsamling som jag tycker väldigt mycket om. Tack Sonja för att du ville delta i min intervju.

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har skrivit två böcker på två olika språk hittills. En roman på mitt modersmål serbiska och en diktsamling ”Introspektion” på svenska.

2. Vem är Sonja Josipovic? (Lite allmänt om dig själv)

Svar; En kreativ och nyfiken person som älskar konst, psykologi, hundar, natur och träning. Skrivandet har förstås alltid varit en stor del av mitt liv och kommer alltid att vara. Jag är en som alltid har papper och penna med mig oavsett om jag har något projekt på gång eller ej.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; I Sverige debuterade jag med diktsamlingen ”Introspektion”. Det är en blandning av psykologi, filosofi och konst. Idén var att med dikter lyfta upp, belysa och beskriva alla dem obehagliga, plågsamma, ofta skrämmande tankar och känslor som vi alla upplever under livet.

Jag ville gräva djupare i människans själ och skriva om alla dem mörka, osynliga hörn inom oss som kan ha en stor påverkan i vårat beteende. Läsarna skriver till mig att dem känner igen sig i många av dikter och det är en stor komplimang för mig som författare.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag var bara 24 år gammal, men hade ändå ganska mycket erfarenhet, då jag redan hade skrivit en del poesi, artiklar för olika tidningar samt korta berättelser.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Min familj och mina vänner är väldigt ärliga när jag ber dem om feedback. De applåderar inte åt allt jag skriver och jag är en som uppskattar varje form av konstruktiv kritik. När det gäller Introspektion så har alla dem sina egna favoriter, men i allmänhet så är alla nöjda och otroligt stolta över hela samlingen.

6. Hur har livets förändrats sedan du började skriva?

Svar; När det gäller själva skrivandet som process, så har ingenting förändrats eftersom jag har skrivit nästan hela mitt liv. Jag går genom livet med papper och penna, utforskar idéer, skapar olika berättelser och det är något som är naturligt och oundvikligt för mig. Största förändringar märks i mängden av olika aktiviteter som är kopplade med mitt verk som till exempel, kontakter med läsarna, uppträdanden, marknadsföring mm.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Det kanske var lättare att skriva bok nummer två, men att skriva den på svenska, som inte är mitt modersmål, innebar många utmaningar. Så ur ett språkligt perspektiv var bok nummer två svårare att skriva, men jag har lärt mig mycket under processen, som har varit mycket givande och lärorik.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag har flera projekt på gång, men kan inte berätta om dem eftersom det känns för tidigt. Allt är fortfarande väldigt nytt; jag bollar olika idéer och antecknar mycket. Det är allt jag kan säga just nu.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag gillar att göra saker som påverkar både kropp och själ positivt – att ta långa promenader, vara i skogen, dansa, resa, meditera och läsa.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; På grund av sekretess vill författaren inte svara på denna fråga.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag försöker läsa så mycket jag kan, men i dagsläget har jag inte tempo nog att läsa 2–3 böcker per månad, som jag skulle önska. Jag är inte ett stort fan av skräckböcker, men alla andra genrer finns representerade i mitt hembibliotek. Det senaste halvåret har jag läst många biografier, och boken Vänner, kärlekar och den stora fruktansvärda av Matthew Perry har gjort ett starkt intryck på mig. Jag säger inte detta bara för att boken handlar om hans kamp mot olika typer av beroenden och demoner i det glamorösa och framgångsrika Hollywood – det låter kanske lite kliché. Men boken fångade mig med sin svarta humor, ironi och de fantastiska beskrivningarna av livet och dess mening.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag har ett arbetsrum med ett skrivbord och dator, men när jag skriver sitter jag inte alltid där. Jag kan sitta på soffan med min laptop i knät eller vara någonstans ute om vädret tillåter. Mitt ”arbetsrum” kan vara vart som hehelst.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på
något?

Svar; Ingen speciell rutin. Jag antecknar något varje dag. Ibland kommer inspirationen från tomma intet och ibland måste jag jaga den. Jag försöker sätta olika mål varje månad, men det kan också hända att jag inte blir nöjd med resultatet. Skrivandet är en kreativ process som går upp och ner och min största prioritet är att njuta i själva resan och det är något jag utan tvekan gör.

14. Har du någon tips till dem som vill börja skriva?

Svar; Att dem börjar skriva dagligen, träffar folk som skriver, inspirerar och peppar de. De borde
bara skriva, skriva om och sedan skriva igen. Har inget specifikt tips, för att något som funkar
för mig kanske inte funkar för någon annan. Men bara vara fri, hoppa in i den kreativa
rollercoastern med alla sina ups and downs och njut av resan.

 
15. Vilken blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Oj, jag kan inte avslöja mina drömmar. De är bara mina. ☺

 
16. Någon citat du lever efter?

Svar; ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”. Det är också min pappas favorit citat som jag fått höra många gånger under mitt liv. Jag försöker verkligen efterleva det.

 
17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Jag flyttade till Sverige för ca 12 års sedan och känner mig fortfarande inte kompetent att svara på den har fråga, eftersom jag tyvärr inte läst så många svenska klassiker. Jag kan bara säga att Theodor Kallifatides inspirerade mig att våga skriva på svenska. Jag var så imponerad av hans vilja och talang att skriva på ett språk som inte är hans modersmål. Han utmanade mig, utan att veta, att försöka och våga göra samma sak.

Tack Sonja för att du ville delta I min 

intervju!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina