måndag 10 april 2023

Författarintervju-Alice Johansson och Johanna Krebs

Denna intervjun belyser Alice Johansson och Johanna Krebs. Mor och dotter har gett ut två böcker tillsammans i fantasygenren. De skriver en serie på totalt fyra böcker. Jättespännande med familjemedlemmar som skriver böcker tillsammans. Tack för ni ville vara med på min intervju.

Fotograf Albert Johansson, Huskvarna 

1. Hur många böcker har ni skrivit?

Svar; Vi har skrivit två böcker, båda i Arvtagarserien – Viskaren och Spåraren. Det kommer bli totalt fyra böcker i serien.

2. Vilka är Alice Johansson och Johanna Krebs? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Jag, Johanna, växte upp på Öland, men hamnade i Huskvarna efter universitetsutbildningen när jag träffat min man. Skrivandet har följt med genom livet, inte minst i arbetet. Jag arbetar som HR manager och då är det viktigt att kunna uttrycka sig i skrift. Sedan skiljer det såklart ganska mycket på att skriva en remiss eller policy, jämfört med att skriva skönlitterärt. För mig tog skrivandet fart på allvar när jag var arbetsbefriad efter att ha flyttat ett stort företag till en annan ort. Jag bestämde mig för att gå en skrivarkurs på Ordfront med Kerstin Matz och Ulla Trenter.

Jag, Alice, går tredje och avslutande året på Samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet. Det är otroligt intensivt just nu, men jag försöker ändå hinna med att skriva egna texter. Jag tänker förmodligen studera vidare på universitet, kanske kriminologi, men först blir det nog ett år med lite annat än skola.

3. Hur fick ni idén till er debutroman?

Svar; Det hela började när Alice var omkring elva år och just läst ut Harry Potter. En dag kom hon och beklagade sig eftersom ”alla böcker i hela världen” var slut. Det fanns med andra ord inga fler fantasyböcker på svenska som var lagom svåra. Jag behövde inte fundera länge innan jag föreslog att vi skulle skriva något eget. Först tyckte Alice att det var ett jättedumt förslag, men efter några veckor utan fantasyböcker kom hon tillbaka och undrade vad vi skulle skriva om. Jag hade den här bilden av ett par neonfärgade gymnastikskor som luktade riktigt illa och jag visste att flickan som såg dem var blind.

- Hur är det ens möjligt? frågade jag Alice och så började hon berätta historien om Emma och ledarhunden Santos.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; När vi började skriva var jag 11 år gammal, men jag hade hunnit bli 17 innan vi fick en möjlighet att ge ut boken. Från början var det egentligen bara mitt och mammas egna hobby-projekt. Jag hade inte ens tänkt på att det skulle kunna bli en bok, men snart nog kände vi båda att det var en historia som förtjänade att delas med andra.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Jag tror inte att det var många som insåg att jag faktiskt skrev och särskilt inte att det var fantasy, berättar Johanna. När vi tog steget från manus till bok arbetade jag inom Sveriges Domstolar och där skriver man förstås helt andra saker.

Mina lärare blev också överraskade, berättar Alice. Särskilt när jag bad om ledigt för att åka till bokmässan. Som utgiven författare. Jag tror inte många förväntade sig att en tonåring faktiskt kunde skriva en ”riktig” bok.

6. Hur har livet förändrats sedan ni började skriva?

Svar; Jag har lärt mig otroligt mycket om skrivande sedan vi började, säger Alice. Först var det mest mamma som skrev och jag som berättade, men nu skriver vi lika mycket av manuset båda två. Vi kompletterar varandra. Sedan har det förstås underlättat för skolarbetet att jag numera har extra lätt att uttrycka mig i skrift. Som författare träffar man också många människor vilket gjort mig bekväm att prata inför publik. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans när vi skriver.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Ja, det tycker vi. Vi hade turen att få en riktigt bra lektör och redaktör och lärde oss mycket under arbetet med första delen. Det underlättade skrivandet och historien fanns redan där. Vi har arbetat med den så länge att vi har ganska klart för oss vad som kommer att hända även i de kommande böckerna.

8. Skriver ni på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Just nu skriver på tredje delen i serien. De första två hade vatten respektive jord som tema, men den här gången blir det luft. Vi arbetar med nordiska väsen som inramning. Historien om Emma handlar om vänskap och att våga tro på sig själv fast man är annorlunda, men den handlar också om hur det är att växa upp i ett samhälle som existerar vid sidan av det vanliga. Om vad som händer när någon annan blir en del av ett nya samhället och inte förstår reglerna eller håller med om dem.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Vi har numera en Golden retriever i familjen och de som är bekanta med en sådan hund vet att de älskar att stå i centrum. Det blir med andra ord mycket natur och hundmys hos oss och en hel del resor till Halmstad där vi har en stuga.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Johanna arbetar som tidigare nämnts som HR manager och Alice går sista året på gymnasiet.

11. Läser ni mycket själva och i så fall vad?

Svar; Jag, Johanna, läser lite av varje. Humöret får avgöra. De senaste tre böckerna som jag läst är Frida Moistos deckare Märkt, en Paxbok av Åsa Larsson och Ingela Korsell och så Den saknade systern av Lucinda Riley. För Alice blir det mest fantasy utöver de klassiker och annat som hon läser i skolan.

12. Hur ser det ut där ni skriver?

Svar; Det kan variera, men oftast blir det vid mitt skrivbord eller i en skön fåtölj. Andra dagar, när tiden är betydligt mer knapp, händer det att jag skriver på telefonen på bussen. Jag tillhör de som kan skriva varsomhelst, något man får vänja sig vid när man både pluggar och skriver böcker om man vill få ihop vardagen. Mamma skriver däremot nästan alltid vid bordet i vardagsrummet, fast hon har ett hemmakontor.

13. Har ni någon speciell rutin ni skriver efter? Tid på dagen eller när ni kommer på något?

Svar; Alice skriver i princip varje dag, medan jag skriver mer under helgerna. Vi är kvällsmänniskor båda två, så mest aktiva är vi i slutet av dagen... eller under natten.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Det måste inte vara perfekt från början. Skriv för din egen skull och inte för att någon ska läsa det, då blir det lättare att släppa fram historien istället för att fastna i oviktiga språkliga detaljer. Sånt kan man alltid rätta längre fram så sätt dig bara ned och skriv!

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Drömmen just nu är att nå i mål med vår bokserie och att den ska få nå ut till ännu fler läsare. Sedan vore det förstås kul om det skulle bli film av något man skriver.

16. Något citat du lever efter?

Svar; Det skulle vara i vårt skrivande i så fall: ”Delete är svaret på allt”. Gillar man att uttrycka sig i skrift, så blir det ofta lite väl mycket text. Ibland behöver man hålla igen och lita på läsaren. Något som är klurigt när man älskar sina karaktärer och vill göra dem rättvisa.

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Oj, så svårt att välja bara en. Det får nog bli någon av Astrid Lindgrens böcker. Många säger att de inte läser fantasy, men så visar det sig att de trots allt läst Astrid och vad är väl Pippi, Nangiala och vildvittror om inte fantasy? Astrid vågar dessutom vara nyfiken, barn och allvarlig på en gång. Det tror vi är viktiga egenskaper för en författare.

Fotograf Patrik Svedberg, Huskvarna 

Tack Alice och Johanna för att ni ville vara 

med på min intervju!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

söndag 9 april 2023

En smakbit på en söndag-Vem minns Anki Braun

 

Astrid Terese på bloggen "Betraktninger" har ett boktema varje söndag, där vi bjuder på en smakbit ur en bok vi läser. Ibland vikarierar "Lesekunst" och smakbitarna hittas där. Jag tänkte bjuda på en liten smakbit ur en av böckerna jag läser just nu.

Min smakbit kommer från "Vem minns Anki Braun" av Sara H. Olsson.

Smakbiten;

Prolog

En blixt lyste upp himlen och strax därefter dånade en åskknall över det trygga villakvateret. Luften var kvav och tung, åskvädret hade varit annalkande under flera timmar och nu väntade man bara på regnet. Snabbt lade sig tystnaden över Solrosgatan igen, där alla grannar som nyss varit samlade på grönområdet nu nyfiket förflyttade sig till gatan. Endast ett dovt muller hördes i fjärran medan blåljusen blinkade monotont på en av uppfarterna.

Alla stod en bit ifrån, noga med att inte vara i vägen för räddningspersonalen. Men samtidigt så nära att det gick att få en glimt av händelseförloppet. Det var en bra stund sedan ambulans och polis kommit till platsen, och nu väntade man på att någonting skulle hända. Att de skulle komma ut med den döda, så att åskådarna kanske fick några svar på sina frågor. Nu stod man där, och tisslade och tasslade sinsemellan. Alla hade sin egen teori om vad det var som skett.

"Det här kunde man aldrig tro", sade någon och de handra höll med.

"Jag undrar vad som händer nu?", sa en annan.

Den närmaste tiden skulle bli en prövning. Ett dödsfall i Sommarängen. Det var inte klokt. Kalla kårar for längs ryggraden på flera av grannarna. Kanske kårar av skräckblandad förtjusning i vissa fall, men för de allra flesta var det en otrevlig upplevelse. Solrosgatan hade varit en fridfull plats i alla tider, knappt ett brutet barnben. Friska och välmående hade de varit. Fram till nu.

Ett år av förändring låg bakom dem. Förändring som startat långsamt men som under våren fått en knuff i fel riktning. Förändring som eskalerat i en ond spiral, och kulmen såg man nu spåren av. Medan den första tunga droppen regn landade på Solrosgatans asfalt tittade grannarna på varandra och rös. Ett rejält skyfall skulle vara över dem när som helst och det var bäst att dra sig tillbaka till sina respektive hus. Skulle de någonsin få veta vad det egentligen var som hänt?

Baksidestext;

Solrosgatan har alltid varit i oklanderligt skick tack vare Anki Braun, Sommarängens självutnämnda ordningsman. Men när Ankis make blir sjuk och de tvingas flytta från sitt älskade kedjehus förändras allt. Grannarna, som känt sig tvungna att följa Ankis regler får nu äntligen en chans att blomma ut. 

Sommarängens nykomlingar, paret Perleman, planerar att bilda familj samtidigt som de jobbar hårt och renoverar sitt nyinköpta hus. Men deras framfart väcker snart känslor, inte bara hos grannarna utan kanske framför allt hos husets förre ägare-Anki har nämligen väldigt svårt att hålla sig ifrån sitt gamla område. 

När ett dödsfall plötsligt inträffar, och Anki dessutom synts till på platsen, tar polisen Christian Håkansson sig an utredningen. Men rör det sig om en olyckshändelse-eller ett mord? Och vem i Sommarängen har i så fall motiv att döda?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

fredag 7 april 2023

Fem en fredag v 14-Om Påsken

I fem en fredag funderar Elisa Matilda på frågor som handlar om påskfirande fler förslag hos ElisaMatilda



1. I din barndom brukade barnen på påsken, vadå?

Svar; Vi brukade klä ut oss, mamma gjorde god mat och ev träffade vi släktingar. Mamma tog alltid fram sin gröna Anna servis på högtidliga tillfällen. Jag har fått den av henne så nu är det min tur att duka fint med den.

2. Ett fint påskpynt är?

Svar; Ett ris pyntat med färgglada fjädrar t ex. Vårblommor.

3. Kommer grannbarnen förbi för godis?

Svar; Det finns inga andra barn än våra här runt omkring.

4. Vad är något du tänker göra i påsk?

Svar; Jag hoppas det fina vädret håller i sig så att jag kan vara ute.

5. Vad betyder påsken för dig?

Svar; Att få umgås med familjen. Äta god mat och barnen får leta påskägg och vi har mysigt tillsammans. 



Glad Påsk alla fina ❤

Kram Nina 

onsdag 5 april 2023

THEODOSIA och Egyptens hjärta

Theodosia och Egyptens hjärta av R.L. LaFevers, utgiven av HarperCollins förlag. För barn 9-12 år. London 1906. Theodosia är en 11 år gammal flicka. Hennes föräldrar jobbar med utgrävningar och driver ett museum. När de kommer hem med nya föremål har Theodosia en speciell förmåga. Hon kan känna om det vilar en förbannelse över föremålet, och hon kan också bryta en del av dem. När mamman kommer hem med Egyptens hjärta, märker hon att den var förbannad med ond magi. Egyptens hjärta är en amulett, som mamman hittade i en utgrävning i Konungens dal. Förbannelsen är så illa att hela brittiska imperiet kan komma till skada. När Egyptens hjärta blir stulen, måste Theodosia, hennes bror Henry, samt gatpojken, Will, hitta den igen. Theo får också i uppdrag från ett hemligt sällskap, att återlämna den på sin rätta plats, innan det är för sent. Hon måste få föräldrarna att bege sig till Egypten för att lyckas med uppdraget. Dessvärre vill föräldrarna att hon ska stanna hemma hos sin stränga farmor. Ska Theodosia lyckas med sitt uppdrag? Läs om hennes spännande äventyr.

Detta är den första delen om Theodosia och hennes äventyr. Jag gillar verkligen denna äventyrsbok, trots att den är skriven för barn. Detta är boken för dig som gillar äventyr, fart och fläkt. Den är väldigt spännande från första till sista sidan. Den är ju inte bara spännande, den är rolig också. Vi får följa Theodosias kamp för att återlämna Egyptens hjärta. Först måste hon ta tillbaka den från tjuvarna, sen måste hon övertyga föräldrarna att åka tillbaka till Egypten, samt måste hon hitta ett sätt att ta sig ombord på skeppet som ska föra föräldrarna dit. Allt medan tjuvarna är henne i hälarna. Ja, det är inte ett lätt uppdrag för en 11 årig tjej. Jag gillar Theodosia som är en underbart rolig huvudkaraktär, med huvudet på skaft och skinn på näsan. Hon är dessutom väldigt listig. Den historiska miljön är bra återgiven och historien känns som ett riktigt Indiana Jones äventyr. Denna spännande barnbok får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Henrys Hemkomst

CHARING CROSS STATION var ännu mer av ett dårhus än dagen innan, om det nu ens var möjligt. Familjer klädda i resekläder släpade på kappsäckar och vallade upprymda barn framför sig, medan bärare med vagnar fyllda med bagage gjorde sitt bästa för att inte köra på dem. Tåg efter tåg rullade in till perrongen, och det såg ut som om de släppte ut grå rökpuffar då alla skolbarn som kommit hem för att fira jul vällde ut ur vagnarna. När jag letade efter Henry bland de barn som just stigit av kände jag ett litet ryck i min kappa. Jag snurrade runt och stod öga mot öga med gatpojken, klåfingriga Will.

"Hallå där."

Han såg lite smutsigare ut än han gjort i går, och hans krage hade lossnat. "Hej", sa jag. "Jag hoppades att jag skulle hitta dig..."

"Det verkar som om det var jag som hittade dig."

Jag viftade med handen. "Strunt samma. Vad fick du reda på?"

"Jösses!" sa gatpojken och stirrade på min arm. "Har du varit i slagsmål?"

"Nej, jag har inte varit i slagsmål", sa jag. "Det blev bara ett litet missförstånd mellan mig och min katt."

Ficktjuven såg forskande på mig. "Måste vara något utöver det vanliga, den katten. Har han lejonblod i sig?" 

"För ögonblicket verkar det så", muttrade jag. "Hur som helst, vad fick du reda på?" 

"Tjommen tog sig till något boende på Carlton Terrace Gardens."

"Carlton Terrace! Ligger inte det alldeles intill tyska ambassaden?" Betydde det att den skumma figuren var tysk? Och varför skulle en tysk följa efter mamma? Eller bry sig så mycket om hennes spjällådor?

Gatpojken ryckte på axlarna. "Jag föjer bara efter dem, fröken?" 

"Ja, jag antar det..."

"Måste gå", sa han och vände sig om för att försvinna in i folkmassan igen.

Baksidestext;

Det här museet ruvar på av hemligheter, och jag har upptäckt att jag är väldigt skicklig på att luska rätt på dem- och på förbannelser...

LONDON  1906. Theodosia tillbringar större delen av sina dagar på Museet för legender och fornminnen. Hennes pappa jobbar där, och i montrarna visas sällsynta föremål som hennes föräldrar grävt upp i hela världen. Vad föräldrarna inte kan se är att det vilar mörka förbannelser över många av dem-men det kan däremot Theodosia.

När hennes mamma kommer hem med Egyptens hjärta, en legendarisk amulett hämtad från en uråldrig grav, sätts Theos kunskaper på prov. Amuletten omges av en förbannelse så ondskefull att den hotar att förgöra hela det brittiska imperiet!

Nu är det upp till Theo att göra allt i sin makt för att förhindra att det sker. Ingen dålig uppgift för en elvaåring...


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

tisdag 4 april 2023

Petra Pettersens perfekta plan

"Petra Pettersens perfekta plan" av den Norska författaren Lene Lauritsen Kjölner utgiven av Boknöje. Petra har en tradition. Hon och hennes svärmor Marie, tant Bertha och vänninan Mathilda brukar baka en traditionell engelsk fruktkaka tillsammans, precis 8 veckor innan jul. Petra är en kvinna som lever ett ganska tråkigt liv, med ett arbete på en bokhandel som går knackigt, och hennes man Einar som är fiskare, som också är tråkig. De bor tillsammans i ett sjuttiotals hus som Petra egentligen inte tycker om och de har två utflugna döttrar. På jobbet funderar hon på sin dröm. Hon vill jobba med konst på något sätt. Men hon ser ingen möjlighet att förverkliga sin dröm. Men när hela hennes tillvaro rasar, ställs allt på sin spets. På en gång förlorar hon arbetet. Hon får veta att hennes man hittat en yngre kvinna som han vill flytta ihop med. Dessutom hittar hon tant Bertha död i sitt hus. Vad ska hon ta sig till nu? Den snygge advokaten Lars vill träffa henne, och det visar sig att hon har ärvt tant Berthas fina hus. Då kommer Petra på den perfekta planen.

Ibland blir man så lycklig när man öppnar sidorna, och börjar läsa en ny bok. För den är precis så där underbar och mysig, att man själv skulle vilja vara med i boken. Jag gillar Petra, hennes vänner och hennes mysiga familj. Petra känns så positiv trots allt hon råkar ut för på en kort tid. Hon är verkligen värd den chans hon får. Boken är välskriven och full av underfundig humor, fina miljöbeskrivningar, och en väldigt massa spännande överraskningar. Jag uppskattar dialogerna mellan karaktärerna som är väldigt roliga. Boken bjöd på många skratt och det är något jag uppskattar med en riktigt bra bok. Man blir så otroligt lycklig av att läsa denna bokpärla. Detta är en julbok, men jag blev så sugen att läsa den ändå. Och det ångrar jag inte. Den här boken andas äkta julkänsla redan från första början. Det är spännande att följa Petras förberedelser inför julen och allt annat hon planerar. Advokaten Lars visar intresse för Petra och dessutom dyker det upp någon från förr. Kan Petra också hitta kärleken? Missa inte denna läsvärda bok. Den här feelgood pralinen passar också bland mina lästa favoriter, och får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Jag gick lite som i ett töcken den eftermiddagen, för jag hade trots allt ärvt ett hus. När jag kom hem satte jag mig försiktigt i köket och klappade Sofus, som hade hoppat upp på bordet och gned sig mot min arm. Jag reste mig inte för att ge honom mat meddetsamma, för jag var rädd att arvet från Bertha skulle vara påhittat. Kanske var jag rädd för att öppna skåpet där kattmaten stod- för att få uppleva att Lars hoppade ut och skrattade: -Jag bara skojade! Men när Sofus började gnida ännu mer intensivt, hade jag inget annat val än att resa mig. Och när jag öppnade skåpet stod ju kattmaten där lungt och fint, som uppställda soldater i Nordkorea. Orubbliga och uttryckslösa. Jag andades lättat ut, detsamma gjorde Sofus. 

Men jag ville inte ringa Tonje och Tuva, för det måste sjunka in först. Jag måste ta in att ett kommande och akut problem faktiskt var löst, och det på ett så bra sätt att jag inte hade kunnat föreställa mig det. Jag var inte redo att ta emot deras stundande glädje ännu. Men så ringde Mathilde...

-Jag tror jag har hittat en lägenhet till dig! sa hon.

-Det är hos en affärspartner till Anders, och det är en marklägenhet på Nötteröy. Lite dumt att det inte är här ute, men tillfälligt kan det väl funka?

Jag hörde ivern och förväntningen i hennes röst, och då måste jag bara säga det, eller hur? För vad skulle jag annars ha gjort? Jamsat med henne? Sådant går ju absolut inte an. 

-Jag har ärvt, sa jag försiktigt. 

Det blev tyst i telefonen ett ögonblick. Så drog Mathilde efter andan. 

-Och det var?

-Jag har ärvt tant Bertha.

-Vad? I hela världen...Vad har du ärvt av henne?

-Huset. Jag har ärvt hennes hus.

-I glödheta helvete...svor Mathilde.

Baksidestext;

Petra Pettersen arbetar i en bokhandel.  Hon är gift med Einar, fiskare på Hvasser, och och har två utflugna döttrar. Livet är tryggt och förutsägbart, men ganska tråkigt. Petra har en dröm. Hon vill arbeta med "något inom konst", men vad? Plötsligt får hon sitt Eureka-ögonblick. Att den inträffar precis efter att hon har bakat den traditionella engelska julkakan och förlorar arbetet i bokhandeln, och precis innan Einar börjar intresserad sig för träning, är en tillfällighet. Precis när Petra tänker att ödet är hårt, dyker ett hopp upp. Men Petras perfekta plan är absolut inte perfekt. För är den snygge advokaten verkligen en bra man? Och är det taktiskt att gå på en matlagningskurs där man skär upp vildsvin precis före jul? Vad vet hon egentligen om döttrarns liv? Ett möte i en vinkällare kan vara nyckeln till Petras komplicerade plan. Eller inte? Kanske det är invigningen av tant Berthas läckra julkaka som gör susen? 


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Författarintervju-Helena Rydberg

Denna intervjun belyser Helena Rydberg som är aktuell med "Alvblod-Demonblod". Du skriver en bok om vampyrer. Den vill jag gärna läsa. Hoppas du skriver klart den. Tack för att du ville vara med i min intervju och tack för intressanta svar.

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Två, men bara en som jag har avtal på. Eller jag har skrivit en biografi också om psykisk ohälsa som kommer ut. Och några noveller har jag skrivit. En kommer ut i en antologi, och en hos Everlasting Publisher där även mina andra ska ges ut.

2. Vem är Helena Rydberg?

Svar; Jag är från Dalarna, har två barn med min sambo. Utbildad undersköterska men skulle vilja läsa mer. Kanske mer om psykiatri. Samtalsterapeut skulle vara roligt men också allt som har med böcker att göra. Jag skulle vilja leva på böcker i framtiden. Som författare men också något mer som jag inte vet än.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Det vet jag inte riktigt. Jag tänkte att jag ville skriva om en Alv, och sen tillkom en ängel. Så på den vägen är det.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag började skriva på den för ca 4-5 år sen. Tror jag.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Blandat. Vissa tycker att det är en osäker väg att gå, att det är svårt att kunna leva som författare. Då har jag svarat att om man inte testar så vet man inte hur det kommer att gå. Det gäller att inte ge upp och kämpa för det man brinner för. Andra tycker att det är spännande och följer min resa med intresse.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Mycket. Jag mår bättre, eftersom jag blev sjukskriven på mitt förra jobb på grund av psykisk ohälsa, så blev det mycket bättre när jag tog beslutet och sa upp mig. Jag får skriva av mig känslor och samtidigt återhämta mig. Skriva är som terapi.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Både ja och nej. Jag hade ju utvecklats i mitt skrivande men inte tillräckligt. Det blev en hel del redigering och som fortfarande behöver en omgång, eller två.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om det.

Svar; Vampyrer, men just nu ligger det vilande. Jag har lite annat att skriva om först.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Förutom att skriva så är det att läsa och spela tv-spel.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Inte just nu.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Tyvärr inte lika mycket som förut. Den mesta tiden går åt till att redigera och skriva just nu. Men när jag får tid till att läsa så blir det mest fantasy böcker på engelska.

12. Hur ser det ut när du skriver?

Svar; Jag planerar inte mitt skrivande, jag har försökt men det går inte. Det blir liksom stopp. Jag måste bara sätta mig ner vid datorn och börja skriva. Allt kommer eftersom och jag skriver synopsis under skrivandets gång. 

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag skriver på dagarna men ibland också på kvällarna. 

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Skriv om vad som helst, det spelar ingen roll om det inte blir bra. Det handlar om att komma i gång och hitta sin stil. Få in rutiner och utvecklas till en bättre skrivare. Läs böcker eller gå en skrivarkurs.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Jag har många drömmar och några har redan gått i uppfyllelse. Jag vill skriva i fler genrer, få min bok översatt och testa vingarna utanför Sveriges gränser. 

16. Något citat du lever efter?

Svar; Ge inte upp.

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Hm. Jag vet inte…haha. Räknas Harry Potter som klassiker?


Tack Helena för att du ville vara med på min

intervju!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Tisdagstrion v 14-Påsk

 


Bokbloggen Ugglan&Boken har en tisdags trio, där det är nytt tema varje vecka, och vi uppmanas hitta på vår egna trio. Idag handlar tisdags trion om tre titlar eller handling som handlar om "över" eller "under" i titeln.

Jag har därför valt ut två fina romaner som utspelar sig under påsken samt en trädgårdsbok för till påsk vill man ju inspereras av odling och vackra växter. "Knäckta ägg och krossade hjärtan-en aldeles omöjlig påsk" av Marie Erenstam, "Petra Pettersens perfekta påsk" av Lene Lauritsen Kjölner samt "Den lilla farmen i stan" av Lena Holtby.


Från baksidan;

I julas verkade allt så hoppfullt för Lisbeth Cederström i Frillesås. Hon trivdes med sitt jobb som lärare, bodde kvar i sitt lilla hus vid havet och hade en ny kärlek på gång. Dessutom hade hon hållit löftet till sig själv om att aldrig mer låtit sig styras av andra.

Men när påsken nalkas flyttar ett nytt par in I grannhuset och snart är bråken igång om tomtgränser, samvaro och en tupp som gal på nätterna. På skolan börjar illasinnade ryckten cirkulera om att Lisbeth skott sig på sin förre partners företag och att hon är olämplig som rektor. När sedan pojkvännens lojalitet svikta för att exfrun pockar på med ständiga krav är krisen ett faktum. Vad händer då när en gammal obesvarad kärlek dycker upp med goda råd och stöd och kanske en önskan om mer.


Baksidestext;

Petra är på väg att etablera sig som galleriägare på Hvasser, där den stora påskutställningen ska gå av stapeln. Hon känner sandpapper under handen där hon står och slipar på gamla fönster och drömmer om livet i det blivande växthuset, allt medan lilla Ellinors gråt ekar i glasrutorna. Men efter att Mathilde och Petra övertalas att ta en andningspaus bland vildsvin och vakthundar i Toscana och släkten har evakuerats till Svalbard, börjar både utställning, påskäggsjakt och kärleksliv delvis falla på plats. Men det finns hinder på vägen...

Hade det inte varit för besvärliga grannar, egendomliga konstnärer, oväntade hjärtevänner och feng shui-principer, kunde Petras liv varit ganska perfekt. Men det hjälper med det traditionella påskbadet, som blir åtskilligt varmare med lite äggtoddy och den ljuvligt tanken på romerska bad i Budapest.


Baksidestext;

Drömmer du om en balkong eller trädgård som prunkande av ätbara godsaker? Om hemgjorda teer och ett husappotek. Eller höns som sprätter på tomten? Då är det här boken för dig! I Den lilla farmen i stan får du lära dig om odling, hållbarhet och hur du skapar en självhushållande livsstil, även om du bor i stan. 

Med varsam hand guidar odlaren och miljinformatören Linda Holtby dig till ett odlade nsom passar just dig, oavsett om du bara vill ha örter i köksfönstret eller förvandla hela gräsmattan till en djungel. Du får ta del av odlinstips favoritrecept och både dråpslag och framgångshistorier.

Lindas egen odlinsresa inleddes när hon sjukskrevs för utmattning och vägen till ett mer hållbart liv kom att gå hand i hand med självhushållning. På bara några år byggde hon och hennes man upp en liten stadsfarm med bärbuskar, fruktträd, örtagård och svampodlingar- ja, de till och med hönsgården, åker och gödselstack innanför staketet till sin lilla trädgård. Ett vanligt år producerar de ett kvarts ton mat- och då är odlingsytan inte större än 100 kvadratmeter! 

Men den här boken hoppas Linda få dig att se möjligheterna där du bor och ge både inspiration och verktyg till att skapa ditt hållbara liv i stan, både för dig själv och planeten. 


Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Bodygard

"Bodygard" av Katherine Center utgiven av Mius förlag . Svenskt omslag; Daniel Åberg. Bokrecension ; I den här boken får vi följa...