Författarintervju Ragnhild Nilsson Skrivare

Här kommer en intervju med författaren Ragnhild Nilsson Skrivare, som är aktuell med "Sagan om Seiri". Tack Ragnhild för du ville vara med på min intervju.

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har skrivit två som är helt färdiga. Sagan om Seiri släpptes i våras och nästa del ( Sagan om ...) ligger hos förlaget. Vidare är jag nästan klar med tredje delen i serien.

Jag har också skrivit en saga för barn. Den har inte något förlag nappat på ännu (men jag har fått trevliga refuseringsbrev).

2. Vem är Ragnhild Nilsson? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Jag är lärare men slutade yrkesarbeta efter vårterminen 2023. Jag bor på landet med min man och vår schäfer.

Jag trivs i naturen och går gärna långa promenader.

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Det minns jag faktiskt inte. Romanen har vuxit fram under ett antal år. Det dök upp spridda scener i mitt huvud och jag började skriva ner dem. Så småningom insåg jag hur de kunde sättas samman.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; När jag började på den var jag i femtioårsåldern men det har tagit lång tid att få den färdig.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Min familj uppmuntrar mig och mina läsare har uppskattat min debutroman. Jag har fått höra mycket fint om min berättelse (den är spännande, svår att lägga ifrån sig ...) och är glad och tacksam. Många har redan frågat efter nästa del.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Det har inte förändrats. Att skriva har funnits som en del av mitt liv sedan skolåldern. Däremot har jag lärt mig mycket om vägen från manus till färdig bok.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Nej, den hänger så nära ihop med del ett att det bara var att fortsätta. Del två var från början en del av debutromanen innan jag kom på att den fungerade bättre som en egen berättelse. Det är snarare något svårare att fortsätta. Allt måste stämma med det jag redan har skrivit och jag har gjort både en släkttavla och en tidslinje för att hålla reda på detaljerna.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag skriver på samma serie som jag har påbörjat. Jag slutbearbetar del tre och varvar med att få ihop del fyra. Varje bok fokuserar på en ny person, så på det sättet är det nytt. Läsaren kommer att känna igen platserna och de personer och händelser som presenteras i debutromanen.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag tycker om att röra mig utomhus, till fots eller på cykel.  Jag går ofta på teater, opera och symfonikonserter samt gillar att resa. Min trädgård upptar också en del tid.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Fram till i våras hade jag en lärartjänst på deltid men nu gör jag vad jag vill på dagarna.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag har varit bokslukare sedan jag lärde mig läsa. Historiska romaner blir det oftast. Min favorit och inspiratör är Elizabeth Chadwick. Jag har nyligen läst Fiona Valpy, Kristin Harmel, Natasha Lester och Kate Morton.

Det blir också en del historisk facklitteratur.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Det är en liten skrivhörna med dator.

När jag inte sitter vid datorn och en idé dyker upp tar jag första bästa papperslapp och antecknar.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Numera oftast på förmiddagen men jag har inget schema. Jag är ofta på promenad när jag kommer på något och då kan jag hålla det i minnet och skriva senare när jag sitter vid datorn.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Bara skriv! Få ner dina tankar i skrift. Allt skrivet kan bearbetas men enbart tankar är flyktiga. 

Ditt manus inte är färdigt när du först tror det.

Det krävs ett antal genomgångar och gärna lektörshjälp.

Arbeta mycket med den röda tråden i din berättelse. Var noga med att anpassa ditt språk till det du skriver om.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Jag hoppas att mina kommande delar blir utgivna och så hoppas jag förstås att min läsekrets ska växa.

Att bli översatt och läsas i andra länder skulle vara underbart men det förblir nog en dröm.

16. Något citat du lever efter?

Svar; Nej, det har jag inget, men jag vill vara en god och hänsynsfull medmänniska och det syns nog i mina berättelser.

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Våra svenska författare är värda att uppmärksammas, så gärna Selma Lagerlöf, Hjalmar Gullberg och Karin Boye.

Lyrik inspirerar till uppmärksamhet på språkets klanger. Vidare till exempelvis Jane Austen, Charles Dickens, Leo Tolstoj och Thomas Mann. Listan kan göras hur lång som helst.

Nobelpristagare kan vidga vyerna. Jag tycker exempelvis mycket om Isaac Bashevis Singer och Herta Müller.

Tack Rangnhild för att du ville delta i min 

intervju!

Ha en fortsatt trevlig helg!

Kram Nina

Ragnhilds hemsida här

Fem en fredag v. 41: Finanser

I fem en fredag funderar Elisa Matilda på frågor som handlar om finanser, fler förslag hos ElisaMatilda.

1. Vad anser du är ditt senaste stora köp?

Svar; När vi köpte vår bil för något år sedan.

2. Vad hoppas du spendera pengar på inom närmaste tiden?

Svar; Nya garderober, julklappar

3. När avstod du senast från att köpa något?

Svar; Det gör jag ofta, då jag inte har något val. Har så dålig ekonomi. Det finns mycket jag skulle vilja ha som jag inte har råd till.

4. När ångrade du senast ett köp?

Svar; Brukar inte ångra mina köp.

5. Vad sparar du till?

Svar; Nya garderober

Ha en riktigt trevlig helg!

Kram Nina

Agnes Cecilia-en sällsam historia

"Agnes Cecilia-en sällsam historia" av Maria Gripe, Detta är en 100 års jubileumsutgåva utgiven av Bonnier Carlsen förlag. Ålder 12-15 år. Med nyskrivet förord av Helena Dahlgren. Föräldralösa Nora har flyttat till en ny våning, tillsammans med familjen hon bor hos. Efter att familjen har renoverat i lägenheten börjar det hända mystiska saker. Hon hör steg som närmar sig, en söndrig väckarklocka börjar ticka, och plötsligt känner hon att hon inte är ensam längre. Någon står på andra sidan dörren och hon kan känna av en osynlig närvaro. Dessutom får hon konstiga telefonsamtal, och någon vill ge henne en gammal docka. Men vad betyder egentligen allt detta? Någon verkar vilja få kontakt med henne från bortom tid och rum...Nora börjar undersöka alla underliga fenomen och långsamt börjat en tragisk historia utveckla sig.

Jag har läst Agnes-Cecilia när jag var tonåring. Jag har t o m läst den flera gånger, både som barn, tonåring, samt flera gånger som vuxen. Jag tröttnar aldrig på att läsa denna boken och jag blev överlycklig när jag fick möjlighet att läsa denna nyutgåva. Det är nog en av de böcker som betytt mest för mig under min uppväxt. Denna boken gavs ut första gången 1981. Detta är en gripande historia om hur det kan kännas att vara föräldralös. Nora liksom Agnes Cecilia, är två flickor som känner sig ensamma och utan tillhörighet. Vi får följa Nora i nutid och hennes sökande efter svar, samtidigt som Agnes Cecilias sorgliga öde kommer fram mer och mer. Det är för övrigt en riktigt spännande spökhistoria, och författaren lyckas förtrolla mig från första sidan. Jag älskar denna klassiker lika mycket nu som vuxen, som när jag var tonåring. Boken kan nog fängsla vem som helst. Boken får ❤❤❤❤❤/.

Mitt favorit ställe ur boken;

12.

Det var någonting hon hade glömt? Nora låg i sängen och kunde inte sova. Någonting som hon hade tänkt hon skulle göra senare ? Efter det att hon hade gjort någonting annat som måste göras först? 

Men ingetdera kunde hon komma ihåg. Det var rent hopplöst så glömsk hon hade blivit. Vad kunde det vara? 

Hon försökte tänka klart men blev sömnig istället. Gäspade. Var nära att somna. Plötsligt satte hon sig upp klarvaken.

Plastpåsen med remsorna! Nu mindes hon. Först skulle väsen lagas. Sen skulle hon ta itu med remsorna. 

Det stog något skrivet på dem! Så var det. Hon flög ur sängen, stjälpte ut alla remsorna på golvet och satte sig ner ibland dem med Cecilia. Underligt? Hur hade de här remsorna hamnat i vasen? Och varför?Någon måste ha rullat ihop dem hårt och stoppat ner dem genom den trånga öppningen. 

Hur kom man på en sån idé? De gick ju knappast att få upp sen igen, utan att man slog sönder vasen? Men det kanske aldrig varit meningen att de skulle hittas?

Remsorna måste ha kommit från en räknemaskin. Hon hade sett en sån gammal maskin hemma hos Lena. Hennes farfar hade haft den i sin affär. Den hade såna här smala pappersrullar, som remsorna kom ifrån. 

Det var skrivet med blyerts på dem. Vid första anblicken trodde hon att det var två olika personer som skrivit på lapparna. Det var två handstilar. Den ena var rund och barnslig, den andra mer vuxen. Men sen förstod hon av texten att det måste varit samma person i olika åldrar. Troligen - men inte absolut säkert - en flicka. Av handstilen att döma, pojkar skriver annorlunda.

Baksidetext;

Den krypande känslan av något oförklarligt, av att någon plötsligt finns bakom ryggen på henne. När kände hon den känslan för första gången? Det vet inte Nora. De mystiska stegen som hörs i våningen, de underliga telefonsamtalen, den sorgsna dockan och promenaderna till ödehusets trädgård dit hunden Ludde drar med henne så fort de går ut-vad betyder allt detta? Långsamt, långsamt börjar det gå upp för henne att någon utanför tiden och rum kanske söker kontakt...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Författarintervju Ther'ese Johansson

Läs gärna den spännande intervjun med Therese Johansson. Aktuell med Gränna serien. 

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har skrivit tre böcker. Två i Grännaserien "Byggnadsvård och polkagrisar" samt "Antikviteter och kärlekskarameller" och en julroman "Jag firar inte jul" som också utspelar sig i Gränna. Men Gränna är en liten stad så även om julrmanen inte är en del i Grännaserien, så finns Emelie med i den boken, om än i en liten roll. 

2. Vem är There'se Johansson ? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Jag bor med min man i en bostadsrätt i Gnosjö. Under flera år så både var jag ledare för drama och teatergrupper för barn och unga. Jag spelade också amatörteater under många år. Idag använder jag mig av de erfarenheterna när jag utvecklar mina karaktärer. Jag går gärna på museum och besöker historiska platser för mig är det nästa magiskt att vandra runt på platser där våra förfäder levde och slet i sitt anletes svett. 

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Min debut var "Jag firar inte jul" ska jag vara ärlig så vet jag inte hur idén kom till mig men boken är väldigt viktig för mig. Huvudkaraktären Lizzie kämpar mycket med samma saker jag har kämpat med i mitt liv. Att säga nej till dem man älskar, att faktiskt sätta sig själv först för en gång skull.  

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag var 46 år. Jag har alltid berättat sagor, hittat på för barnen jag arbetat med och hela tiden haft en dröm om att skriva en bok eftersom det finns så många historier inom mig. Men det var så svårt att tro på min egen förmåga. Sen trodde jag länge att om man skulle skriva en bok så behöver man vara bäst i det svenska språket och det var inte jag. Eftersom jag växte upp i en familj med psykisk ohälsa så gick jag med en oro i kroppen under min uppväxt. En oro som gjorde att jag inte kunde fokusera på skolan och på svenskalektionerna. Det gjorde att jag aldrig lärde mig alla svenska regler och då trodde jag länge att det var kört för mig att skriva. Men tack vare gott stöd från vänner och min man så vågade jag ändå anmäla mig till en skrivkurs och där fick jag snabbt reda på att skriva var så mycket mer än svenska  språket. Och att det faktiskt finns en hel yrkeskår som heter korrekturläsare som kan rätta min svenska. På den vägen är det. 

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Mina vänner och närmaste har alltid varit otroligt stöttande. Men när jag satsade fullt ut på att lära mig att skriva så var jag tvungen att prioritera, det vill säga att välja skrivandet före andra aktiviteter och det var svårt för några att förstå. Därför började jag kalla det att jag arbetar, dels för att förverkliga skrivandet för mig själv och sen är det lättare att för andra att förstå i stället för att bara säga att jag skriver.   

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Det har förändrats totalt, jag lever just nu min dröm. Att få skriva berikar mig och befriar mig. Jag får gräva djupt inom mig och det är inte alltid så lätt. Sedan får jag nörda ner mig i sådant som jag tycker är roligt, som till exempel byggnadsvård eller antikviteter. Livet har också berikats i form av att jag har fått så många nya vänner som delar samma passion för skrivandet som jag. 

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Mycket lättare, dels för att jag då hade gått flera kurser och fått flera skrivande vänner som agerat testläsare.  

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Just nu skriver jag på sista och avslutande delen på Grännaserien. Det är fortsättningen på Karins och Erics berättelse eftersom det finns mer att berätta. Antikviteter och kärlekskarameller slutade precis när ett nytt äventyr börjar. I del tre så har Karin lyckats med sitt företag. Hon och Eric har ett förhållande, men så kommer Erics förra kollega in i bilden och livet förändras ännu en gång för Karin. 

9. Har du några andra intressen?

Svar; Ja, jag gillar min lilla trädgård, där ogräset växer mest för att jag sitter och skriver i stället för att luka. Jag tycker också om att umgås med vänner och besöka museum. 

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Ja, jag har i över tjugo år arbetat inom skola, fritids, och barnomsorg. Just nu jobbar jag på en förskola med yngre barn vilket är mycket givande. 

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Ja, jag läser en hel del. För det mesta är det feelgood, men jag läser också romance och fantasy. Men jag har svårt för att läsa när jag skriver på mitt manus. Då är det min berättelse och mina karaktärer som tar upp platsen i mitt huvud. 

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag skriver lite överallt eftersom jag inte har ett arbetsrum, så jag sitter i vardagsrummet för det mesta även om jag har ett skrivbord i sovrummet. I vardagsrummet har jag också ett ståbord eftersom jag gillar att stå upp och jobba. 

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Ja, jag har rutiner. Det är bara genom rutiner som jag har lyckats skriva färdigt. Jag har ett schema, där jag går upp tidigt på morgonen och skriver minst en timme. Eftersom jag inte jobbar heltid på förskolan så har jag också en eftermiddag i veckan som jag kan använda helt och fullt till skrivande. 

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Precis som jag skrev ovan så är skrivrutin jätteviktigt. Gör ett schema, berätta för dina anhöriga och vänner att du inte är anträffbar då. Sätt dig och skriv även om lusten inte finns där. Ta hjälp av skrivövningar i så fall. 

Gå kurser och skaffa dig skrivande vänner som ligger i samma fas som du, så att ni kan få ett utbyte av varandras texter. 

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Nästa steg är att skriva en ännu bättre bok än den förra. Min dröm är att få mer tid till att skriva, kanske jobba lite mindre på förskolan. Men även kunna inspirera de som vill börja skriva genom att hålla i kurser. 

16. Något citat du lever efter?

Svar; Lev idag!

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Ett av mina första möten med litteraturen var böckerna om Röda nejlikan av Baronessan Orczy, den har allt. Kärlek, mystik och förklädda hjältar.

Tack Ther'ese för att du ville delta i min 

intervju!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Författarintervju Åsa Hallengård

Läs min spännande intervju med Åsa Hallengård. Tack Åsa för du ville delta i min intervju.

Fotograf; Alexandra Oancea

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har skrivit fyra och till våren kommer min femte bok ut. Eventuellt blir det ytterligare en under nästa år men det är ännu en smula oklart. 

2. Vem är Åsa Hallengård? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; Jag är en bonddotter från ett skogsbruk i Skåne men sedan drygt arton år tillbaka bor jag i Landskrona med min man och våra två barn. Jag är mycket bra på att få saker och ting gjorda och tycker om när livet går undan. Det får gärna hända mycket på samma gång. Därför håller jag ständigt på med olika projekt. Det värsta jag vet är att behöva vänta eftersom tålamod är min svagaste gren. 

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Den fick jag efter en fotoperation då jag var sjukskriven i sex veckor. Det var jättetrist att vara rörelsehindrad men när jag haft långtråkigt och det började kännas bättre i foten efter två veckor tänkte jag att tillvaron på paus kunde innebära en möjlighet att börja på något nytt. Jag kom på att jag skulle testa att skriva ihop en historia och eftersom jag är intresserad av gamla saker och historia, kändes det naturligt att låta berättelsen kretsa kring Skånes Auktionsverk. Särskilt som jag roade mig med att sälja saker där under sjukskrivningen. 

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Jag var fyrtio år. 

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Nästan enbart positiv. Ibland är människor omkring mig oroliga att jag tar på mig för mycket och att jag inte ska klara av att ro allt i land men det sporrar mig att visa att jag kan trots andras farhågor. 

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svara; Absolut! Det har blivit rikare på så sätt att min fantasivärld har fått fritt utlopp och jag hittat sätt att använda min kreativitet på fler plan än innan jag började skriva. Sedan är det oerhört berikande med alla nya vänner, bekantskaper och upplevelser jag fått i och med skrivandet. Jag känner verkligen att jag alltid vill syssla med detta. För ska livet vara så roligt som det är nu vill jag aldrig sluta skriva böcker! 

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Det var enklare på ett sätt eftersom jag tog med mig de erfarenheter jag skaffat mig under bok ett men samtidigt kände jag en press och ett tvivel som inte fanns där förut. Tack och lov har det där tvivlet lämnat mig och nuförtiden skriver jag på ren och skär lust. 

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag håller på med ett manus som utspelar sig delvis i Helsingborg, bland annat på konserthuset men till stor del äger händelserna rum på ett slott i Tjeckien som heter Vilémov. Idén till det fick jag när jag lärde känna ett par som äger slottet Vilémov. Jag har intervjuat dem, åkt till Prag för att göra research och i somras hade jag förmånen att få tillbringa sex magiska dagar på slottet. Berättelsen handlar om två personer som båda är musiker, en mor och hennes son. Det utspelar sig tidsmässigt från 1934-1991 och är helt ljuvligt att skriva. Det är underbart att få dyka ner i musik och Tjeckiens historia. 

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag tränar ganska mycket och så älskar jag att cykla. Förutom det spelar jag saxofon och är även med i ett band. Ibland spelar jag med lösa konstellationer här och var. 

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Jag jobbar åttio procent som lärare på gymnasiet och undervisar i svenska och religion.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svara; Jag läser det mesta jag är intresserad av. Min senaste bok var  Sundets röda nejlikor av Conny Palmkvist. Carline Säfstrand gillar jag men även, Joyce Carol Oates och  Michel Houellebecq. Givetvis finns det massor av andra författare jag också tycker om. 

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag har ett fint skrivbord på ovanvåningen med underbar utsikt över trädgården men där sitter jag bara ibland, typ när jag ska ha möten och sådant. Annars sitter jag gärna i min fladdermusfåtölj med benen på fotpallen och datorn i knäet, nära till stereon (jag är inget fan av Spotify).

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag är mycket produktiv på morgonen och har inga problem med att gå upp klockan fyra, sätta mig i fåtöljen med en kopp kaffe i min polarn och pyretpyjamas  (jag har tre stycken i olika ränder som jag alternerar mellan). Sedan är det bara att sätta igång och skriva. 

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Sätt igång! Det är bättre med dålig text än ingen text alls för en mindre bra text kan alltid redigeras men det är svårt att förbättra något på ett blankt papper. Ge inte upp! Skaffa dig kompisar som skriver. 

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Jag behöver en agent och så drömmer jag om att mitt Tjeckienmanus ska lyfta och bli en musikpjäs eller varför inte en film. 

16. Något citat du lever efter?

Svar; Du ångrar inget du gjort utan bara de saker du inte gjort. 

17.Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Per Anders Fogelström, hans Stockholmsserie är underbar. Sedan älskar jag Anna Karenina, Svindlande höjder, Odysséen och jag kan fortsätta i det oändliga med att räkna upp böcker som betytt mycket för mig. Att läsa litteraturvetenskap är nog den roligaste kurs jag pluggat på universitetet. Tänk att få läsa en massa klassiker och få en fördjupad förståelse genom föreläsningar, analyser och diskussioner.

Tack Åsa för att du ville delta i min intervju!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Nytt liv i Applemore House

"Nytt liv i Applemore House" av Rachael Lucas, utgiven av Pia & CO en inprint av Lind & Co. När Rillas pappa dör åker hon till pappans stuga i Applemore, på de skotska högländerna, för att städa ur den. Lachlans pappa har också nyligen dött och nu är det hans uppgift som nybliven Laird att åka hem, till Appplemore House, och fundera ut vad han vill göra med slottet. Han vill gärna sälja, medan hans tre systrar vill behålla det. Rilla och de fyra syskonen har inte träffats på femton år. När de var små kom Rilla och hennes syster dit på sommaren, och då umgicks de, ända till mamman stoppade deras samvaro, efter en olyckhändelse. Rilla hjälper gärna Lachlan, med att renovera slottet, medan syskonen funderar hur de ska få råd med att behålla det. Känslor spirar mellan Rilla och Lachlan, men Rilla kan inte stanna hos honom. Hon ska ju börja ett nytt arbete i Paris inom kort. Samtidigt får Lachlan ett erbjudande om att sälja sitt mikrobryggeri i Edingburgh. Han vill inte sälja bryggeriet, men samtidigt kan det vara möjligheten som gör att de kan behålla slottet? Och ska Rilla stanna eller åka?

Med den här ljuvliga läsupplevelsen förflyttar vi oss till de skotska högländerna. Vi får en dos härlig feelgood feeling i en ljuvlig slottsmiljö. Vad sägs om en söt tjej, och en stilig skottsk Laird, en gullig hund samt en kärlekshistoria? Bättre än så kan det väl inte bli? Vi bjuds på härlig samvaro i form av en halloween maskerad och senare julafton på slottet, tillsammans med huvudpersonerna och deras vänner. Författaren beskriver både miljön och karaktärerna på ett bra sätt. Jag önskar jag kunde vara en del av deras fina gemenskap i den lilla skotska byn. Samvaron där verkar så mysig, och man ställer upp för familj och vänner på ett kärleksfullt sätt. Rillas gulliga lilla spaniel är en favorit karaktär, och hans upptåg tillför det lilla extra till historien. Jag gillar bokomslaget, som är fint designat. Denna ljuvliga feelgood pralin innehåller allt en feelgood ska, så gillar ni feelgood får ni inte missa den. Jag hoppas få återvända till Applemore House fler gånger. Boken får ❤❤❤❤❤/.

Mitt favorit ställe ur boken;

Kapitel 7

Rilla reste sig. En kort stund höll hon kvar hans hand och han såg på henne och tänkte på hur mycket den sjuttonåriga Lachlan skulle ha njutit av det här ögonblicket. På något sätt lyckades han se söt ut, takt från topp till tå av dam och spindelväv. Trots att hon var smutsig glittrande de gröna ögonen i ett ansikte som var lika fräknigt som han mindes det efter alla dessa år. Hon hade en fläck på näsan och han ville så gärna stryka bort den... Sedan släppte hon hans hand och tittade ner på hunden med en blick han bara kunde drömma om. 

"Då så", sa han och tog sig samman. "För det första..." Han skulle just säga att de måste ordna med hundbädd, några skålar och hundmat.

"Jag kan inte bestämma mig", sa Rilla. Hon rynkade på näsan och gnuggade den sedan så smutsfläcken försvann. "Georgie, Herbie?" 

Hunden viftade på svansen.

"Hugo."

Han viftade igen.

"Hugh?" 

Han hoppade upp och lade tassarna mot Rillas ben och fortsatte vifta på svansen. 

"Jag tror det var ett ja till Hugh", sa Rilla och klappade honom på huvudet. 

"Spanieln Hugh", sa Lachlan. "Ett riktigt bra namn. Det kommer han nog trivas med."

"Det tror jag du kommer göra, eller hur Hugh?" 

Med det bestämt höll Rilla med om att det fanns andra, lite viktigare, saker att ta itu med förutom hans namn. 

"Jag åker upp till huset och hämtar lite grejer", sa Lachlan.

"Jag hade precis klivit ur bilen när han rusade ner hit. Det är nog bäst att du håller honom kopplad tills han lär känna dig bättre. På så sätt kommer han i alla fall inte att försvinna så fort du vänder ryggen till". 

Rilla såg kärleksfullt på Hugh. "Han kommer inte att sticka någonstans. Eller hur?"

Hugh tittade upp på henne med samma kärleksfulla blick. Den enda skillnaden var att hans tunga hängde utanför munnen, vilket Rillas defenitivt inte gjorde. Lachlan kvävde ett skratt.

"Okej, ge mig en halvtimme att ta mig upp till huset och samla ihop sakerna, så kommer jag tillbaka sedan." 

"Jag kan skjutsa dig om du vill?" Rilla pekade på bilen som stod parkerad vid stugan.

Han hade glömt att Charlotte på sitt typiska sätt hade ordnat med den åt henne häromdagen. 

Baksidetext;

När Villa Clarks pappa dör åker hon till Applemore i skotska högländerna för att städa ur hans stuga. Applemore bär på många minnen för Rilla-som liten brukade hon och systern tillbringa somrarna här och leka med grannbarnen från slottet Applemore House, ända tills en olycka satte stopp för samvaron. Nu ska Rilla stanna över vintern, innan det är dags att bege sig till Paris för att börja på ett nytt jobb.

Lachlan Fraser är inte glad över sitt arv. Nu när hans far dött är han plötsligt Laird av Applemore, måste han ta över ansvaret för det förfallna slottet och därmed lämna sitt nystartade mikrobryggeri i Edingburgh. På något sätt måste han få sina tre systrar att förstå att de inte har råd att ha slottet kvar-det måste säljas. Beth, Polly och Charlotte har dock helt andra planer.

Mitt i denna viljornas kamp kommer Rilla in i deras liv igen, Rilla som de inte träffat på över femton år. Och det kanske visar sig att hon är precis den ingrediens som saknas...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina

Coyote

"Coyote" av Gabrielle Filteau-Chiba utgiven av Editionsj förlag. Raphaelle bor med sin tik Coyote i en husvagn i Quebecs djupa skogar. Hon är skogsvaktare och månar om djuren, men skogen är full av tjuvskyttar, med grymma metoder. En dag försvinner hennes tik i skogen. När Raphaelle tillslut hittar henne, sitter hon fast i en av tjuvskyttarnas snaror, och tiken är svårt skadad. Runt tiken finns det många stinkande djurkadaver. Hon skriver en varning till tjuvskytten, för att visa att hon håller ögonen på honom. Dock förstår hon snabbt, att hon är tjuvskyttens nästa offer. Han har övervakat henne med en viltkamera, och lämnar en obehaglig överraskning på hennes säng. Hon undersöker vem tjuvskytten kan vara. Det verkar vara en person som är svår att ta fast. På grund av sin familj, samt status i samhället, lyckas han komma undan lagens långa arm. Hon beslutar sig därför för att ta hjälp av sin gamla vän Lionel, och sin nya bekantskap tillika förälskelse Anouk. Hennes hämd blir hård och skoningslös. 

Coyote känns annorlunda, och väcker både tankar och känslor hos mig som läsare. Precis som huvudpersonen har författaren erfarenhet av livet i vildmarken, där hon levt i tre år, ensam utan el och rinnande vatten. Djur tillika natur beskrivningarna är magiska och dramatiska. Vi får följa den kvinnliga skogsvaktaren Raphaelle. Boken är skriven utifrån huvudpersonens perspektiv, och vi får följa hennes tankar och känslor och hur hon ser på naturen. Det är intressant att följa hennes arbete, vilket är svårt för en kvinna i en mansdominerad värld, där makt och pengar styr. Kärleken till djuren och naturen, gör att hon går utanför boxen, för att komma åt den värsta tjuvskytten av dem alla. Hon ser sin tik Coyote, som sin familj, och känner en speciell samhörighet med henne. Hon var precis som tiken, inte önskvärd av sin familj, på grund av att hon var annorlunda. Det är också en fin kärlekshistoria, som utvecklar sig mellan Raphaelle och Anouk. Boken har ett fint budskap, att det är viktigt att få bukt med den otillåtna jakten, som gärna utrotar djuren helt. Boken inehåller även fina teckningar. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

8

Ett hårt grepp om halsen

2 oktober

Jag har inte sovit alls. Jag har tittat på den hela natten. Undrat vad jag ska göra med den. Ta upp den och ktama om den? Ta med den? Eller lämna kvar den här? 

Coyotefällen som låg på min säng är flammande röd som en räv i en bilderbok. Den luktar mysk och torv. Pälsen är mjuk och fläckig. Ett vackert djur som dött helt i onödan. Jag törs röra vid den, tar den i famnen som för att vagga den. Jag andas in lukten av svett och rädsla. Huden runt ögonhålorna är lite fuktig. Längs ryggraden är pälsstråna resta, som när min Coyote reser ragg när hon känner sig hotad. Tassarna är nästan svarta. En av dem är skadad, kortare. Stackas djur. Jag tar tag i skinnets överkant och lägger försiktigt tillbaka det på min säng, som om min hänsynsfullhet kunde sona det illdåd djuret utsatts för. 

Husvagnen är städad. Min packning är klar och står vid dörren. Det är så enkelt, att stuva in mitt liv i en pack-sack på sjuttio liter. Den rymmer en viss volym och det finns också en maxvikt man inte bör överskrida om man ska kunna förflytta sig någorlunda enkelt. Det nödvändiga. Gevär, ammunition, torkad frukt, fältflaska med alkohol för skador i kropp och själ, hundmat, koppel, vattenskål, små funkar med dricksvatten, pannlampa och batterier, tändare, cayenpeppar i innerfickan på jackan, kniv i högerstöveln, vintergrön olja, cannabis. Tar ett djupt andetag. Lägger Anouks dagbok i ytterfacket på ryggsäcken. Zip. Då ger vi oss av.  

Sagt och gjort. Jag lämnar min ensamma husvagn med en stor tyngd över bröstet, som om jag aldrig mer skulle kunna fylla mina lungor med djupa andetag. Som om min egen galla försökte bränna sönder mitt inre för att påminna mig om en kvinnas sårbarhet, skammen över att behöva fly undan en tvåbent predator, vanmakten i att vara schackmatt mot en laglös våldsverkare. Jag är en usel förlorare. 

Baksidetext;

RAPHAELLE ÄR VILTVÅRDARE. Hon lever ensam med sin hund i en husvagn i hjärtat av Qu'ebecs djupaste skogar. Hennes närmaste grannar är vilda djur, björnar, lodjur, och coyotes. Hon är precis där hon vill vara, men uppdraget att skydda de hotade djuren börjar kännas omöjlig. Tjuvjägarna är många, deras metoder grymma.

En morgon försvinner Raphaelles hund. Hon hittar tiken svårt skadad, fångad i en tjuvjägares snara. Utom sig av raseri lämnar hon ett varnande meddelande till tjuvjägaren. När hon hittar fotspår framför sin dörr och skinnet från en nyss flådd cayote på sängen, förstår hon budskapet: nu är det hon som ska bli nästa byte. Men Raphaelle är inte lättskrämd. Med hjälp av sin gamle vän Lionel och den egensinniga Anouk planerar hon en hänsyslös hämd. Och i skuggan av våldet spirar en oväntad, sensuell kärlekshistoria. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina