"Ur byrån för ovanliga händelser arkiv 3- Den indiska isdraken" av Håkan Borg utgiven av Books on Demand förlag. Bokrecension; Lisa har nu hunnit bli sexton år gammal och har börjat intressera sig för pojkar. Jan och Lisa har fullt upp med att jaga olika troll på olika plstser och städer jör i Sverige, men plötsligt blir Jan och Lisa kallad till Devetas sluttningar, där också skolan för vidsynta barn ligger. Något mystiskt pågår nämligen på platsen. Människor hittas frusna, och snön ligger kvar trots att den borde ha varit borta för länge sedan. Trots att både Jan och Lisa har kallas, så tycks det vara Lisas speciella förmågor som eftersöks, inte Jans. Detta får Jan att känna sig stött. Har han verkligen inte mer att ge? Vi träffar även de klantiga tvillingarna Lo och Lu, från förra delen i serien. De ska vara sk experter, men verkar inte vara till så stor nytta. Jans förmågor som trolljägare verkar inte heller vara det som söks, utan man har anlitat en drakjägare och hans lärling. Nämligen Kurt och Tom. Man har upptäckt att det är en så kallad Indisk isdrake som härjar i trakten. Nu måste man göra allt för att oskadliggöra den livsfarliga varelsen, innan fler människor råkar illa ut. Men kommer man att lyckas? Och kommer Jans kunskaper trots allt att behövas?
Denna bokserie skulle nog vara spännande att se som film. Tänk att få se alla olika troll och även isdraken på "riktigt". Författaren lyckas ändå beskriva dem så bra, att man nästan kan se dem framför sig. Detta är den tredje delen om byrån för ovanliga händelsers arkiv, och den är skriven för den lite yngre läsarskaran. Men det stör emellertid inte mig. Den här historien är skriven, som från en berättares synvinkel. Så jäkla skickligt gjort tycker jag. Det är en berättare som har mycket humor dessutom. Åter igen får vi följa med Jan och Lisa på ett rafflande äventyr, bland en värld full av troll och nu även drakar. Boken är väldigt spännande, men bjuder även på en hel del skratt. Jag skrattar speciellt åt de båda tvillingarnas tokigheter. De är klantiga, men ändå sköna karaktärer. Även lite romantik och missförstånd är inbakade i historien. Om jag tyckte att Lisa var bad ass i förra boken, är det ingenting emot vad hon blivit nu. Hon blir bara bättre och bättre. Jag gillar den fina värmen det är mellan Jan och Lisa. Jag ser fram emot att följa Jan och Lisa i fler äventyr. Jag gillar allt med boken, men slutet var väldigt fint och speciellt. Denna bokserie är väldigt läsvärd tycker jag. Jag gillar även bokomslaget på boken. Denna bokserien blir bara bättre och bättre. Denna fantasy pärla får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
5 Skolan för vidsynta barn
Den vita landrovern snirklade sig fram den sista biten uppför bergets sida. Vägen var förvånansvärt bra för att vara en väg till någon av byråns anläggningar. Lisa hade sneglat på Jan varje gång de passerade en skylt som deklarerade att vägen var avstängd. Enligt skyltarna skulle vägen inte vara farbar men nu hade de kört en god stund utan att en enda gång stöta på hinder. En kilometer från själva skolan tog det dock stopp. Vid en bred ravin hade bron rasat och resterna hängde som en sorglig gardin ner över kanten. Jan suckade irriterat och stannade bilen. Med en grymtning vevade han ner rutan och ropade rakt ut i natten.
-Jan Jäsperson med lärling.
Till Lisas förvåning klickade det till bland resterna av den gamla bron och en hel och fin bro sköts ut över den. Ett metallidkt rasslande hördes när de båda brohalvorna möttes och låstes på plats. Jan grymtade igen, den här gången med en lite muntrare ton innan han lade i ettan och rullade vidare. Han körde försiktigt som om han inte riktigt litade på konstruktionen. Nu var det inte nödvändigt att vara försiktig då bron var ett mästerverk och klarade betydligt större vikter än en vanlig bil. Den sista biten av vägen gick tätt utmed bergsvägen. Utifrån syntes inte vägen utan doldes av kraftiga klippblock. Ingen skulle kunna se om någon körde mellan ravinen och skolans område. De körde förbi en öppen stålgrind och framför dem låg plötsligt skolan. Den såg ut precis som Lisa mindes den. De långa huslängorna följde bergsväggens kanter och gårdsplanen var överströdd med stenar sv olika storlekar. Minnet av hur de lekt "inte nudda mark" bland stenarna fick ett leende att spridas över hennes ansikte. Hon hade varit en stjärna på den leken. Nere vid ingången till avskiljningsgrottan låg det en damm. Där hade de brukat åka skridskor på vintern. De hade dock aldrig badat i den, inte ens under sommarens varmaste dagar. Vattne Baksidetext; t kom från bergets glaciär och var svinkallt.
Baksidetext;
Något märkligt sker på Devetas sluttningar. Människor hittas frusna i ögonblicket och snön ligger kvar även när den för länge sedan borde varit borta. Av en ren slump ligger byråns skola för vidsynta barn rakt under platsen för de mystiska händelserna. Trots det tar det lång tid innan byrån reagerar.
Jan blir utlånad för att ta sig an det uppkommna problemet. Det är dock någonting som är skumt med utlåningen. Är det verkligen Jans vidsträckta erfarenhet de vill ha eller är det kanske någon annans kunskap de eftersöker? Kan det vara så att det är Lisa som är nyckel till att lösa fallet. Är fasorna i de andalusiska bergen verkligen så stora att byrån inte anser att Jan är rätt man för uppdraget? Tycker de att han slutligen blivit för gammal för att klara av de faror som ruvar inne i bergens skrymslen.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar