Det sjunger i isen

"Det sjunger i isen" Av Linnea Dunér är den första delen av Vargtider triologin. Den är utgiven av Humle förlag. Den här berättelsen om 1800-talets Sverige, fängslade mig så mycket. Från första till sista sidan är den här historien spännande. Man vill bara fortsätta att läsa. Det är en jätte fin kärlekshistoria som utspelar sig. Historien är genomarbetad och känns äkta. Språket är väldigt vackert och gripande. Historien innehåller tragedi, kärlek och sorg och att ge avkall på det man är van vid, för någon annans skull. Huvudpersonerna är tre systrar. Inez, Gertrud och Elsa. Inez skapar stor sorg för sin familj, när hon försvinner under en snöstorm. Under flera år tros hon vara drunknad i en sjö i skogen. Hon blir dock räddad av en man som går under Svartmyr demonen. Hon är rädd för honom till en början, men ser mannen bakom alla rykten. På grund av att hon inte vill att han ska hittas, bestämmer sig Inez för att stanna hos honom. Det är ett ensamt och hårt liv de lever och hon saknar sin familj. Ändå vill hon inte lämna Ulv. Gillar man en riktigt bra bok om Sveriges historia, ska man verkligen läsa den. Boken innehåller detaljrika och tidstypiska inslag. Jag älskar den här boken och vill gärna läsa fortsättningen. Detta är verkligen en läsupplevelse utöver det vanliga. Boken berör mig och "Det sjunger i isen" får ❤❤❤❤❤/5 av mig.
Boken handlar om Inez och hennes två systrar, Elsa och Gertrud. De är döttrar till byns präst. De har ett gott liv och de saknar inget. Flickorna är musikaliska och sjunger i kören. Elsa får ett underligt budskap av en gammal gubbe som heter Aron, men hon förstår det inte. Det är meningen att Elsa ska följa med till fattigstugan, men hon vill inte gå upp, utan skyller på huvudvärk. Därför följer Inez med i stället. På hemväg blir hästen halt och den unga prästen Sundman, vill sova på en gård över natten, för att åka hem dagen efter. Inez menar att hon själv hittar hem genom skogen. När hon gått en bit, så börjar det snöa och snart är snöstormen över henne. Hon blir räddad av en man, som lever utanför samhället och pga ett trauma är han stum. Hon kallar honom Ulv. Hon försöker ta sig till baka till sin by, men hamnar i en isvak. I sista stund räddar Ulv henne igen. Man försöker finna Inez, men finner inga spår, utom hennes sjal, som hon tappat på isen. Därmed tror man att hon drunknat. Inez väljer att stanna hos Ulv. För att de ska ha det så bra som möjligt, tar han turer ner till byn på nätterna, för att hämta saker som de behöver. Elsa har dåligt samvete, för att hon inte följde med till fattigstugan. Hon tänker att hon aldrig skulle fått för sig att gå hem, utan hade stannat på en av gårdarna. Hon känner ändå på sig att Inez lever. Hon tycker att umgänget med de andra i hennes ålder är tråkigt och börjar intressera sig för de ensamma och gamla i byn. Den gamla gubben som hon brukar besöka, Aron, berättar om en stuga och frågar Elsa om de har letat där. Det har dom inte så Elsa beslutar sig för att ta sig dit. Så fort hon kommer till stugan, hittar hon Inez, men blir lite rädd för hennes Ulv. Gertrud blir gift med borgmästaren i byn, men det ångrar hon snart, när han visar sitt rätta jag. Det går en tid och Inez pratar med Ulv om sin barnlängtan. Men hon inser att de liv de lever skulle vara dåligt för ett litet barn. De har inte så mycket mat. Gertruds lilla son föds förtidigt på grund av att borgmästaren knuffat in henne i ett bord. Den lilla pojken skriker och skriker och verkar inte vara harmonisk. Gertrud känner hat, mot den lille pojken och skakar honom. Äntligen blir han tyst och sover. Så försvinner den lille pojken, som sovit ute i trädgården. Tragedin är ett faktum och vad som sedan sker får ni läsa själva.

Detta är en läsupplevelse utöver det vanliga.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Nina