Saltmålla del 1- Sandänglar

"Saltmålla del 1-Sandänglar" av Susanne Schemper, utgiven av Saga Egmont och Stellar förlag. Både Paulina Pihl och Ingela Salo är bjudna till det nyöppnade Saltmålla Resort, som ligger på västkusten i en vacker miljö. Paulina är en författare som Ingela tycker är bra. När Ingela möter Paulina på hotellet börjar hon känna saker hon aldrig känt förut. Men Paulina är tillsammans med den tempramentsfulla Milla, som är mer än svartsjuk. Paulina tänker tillbringa tiden på Saltmålla genom att skriva färdigt sin bok, medan Ingela vann sin vistelse på hotellet i en tävling. Plötsligt känner hon sig sedd av Paulina. Paulina verkar lyssna på Ingela, och för första gången blir Ingela kär. Dock förstår hon inte riktigt att dessa känslor inte är besvarade. Hennes känslor för Paulina går snabbt över i en besatthet, som får henne att göra saker hon aldrig gjort förut.

Detta är den första delen i serien om Saltmålla. I den här boken frågar vi oss-Vad är beundran, och var går gränsen för besatthet? Jag tyckte synd om den ena huvudpersonen, Ingela. Hon känns verkligen ensam, och det måste påverka en människa väldigt mycket. Hon upplevs som lite udda, men det är kanske inte så konstigt efter det liv hon gått igenom. Hon har inte bara blivit mobbad i skolan, när hon var yngre, utan Ingelas förhållande till föräldrarna är inte heller så bra. Speciellt mamman trycker ner henne hela tiden. Vi för följa Ingelas lite osunda tankar och känslor, samtidigt som vi får följa paret Paulina och Milla och deras osunda känslor av svek och svartsjuka. Allt Paulina säger och gör, uppfattar nämligen Milla som att Paulina är otrogen. Det känns som en krypande otäck känsla genom hela boken, att vad som helst kan hända. Författaren lyckas beskriva Paulinas känslor av att något inte står rätt till, och av att känna förföljd, på ett bra och realistiskt sätt. Samtidigt börjar hon också ifrågasätta sitt förhållande till Milla, som börjar gå för långt i sin svartsjuka. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

12

"Oh my god, du skulle ha sett henne. Hon liksom trånade efter mig. Som en hundvalp som tittar på sin nya ägare med en blick som säger jag är din nu." 

Paulina skrattade, rullade runt på sidan och förde telefonen närmare sitt ansikte, närmare Milla. Som inte alls såg lika road ut som Paulina hade hoppats på. 

"Nu har vi pratat en timme. Ska vi sova nu kanske? Eller har du planer på att söka upp din nya flickvän och ta en sängfösare med henne?" 

Milla röst var syrlig. 

"Hon skulle nog gilla det faktiskt. Om jag knackar på och föreslår ett glas vitt på balkongen. Sa jag att hon bor i hotellets andra svit? Vilken vinst! Det finns alltså bara två sviter, som om jag går ut på balkongen nu och tittar mot den andra längan så ser jag hennes svit. Jag kan gå och vinka till henne. Föreslå en månskenspromenad."

Milla himlade med ögonen.

"Vet du. Jag måste verkligen sova nu. Men tack för underhållningen, vetkligen roligt att höra om kvällen. Det låter som ett fantastiskt ställe och kul att höra att Pim och Hannes har det så bra. Och du låter så glad. Mindre stressad låter det som?"

"Det kan vara alkoholen. Jäklar vilka goda mojitos jag har druckit ikväll. Fast jo, jag känner mig lite avsplappnad faktiskt. Planen är att sova ut i morgon. Sedan ta en lång promenad på stranden och därefter sitta i min fantastiska svit och skriva hela eftermiddagen. Pice of cake."

Hon hörde hur hon sluddrade lätt på orden. 

"Låter som en plan. Vi hörs i morgon."

Baksidestext;

"Paulina var hennes öde. De var som två magneter som oundvikligen drogs mot varandra."

FÖRFATTAREN PAULINA PIHL ser fram emot både skrivtid och lugn nära hav och natur på nyöppnade Saltmålla Resort. Den senaste tiden har varit stressig och förhållandet hon har med den tempramentsfulla och svartsjuka Milla tar allt mer energi.

Ingela Salo befinner sig också på hotellet. Hennes längtan efter gemenskap överskuggas av hennes förlamande rädsla för att inte passa in. När hon oväntat får uppleva hur det är att höra till, och sedan lika snabbt hamnar utanför igen, blir besvikelsen för stor för att hantera. Hon finner sig beredd att göra vad som helst för att återigen få känna sig sedd.

Samtidigt kan Ingela inte tolka de omvälvande känslor hon snabbt får för Paulina. Kan det vara äkta kärlek?

Paulina, som till en början roas av den udda kvinnan, drabbas snart av en stark känsla av obehag. Är Ingelas intresse verkligen sunt-eller är hon rent av besatt av henne?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Ninni

En smakbit på en söndag-Syren lunden

Astrid Terese på bloggen "Betraktninger" har ett boktema varje söndag, där vi bjuder på en smakbit ur en bok vi läser. Ibland vikarierar "Lesekunst" och smakbitarna hittas där. Jag tänkte bjuda på en liten smakbit ur en av böckerna jag läser just nu.

Min smakbit kommer från "Syrén lunden" av Tracy Rees utgiven av Piratförlaget.

Smabiten;

Pansy

HIGHGATE, LONDON, 1897

Torsdag, mitten av februari. Det var kallt och mörkt, och blåst och regn piskade taket ovanför vindsrummet. En mycket missunnsam sorts dag. Men torsdagar var heliga för Pansy. Till och med under köldknäppen i januari hade hon kämpat sig ut i den djupa snön på sin lediga dag, för på torsdagar skulle Pansy hem.

I skenet från stearinljusen kastade hon en blick i den spruckna spegeln som Maisie, en av de andra tjänsterflickorna, hade tagit med sig upp. Glaset var mörkt och flammigt och ljuset fladdrade, men hon kunde åtminstonde se att den nya, blå hatten satt som den skulle på de kastanjebruna lockarna som hon vanligtvis bar uppsatta under en hätta, och att hennes gröna ögon för en gångs skull såg hoppfulla ut. Hon tittade bort från de bittra linjerna som började träda fram vid mungiporna och skyndade sig ner för trapporna- en, två, tre, fyravåningar och sedan hela vägen ner till källaren. Alldeles strax skulle hon gå ut genom köksdörren till den väntande morgonen, och hennes hjärta slog ett extra slag. Mörkret och kaskaderna av regn väntade på henne, men det skulle kräva en högre makt än vädret för att hålla Pansy borta från Elstree en torsdag. På Garrowgate fanns det dock en högre makt än vädret: frun i huset, Maud Blythe. 

Mrs Claredon, hushållerskan som värkställde Maude Blythes vilja, lurade i skuggorna i den förfallna och dragiga källarkorridorren. " Charlotte är sjuk. Du måste jobba.", sa hon när hon såg Pansy. 

Och med de sex orden såg Pansy sin underbara torsdag - hennes mammas leende, hennes systers kramar, hemlagad mar och all annan glädje en dag i Elstree - försvinna dom en ande.

 

Baksidestext;

ENGLAND 1897. Rowena Blythe är både rik och vacker. Hon ska fylla tjugofyra år och förväntas snart gifta sig med rätt sorts man.

Rowenas föräldrar vill stärka sin dotters ryckte som skönhet och ber därför en konstnär att måla ett porträtt av henne. Men konstnärens assistent Bartek visar sig vara helt olik alla män Rowena träffat förut- vild, romantisk och bohemisk.

Medan omgivningen väntar på besked om förlovningen med en man i hennes ställning falker hon istället för Bartek. Ska hon våga riskera allt för kärleken?

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Ninni 

Läshataren

"Läshataren" av Lina Gullbrand och Maria Bäckman, (bokskrivarna)  illustrationer av Ellen Odlöw  utgiven av Idus förlag. 9-12 år. Denna huvudperson gillar verkligen inte att läsa. Hen förstår inte alls meningen med att läsa. När de säger att det finns en bok för alla, skrattar hen bara. Men så lyckas hen och hens kamrater att fixa ett innerastrum på skolan. Det blir inledningen till något nytt och underbart. Nu kan hen och hens vänner sitta inne på rasten och käka chips på lunchrasten, om maten i skolan inte är så god. De kan också göra annat roligt på rasterna. När skolan får ett intressant författarbesök, börjar hen läsa hans bok, och snart blir hen fast. Barnen börjar berätta historier för varandra och snart ger de ut en bok tillsammans under pseudonym. Hela livet är nu förändrat för alltid.

Detta är en fin bok som handlar om vänskap och att finna glädjen i läsandet. Huvudpersonen i boken är hemlig och kallar sig läshataren. Det gör boken annorlunda och spännande. Hen berättar om sig och hens vänner, samt hens ändrade inställning till läsandet och böcker. Nu älskar hen historier och böcker och börjar själv berätta egna historier, tillsammans med hens vänner, som snart resulterar i en ny och populär bestsäljande bok. Vilken förvandling! Jag tycker att boken har bra och lättläst text, och de svåra orden blir förklarade i slutet på boken, ord som t ex genre och inlaga. Boken innehåller även svartvita fina illustrationer som pricken över i. Boken bjuder även på en del fniss. Boktips till de som har en läshatare i närheten av sig. Boken är väl läsvärd och får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 2

Den där regntunga måndagen gick jag alltså där som vanligt utan att göra något särskilt. Jag fantiserade om att jag var någon annanstans, i ett varmt land, på en strand. Eller hemma vid datorn. Kanske i sängen under mitt sköna täcke, eller i soffan med favoritserien. 

Jag började tänka att det borde finnas ett ställe inomhus, på skolan alltså, där vi kunde vara. Som ett slags innerastrum. Jag vet att det förslaget tagits upp i elevrådet massor av gånger med ungefär samma svar och argument som följd: Ni måste ha tillsyn på rasterna och vi har inte personal så vi kan täcka upp både skolgården och en rasthall inne. Dessutom är frisk luft a och o för att orka jobba bra i skolan. Jag kan fortfarande se rektorn framför mig med sin självgoda min när han gav oss svar på tal. 

Vadå tillsyn? Vi tänkte ju inte börja slåss bara för att vi fick vara inomhus. Jag tror det till och med skulle blivit lugnare om alla fick göra det de hade lust med.

Jag var övertygad om att det fanns lediga rum på skolan, sådana som ändå bara stod tomma, förråd som samlade damm och mögel, typ. 

-Jag vet! sa Sam, en av mina kompisar. Vi kan göra om rummet i källaren, det bredvid bildsalen, till rastrum. Utan att tala om det för någon, så kan vi hänga där på rasterna. Ingen skulle märka det, tror ingen varit där inne på flera år. 

-Vad finns ens där inne? undrade Lisa medan hon tryckte sig närmare mig under det centimeterbreda uthänget från taket över förådet.

-Mest gammalt skräp, uråldriga matteböcker och sådant. Sam fortsatte fundera:

-Tror geografiläraren en gång sa att de burit ner alla kartböcker dit, fattar inte varför man inte slängde dem. Det är ju inte som om världen kommer ändras tillbaka till gamla landsgränser direkt. Och sedan alla fick datorer söker vi ju alltid upp aktuella kartor på nätet. Säkert rektorns beslut, han är ju snålare än min farfar!

Baksidestext;

Har du någon gång hört att det finns en bok för alla? Att det bara gäller att ge boken en chans? Tillåt mig asgarva! Innan jag var med om en grej som förändrade allt var läsning det värsta jag visste.

Som tur var ordnade min smått galne rektor en brandövning som öppnade upp för saker jag inte ens kunnat drömma om. Chipsluncher och inneraster, behöver jag säga mer? Häng med på min resa, det blir kul. Lovar!/Läshataren

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Fem en fredag v. 33: Fantasi

I fem en fredag funderar Elisa Matilda på frågor som handlar om fantasier, fler förslag hos ElisaMatilda.

1. Finns det någon fiktiv värld du gärna hade besökt?

Svar; Jag skulle vilja besöka Hogwarts t ex. Sen skulle jag gärna vilja kunna resa i tiden som i Outlander serien, eller kunna resa mellan olika världar som i Fabelonia, en bok jag läst nyligen. Kanske en värld där det finns enhörningar och alver eller vampyrer och varulvar. Det finns många platser jag skulle kunna tänka mig.

2. Är du bra på att komma på idéer?

Svar; Njae, det kan jag inte påstå. Ibland kanske. Det beror på vad det gäller.

3. Är du en drömmare eller realist?

Svar; Både och. Jag gillar att drömma men jag vet att de är svårt att nå. Någon dröm kan ju också bli uppfylld, som att jag besökte Karl Fredrik på Eklaholm nu i sommar. Jag har ju varit hos Mandelmanns förut. 

4. Vad fantiserar du om?

Svar; Att få ge ut en bok. Att bli ekonomiskt oberoende och självförsörjande. Det finns mycket att fantisera om.

5. Om du fick önska, vad skulle finnas i världen som saknas idag?

Svar; Fred och trygghet och mat åt alla.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Ninni

I månskenets famn

"I månskenets famn" av Jaqueline Lundqvist, utgiven av Whip Media förlag. Boken handlar om ett gäng ungdommar som precis har börjat skolan efter sommarlovet. Loreena är kär i Louis, som är den mest eftertraktade killen i skolan. Samtidigt börjar en ny kille i skolan, Angelo. Angelo vill gärna bli tillsammans med Loreena, men då hon har känslor för någon annan blir det komplicerat. Angelo är visserligen snygg, men Loreena känner inte mycket mer än vänskap för honom. När Angelo och Loreena pluggar på skolans bibliotek en kväll, upptäcker de en gammal bok, som handlar om en kärlekshistoria, en prinsessa och obesvarad kärlek. Ungdommarna vill lösa mysteriet med den gamla legenden, och vill hitta slottet för att undersöka det. Det blir inledningen till ett rafflande äventyr, där Loreena och hennes vänner, måste öppna upp sig för det okända. Gruppen är dock lite tveksamma till Angelo. Är han egentligen den han utger sig vara, eller har han en mörkare agenda?

Denna snyggt förpackade bok är författarens debutroman, och jag tycker att den är en riktig sträckläsar bok. Jag hade svårt att lägga boken ifrån mig. Jag tyckte den var både spännande och romantisk. Jag gillade hur författaren lyckades förmedla hur det kan vara att vara ung och kär. Man spelar ett spel inför sina kompisar och låtsas vara kaxig, samtidigt som man är mjuk och sårbar och är rädd för vad andra ska tycka och tänka. Samtidigt bryr man sig om sina vänner i vått och torrt. Författaren lyckas förmedla ungdommarnas tankar och känslor, på ett bra och realistiskt sätt som känns relevant och gör att hela historien känns äkta. Hela storyn och hur spänningen byggs upp ju mer man läser, känns otroligt välarbetad och genomtänkt. Jag gillar slutet som ger en en liten förhoppning om en riktigt spännande fortsättning, så jag hoppas författaren skriver på bok nr två. Gillar ni paranomal romance ska ni absolut inte missa denna bok. Denna romantiska och lite kusliga bok får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favoritställe ur boken;

11

-Louis...

Loreena har tagit mod till sig och står nu bakom Louis i skolkoridoren. När han vänder sig om och får syn på henne ler han stort. 

-Tja, säger han och kramar om henne. 

Loreena drar in doften av honom och känner hur den pirriga känslan sprider sig i kroppen. Hon håller kvar honom och inte heller han verkar vilja släppa taget. 

-Har du saknat mig? viskar han i hennes öra. Jag har saknat dig...

Hon fnittrar till och släpper taget för att kunna se upp på honom. 

-Det har jag, säger hon. Jag har en fråga till dig. Jo, jag undrar om du skulle vilja... följa med mig till biblioteket idag igen? Vi skulle kunna eta efter mer information tillsammans. 

Louis blir tyst några sekunder. Loreena pillar på sin tröjarm medan hon väntar på hans svar och hon försöker tyda hans ansiktsuttryck. Har hon varit för framfusig?

-Gärna, säger han när han funderat klart. Vilken bra idé! Efter skolan?

-Ja, jag tänkte det.

-Vad bra! Då bestämmer vi det. 

Nu känns det bra, hennes chansning gick hem. Hon ler mot honom och ser att han ler tillbaka. 

-Jag har nog aldrig varit på biblioteket så ofta som nu för tiden, säger Louis och tar Loreenas hand i sin. 

-Det är andra gången vi är här, påminner Loreena och skakar på huvudet. 

-Exakt!

-Va? Du måste skämta!

Louis rycker på axlarna och ler mot henne. Vilken dramaqueen han är, tänker hon och skrattar. Han börjar dra henne med sig genom biblioteket. Loreena kan känna hur hennes hjärta bultar i bröstet när de passerar de andra besökarna. När de kommer till en avskild del av biblioteket stannar Louis upp. Loreena lutar sig mot en av hyllorna och tittar sig omkring. Det är en tyst och lugn del av biblioteket, med höga hyllor som är fyllda med böcker. Hon lägger märke till att de är helt ensamma där och en känsla av spänning sprider sig i hennes kropp. Louis tittar på henne med en mjuk blick och Loreena kan känna hur hon smälter inuti. 

Baksidestext;

Nytt år, nya möjligheter, tänker Loreena när hon går genom den pampiga skolporten för sista året på gymnasiet. Hennes hjärta slår hårt i bröstet när hon får reda på att hennes hemliga förälskelse, Louis, ska gå i hennes klass. Hon är ännu ovetandes om att en ny kille ska börja i klassen samma dag, Angelo, som snart kommer att förändra hennes liv. 

Efter en upptäckt i skolbiblioteket tvingas Loreena välja mellan att stanna kvar I alla logiska förklaringar eller öppna upp sig för det okända och lösa ett flera hundra år gammalt mysterium. Loreenas val leder henne ut på en känslofylld resa där två livsöden från två olika tidsåldrar möts och öppnar dörren mellan dröm och verklighet. En resa till mysteriets begynnelse i månens glittrande silversken. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Författarintervju-Mocki Hägg

Denna intervju belyser Mocki Hägg som är aktuell med sin nya bok, "Det trettionionde året", som jag nyligen läst och recenserat. Boken är så läsvärd, tycker jag och blev en favorit hos mig. Läs hennes intressanta svar här nedan. Tack Mocki för att du ville delta i min intervju.

1. Hur många böcker har du skrivit?

Svar; Jag har gett ut två skönlitterära böcker, ”I amasonens närhet” och ”Det trettionionde året”. Dessutom har jag skrivit 15 SOU:n (statliga utredningar) åt Regeringskansliet.

2. Vem är Mocki Hägg? (Lite allmänt om dig själv).

Svar;

• En person som är vetgirig och vill lära sig något nytt varje dag

• Feminist

• Författare och pensionär

• Mamma och mormor

• Stockholmare, men jag och min man bor alltmer i vårt hus i Dalarna

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Jag ville gestalta hur kvinnors liv i Sverige har förändrats under de senaste generationerna. Sedan kom jag att tänka på den fascinerande och stridbara politikern Anna Lindhagen (1870-1941) och hennes idéer om ett rättvist samhälle. Hon fick representera den äldsta generationen.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; När jag gav ut min debutroman ”I amasonens närhet” var jag 66 år, men jag hade hållit på med den i typ 25 år😊 Jag skrev då och då, men det gick år mellan varven.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; Många kvinnor och en del män har skickat meddelanden till mig och berättat att de känt igen sig i den av mina karaktärer som föddes på 50-talet. De har också sagt att romanen varit både underhållande och tankeväckande.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Jag har nästan alltid skrivit; dikter och berättelser för byrålådan och olika utredningar och rapporter i jobbet.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; Ja, då hade jag lärt mig att jag skulle ha synopsis och en rejäl planering. Sedan hittar karaktärerna på en del grejer som jag inte kan förutse, men det är praktiskt att ha en idé om helheten.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; Jag skriver på en roman om en äldre man. Han funderar på vem han är om han slutar sitt jobb. Den berättelsen är jobbig att skriva, så nu har jag en paus från den och redigerar två barnböcker (för sex till nio år) som jag jobbat med några år från och till.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Jag tycker det är intressant med människor och hur vi fungerar och därför har jag gått utbildningar i gestaltterapi och existentiell psykologi. Jag tränar en del, mest pilates. Och så försöker jag hålla ordning på trädgården i Dalarna och balkongodlingarna i Stockholm.

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Egentligen inte, men någon gång kan jag ta ett uppdrag. I våras hjälpte jag till exempel ett företag med deras omvärldsbevakning.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Jag har inte kommit ur den där bokslukaråldern. Jag läser allt från Nobelpristagare till ren underhållningslitteratur. På senare år har jag blivit mer intresserad av biografier, speciellt de som handlar om kvinnliga författare under början av 1900-talet. Ulrika Knutssons bok om Elin Wägner var mycket intressant, likaså Ronny Ambjörnssons om Ellen Key. Just nu håller jag på med Anna-Karin Palms biografi om Selma Lagerlöf.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; I Stockholm står jag ofta vid mitt vita höj- och sänkbara skrivbord och kan se ut på en gård med många träd och blommor, trots att den ligger i stan. I Fredriksberg i Dalarna sitter jag ofta vid mitt gamla mörka skrivbord, som jag köpt på auktion. Där kan jag se ut på ännu fler träd och blommor än i stan. På sommaren sitter jag ibland utomhus på balkongen i stan eller på terrassen i Dalarna.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag försöker då och då ha en rutin och skriva halva dagarna, men sedan kommer ofta saker emellan. När mycket har kommit i vägen för skrivandet passar jag på att vara själv i Dalarna och helt ägna mig åt att skiva ett antal dagar.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Sätt i gång bara, men fundera på vad du vill med berättelsen och ha en övergripande plan. Läs mycket också!

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Nästa steg är att göra barnböckerna färdiga för att skicka till förlag.

Drömmen är att komma med i Babel.

16. Något citat du lever efter?

Svar; ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.” Søren Kierkegaard

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Mrs Dalloway av Virginia Woolf. Vilket flöde. Hon går in och ut ur olika människors tankar och känslor och det är så levande.

Tack Mocki för att du ville delta i min intervju!

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Läs gärna min recension av "Det trettionionde året" här

Mod och mirakel på Mallis

"Mod och mirakel på Mallis" skriven av Emma Lind och Sofia Brattstig, utgiven av Idus förlag. För barn 9-12 år. Jasmin och hennes syster och deras pappa åker till Mallis för att delta i ett rehabläger. Jasmin lider nämligen av barnreumatism. Värmen ska lindra värken men träningen på lägret är tuff. Lika så de samtal om hur det kan vara och kännas när sjukdomen bryter ut, och allt annat som kommer genom att ha så mycket värk. Men Jasmin har inte direkt lust att berätta för de andra. Samtidigt längtar Jasmin efter att få lära känna Tilly, men en tjej som heter Nora kommer jämnt mellan. Snart snubblar Jasmin över ett mysterium som involverar en liten kattunge, och en pojke vid namn Pedro. Ska Jasmin lyckas hjälpa kattungen och honom? Kanske blir Jasmin lite starkare tillika modigare på kuppen?

Varje år insjuknar omkring 200-250 barn i juvenil idiopatisk artrit, som även kallas för barnreumatism. Man vet inte riktigt varför barnen blir sjuka, men man kan se en viss ärftlighet. Jag tycker det är bra att en sådan här bok ges ut, på grund av att det är viktigt att belysa en så svår sjukdom. Det kan inte vara lätt att som barn, inte kunna vara som andra. Att känna sig utanför. Författarna har lyckats förmedla Jasmins tankar och känslor på ett bra sätt som känns relevant för historien. Texten är stor och lättläst och bokomslaget väldigt fint och färgglatt. Kanske känner du någon vars barn lider av barnreumatism, då kan jag varmt rekomendera den här boken. Denna fina berättelse får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Kapitel 4

Farmor ligger och guppar i poolen men Tilly syns först inte till. Pappa och Myrra hugger varsin solstol, kastar handdukarna på dem och glider sedan snabbt ned i vattnet. Myrra tjuter och Jasmin gissar att det är kallare än det ser ut. Själv sätter hon sig på en solsäng och drar långsamt av sig kläderna. Hon tänker bli varm innan hon kastar sig i. När de badar i skolan är det alltid hon som är först i och de andra som huttrar uppe på land, men poolen är inte tillräckligt lång för att man ska hinna få upp farten och värmen ordentligt, den är mer gjord för lek och vattengympa, så hon har inte bråttom i.

Allt fler barn dras till området, de flesta tillsammans med sina föräldrar och Jasmin ser hur jakten på solstolar och solsängar förvandlar alla till vargar. De skyndar sig för att för att nappa åt sig de bästa platserna i solen som om de tror att de kommer att förvandlas till vampyrer i skuggan. Jasmin suckar. Vuxna är likadana överallt. 

Pappa vinkar energiskt åt henne från poolen att hoppa i men hon vänder bort huvudet så att han ska förstå att hon kommer när hon kommer. Han behöver inte skämma ut henne inför alla. 

Så ser hon Tilly och hjärtat hoppar till av glädje. Men innan hon hinner resa sig upp och vinka ser hon vem som går vid Tillys sida. Nora. De hittar ett par platser längre bort, för sig själva. Jasmin bestämmer sig för att gå dit ändå. I värsta fall får hon väl stå ut med Nora också. Tilly vill hon absolut vara med. De är bara åtta på lägret i hennes ålder, färre än vad hon trodde att det skulle vara, så det är inte ens säkert att hon kan hitta någon annan att vara med.

Baksidestext;

När Jasmin, Myrra och pappa kommer ner till Mallis blir inget som de tänkt sig. Värmen lindrar visserligen de onda lederna, men rehabresan innebär också utmaningar de aldrig kunnat föreställa sig. Träningen är supertuff och ledarna vill att de pratar ut om allt det där jobbiga, det som är deras liv. Dessutom finns den dryga tjejen Nora där som vill förpesta Jasmins tillvaro ännu mer.

Men det finns också mysterier att lösa. Hemligheter vid stranden som bara Jasmin känner till. Kanske kan veckorna i Spanien göra Jasmin starkare, på fler än ett sätt en ett. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramizar Nina 

Läs mer om sjukdommen här