"Svart Passion del 1" av Annika Banfield utgiven av Everlasting publishing. Mathilda är en 16 årig tjej som går tillsammans med sin kompis Johanna på en skola i Göteborg. Hon är en blyg tjej med dåligt självförtroende. Hennes föräldrar är skilda och hon har svårt att hitta trygghet någonstans. Hon är också kär i en av skolans snyggaste killar. Hon lever ett vanligt liv men inom kort kommer hon dras in i ett äventyr hon kanske inte kommer levande ur. Hon har en urgammal kunskap som är inplanerat i hennes DNA, och det är något som Dimmornas folk gärna vill ha. Dimmornas folk är vampyrer som lever i Göteborg. Mathilda blir vän med klassens tönt Emil, men han är inte den han utger sig för att vara. Helt plötsligt lägger sig Matteo och hans kompisar sig i deras vänskap. Ju mer Mathilda får reda på desto räddare har hon anledning att bli, och även ett inte ont anande julfirande människor. Snart kommer ondskan ta över för gott.
Detta är första delen av två. En väldigt spännande och bra bok om kampen mellan det onda och det goda. Svart Passion innehåller allt en bra bok ska innehålla; kärlek, spänning, drama, och skräck. Mathilda vill först inte tro att det verkligen finns vampyrer, men hon finner sig snabbt. Hon har en egen roll i det hela. Även om Mathilda befinner sig i händelsernas centrum ska hon ändå sköta skolan, shoppa, umgås med vänner. Just som det onda tänker ta över världen, vinner den goda sidan igen, men ondskan kommer bara att dra sig tillbaka för att hämta nya krafter. Författaren skriver medryckande och avslöjar lite i taget om det som komma skall. Man kan inte förutse vad som kommer att hända vilket gör boken till en riktig bladvändare. Jag gillade också miljöbeskrivningarna och det var kul att händelserna utspelades i Göteborg. Historien känns också väldigt realistisk. Jag gillar denna typen av bok om vampyrer och kampen mellan ont och gott. Den var faktiskt lite väl spännande emellan åt, men det var bara bra. Denna spännande bok får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favorit ställe ur boken;
Matteo tryckte Mathilda hårt intill sig. Hon hade slutat snyfta, låg bara stilla i hans famn men darrade fortfarande. Om det var av rädsla eller kyla visste han inte, så han böjde vingarna framåt som skydd och värmen spred sig långsamt, den där värmen som gjorde att isen blev till vatten.
”Är du okej?” viskade han och hon nickade snabbt.
Den stora rädsla han upplevt gjorde honom förbryllad – en djup förtvivlan blandad med en bottenlös ilska. Hon kunde ha dött. Och då hade det varit hans fel.
”Fan också”, mumlade han och skakade på huvudet. ”Jag skulle ha skyddat dig, jag skulle ha stoppat dem.”
”Men det är ju jag som är så dum”, kved Mathilda och kände en våg av skam rusa genom kroppen. ”Jag skulle ju inte gå ut i mörkret. Ensam. Ni har förmanat mig alla tre, sagt åt mig att var försiktigt, och jag glömde totalt …”
”Men ändå. Det är jag som ska skydda dig. Det är jag som bär ansvaret.” Han skakade på huvudet och svor på nytt.
Träningsbyxorna hon dragit på sig var smutsiga och blöta och en stor reva över ena knäet gapade som ett öppet sår. Tafatt fingrade hon på det söndriga tyget.
”Är du skadad?” frågade han. ”Gör det ont?”
”Bara skrubbsår.”
Hennes händer smekte hans axlar, rörde vid hans hud som var så varm trots den kalla och fuktiga natten. Men det fanns något klibbigt på hans rygg, något som fastnade på hennes fingrar och fick henne att flämta när hon tittade på handen.
”Matteo, du blöder! Kolla, det är ju fullt med blod runtomkring oss. På snön.”
”Ja, jo … man brukar blöda när man slåss.”
”Du kanske behöver åka till sjukhuset och sy.”
Mitt i all rädsla och oro kunde han inte låta bli att skratta. ”En sefyr som behöver sys ihop?” Han skrattade ännu mer. ”Det har inte hänt på 300 år. Vi läker snabbt. I morgon är det borta.”
”Jag blir så orolig för dig”, viskade hon och smekte honom på kinden. ”Är du okej?”
”Tilda …”
Försiktigt tog han henne under hakan och deras läppar möttes. En lång kyss som började så mjukt och försiktigt, som om han inte ville att hon skulle bli skadad på nytt, men sedan fortsatte till en passionerad och hungrig kyss som aldrig ville ta slut.
”Tack och lov att du mår bra”, viskade han till sist. ”Jag blev så rädd, jag trodde att jag kanske skulle förlora dig.”
De var uppe på benen igen, stod och höll om varandra medan han snabbt fällde in vingarna. Mathilda lät händerna glida runt hans nacke, upp i det mörka håret.
Från baksidan;
Mardrömmen startar i Göteborg för att sedan spridas över hela Sverige. Folk försvinner spårlöst, oförklarliga blodspår och bestialiska mord. Och på Lisebergs julmarknad går 16-åriga Amanda in i Spökhuset Gasten för att aldrig mer komma ut ...
Dimmornas folk – Svart passion är första delen av den gastkramande historien om vampyrer i Göteborg. En berättelse om en helt vanlig tonårstjej med uppdraget att rädda Sverige. Kan den dödliga kärleken övervinna allt?
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar