Smakbit på en söndag-600 mil till dig

 

Astrid Terese på bloggen "Betraktninger" har ett boktema varje söndag, där vi bjuder på en smakbit ur en bok vi läser. Ibland vikarierar "Lesekunst" och smakbitarna hittas där. Jag tänkte bjuda på en liten smakbit ur en av böckerna jag läser just nu.

Min smakbit kommer från "600 mil till dig" av Lovisa Wistrand.

Smakbiten;

1.

Jag räddade ett liv i dag, och det var inte ens på jobbet. En äldre kvinna hade fallit ihop på trottoaren och någon ropade: "Finns det någon läkare här? Ring 112!" Trots åtta år i yrket var det första gången det hände mig. Ändå sedan jag påbörjade läkarstudierna har jag fantiserat om hur det skulle kännas att vara behövd på det sättet, trots att jag är obekväm med att stå i centrum, men i verkligheten var det mest skrämmande. Pulsen dånade i tinningarna när jag hukade vid kvinnan och påbörjade HLR.

Hon luktade starkt av parfym, hann jag tänka (sådär starkt att man inte känner doften, utan bara inser att någon sprutat alldeles för mycket) och sommarkappan kändes sträv mot fingrarna. Sedan var det som om alla tankar försvann. Det var bara hon och jag, och asfalten under mina onda knän. 

Ambulansen kom förvånansvärt snabbt. En ambulanssjukvårdare klappade mig på axeln och sa: "Tack. Utan dig hade hon inte överlevt." 

Med andra ord hade dagen varit rätt bra, tänker jag när sömnen börjar smeka medvetandets kanter, men innan jag hinner försvinna in i drömmarna sjunker madrassen ner bredvid mig. Jag blinkar till, vänder mig ditåt och kisar sömndrucket i mörkret.

"Alice?" mumlar Carl medan han ger mig en hastig puss på kinden. En puss man ger någon man varit gift med så länge att det börjat växa spindelväv i hjärtat. "Har du redan gått och lagt dig?" 

Jag gäspar och vänder ryggen åt honom. "Mm."

"Sa vi inte att vi skulle på dejt i kväll?" 

"Jag är trött. I morgon."

"Nästa skift börjar då. Jag ska ha natten."

Jag vänder mig om igen och försöker se Carls konturer i mörkret. Jag har inte sett honom på flera dagar. "När kom du hem?" 

"För en halvtimme sen. Barne  vaknade inte." Han är tyst några sekunder. Lite sorgset. "Jag vet att det är en bra sak, men ibland kan jag inte låta bli att hoppas att de ska vakna ändå, bara så att jag får krama om dem."

Jag blir varm i bröstet. 

Från baksidan;

NÄR SVENSKAN ALICE får kontakt med amerikanen Nathan via sociala medier, sätts hela hennes värld i gungning. Vad som börjar som en oskyldig vänskap utvecklas snabbt till en härva av känslor, men är det ens möjligt att bli förälskad i någon man aldrig träffat? Båda är gifta, båda har barn och båda är fast i de länder de bor i. De vet att de aldrig kan bli tillsammans. 

Men när Alice flyger till Nathan för att träffa honom, åtminstone en gång, äventyras allt...

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina