Knäckta ägg och krossade hjärtan-en aldeles omöjlig påsk

"Knäckta ägg och krossade hjärtan-en aldeles omöjlig påsk" av Maria Ernestam. Utgiven av Louise Bäckelin förlag (LB). Lisbeth tror att allt har ordnat sig till det bästa. Livet verkar bra, men när påsken närmar sig hopar sig bekymren. De nyinflyttade grannarna skaffar en tupp och tio hönor. Tuppen vid namn Henrik den åttonde väcker henne tidigt på morgonen med sitt galande. Hon är tvungen att ta över som rektor på skolan, och strax börjar en utfrysning och smutskastnings kampanj från hennes kollegor på jobbet. Hennes nya kärlek har inte tid då hans ex pockar på uppmärksamhet. Bästa kompisen är sjuk så henne kan hon inte prata med. Med en galande tupp som stör nattsömnen och gör Lisbeth utmattad verkar problemen enorma. Vad ska hon ta sig till? Hon känner sig ensammast i världen. Då dyker hennes föredetta upp och erbjuder henne goda råd och sällskap. Ska hon lyckas lösa alla problem som dykt upp? Och hur går det med kärleken? Kan hon och Tobbe komma närmare varandra igen?

Ja nu har julen och nyår varit så nu längtar jag till våren. Varför inte läsa en bok om påsken? Man blir glad av att läsa denna feelgood romanen. Trots att boken innehåller en del svärta, så är den ändå full av underfundig humor. Jag skrattar gott åt hur Lisbeth tänker lösa sina problem med tuppen. Boken gav upphov till många skratt. Jag bara älskar den galande tuppen Henrik den åttonde. Han är charmig och tar hand om sina hustrur( hönorna) på ett sätt som bara tuppar kan. Jag har tyvärr inte läst den förra boken om Lisbeth men jag hoppas att jag får möjlighet till det. Boken är fylld av dråpliga situationer. Men också vardagsbekymner och vänskap. Jag tycker om miljöbeskrivningar och övriga karaktärer, även om många av dem saknar ryggrad. Boken är välskriven och beskriver Lisbeths vardag på ett bra och realistiskt sätt. Jag gillar också omslaget. Efter att ha läst denna bok längtar jag verkligen till våren. Denna feelgood pärla får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favorit stycke ur boken;

Kapitel sexton

FÖRSTA SKRIKET KOM halv fyra. Fick henne att sätta sig upp, ännu inne i en dröm, där hon jagades av en fjäderbeklädd varelse med Douglas ansikte som med ett ondskefullt skratt vrålade att nu kommer jag och tar dig.

Hjärtat hamrade och hon försökte dra några djupa andetag. Hålla luften inne och låta pysa ut långsamt, så som syster och läkare Helena sagt åt henne att göra om hon var stressad. Var trots det för skärrad för att kunna somna om.

Lisbeth tog sig ner för trappan. Värmde mjölk i mikron, lyckades hitta en burk honung och rörde i. Satt vid köksbordet och drack och var precis på väg att förnimma en viss dåsighet när samma fasansfulla skrik ekade utanför huset igen. Tittadebut genom fönstret och såg det som hon borde förstått långt tidigare.

Henrik den åttonde spatserade runt på hennes tomt. Mycket vaken och mycket redo att ta sig an den nya dagen. 

Lisbeth stirrade på honom som om han kunde försvinna genom hennes blotta viljestyrka. Att både tuppen och hans tio hustrur egentligen inte existerade i fysisk mening utan var en del av mardrömmen hon precis vaknat upp ur. Knep ihop ögonen, öppnade dem igen. Såg att Henrik den åttonde avancerat. 

Men så banne mig om hon tänkte göra honom sällskap klockan fyra på morgonen. 

Hon återvände till sängen. Drog täcket över huvudet. Tänkte att han förhoppningsvis galt av sig. Var precis på väg att somna när han skrek igen, genomträngande som en kniv i nybakat bröd. Vilket fick henne hämta en extra kudde och lägga ovanpå huvudet. Hon kunde knappt andas- med vad för sorts dun var den egentligen fylld?- men tryckte den ändå mot örat så hårt hon förmådde. Henrik den åttonde gol igen. Lät så det hördes genom både tyg och fjädrar. 

Lisbeth lämnade återigen sängen. Tog sig till badrummet, rev fram ett paket bomull, rullade ihop små bollar, stoppade i öronen. Kämpade med den ena. Tänkte på alla öroninflammationer hon haft som barn, hur det sprängt i öronen, hur mamma lagt fetvadd på det onda och virat gasbinda kring huvudet för att hålla paketet på plats. Hur mycket det hjälpt kunde man fråga sig men resultatet hade i alla fall, enligt mamma, blivit att Lisbeths hörselgång på ena sidan varctrång som ett illa böjt sugrör. Svårt alltså att täppa till med bomull när en hörselgång inte vill utan tränger ut det främmande föremålet som när en trilskande bankomat spottar ut kortet för tredje gången. 

Hon återvände till sängen. Lade sig med det trånga örat mot kudden och det bäst bomullsförsedda överst. Tryckte kudden och täcket ovanpå. Välsignade tystnaden och önskade intensivt att granngården tupp avslutat sin morgonkonsert när han gol igen. Rakt igenom kudde, täcke och bomullstussar.

Från baksidan;

I julas verkade allt så hoppfullt för Lisbeth Cederström i Frillesås. Hon trivdes med sitt jobb som lärare, bodde kvar i sitt lilla hus vid havet och hade en ny kärlek på gång. Dessutom hade hon hållit löftet till sig själv om att aldrig mer låtit sig styras av andra.

Men när påsken nalkas flyttar ett nytt par in I grannhuset och snart är bråken igång om tomtgränser, samvaro och en tupp som gal på nätterna. På skolan börjar illasinnade ryckten cirkulera om att Lisbeth skott sig på sin förre partners företag och att hon är olämplig som rektor. När sedan pojkvännens lojalitet svikta för att exfrun pockar på med ständiga krav är krisen ett faktum. Vad händer då när en gammal obesvarad kärlek dycker upp med goda råd och stöd och kanske en önskan om mer.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina