"Allt som livet ger" av Anna Gustafsson, utgiven av Lava förlag. Nästan ett år har gått sedan Elin flyttade in i den lilla stugan hon nu hyr. Hon trivs så bra där. Hon trivs också väldigt bra med arbetet på bokhandeln. Men vem ska ta över den när Harald har gått i pension? Hennes föräldrar tycker att hon ska göra något bättre av sitt liv och Elin blir så trött på dem. När hennes pojkvän Tom föreslår att hon ska flytta hem till honom, får hon mycket att tänka på. Hon älskar visserligen honom, men vill inte riktigt ge upp sitt oberoende. Samtidigt blir Toms syster ovän med sin pojkvän och flyttar in till Elin i stugan tillfälligt. Elin känner sig inte så bekväm med det. Allt blir ännu mera komplicerat när Elins ex André dyker upp och ångrar att han lämnat henne, och vill ha henne tillbaka. Så hur ska hon göra nu med alla frågor som hopar sig? Ska hon ge upp det självständiga liv hon byggt upp efter att det tog slut med André, eller ska hon förnya sitt hyreskontrakt ännu ett år?
Detta är fortsättningen på "Rosbergs bokhandel" som jag också läst och recenserat. Det är en bok som handlar om kärlek, vänskap och sorg. Vi får följa Elin och hennes tankar och känslor på ett bra och relevant sätt. Elin funderar mycket på om hon ska välja det som är bra för henne själv, eller ska hon låta någon annan diktera hur hon ska leva? Hon blir dåligt behandlad av sin omgivning och har svårt att stå upp för sig själv många gånger. Några av de personer hon har runt sig känns lite respektlösa, speciellt hennes mamma som kläcker ut sig de värsta komentarerna. Sedan har hon personer runt omkring sig som verkligen bryr sig om henne också. Annars kretsar hennes liv mycket runt hennes arbete på bokhandeln och sitt liv med hennes särbo Tom. Hon får också ett jobb erbjudande hon inte kan säga nej till. Jag gillar också det snygga bokomslaget. Denna feelgood pralin får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Kapitel 24
-Äntligen får vi lite tid tillsammans. Har inte sett dig på flera dagar.
Tom ställer påsarna på farstutrappan och omfamnar Elin. Hon drar in hans doft i ett djupt andetag. Han har inte varit hemma och duschat eller bytt kläder efter jobbet, lukten av kaffe och te sitter i kläderna från hans butik. Det har alltid gett en varm och trygg känsla, idag sticker den lite i näsan.
Tom tar upp påsarna med mat och går in i stugan. Cilla sitter kvar i bilen och pratar i mobilen. Elin låter ytterdörren stå öppen. Med stora ögon ser hon hur Tom packar upp matvaror som kan mätta dem en vecka. Hon undrar om hon missat något.
-Har du blivit en prepper?
Elin lutar sig mot dörrkarmen och ser frågande på honom. Han ser med rynkade ögonbryn tillbaka innan han förstår piken. Ansiktet skiner upp och han fyller köket med sitt varma skratt.
-Nu när du tagit Cilla under dina vingar behöver du proviant. Tro mig, jag vet hur mycket hon äter, jag har en känsla av att förådet börjar sina. Jag vill bara se till att ni inte svälter.
-Kan det vara så att du är en hönspappa som känner ansvar för din lillasyster? Eller att du inte litar på att jag klarar av att mata henne?
-Jag har fullt förtroende för dig. Henne däremot...
-Vem då? Är det mig du inte har förtroende för?
Rösten är bitsk och Cillas kropp utstrålar kamp där hon dykt upp i köket, stirrande på Tom. En fasad hon lyckas hålla ungefär fem sekunder innan skrattet klingar. Elin ser på syskonen som båda har lätt till skrattet och båda låter genuina i sin glädje. Hon har många gånger under sin uppväxt, saknat denna typ av interaktion syskon emellan.
-Gör lite nytta istället och packa in maten.
Tom kastar matvaror till Cilla som fångar dem under skratt och tjut. Elin ser på dem och deras cirkuskonster, hon har själv aldrig lyckats få upplockning av matvaror att bli en rolig aktivitet.
Baksidestext;
Elin trivs med livet i sin lilla stuga, men får oväntat en inneboende. Cilla har tagit sin tillflykt till Elin efter ett bråk med pojkvännen. Självklart ställer Elin upp när hennes pojkvänns syster behöver stöttning, men samtidigt är hon inte helt bekväm med att dela stugan med någon annan.
Arbetet i bokhandeln drivs av Harald, som tagit över rodret igen efter katastrofen med Louise. Arbetsklimatet är trivsamt, men oron över vem som ska ta över när han till sist går i pension finns där.
Mitt i allt inträffar något som ställer tillvaron på ända. Elin måste fatta ett viktigt beslut, som inte bara berör henne. Hon känner sig vilsen och oförberedd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar