Summering av december månads läsning

Jag kom på att jag glömt att redovisa årets sista månads läsning för december. Det blev ändå 14 st böcker. Det blev lite mindre då man har så mycket julstök. Jag försökte också varva vanliga böcker med jul böcker. "Bekännelser" samt "Landa, andas, lev" blev favoriter. Jag har läst böcker av författare som jag läst böcker av förut, samt några nya. Även någon debutroman. Jag är ändå nöjd med december månads läsning, även om den inte blev riktigt som jag tänkt mig. 

1. Kille bortskänkes (GRATIS) 

2. Illusionisten 

3. De utvalda 

4. Landa, andas, lev 

5. Doktorns döttrar del 3-Låsta dörrar 

6. Insnöad

7. Bekännelser

8. Bara en mistel

9. Grevinnan

10. Skuggtvilling del 1-ELMA

11. Den hundrade kvinnan

12. Berätta ingenting

13. Visst gillar jag julen

14. Arvet du fick

 Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina 

Fem en fredag v. 3: Beskrivande

I fem en fredag funderar Elisa Matilda på frågor som handlar om beskrivande, fler förslag hos ElisaMatilda.

1. Vad är en sak du har gjort idag?

Svar; Jag drog mig lite extra i sängen och läste lite. 

2. Med vilka tre ord kan du beskriva kommande helg?

Svar; Efterlängtad, mysig, lugn. 

3. Med vilken liknelse skulle du beskriva ditt mående?

Svar; Svårt med någon liknelse, men känner mig väldigt stressad och trött. 

4. Med vilket ordspråk skulle du beskriva den här veckan?

Svar; När du har en dålig dag, glöm inte att du är ful också! Jo den här veckan har varit jobbig. Det har varit så kallt att pumpen har fryst i brunnen. Vi har inte haft vatten på hela veckan och jag har fått värma vatten på spisen för att kunna diska mm. Vatten har vi fått hämta hos grannen. Suck! Hoppas det blir mildare väder snart, så vi får vatten igen. 

5. Vilket motto använder du oftast?

Svar; Är man stor ska man vara snäll. 

Ha en fortsatt trevlig helg! 

Kram Nina 

Solgård del 2-Längtan

"Solgård del 2-Längtan" av Jeanette Semb, utgiven av Boknöje förlag. Helene håller på att repa sig efter att ha blivit förgiftad i slutet av förra boken. Andreas, som är arvingen till Solgård, visar intresse för Helene, samtidigt som Helene börjar få starka känslor för honom. Dock har Ellen bestämt sig för att hon till varje pris som helst ska gifta sig med Andreas. Ellen gör allt för att smutskasta Helene, som hon hatar. Till hjälp har hon fröken Gran, som gör allt för att sätta käppar i hjulet för Helene på olika sätt. Skeppsredaren tar in advokat Mortensen för att hjälpa honom med förhandlingar, om den rutt han vill ha. Advokaten känner igen Helene, och låtsas att han vill hjälpa henne att få tillbaka Gimle. Samtidigt som advokatens plan är att de ska gifta sig, och friar till Helene. Något som Ellen får nys om och berättar för Andreas. Andreas funderar på om inte Ellen skulle bli en bra hustru åt honom ändå, nu när han tror att Helene ska gifta sig med advokaten. Helene ska nu bli sällskapsdam till Solveig, istället för tjänsterflicka. Bra att någon som bryr sig om Solveig på riktigt, kommer att ta hand om henne. 

Ja, det händer många underliga saker på Solgård. Pengar som försvinner och underliga ljud från Solveig rum, är bara några av de underligheter som förekommer på herrgården. På gården verkar de finnas fler än en person som inte har rent mjöl i påsen. Fler dåliga personer som befinner sig på gården, förutom Ellen och hennes mor är fröken Gran samt Solgårdens kusk. Ellen anlitar båda, i sina försök att få Helene avskedad. Det är riktigt spännande att följa Helene i hennes arbete på gården, och alla vardags bekymmer. Jag tycker om att hon bryr sig om både Solveig och hennes dotter på ett fint sätt. Ellen låtsas ju bara att göra det, bara för att ställa in sig hos Andreas. Författaren gestaltar sina karaktärer på ett bra sätt, och jag gillar att Helene kan ge svar på tal när det behövs, och att hon känns genuin. Jag gillar miljöbeskrivningar, och att berättelsen känns trovärdig. Jag hoppas verkligen att familjen Andresen ser igenom Ellen, och hennes mors trevliga fasad snart. Denna delen slutar också väldigt spännande, och jag läser gärna fortsättningen. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

10

Lördagen kom med strålande sol. Den stora eken på gårdsplanen hade tappat sina löv på bara några dagar, och drängen höll på att samla löven i en stor hög. 

Maren satt på trappan och tittade på honom, och Helene log när hon fick syn på henne. 

Det var fortfarande tidigt på dagen, men Helene gissade att Maren redan hade väntat en stund. 

-Jag har gjort iordning en matsäck till oss, sa Helene. - Men säg det inte till någon, det är vår lilla hemlighet. Hon hade smugit sig ut i köket och tagit för dig av bröd och ost. Ingen skulle lägga märke till det, men om det skulle ske, så fick hon ta den stöten när den kom. Hon var säker på att skeppsredaren och hans fru skulle unna Maren att komma iväg på denna utflykten. 

-Jag har lärt mig att man ska hålla på hemligheter sa Maren allvarligt och slängde med de bruna flätorna med röda band. Helene gissade att det var hennes mormor som hade hjälpt henne. Hon hade själv pratat med Björg Andersen kvällen innan och frågat om det gick bra att hon tog med sig Maren på en utflykt. 

-Ja, kära du, jag är bara glad över att Maren har någon att vara tillsammans med! hade fru Andersen svarat. 

-Jag har funderat så mycket på vad vi ska ta vägen. Jag känner ju inte till så mycket här, men vi kan väl starta med att promenera in till Trondheim och se oss omkring, föreslog Helene. 

Baksidestext;

LÄNGTAN

Trondheim år 1892

Helene har funnit dig till rätta som tjänsteflicka på Solgård. Men hon har förälskat sig i arvingen på gården, Andreas, och han har tydligen även varma känslor för henne. Ellen som för länge sedan har sett ut Andreas som sin äkta man, är dödligt svartsjuk och gör allt hon kan för att sätta käppar i hjulen för deras gryende förhållande. När Helene inser att hennes förflutna riskerar att avslöjas, blir hon livrädd för vilka konsekvenser det kan få. Kommer det att förstöra hennes framtid på Solgård? Samtidigt är det stora saker som sker på gården: en stöld, en mystisk främling och ett överraskande frieri. 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Författarintervju med Annie Klasson

Denna intervjun belyser Annie Klasson som har gett ut tre stycken barnböcker via idus förlag. Jag har läst en av dem för mitt barn. Tack Annie för att du ville delta i min intervju och för dina intressanta svar. 

Foto: Niclas Hagberg

1. Hur många böcker har du skrivit?

 
Svar; 3 utgivna barnböcker. 

2. Vem är Annie Klasson? (Lite allmänt om dig själv).

Svar; En hyperaktiv person som helt enkelt inte vet hur man gör när man inte har en massa bollar i luften o projekt på gång. Min man brukar fråga varför vi prompt skulle köpa en ny soffa när jag ändå aldrig sitter i den 😄

3. Hur fick du idén till din debutroman?

Svar; Min debutroman har inte släppts ännu, men idén fick jag av att jag själv bodde i en väldigt speciell miljö och att jag tänkte att det hade varit spännande att låta en bok utspela sig där. Just nu jobbar jag parallellt med 3 olika böcker, så det är oklart vilken som kommer först.

4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?

Svar; Det går lite snabbare att skriva barnböcker om man säger så. Jag var ca 30 år när jag började på romanen o nu är jag (oops!) 45 när jag äntligen kommit så långt att jag skickat den till lektör. Jag debuterade som barnboksförfattare/illustratör år 2020. Jag var då 42 år.

5. Vad har du fått för respons av din omgivning?

Svar; På att jag skriver böcker? Eller på romanen?

När min man testläste romanen så sa han "Den var faktiskt bättre än jag trodde" 😄 😄 Inte lätt det där med att peppa, haha.

På att jag skriver barnböcker har jag fått respons i form av jättefina recensioner, gulliga sms, fina foton på familjer som läser för sina barn och framförallt människor som jag möter som hyllar dem.

6. Hur har livet förändrats sedan du började skriva?

Svar; Mer krav o press på att synas. Jag är väldigt mycket mer ute på marknader och säljer och jag är även betydligt mer aktiv på sociala medier. Jag har alltid haft många bollar i luften och när pandemin kom började jag skriva, då vi (min man o jag) inte kunde vara ute o turnera med våra teaterprojekt. När restriktionerna släppte o vi började spela teater igen, kunde vara ute o turnera med våra teaterprojekt. När restriktionerna släppte o vi började spela teater igen, kunde jag inte sluta skriva o illustrera böcker. Det blev som ett gift det där med böcker.

7. Var det lättare att skriva bok nr två?

Svar; På sätt o vis. Man lär sig alltid mycket kring varje boksläpp.

8. Skriver du på något nytt och berätta gärna lite om den?

Svar; På teatersidan har jag precis avslutat en dramatiserad mordgåta som hade premiär i december 2023. Föreställningen heter "Escaperoom" och jag har skrivit manuset till den. Just nu skriver jag för teatern med vad jag hoppas blir min första musikal. I bokvärlden har jag precis skrivit en saga för barn 3-6 år som ett förlag sagt kanske till. Jag ska bearbeta den tillsammans med lektör och sedan får vi se. Jag jobbar också på en feelgoodroman och en äventyrsbok för 9-12 åringar. Har också påbörjat illustrationerna för en fjärde faktabok för barn om djur i den svenska faunan.

9. Har du några andra intressen?

Svar; Bra fråga. Förutom böcker o teater så har jag lite naturprojekt. Jag har tex byggt en labyrint i trädgården och den behöver underhållas varje år för att inte växa igen. Jag brukar utöka den lite varje år med nya gångar också. Jag gillar djur och odling också (även om jag definitivt inte har gröna fingrar).

10. Har du något annat arbete förutom författare?

Svar; Absolut. Jag jobbar heltid som ekonomiassistent på en liten plåtfirma.

11. Läser du mycket själv och i så fall vad?

Svar; Just nu läser jag mest högt för min son och det blir både äventyr och "Kalle & Hobbe". Själv är jag mest svag för feelgoodromaner.

12. Hur ser det ut där du skriver?

Svar; Jag skriver nästan alltid på lunchrasten på jobbet. Så, en vanlig klassisk kontorsmiljö.

13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?

Svar; Jag har alltid anteckningsblock o penna med mig för idéer kommer när man minst anar det. Sedan utvecklar jag dem när jag får tid. Oftast på lunchrasten på jobbet alltså.

14. Har du något tips till den som vill börja skriva?

Svar; Absolut. Var inte rädd för att skriva. Skriv även när det inte känns som att det blir så bra. Texten kan o kommer alltid att behöva bearbetas i omgångar. Det kan bli hur bra som helst, även om det inte blir perfekt på en gång.

15. Vilket blir nästa steg? Har du någon dröm?

Svar; Jag hoppas såklart att alla faktaböckerna i serien om djur för barn ska få se dagens ljus. Just nu finns det skisser på ca 10 böcker. Jag hoppas såklart att jag inom kort kommer att bli utgiven med de barnböcker jag nyligen skrivit som till skillnad från faktaböckerna är mer klassiska sagor. Jag drömmer såklart också om att kunna bli utgiven med min feelgoodroman och att jag även orkar skriva klart äventyrsboken för 9-12 år.
När det gäller teatermanusen jag skrivit så hoppas jag att ännu fler hittar dem o uppskattar dem.

16. Något citat du lever efter?

Svar; "Gå inte den väg som leder någonstans. Gör istället en egen stig och lämna spår efter dig"

17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?

Svar; Jag tycker att man ska läsa vad man vill som passar en själv. 🙂 /Annie

Foto: Niclas Hagberg

Tack Annie för att du ville delta i min 

intervju! 

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

En lägenhet full av stjärnor

"En lägenhet full av stjärnor" av Jessica Sjöblom utgiven av Visto förlag. För barn 9-12 år. Alva önskar sig ett riktigt äventyr. När en av grannarna flyttar blir deras lägenhet tom. Men händer det inte lite underliga saker där ändå? Vem är det som drar ner persiennen där inne, t ex. När Alva går på jullov ska hon hämta en låda från förrådet i källaren, träffar hon på en märklig flicka. Senare hjälper hon flickan till lägenheten som står tom efter att hon har blivit skadad. Väl där träffar hon också flickans bror, och de verkar som om de bo i den tomma lägenheten. Sent en kväll kommer flickan och berättar en märklig historia. Det blir inledningen till Alvas största önskan om ett riktigt äventyr. Snart är hela familjen involverad i kampen mellan goda och onda skogsvarelser. 

Detta är författarens debutbok. Den här boken var riktigt mysig och lagom spännande tycker jag. Jag hade älskat den här berättelsen som barn. Boken påminner mig om filmen med tomtar och troll, som jag gillade att se när jag var liten, och även julkalendern Trolltider, som var en favorit. Boken har en lagom stor text för åldern. Gillar man sagor om tomtar och troll ska man absolut läsa denna fina bok. Boken är full av kärlek, spänning och magi. Jag gillade också att Alvas mamma och pappa var involverade i Alvas äventyr. Jag tycker om hur karaktärerna är gestaltade och jag föll speciellt för det lilla skogstrollet Stick samt den lilla kaninen Kapris. Jag gillar också hur författaren beskriver miljön i berättelsen. Vi lämnades med en liten cliffhanger så det kanske kommer en fortsättning. Jag hade verkligen velat läsa mer om Alva och hennes tomtevänner. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

KAPITEL 16

En stor vedspis stod i sanddynerna, mittemellan några mörkgröna grästuvor. En inbjudande brasa sprakade i spisen, och något som doftade så gott att det började kurra högt i Alvas mage, puttrade i en stor järngryta över elden. En kvinna stod och rörde om i den med lugna rörelser. Hon stod med ryggen vänd mot dem. 

Bredvid spisen stod en grön kökssoffa uppställd i lä i en sandgrop, med det blå havet som bakgrund. På sofflocket låg en man utsträckt och tycktes sova. Bröstkorgen höjde sig upp och ner, som en böljande våg när han andades. Ett stort träbord med långa bänkar på vardera sidan stod vid vattenbrynet. Bordet var dukat, men ingen satt vid det ännu. Alva tittade storögt på Juni, som brände av ett porlande skratt. 

"Välkomna hem till oss!" sa hon och slog ut med armarna. Det verkade vara signalen som fick rummet att vakna till liv. Kvinnan vid spisen vände sig strålande om och kastade sleven i grytan samtidigt som mannen på soffan hoppade upp i ett vigt skutt. Tillsammans bredde de ut sina armar, och Juni smälte i deras famnar. 

"Mamma! Pappa!" mumlade hon mot deras bröst. 

"Mitt barn!" viskade Junis mamma med munnen tryckt mot hennes hår. 

I hörnet närmast Alva och mamma fanns ytterligare en dörröppning, och ut ur den kom två av de minsta män som Alva någonsin hade sett. Pappa fick hastigt gå åt sidan för att inte bli nersprungen. De var de första som Alva hittills sett som åtminstone liknade de tomtar som fanns i hennes gamla sagoböcker. Männen var knappt en halvmeter långa. Båda hade långt, gråvitt skägg och mustasch. Den ene mannen var klädd i bruna byxor, en mörkblå tunika och bar en brun, konformad mössa på huvudet. Hans ögon var snälla. Den andra mannen var helt klädd i grönt. Hans ögon kunde Alva inte riktigt se, för de var fösta på Juni och hennes föräldrar. 

De tjoade fram till dem och kramade om Junis ben. Hon trasslade sig loss från sina föräldrars armar, böjde sig ner och kramade om de båda männen. Under hela denna lyckliga återförening stod mamma, pappa och Alva tysta vid dörren. De ville undvika att störa på alla sätt de kunde. Men nu vände sig Juni mot dem. 

Baksidestext;

När Alvas granne flyttar ut ur deras lägenhetshus börjar mystiska saker hända. Samma dag som Alva ska gå på jullov träffar hon en märklig flicka i källaren. Och när Alva nyfiket sneglar in genom grannens fönster blir frågorna fler och fler. Hon kan svära på att det var en riktig stjärnhimmel hon såg bakom persiennerna. Men det är väl knappast möjligt. Eller?

Snart kommer Alva och hennes familj dras in i ett äventyr bortom storstadsmyller och människoliv. I skogarna djupa mörker utkämpar sagolika varelser en kamp emot varandra, och Alvas önskan om att få vara med om något magiskt går från dröm till skrämmande och livsfarlig verklighet.

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Det perfekta offret

"Det perfekta offret" av Nora Roberts utgiven av Albert Bonniers förlag. En dag kommer det in en charmig kille på baren där Morgan jobbar. Han återkommer flera gånger och hon får veta att han heter Luke. Trots att Morgan egentligen inte har tid, går de ut på dejt, och det leder till att hon bjuder hem honom. Hon delar sitt hus med hyresgästen Nina, och de har en dubbeldejt. En dag när Morgan kommer hem ifrån arbetet, hittar hon dörren uppbruten, och Nina ligger död på golvet. Det är bara början. Två special agenter dyker upp, och det visar sig att Luke egentligen heter Gavin och är en efterlyst svindlare och massmördare. Han har tömt alla Morgans tillgångar, och hon får snart sälja sitt hus för att betala skulderna. Utblottad åker hon hem till sin mamma och mormor i Vermont. Där försöker hon skapa sig ett nytt liv, bara för att upptäcka att Gavin inte har gett upp. Morgan är offret som kom undan, och han är besatt av att tanken på hämd. 

Ja, Nora Roberts har förmåga att hålla spänningen vid liv genom hela romanen, från början till slut. Så jag varnar för sträckläsning, så klart! Jag faller för huvudkaraktären Morgan, och beundrar hennes förmåga att hämta sig från det fruktansvärda hon har varit med om. Hon kämpar för att återta makten över sitt liv. Sedan gillar jag hur hennes familj, arbetskamrater, och nya vänner, står bakom henne och beskyddar henne. Då de förstår att Gavin inte har gett upp tanken på att Morgan ska dö, gör de allt för att höja säkerheten runt henne. Knepigt hur en del kan få för sig att deras misslyckande beror på någon annan, och inte sig själva. Jag gillar de fina miljö - beskrivningarna, och de olika karaktärerna är bra, och trovärdigt beskrivna. Jag hade gärna sett denna boken som film. Det hade blivit hur bra som helst. Har ni inte läst någon av alla Nora Roberts 200 romaner kan jag rekommendera denna. Trots att boken är ganska tjock, så känns det inte utan boken går väldigt snabbt att läsa. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

NIO

Fredag kväll. Slutet på arbetsveckan för många innebar fullt upp på Apre's. Och det var då Morgan trivdes som allra bäst. När hon stod där och blandade, skakade, rörde och fyllde glasen kom hon fram till att hon, trots det fruktansvärda gångna året, hade fått in en riktig lyckoträff. 

Hon hade behövt ett jobb eftersom hon behövde tjäna pengar, och på första försöket hade hon hittat ett hon verkligen njöt av. Och ett som fick henne att känna sig som sig själv igen. Som Morgan. 

Den Morgan som fixade saker, den Morgan som gjorde upp planer och jobbade för att förverkliga dem. Den Morgan som kunde få främlingar att känna sig sedda och uppskattade. Oavsett vad Gavin Rozwell hade stulit från henne hade hon den förmågan kvar, och efter att ha tappat självförtroendet helt kände hon hur det började byggas upp igen - två saker hon tänkte använda på bästa sätt. 

Vid bardisken serverade hon Keith och Martin, ett par som firade sin femte bröllopsdag, var sin dry vodka martini - tre oliver - och lyssnade på deras planer för helgen. 

"Han kommer att vilja testa gymmet", sa den charmerande Keith och himlade med ögonen som var inramade av marinblå bågar. "Och tvinga mig att följa med." 

"Eftersom jag älskar dig." 

"Visst, visst" 

"Och sedan en simtur", sa Martin, och smakade på sin drink. 

"Wohoo! Det där kallar jag en martini. Vad säger du om att följa med oss hem till Burlington och alltid blanda fredagsmartini till oss? Vi skulle behandla dig som en prinsessa." 

"Får jag en tiara?" 

"Självklart." 

"När kan jag flytta in?" 

Hon rörde sig längs bardisken för att ta emot en bordsbeställning från en av serveringspersonalen. 

Och hon visste att Opal - tolv år på resorten - hade gott om invändningar mot den nya barchefen. 

Medan Morgan förberedde beställningen började Opal - fyrtiotre år, kraftigt byggd med brunt hår, klippt i en lättskött pottfrisyr - slå in notan åt ett annat bord. 

Baksidestext;

MORGAN ALBRIGHT har egentligen inte tid att dejta, men ger sig till slut vika för Luke, den flitiga killen i baren där hon jobbar. Kort därefter upptäcker hon att någon brutit sig in i huset som hon delar med vännen Nina. 

På golvet ligger Nina död. 

Den fruktansvärda sanningen är att Morgan själv har släppt in monstret: "Luke" visar sig vara en efterlyst bedragare och seriemördare. Nina var inte hans vanliga typ. Men det är Morgan.

Utblottad flyr Morgan till sin mamma och mormors hem i Vermont. Hon kämpar för att hantera sorgen och vågar släppa in vänskap - och kärlek - på nytt. Men hon vet att hennes mardröm bara har börjat. Bedragaren har inte glömt bort Morgan, offret som kom undan.

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina 

Tranorna flyger söderut

"Tranorna flyger söderut" av Lisa Ridz'en utgiven av Bokförlaget Forum. I denna boken får vi följa Bo, vars fru nyligen förflyttats till ett demensboende. Hans son, Hans, vill att han ska lämna bort sin älskade hund Sixten. Sonen är rädd att en promenad med hunden ska få honom att ramla, och med det kanske bryta ett ben. Men Bo vill inte lämna bort sin älskade vän. Han blir arg på sonen, och vill inte höra talas om att hunden ska någon annan stans. Efter att frun var tvungen att flytta till demensboendet, sover Bo numera i sin kökssoffa, och från soffan minns han nu tiden som barn, och allt han gått igenom, och relationen med sin egen mor och far. Han minns också tiden med sin bästa vän, Ture som han ringer och pratar med ibland, samt upplevelserna med sin fru Fredrika. Tankarna avbryts bara av besöken från hemtjänsten och ibland av sonen och barnbarnet som kommer på besök. Ju mer tiden går ju mer tröttare blir Bo, ska han lyckas reparera sitt förhållande till sonen, Hans, innan det är för sent? 

Detta är författarens debutroman. Och vilken debut sedan! Vi får en tankeväckande, men samtidigt en väldigt vacker berättelse om den sista tiden i en människas liv. Bos tankar och känslor är fint återgivna och insiktsfulla. Man förstår hur svårt och frustrerande det måste kännas, när kroppen lägger ner, och man inte orkar göra allt det som man brukar. Ovan på det så kommer barnen, som styr och ställer och hemtjänsten som tycker att man ska duscha, fast man inte vill. Man ska äta fast man inte är hungrig, och tvingas ha blöja för att man kissar på sig. Ensamheten, utan sin partner, måste vara det svåraste utav allt. Hur svårt måste det inte kännas när man mister kontrollen över sitt eget liv? Bo drömmer mycket, och tänker tillbaka på sitt liv och allt som det innehöll, av både glädje och sorg. Jag tror att denna boken kommer att finnas kvar inom mig en lång tid. Blir första bokfavorit för i år. Bos berättelse är berörande och hjärtevärmande, och vid flera tillfällen kommer tårarna. Boken får högsta betyg ♥️♥️♥️♥️♥️/5.

Mitt favorit ställe ur boken;

JAG VAKNAR AV att Sixten sträcker på sig. Han trycker benen mot kökssoffan ryggstöd så hårt att jag glider ut en bit. Om den varit smalare hade jag halkat av men det är ordentligt med plats på kökssoffan från mors föräldrahem. Finns utrymme att stoppa undan både det ena och andra under sofflocket. 

Jag låter blicken glida längs de breda takplankorna. Trät har missfärgats, svärtats ner av eldningen genom åren. Spikarna under den ljusgröna färgen på väggarna utmärker sig som svarta prickar. För några år sen betalade Hans Ellinor för att skrubba rent väggarna här i köket. Jag tyckte det var onödigt men sa inget för Ellinor blev så glad av att tjäna lite pengar. 

"Ventilationen är värdelös i det här rummet", sa Hans och skakade på huvudet. "Se bara hur det ser ut". 

Jag protesterade inte för han hade rätt. Ibland kan det till och med vara svårt att få fyr i kaminen om morgonen. Men det är inte värre än att man öppnar ytterdörren ett tag. Bara brasan får lite extra fart från start så brinner den bra sedan. 

Plankorna i taket är breda och långa, fantastiskt fint virke. Gubben köpte det av en familj några kilometer uppöver. 

Jag undrar om Hans kommer att måla om taket när jag dött eller om de kommer sälja huset som det är. För inte kommer väl Ellinor vilja bo här. 

De breda plankorna, märkena av kvistar och den böljande formen, får mig att tänka på den första tiden på sågen nere i Ranviken. Inte i Hissmofors utan när jag som tolvåring följde med gubben första gången. 

Jag stod redo med cykeln en bra stund och väntade på att han skulle komma ut. Hade sett fram emot den här dagen, då jag äntligen skulle få följa med. Sluta skolan och börja livet på riktigt. Visst hade jag varit med tidigare, staplat plitved under skolloven, men nu var det annorlunda. Skolan var färdig och jag var redo att börja jobba på riktigt, som gubben och de andra. 

Baksidestext;

Hemma hos Bo bryts den stilla tillvaron i kökssoffan sällan av något annat än besöken från hemtjänsten. Men han har ju sin älskade jämthund Sixten, så helt ensam är han inte. I tomrummet efter frun som flyttat in på demensboende i Östersund börjar funderingar och tvivel riva i Bo. Tiden blir allt mer knapp för att hinna lösa det som i stunden känns omöjligt - relationen till sonen.

Trevande försöker far och son att nå fram till varandra. Men samtidigt är sonen övertygad om att Sixten måste flytta. Hotet om att förlora sin hund rör upp ett virrvarr av känslor som får Bo att minnas tillbaka på sitt liv, sitt faderskap och sitt sätt att visa kärlek.

Ha en fortsatt trevlig dag! 

Kram Nina