"Doktorns döttrar del 3-Låsta dörrar" av Marianne MacDonald, utgiven av Boknöje förlag. Amalie trivs med arbetet som guvernant till barnen Alette och Ferdinand. Svårast är det att få Alette att lita på henne, men Alette börjar sakta tina upp. Amalie är dock bekymrad för sin lillebror, Frantz, som blir retad av sina klasskompisar i skolan. Han kommer ofta hem med nya blåmärken där ifrån, och han är inte så glad som han brukar. Amalie funderar på vem det var som ropade på hjälp, den där kvällen. Amalie hör ibland också konstiga ljud från vinden. Det hörs ett skrapade ljud där uppifrån. Amalie får en hemsk tanke. Håller doktor Brock någon fången där uppe på vinden? Hon måste ta reda på vem. Samtidigt vill doktor Brock hjälpa Amalie att ta reda på hur långt hennes far hade kommit med planerna om ett sjukhus för de fattiga. Systern Emeline lever livet som sällskaps dam på gården Ede, men hon vill hämnas Tobias svek mot sin syster Amalie. Kommer det att ordna upp sig för de olika familjemedlemmarna? Och kommer Emmeline lyckas med sin hämd, utan att bli ovän med vänninan Olava?
Detta är den tredje delen jag läser om Doktorns döttrar. Denna delen är även denna lika spännande, som de två första. Dels blir jag lika nyfiken som Amalie, på vem doktor Brock har där uppe på vinden i sitt hus, dels blir jag nyfiken på dr Hartmanns planer på sjukhuset för de fattiga. Amalie växer och växer som karaktär. Det är spännande att följa hennes nya arbete som guvernant. Samtidigt fortsätter hon så klart att drömma om att själv bli doktor. Den här historiska serien är så välskriven och jag uppskattar att man får reda på små detaljer om hur de egentligen levde. En liten detalj, som jag gillade att få reda på var att Amalie och barnen åt lunch bestående av smörgås med hårdkokta ägg och ansjovis. Intressant också att om du hade sorg så skulle du inte bära några smycken. Det är också fint att flickornas mamma börjar återhämta sig och finna sig tillrätta. Även denna delen slutade otroligt spännande, så jag hoppas få möjlighet att läsa även nästa del. Får vi äntligen veta vem som är inlåst på vinden? Boken får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.
Mitt favorit ställe ur boken;
6
De hade ätit sin lunch. Den här dagen hade måltiden bestått av brödskivor med hårdkokt ägg och ansjovis. Alette hade rynkat på näsan åt ansjovisen medan hon plockade bort den och la den på tallriken. Amalie kommenterade det inte, och när de ätit klart, plockade hon undan tallrikarna och satte dem på brickan, så att allt var klart när köksflickan kom för att hämta dem.
-Då tar vi vår paus, sa hon och vände sig till barnen. - Ta fram era handarbeten.
-Jag vill inte sticka idag, sa Alette och mötte trotsigt Amalie blick, samtidigt som hon såg lite osäker ut.
-Inte det?
-Jag vill hellre läsa. Eller rita.
-Det går bra. Det är meningen att detta ska vara en trevlig stund, och ni kan ju inte arbeta hela tiden.
Alette slappnade av lite, och log. - Jag får inte till det där med stickningen, förklarade hon. - Så då vill jag hellre göra något annat.
-Bara ta fram det du vill göra. Du också, Ferdinand. Vill du också helst slippa sticka?
Pojken skakade på huvudet. - Jag vill gärna fortsätta, fröken.
-Då gör du det. Jag tar fram en bok, och så kopplar vi av alla tre.
Det tog inte lång stund förrän Alette var upptagen med att rita, och Ferdinand var koncentrerad med att sticka. Men Amalie kunde inte riktigt koncentrera sig på boken. Hon stirrade ner på en färgrik anatomisk illustrationerna att egentligen se den.
Baksidestext;
Amalie trivs bra som guvernant för Alette och Ferdinand, men hon undrar vad det är för ljud hon hör från vinden. Vad är det som försiggår där uppe? Och varför är det så hemligt? En fruktansvärd misstanke slår henne...
Emmeline lever i sus och dus på Eides gård, men hon står inte ut med Tobias, som bara blir mer och mer försupen och otrevlig. Hon tänker ut en plan för att hämnas systern, men kommer den att lyckas?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar